Hälso- och sjukvårdsnämnden
|
|
- Emilia Charlotta Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, BESLUTSFÖRSLAG Datum Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården 0-0 Ordförandens förslag Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställer föreliggande handlingsplan för en utveckling av den specialiserade palliativa vården för perioden Hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer hos regionstyrelsen om 5 miljoner kronor för finansiering av utbyggnad av den specialiserade palliativa vården.. Hälso- och sjukvårdsnämnden hemställer hos regionstyrelsen om att styrelsen planerar verksamheten utifrån handlingsplanen. Sammanfattning I den reviderade gränssnittsöverenskommelsen mellan Region Skåne och Skånes kommuner avseende bland annat ansvaret för den specialiserade palliativa vården tydliggör behovet av en handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården. Enligt överenskommelsen har Region Skåne ansvaret för den specialiserade palliativa vården medan kommunerna i Skåne har ansvaret för den basala palliativa vården. Behovet av utveckling ses främst för avancerad sjukvård i hemmet () medan antalet palliativa slutenvårdsplatser är tillgodosedda inom Region Skåne utom i mellersta och nordvästra Skåne. I mellersta och nordvästra Skåne finns behov av ytterligare palliativa slutenvårdsplatser. Därtill finns också behov av ett fåtal slutenvårdsplatser knutna till Skånes universitetssjukhus för högspecialiserad palliativ vård. Målet för den specialiserade palliativa vården är att för patienten och dess närstående skapa förutsättning för så hög hälsorelaterad livskvalitet som Postadress: 9 89 Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: J A Hedlunds väg Telefon (växel): Fax: Internet:
2 Datum Dnr 080 (5) möjligt och nå en så hög grad autonomi och trygghet som möjligt. Beslutsförslaget tar fasta på en handlingsplan med bilagor för utvecklingen av den specialiserade palliativa vården för samtliga patienter såväl för vuxna som för barn och ungdomar genom ökade ambitioner avseende kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Beskrivning av ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut , 7, om förnyad samverkansöverenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne avseende bland annat den palliativa vården togs samtidigt initiativ till en långsiktig handlingsplan. Den nya överenskommelsen innebär ett tydliggörande av ansvaret för den specialiserade palliativa vården och det behövs således en handlingsplan för utveckling av densamma. Syftet och målsättningen med en handlingsplan för utvecklingen av vård vid livets slut är att tillförsäkra patienter med behov av specialiserad palliativ vård i Region Skåne, oavsett ålder och diagnos, ett likvärdigt omhändertagande med hög kvalitet och god tillgänglighet. Handlingsplanen för en utveckling av den specialiserade palliativa vården grundar sig på antagandet att en procent, eller 000 personer av Region Skånes befolkning, dör årligen och av dem dör cirka 80 procent den så kallade långsamma döden. Av dessa 80 procent beräknas cirka 900 personer vara i behov av en specialiserad palliativ vård. Behovet av utveckling ses främst för avancerad sjukvård i hemmet () medan antalet palliativa slutenvårdsplatser hospice är tillgodosett inom Region Skåne utom i mellersta och nordvästra Skåne där det finns behov av utbyggnad. I ett Skåneperspektiv finns dock behov av ett fåtal slutenvårdsplatser för högspecialiserad palliativ vård knutna till Skånes universitetssjukhus. Handlingsplan Patientperspektiv Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Målet för den specialiserade palliativa vården är att för patienten och dess närstående skapa förutsättning för så hög hälsorelaterad livskvalitet som möjligt. Med detta avses att patienten, oavsett diagnos, utifrån sina förutsättningar och önskemål uppnår bästa möjliga symtomkontroll/- lindring och så hög grad autonomi och trygghet som möjligt. Definition av palliativ vård enligt WHO, 00 Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden
3 Datum Dnr 080 (5) Den avancerade sjukvård som ges i hemmet syftar till att patienten under vård vid livets slut ska kunna vistas i hemmet där alternativet annars skulle vara slutenvård. Kvalitetsperspektiv Handlingsplanen omfattar specialiserad palliativ vård inom slutenvård och i. Specialiserad palliativ vård erbjuds patienter med komplexa symtom och/eller behov i livets slutskede, där basal palliativ vård inte är tillräcklig. Vården ska bedrivas dygnet runt av ett multiprofessionellt team med särskild kompetens inom palliativ vård. Det är patientens behov av specialiserade palliativa insatser som ska vara vägledande och inte vilken diagnos patienten har. Majoriteten av patienterna har en cancerdiagnos men vården ska även omfatta patienter med t.ex. kronisk lungsjukdom, hjärtsvikt eller svåra neurologiska sjukdomar. Behovet ska vara avgörande - inte diagnosen. Den specialiserade palliativa vården i Skåne ska bygga på det nationella vårdprogram som är under framtagande samt regionalt vårdprogram. Inom den palliativa verksamheten finns en rad kvalitetsparametrar som ska användas i såväl formuleringen av uppdragen som i uppföljningen av verksamheterna. Medarbetaren i den specialiserade palliativa vården ska ha erfarenhet och kompetens inom området. För barn och ungdomar i palliativ vård krävs särskild kompetens hos medarbetare. Den specialiserade palliativa vården ska vara multiprofessionell, arbeta teambaserat med läkare som nyckelkompetens. Specialiserade team för avancerad sjukvård i hemmet med läkarmedverkan ska finnas tillgängliga dygnet runt. Den specialiserade palliativa vården ska vara en resurs och konsultfunktion till den basala palliativa vården. Uppföljning av den specialiserade palliativa vården ska ske på ett likvärdigt och systematiskt sätt avseende innehåll och kvalitet samt volymer och ledtider. Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden
4 Datum Dnr 080 (5) Utveckling av kvalitet för den specialiserade vården ska ske genom nära samverkan med de skånska kommunerna samt med första linjens sjukvård. Utvecklingsperspektiv för framtida behov FoU-verksamhet bör bedrivas vid samtliga specialiserade palliativa enheter med stöd av ett regionalt FoU-centrum i samverkan med universitet och högskola. Utbildning ska tillförsäkras avseende palliativ medicin för alla yrkeskategorier. Särskild kompetens för barn och ungdomar ska utvecklas och garanteras av samtliga specialiserade palliativa enheter. Samverkan med berörda verksamheter ska utvecklas och säkras för en trygg vårdkedja. Utvecklingsbehovet av specialiserad palliativ vård för perioden 0 0 bedöms vara cirka 500 vårddagar eller motsvarande 55 patienter som avancerad sjukvård i hemmet. Utvecklingsbehovet av specialiserade slutenvårdsplatser i Lund och nordvästra Skåne bedöms vara cirka 90 vårddagar eller motsvarande 75 patienter för perioden 0 0. Ett fåtal slutenvårdsplatser knutna till akutsjukhus ska tillförsäkras för högspecialiserad palliativ vård. Utveckling och uppbyggnad av palliativ vård i Skåne ska särskilt beaktas i utformningen av vårdprocesser för cancersjukdomar i Region Skåne som bland annat ingår i Regionalt Cancer Centrum. I handlingsplanen ingår även bilagorna och. Ekonomiska konsekvenser och finansiering En utökning av den specialiserade palliativa vården med 500 vårddagar samt med ytterligare 90 vårddagar specialiserad palliativ slutenvård i Lund och nordvästra Skåne medför ett finansieringsbehov om cirka 5 miljoner kronor. Det erfordras ett utökat regionbidrag från 0 motsvarande finansieringsbehovet. Juridisk bedömning Samråd har skett med avdelningen för juridik. Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden
5 Datum Dnr (5) Kopplingar till Region Skånes policy och övergripande beslut Förslaget är i linje med tidigare beslut och i enlighet Skånsk Livskraft vård och hälsa. Miljökonsekvenser Ärendet bedöms inte medföra miljökonsekvenser. Samverkan med berörda fackliga organisationer Samverkan i ärendet har skett Henrik Hammar Ordförande Karin Christensson Hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne Hälso- och sjukvårdsnämnden
6 Bilaga Grunden för en specialiserad palliativ vård i Region Skåne baserad på Nationella Rådet för Palliativ Vård Under de senaste åren har andelen av döende patienter som vårdas i livets slutskede utanför akutsjukhusen ökat. Allt fler patienter har väljer och kan få vård under sin sista tid i livet antingen i det egna hemmet med hjälp av team för specialiserad sjukvård i hemmet, på hospice, på en sjukhusklinik eller i ett omsorgsboende. En stor andel av dessa patienter har således en period i slutet av livet med symtomgivande sjukdom och behov av någon form av palliativ vård. Det finns idag kunskap och kompetens för att lindra svåra symtom även för patienter i livets slutskede. Det är idag en ojämn fördelningen av vårdresurser när det gäller smärt- och symptomlindring. Ojämlikheten beror bland annat på bristande struktur och systematik men brister förekommer också inom enskilda sjukhus, kliniker, boenden och i primärvårdssammanhang. En förutsättning för god vård i livets sista skede är förståelse för sjukdomens prognos och en insiktsfull kommunikation mellan patient, närstående och vårdgivare. En sådan dialog innefattar exempelvis frågor kring vad som är meningsfulla behandlingsinsatser och en diskussion om hur man önskar att vården i slutet av livet ska vara. Den palliativa hemsjukvården finns på basal nivå inom den kommunala hemsjukvården och i primärvården. Specialiserad palliativ vård finns som avancerad sjukvård i hemmet och som specialiserade slutenvårdsplatser på sjukhus. Verksamheterna kan organiseras och kombineras på olika vis. Utgångspunkten för ett systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete för specialiserad palliativ vård är gemensamma definitioner och begrepp. Syftet och målsättningen med handlingsplanen är att tillförsäkra invånarna i Region Skåne en specialiserad palliativ vård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Palliativ vård patientens perspektiv Den palliativa vården kan beskrivas utifrån flera olika perspektiv, först och främst utgående från den enskilda patientens och de närståendes behov. I en deklaration som skapades vid en konferens i Lansing, Michigan 975 beskrivs den döendes rättigheter (Ur Vår Död av Ulla Qvarnström, Almqvist och Wiksell, 99). Det handlar om respekt för den döende som människa, delaktighet, rättighet till god smärt- och symptomlindring, ärligt och värdigt bemötande, rätt att få uttrycka religiösa och andliga upplevelser och kroppens okränkbarhet efter döden. Patientperspektivet har formulerats av Nationella Rådet för Palliativ Vård (NRPV) och har som utgångspunkt patientens delaktighet och individuella önskemål och behov. Målen kan också skrivas i jagform (
7 Bilaga Etik, information och delaktighet:. Patienten är informerad om sin situation i enlighet med sin önskan och sina behov. (Jag är informerad om min situation i enlighet med min önskan och mina behov.). Närstående är informerade om patientens situation. Patienten är smärtlindrad.. Patienten är lindrad från övriga symptom. 5. Det finns läkemedel att ge vid behov vid smärtgenombrott, oro, illamående och andningsbesvär. 6. Patienten behöver inte dö ensam. 7. Patienten ges möjlighet att dö på den plats han eller hon själv önskar. 8. Närstående erbjuds uppföljande samtal efter dödsfallet. Den döendes rättigheter Jag har rätt att bli behandlad som en levande människa fram till min död Jag har rätt att upprätthålla hoppet oavsett om målet för detta förändrar sig Jag har rätt till vård och omsorg från dem som upprätt- håller mitt hopp även om det förändrar sig Jag har rätt att ge uttryck för mina känslor om min förestående död på mitt eget sätt Jag har rätt att delta i avgöranden som gäller min egen vård Jag har rätt att förvänta fortsatt medicinsk behandling och vård även om målet inte längre är bot utan välbefinnande Jag har rätt att inte dö ensam Jag har rätt att vara fri från smärta Jag har rätt att få ärliga svar på mina frågor Jag har rätt att inte bli förd bakom ljuset Jag har rätt att få hjälp av och för min familj att acceptera min död Jag har rätt att få dö i frid och med värdighet Jag har rätt att behålla min individualitet och inte fördömas för mina avgöranden om de går emot andras uppfattningar Jag har rätt att samtala om och ge uttryck åt mina religiösa och/eller andliga upplevelser oavsett vad de betyder för andra Jag har rätt att förvänta att den mänskliga kroppens okränkbarhet respekteras efter döden Jag har rätt att bli vårdad av omsorgsfulla, medkännande, kunniga människor som försöker förstå mina behov och som upplever det givande att hjälpa mig till att möta min död
8 Bilaga Det palliativa vårdförloppet Den drabbade patientens sjukdomsförlopp, från den tidpunkt då bot inte längre är möjlig, genomgår flera faser. Förloppet kan skilja sig en hel del beroende på diagnos och i vilket stadium sjukdomen är vid diagnostillfället. Flera sjukdomstillstånd har karaktären av kronisk sjukdom som kan pågå i många år, vid andra diagnoser har sjukdomen ibland ett hastigt förlopp. I ett tidigt palliativt skede kan patienten fortfarande genomgå olika typer av utredningar, diagnostik och behandlingar. Funktionsnedsättningarna kan vara mycket lindriga och många patienter kan fortsätta med förvärvsarbete eller motsvarande sysselsättningar i varierande grad. Ibland kan riktade symptomlindrande insatser behövas eller någon annan enklare insats i form av anpassat stöd. I ett senare skede av det palliativa vårdförloppet har patienten oftast ökande besvär av smärtor och andra symptom samt funktionsnedsättningar. Självklart varierar detta från en individ till en annan. Vårdkedjan I ett tidigt palliativ skede har patienten vanligtvis kontakt med en eller flera sjukhuskliniker, det kan röra sig om exempelvis onkologklinik, kirurgklinik eller lungklinik - allt beroende på grunddiagnos. Då sjukdomen försämras ökar initialt kontakterna med sjukhusvården. I de fall det finns en lokalt välfungerande infrastruktur av palliativa kompetenser förflyttas tyngdpunkten i kontakterna allt mer till primärvård, palliativa vårdorganisationer och andra vårdformer utanför akutsjukhusen. Det är nödvändigt att de olika vårdgivare som patienten har kontakt med kommunicerar väl med varandra och bygger upp ett förtroendefullt samarbete. När patienten har kontakt med en vårdgivare ska denna veta vad andra vårdgivare gjort och sagt till patienten. Behandlingsmålen ska vara entydiga. En annan väsentlig del i detta vårdkedjesamarbete innebär att patienten ska kunna beredas plats hos de olika vårdgivarna efter behov, det kan röra sig om en slutenvårdsplats, tillgång till avancerad hemsjukvård, hembesök av läkare och annan vårdpersonal, mottagningsbesök på sjukhuset eller hos specialist. Patienter i livets slutskede har ofta en flerårig historia av kontakter med sjukvården. Kontakterna kan ofta vara tålamodsprövande och frustrerande. I enlighet med prioriteringsutredningen ska patienten i livets slutskede behandlas med samma prioritet som livshotande sjukdomsfall. Brytpunkt eller övergångstid Övergången från ett kroniskt sjukdomstillstånd till livets slutskede kan innebära en mycket tydlig brytpunkt men vid andra tillfällen är övergången mer glidande. Vårdens inriktning behöver omvärderas då den går från att vara mer behandlingsinriktad och livsförlängande till att ha tydligare fokus på symptomlindring och livskvalitet. Denna första fas av ett palliativt sjukdomsskede är viktig att identifiera eftersom den i praktiken innebär att sjukdomen inte längre är botbar.
9 Bilaga Begrepp och definitioner av palliativ vård Definition av palliativ vård enligt WHO, 00 Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livets såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. Döendet - en normal process Ett palliativt förhållningssätt innebär att man ser döendet som en normal process. Vårdteamets insatser syftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid livets slut. Teamet ska stödja människor att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. Närstående Stöd och omhändertagande av familjen och andra närstående är en integrerad del av den palliativa vården. Stödet kan vara praktiskt och informativt samt psykologiskt under vårdtiden och i sorgearbetet efter döden. Inom den specialiserade palliativa vården bör närståendestödet vara systematiskt och inriktas på dem som mest behöver det. Exempel kan vara anhöriggrupper, särskilt stöd till barn och unga vuxna och program för uppföljning efter dödsfallet. Vård i team Palliativ vård ska kunna erbjudas varhelst patienten väljer att vårdas eller där det av olika skäl bedöms lämpligast; i hemmet, på ett vård- och omsorgsboende/sjukhem (dvs. äldreboende, särskilt boende, kommunal korttidsplats), på ett sjukhus eller på en palliativ enhet/hospice. I den palliativa vårdens filosofi betonas vikten av ett helhetsperspektiv. Att arbeta med palliativ vård innebär därmed att personalen måste arbeta i ett väl fungerande multiprofessionellt team. Fördelarna med det multiprofessionella teamet är att där finns all den professionella kunskap som patienten kan
10 Bilaga behöva. Ibland är patientunderlaget så litet att en del team-medlemmar måste dela sin tid mellan arbete i det palliativa teamet och arbete i andra verksamheter, till exempel primärvård, kommunal vård eller på sjukhusklinik Ett rehabiliterande förhållningssätt Den palliativa vården ska också ha ett rehabiliterande synsätt, vilket syftar till att patienten i möjligaste mån ska upprätthålla eller förbättra sina funktioner och minska konsekvensen av sjukdomen och dess behandling. Det rehabiliterande förhållningssättet avser inte bara fysiska funktionsnedsättningar och problem utan avser även psykosociala och existentiella problem. Det är viktigt att förebygga, stödja och underlätta aktiviteter och ta tillvara individens friska resurser. Rehabiliteringen kan avse sviktande rörelseförmåga, syn, hörsel, tal, kognitiva funktioner, en förändrad självbild och anatomi. Det kan också handla om förändrade roller inom familj och arbetsliv som utgör en påfrestning för både patient och omgivning. Basal palliativ vård Basal palliativ vård är det palliativa vårdinnehåll som ordinarie personal inom vårdkedjans olika delar kan erbjuda sina vårdtagare/patienter t ex inom primärvård och, kommunala boenden. Det rör sig exempelvis om grundläggande kompetens inom smärt- och symtomlindring, psykosocialt stöd och vård av den döende patienten. Specialiserad palliativ vård För patienter med en mer komplex sjukdomsbild och livssituation krävs tillgång till specialiserad palliativ vård som innebär individualiserad och behovsanpassad palliativ vård av ett multiprofessionellt/interdisciplinärt team med fördjupad kompetens ofta med dygnet-runt-vård. 5
11 Bilaga Behov av utbyggnad av specialiserad palliativ vård för perioden Behovet av specialiserad palliativ vård grundar sig på antagandet att en procent, eller 000 personer av Region Skånes befolkning dör årligen och av dem dör cirka 80 procent den så kallade långsamma döden. Av dessa 80 procent behöver cirka 0 procent eller 900 personer tillgång till en specialiserad palliativ vård. Produktionsresultat för åren 008 och 009 visar att cirka 500 personer fått tillgång till specialiserad palliativ vård i form av avancerad sjukvård i hemmet () och slutenvård hospice. Satsningar för 009 och 00 motsvarar att ytterligare cirka 800 personer får tillgång till. Det innebär att redan under innevarande år bedöms cirka 00 personer få möjligheten att komma till en specialiserad palliativ vård. Det framtida behovet för åren 0 och 0 bedöms således ge utrymme för ytterligare cirka 600 personer och därmed nå upp till skattat behov. En skattning har också gjorts med utgångspunkt från sakkunniggrupp för beräkning av basnivå för specialiserad palliativ vård. Sakkunniggruppen har föreslagit en basnivå för bestående av 0-0 platser per invånare. I nedanstående tabeller har beräkning gjorts utifrån lägsta nivån det vill säga 0 platser per invånare. Beräkning av slutenvårdsplats för specialiserad palliativ vård hospice är 5 per invånare och beräkningen har gjorts med utgångspunkt från Europarådets rekommendationer. Faktorer som påverkar behovet av antalet platser och slutenvårdsplatser är dels hur de står i relation till varandra och dels hur den basala palliativa vården är utvecklad i samverkan mellan kommuner och första linjens sjukvård. Nämnas bör också att jämförelser mellan olika landsting och huvudmän för den palliativa vården inte alltid är enkel och Socialstyrelsen har i en nationell genomgång i rapporten Vård i livets slutskede från 006 påvisat svårigheterna med rättvisande jämförelser då begrepp och definitioner används olika av de rapporterande verksamheterna. I kartläggningen framkom att finns inom den slutna vården, på vårdcentraler, i särskilda hospice och inom den kommunala sjukvården. Dessa platser är inte alltid öronmärkta som palliativa platser utan det framkommer att behovet får styra antalet platser. Den palliativa hemsjukvården är också organiserad på olika vis, som kommunal hemsjukvård, på primärvårdsnivå eller som specialistvård. Region Skånes och Kommunförbundet Skånes sakkunniggrupp för framtagandet av förslag till basal och specialiserad palliativ vård in samband med samverkansöverenskommesle. Rekommendation Rec (00) av medlemsstaternas ministerkommitté till medlemsstaterna om organisation av palliativ vård Antagen av Europarådets ministerkommitté den november 00 på ministrarnas 860:e fullmäktigemöte
12 Bilaga Tabell nedan beskriver befintliga enligt behovsinventering 009 samt behovet av utbyggnad av för avancerad sjukvård i hemmet () och slutenvård specialiserad palliativ vård (hospice) för perioden Vårdplatser i hospice Distrikt Totalt antal befintliga 009 Behov av utbyggnad av 00 0 Totalt antal befintliga hospice 009 Behov av utbyggnad av hospice 00 0 Mellersta Sydväst Sydost Nordost Nordväst 8 0 Tabellerna beskriver satsningar gjorda för åren 009 och 00 och satsning ska läsas i kolumn ; i miljoner kronor, vårddagar och. Kolumn 5 summerar satsningen i antal. Kolumn 6 visar ytterligare behov av.. Satsning 009 avancerad sjukvård i hemmet () Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal efter satsning Mellersta Sydväst 60 8 Sydost 0 9 Nordost 00 - Nordväst 8 Summa 0 6 Värderat behov av ytterligare utbyggnad Slutenvård specialiserad palliativ vård redovisas för enkelhetens skull i samtliga aktuella tabeller som hospicevård men kan naturligtvis också vara i slutenvård särskilt avsedda för palliativ vård.
13 Bilaga. Satsning 00 avancerad sjukvård i hemmet () Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal efter satsning Mellersta Sydväst, Sydost, Nordost 00 - Nordväst 5,5 60 Summa Värderat behov av ytterligare utbyggnad Tabellerna 7 beskriver behovet av för åren 0 och 0 och behovet ska läsas i kolumn ; i miljoner kronor, vårddagar och. Kolumn 5 summerar satsningen i. Kolumn 6 visar ytterligare behov av.. Behov 0 av Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal Mellersta, Sydväst, Sydost, Nordost 00 - Nordväst, Summa 89 6 Värderat behov av ytterligare utbyggnad 5. Behov 0 av i slutenvård (hospice) Distrikt Miljoner kronor Vårddagar slutenvård Vårdplats slutenvård 5 Totalt antal i slutenvård Mellersta 6 60 Sydväst 5 - Sydost 6 - Nordost - Nordväst 0 Summa Värderat behov av ytterligare utbyggnad
14 Bilaga 6. Behov 0 av i Distrikt Miljoner kronor Vårddagar Vårdplats 5 Totalt antal Mellersta, Sydväst, Sydost, Nordost 00 - Nordväst, Summa 6 Värderat behov av 7. Behov 0 av i slutenvård (hospice) Distrikt Miljoner kronor Vårddagar slutenvård Vårdplats slutenvård 5 Totalt antal i slutenvård Mellersta Sydväst 5 - Sydost 6 - Nordost - Nordväst 70 Summa Värderat behov av ytterligare utbyggnad
Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merSvenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merÅstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8
Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning
Läs merPalliativ vård, palliativt förhållningssätt
Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merNamn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.
Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.
Läs merFamna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.
Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merPalliativ cancervård 09-02-13 14.59.55
Palliativ cancervård Förord Utredningen En nationell cancerstrategi har bett docent Cal Johan Fürst att ta fram ett underlag om palliativ cancervård. Författaren ansvarar för innehållet. Vi riktar ett
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs mer1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:
1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merHearing palliativ vård
Hearing palliativ vård Arbetsgrupp: Göran Runesson, Ursula Scheibling, Anders Ström, Helen Karlsson, Monica Jönsson, Lena Råsberg-Hägg, Sickan Ljunghager, Margareta Lindahl, Doris Kjellström Uppdrag för
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merPalliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet 044-309 33 21 Lisa.davidsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2011-08-09 Dnr 1101776 1 (3) Riktlinjer gällande förmåner under specialistutbildning till anställda med medellång
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merKvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus. Svante Lifvergren, kvalitetschef
Kvalitetsutveckling i komplexa system Erfarenheter från Skaraborgs sjukhus Svante Lifvergren, kvalitetschef Skaraborgs sjukhus (SkaS) Antal döda i olika åldrar i Sverige Complete care: Lifecycle care +
Läs merGeriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?
Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merRevisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköpings kommun. Granskning av vård i livets slutskede
Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköpings kommun Granskning av vård i livets slutskede Sammanfattning och slutsatser... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Uppdraget...
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård
Läs merDemensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merVisionsmål Delmål Indikator
1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson
Läs merABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12
Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod
Läs merUtvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne
Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden
Läs merHandlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015
Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merVård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska
Läs merOmvårdnad vid livets slutskede
Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-
Läs merVad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014?
Sjukvårdsvalet 2014 Vad händer när socialdemokraterna vinner valet 2014? Vi kommer omgående att häva anställningsstopp, och sätta stopp för nedskärningarna och ogenomtänkta omorganisationer. Vårdkrisen
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs mer* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun
Uppsala cj.dl * KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-27 ALN-2014-0146.30 Äldrenämnden Hemtagningsteam i Uppsala kommun Förslag till beslut
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merBeredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor
Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-03-30 Dnr 0902732 1 (2) Regionstyrelsen Bredbandsstrategi för Skåne Ordförandens förslag Beredningen för kommunikations- och
Läs merVetenskap, erfarenhet och tyckande..
Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer
Läs merFokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens
Läs merIndividuella vårdplaner inom cancervården
INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2010 2012 Individuella vårdplaner inom cancervården ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD DELRAPPORT 10 Individuella vårdplaner inom cancervården 1 Innehåll Bakgrund... 3 Uppdraget... 3
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter
Läs merDatum 2015-11-27 Dnr 1503428. Fördelning av extra folkhälsomedel 2015
Folkhälsoberedningen Mats Brandström Strateg folkhälsa 040-675 32 87 Mats.Brandstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-11-27 Dnr 1503428 1 (6) Folkhälsoberedningen Fördelning av extra folkhälsomedel 2015
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merRiktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merFörändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)
Förändringsledning i komplexa system Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Fråga 1 Du har tre erbjudande om arbete, ett från vart och ett av dessa organisationer. Vilken organisation skulle
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merÄldrenämnden. att med beaktandet av resultatet lägga rapporten till handlingarna.
få Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Mia Gustafsson 2016-01-20 ALN-2015-0311 Äldrenämnden Slutrapport Palliativa Förstärkningsteamet Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merRutin Beslut om vak/ extravak
Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merPalliativ vård i Västra Götaland
Palliativ vård i Västra Götaland Nationellt Regionalt lokalt Ulla Molander, överläkare, docent, chefläkare Elisabet Löfdahl, överläkare, regional processägare palliativ vård Pionjär inom palliativ vård-
Läs merKommunikation och bemötande. Empati
Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,
Läs merDatum 2015-12-15 Dnr 1504218. Fortsatt utveckling av kliniska prövningar
Regionstyrelsen Rita Jedlert Bitr medicinsk direktör 040-675 31 38 Rita.Jedlert@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-12-15 Dnr 1504218 1 (5) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av kliniska prövningar Ordförandens
Läs merDemensplan INLEDNING SYFTE
SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela
Läs merHjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård. www.teknologiskinstitut.
NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI Hjärtsjukvård Forskning Utveckling Omvårdnad Nytt om kvinnohjärtan Deto 2 x AMI studien Specialistsjuksköterskans roll HLR Etiska riktlinjer Det senaste inom koronarangio
Läs merProjekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2
Palliativ vård och ASIH Camilla Tengvall Tf enhetschef/sammankallande 070-5196706 camilla.tengvall@skane.se Datum:2014-09-18 Dnr Bilaga 2 Projekt Vårdhund HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31 Innehåll 1
Läs merPalliativ vård - behovet
God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merEn värdig vård vid livets slut
2009-11-12 En värdig vård vid livets slut Hospice Österlen som centrum för vård, forskning och utbildning Svenska Kyrkan och Stiftelsen Österlenvård verkar för omsorgen om människorna på Österlen. Vi vill
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merBeredningen för integritetsfrågor
Beredningen för integritetsfrågor Martin X Svensson IT Arkitekt 0736-250609 Martin.X.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-10-31 Dnr 1202434 1 (3) Regionstyrelsen Aktiviteter för att öka tillgänglighet
Läs merställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer
Läs merUPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD
1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:63 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:28 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om stöd till minneshandikappade genom ett fördubblat antal demensutredningar Föredragande landstingsråd:
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merÄldreting i Piteå. Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun. Den 22 oktober 2003 FEL! OKÄNT VÄXELARGUMENT.
Äldreting i Piteå Den 22 oktober 2003 Hälso- och sjukvårdsberedning Syd i samverkan med Piteå kommun Deltagare Ca 125 medborgare Robert Bergman, moderator Ann-Mari Niva, sakkunnig - Samverkan Anna Thille,
Läs mer2 Vård- och omsorgsboenden, projekt Samariten inklusive delprojekten
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Kommunala pensionärsrådet 2016-02-09 Tid 2016-02-09, Kl 16:00-18:00 Plats Kommunalhuset Tumba, konferensrum Stange 2:3 Ärenden Justering 1 Aktuellt från organisationerna
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merRegeringens skrivelse 2004/05:166
Regeringens skrivelse 2004/05:166 Vård i livets slutskede Skr. 2004/05:166 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 26 maj 2005 Göran Persson Ylva Johansson (Socialdepartementet)
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merInformation om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett
Läs mer