Vård och omsorg om äldre i Dalarna 2013

Transkript

1 1 Rapport Öppna Jämförelser (ÖJ) Vård och omsorg om äldre i Dalarna 213 Rapport Öppna Jämförelser (ÖJ) Vård och omsorg om äldre Rapporten sammanställd av: Lena Olai, äldrestrateg Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Mars 214 1

2 Innehåll Bakgrund... 4 Öppna Jämförelser (ÖJ)... 4 Indikatorer... 5 Relativa jämförelser gröna, gula och röda resultat... 5 Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden Resultat i Öppna Jämförelser för Dalarnas kommuner Fall, undernäring, trycksår och munhälsa* a. Fallskador (resultatmått) b. Åtgärd vid risk för fall (processmått) c. Åtgärd vid risk för undernäring (processmått) d. Åtgärd vid risk för trycksår (processmått) e. Åtgärd vid risk för nedsatt munhälsa (processmått) Rehabilitering a. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus (resultatmått)* b. Funktionsförmåga efter stroke (resultatmått) Psykisk ohälsa a. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre (processmått)* Palliativ vård och omsorg a. Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan (processmått)* b. Brytpunktssamtal (processmått)* c. Eftersamtal (processmått)* d. Behovsordination av opioid (processmått)* Läkemedel a. Tio eller fler läkemedel (processmått)* b. Läkemedel som bör undvikas (processmått)* c. Användning av antipsykotiska läkemedel (processmått)* Trygghet a. Trygghet, hemtjänst (resultatmått)* b. Trygghet, särskilt boende (resultatmått)* Boendemiljö a. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende (resultatmått) b. Trivsam utomhusmiljö, särskilt boende (resultatmått) Mat och måltidsmiljö a. Maten, särskilt boende (resultatmått) b. Måltidsmiljön, särskilt boende (resultatmått) Utevistelse och sociala aktiviteter a. Möjligheten komma utomhus, särskilt boende (resultatmått)... 2

3 9b. Sociala aktiviteter, särskilt boende (resultatmått) Tillräckligt med tid a. Tillräckligt med tid, hemtjänst (resultatmått) b. Tillräckligt med tid, särskilt boende (resultatmått) Inflytande och delaktighet a. Möjlighet att påverka tider, hemtjänst (resultatmått) b. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende (resultatmått) c. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst (resultatmått) d. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende (resultatmått) e. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst (resultatmått) Bemötande a. Bemötande, hemtjänst (resultatmått) b. Bemötande, särskilt boende (resultatmått) De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet a. Hemtjänst i sin helhet (resultatmått) b. Särskilt boende i sin helhet (resultatmått) Behovsbedömning och planering a. Väntetid till särskilt boende (processmått) b. Personalkontinuitet, hemtjänst (processmått) c. Kommunens information på hemsidan (processmått)... 3 Resultat från SKL:s granskning av kommunernas information till medborgarna Bakgrundsindikatorer Avvikelse från standardkostnad (strukturmått) Hemtjänst, kostnad per invånare (strukturmått) Hemtjänst, kostnad per brukare (strukturmått) Särskilt boende, kostnad per invånare (strukturmått) Särskilt boende, kostnad per brukare (strukturmått) Andel 8 år och äldre (strukturmått) Antal personer per handläggare (strukturmått) Andel äldre med hemtjänst (strukturmått) Andel äldre i särskilt boende (strukturmått) Omfattning av hemtjänst (strukturmått) Hälsotillstånd, hemtjänst (strukturmått) Hälsotillstånd, särskilt boende (strukturmått) Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst (strukturmått) Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende (strukturmått)... 4 Bilaga 1. Resultatredovisning per kommun... 42

4 Bakgrund Från och med hösten 29 samverkar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen om Öppna Jämförelser (ÖJ) inom socialtjänsten. Syftet med jämförelserna är att bidra till att utveckla och förbättra kvalitet och effektivitet i socialtjänstens verksamheter. ÖJ inom socialtjänsten är ett nationellt utvecklingsarbete och fram till utgången av 214 ska det underlag som presenteras kontinuerligt förbättras. Denna rapport gällande ÖJ inom området Vård och omsorg om äldre i Dalarna utgår från den rapport som offentliggjordes den 15 januari 214. Det är första gången som Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd, presenterar statistik från ÖJ över länets resultat inom området. Ambitionen är att lyfta fram och sammanställa den offentliga statistiken på ett sätt så att det blir hanterligt och ändamålsenligt för länets kommuner och berörda delar av landstingets hälso- och sjukvård, i arbetet med att förbättra verksamheten och dess resultat. Sammanställningen kan ge underlag för fortsatta reflektioner, analys- och förbättringsarbeten. I december 213 publicerades en omarbetad version av Handbok för ÖJ inom socialtjänsten. Den första upplagan av handboken kom 212. Utifrån erfarenheter där man använt handboken i studiecirklar har upplägget förändrats. SKL har arbetat med att få in en tydligare pedagogik i handboken och även kompletterat med mer verktyg och hjälpmedel som kan användas i arbetet med analys av resultaten i ÖJ. Handboken hittar ni på Syftet med den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre är att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 214 är sista året i satsningen. I årets ÖJ fokuseras extra på detta område då det är särskilt viktigt för gruppen mest sjuka äldre. Resultaten för 213 inom satsningen på en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre finns beskrivet i rapporten Bättre liv för sjuka äldre - resultat 213. SKL har under 213 arbetat med en effektivitetsstudie inom äldreomsorgen. Syftet med studien var att finna faktorer som förklarar varför vissa enheter, t ex en hemtjänstgrupp eller ett särskilt boende, är mer effektiva än andra. Framgångsfaktorerna är presenterade i en broschyr, Effektduken, som på ett innovativt sätt beskriver nyckelfaktorerna för att nå en effektiv verksamhet inom äldreomsorgen. Effektduken ska ses som ett verktyg för att arbeta med framgångsfaktorerna och går att beställa här. Ett nytt jämförelseverktyg för ÖJ finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. I jämförelseverktyget är det möjligt att se trender, skriva ut diagram för enskilda indikatorer och göra egna urval av landsting och kommuner. Verktyget hittar ni här. Socialstyrelsens handbok för effektivitetsanalyser, presenterar ett antal metoder för effektivitetsanalyser som kan användas vid nationella, regionala och lokala uppföljningar och utvärderingar av hälsa, vård och omsorg. Förhoppningsvis kan länsrapporten skapa bättre förutsättningar för analyser av de egna verksamheterna och därmed underlätta prioritering av förbättringsarbeten. Kontakta gärna Lena Olai lena.olai@regiondalarna.se för frågor och synpunkter, tel Öppna Jämförelser (ÖJ) Varje år genomför SKL och Socialstyrelsen Öppna Jämförelser gällande Vård och omsorg om äldre. Syftet med ÖJ är att göra den gemensamt finansierade vården och omsorgen om äldre öppen för insyn, ge underlag för den offentliga debatten, stimulera till ett ökat lärande och verksamhetsutveckling för förbättrade resultat. Resultatet från årets undersökning för samtliga kommuner med kommentarer från SKL och Socialstyrelsen finns på respektive webbplats: och Det är också möjligt att se resultat från ÖJ i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada,

5 Socialstyrelsen, tillsammans med SKL, ger följande sammanfattning av resultatet sett ur ett nationellt perspektiv. Det är stora skillnader i kommunernas resultat för merparten av årets indikatorer. De äldres självskattade hälsa påverkar deras omdöme om äldreomsorgen. Förskrivningen av läkemedel är fortsatt hög bland de äldre. 18,5 procent av de äldre har tio eller fler läkemedel och 13,3 procent har minst ett läkemedel som bör undvikas. Vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med tidigare år, bland annat genomförs fler smärtskattningar och brytpunktssamtal. Av alla inläggningar på sjukhus för personer över 65 år återinskrivs cirka 2 procent, och oftast inom 1 dagar efter utskrivning från sjukhus. I den äldre befolkningen fortsätter antalet fallskador att öka över tid och är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Generellt har de förebyggande åtgärderna för att minska antalet fallolyckor förbättrats. Kvinnor upplever i mindre utsträckning än män att de har en god funktionsförmåga 12 månader efter insjuknande i stroke. Resultatet visar att det inte finns några stora skillnader i de äldres upplevda kvalitet mellan offentliga och enskilda utförare. De enskilda utförarna är bättre på att informera i förväg om förändringar samt möjliggöra för den äldre att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. De äldre ger generellt sett bättre omdömen om äldreomsorgen jämfört med förra året. Dock har resultaten försämrats när det gäller möjligheten att komma ut och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilt boende. De skillnader som finns i resultat mellan kommunerna behöver analyseras utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Kommunerna och länen kan också lära sig mycket av att jämföra sig med varandra, framför allt inom områden med mycket stora variationer. Sid 7, Vård och omsorg av äldre. Jämförelser mellan kommuner och län, Socialstyrelsen och SKL Indikatorer Inom ÖJ åskådliggörs kommunernas resultat utifrån tre olika typer av indikatorer: Resultat = vad man åstadkommer Process = vad man gör Struktur = vad man har ÖJ strävar i första hand efter att presentera resultatindikatorer men när det saknas används processindikatorer. Dessutom redovisas strukturella bakgrundsmått för kostnaderna, omfattningen av kommunernas äldreomsorg och de äldres hälsotillstånd. Dessa mått beskriver främst verksamhetens förutsättningar och kan vara viktiga redskap vid fortsatta analyser av resultaten. Rapportens indikatorer och de strukturella måtten gäller olika åldersgrupper från 65 år och äldre. Indikatorerna baseras på data från flera datakällor med olika karaktär och kvalitet. Relativa jämförelser gröna, gula och röda resultat I rapporten presenteras jämförelser för 37 indikatorer och 14 bakgrundsmått och gäller både struktur-, process- och resultatmått inom vården och omsorgen av äldre i Sveriges kommuner. Kommunerna jämförs med varandra genom att resultaten färgläggs i grönt, gult och rött. Grönt innebär att kommunens värde på indikatorn hör till de 25 bästa i förhållande till de andra kommunerna. Rött markerar de 25 av kommunerna som har de lägsta värdena och gult de 5 som ligger däremellan. Jämförelserna är alltså relativa och varken rikets medelvärde eller ett grönt resultat behöver vara bra. Det saknas fortfarande målnivåer för resultaten på indikatorerna. De relativa jämförelserna är användbara så länge det inte finns exakta och överenskomna målvärden för enskilda indikatorer. En av fördelarna med den färgsatta jämförelsemodellen är att det är lätt att få en överblick över resultaten.

6 Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 213 Flera av resultatmåtten kommer från undersökningen om äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Alla frågor finns i äldreguiden, där man även kan hitta svar på enhetsnivå. Äldreguiden finns här. Resultaten bygger på svar från personer med hemtjänst i ordinärt boende och personer i särskilt boende. Svarsfrekvensen var totalt 7 bland dem med hemtjänst och 57 bland dem i särskilt boende men den varierade mellan kommunerna. Enkäten i särskilt boende besvarades till stor del av närstående, bekanta eller gode män, medan äldre med hemtjänst oftare besvarade enkäten själva. Uppgifterna är hämtade från Resultat i Öppna Jämförelser för Dalarnas kommuner 213 Den regionala rapporten är ett försök att sammanställa resultaten ur ett lokalt perspektiv. Varje område redovisas per ingående indikatorer. Resultaten, på både riks- och regional nivå, redovisas i text och värdena och den färgkodning som anges i ÖJ redovisas i ett diagram. För att en kommun ska ingå i redovisningen måste resultatet också baseras på minst 3 observationer. För få observationer kan bero på låg svarsfrekvens i enkätundersökningarna eller för få registreringar i kvalitetsregister. För ytterligare information kring datainsamling med mera rekommenderas att gå in på SKLs hemsida via följande länk. I de flesta fall utgår skalan i diagrammen från 1, d.v.s. i vilken omfattning olika aspekter omfattar samtliga vård- och omsorgstagare. En annan skala har använts i de fall indikatorn visar aspekter som bör omfatta så få vård- och omsorgstagare som möjligt. Observera att Socialstyrelsen inte lämnar länsredovisning på alla indikatorer och därför finns inte länets resultat publicerat i alla diagram. I Bilaga 1 presenteras resultaten kommunvis. 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa* 1a. Fallskador (resultatmått) Antal personer med fallskador per 1 invånare Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av framförallt lidande och försämrad livskvalitet som svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Orsakerna till fallolyckan kan vara många och kan spegla det förbyggande arbetet inom en mängd olika verksamheter t.ex. snöröjning kan påverka antalet fallolyckor. Resultatet i riket varierar mellan 33 och 8 fallskador per 1 invånare med ett genomsnitt på 61 fall. Bäst resultat i riket har Olofström kommun. Resultatet i Dalarna har ett genomsnitt på 6, dvs något bättre än riksgenomsnittet. Antalet varierar mellan 5 och 7. Bäst resultat i Dalarna har Smedjebackens kommun. Kort förklaring till färgmarkeringarna i de följande diagrammen: Grön=värdet på indikatorn hör till de 25 bästa i förhållande till landets alla kommuner, Röd=de 25 av kommunerna som har de lägsta värdena Gul=de 5 som ligger däremellan.

7 1a. Fallskador b. Åtgärd vid risk för fall (processmått) Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada och där minst en förebyggande åtgärd har utförts Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Riksgenomsnittet för indikatorn har förbättrats från 55 till 66 men det finns stora skillnader mellan kommunerna och resultaten varierar mellan och 1. Bäst resultat har Umeå, Lycksele, Finspång och Bollnäs. Resultatet i Dalarna visar en stor variation, mellan 29 och 95. Åtta av Dalarnas kommuner ligger över rikssnittet och tre kommuner tillhör de 25 bästa i landet. 1b. Åtgärd vid risk för fall c. Åtgärd vid risk för undernäring (processmått) Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för undernäring och där minst en förebyggande åtgärd har utförts

8 Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. På Riksnivå fick 65 av dem som bedömdes ha risk för undernäring minst en förebyggande åtgärd insatt. Riksgenomsnittet för indikatorn har förbättrats med 5 men det finns stora skillnader mellan kommunerna och resultaten varierar mellan och 1. Älvdalen ligger i topp med 1. Åtta av Dalarnas kommuner ligger över rikssnittet och tre kommuner tillhör de 25 bästa i landet c Åtgärd vid risk för undernäring 1d. Åtgärd vid risk för trycksår (processmått) Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för trycksår och där minst en förebyggande åtgärd har utförts Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Riksgenomsnittet har förbättrats från 57 till 64 i registrerade förbyggande åtgärder för personer med konstaterad risk för trycksår. Resultaten varierar från 3 till 1 registrerade åtgärder. Bäst resultat i landet har Malung-Sälen och Säter tillsammans med Umeå. Resultatet i Dalarna visar en variation från 24 till 1. Åtta av Dalarnas kommuner ligger över rikssnittet varav fem kommuner tillhör de 25 bästa i landet.

9 1d. Åtgärd vid risk för trycksår e. Åtgärd vid risk för nedsatt munhälsa (processmått) Andel personer i särskilt boende som har risk för problem med munhälsan och där minst en förebyggande åtgärd har utförts Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Indikatorn är ny för 213. Riksgenomsnittet ligger på 48. ROAG (Revised Oral Assessment Guide) infördes under 212 och därför ska siffrorna tolkas med försiktighet eftersom det endast var 87 kommuner som registrerade munhälsa i kvalitetsregistret Senior Alert. Bland dessa kommuner varierade resultaten mellan 2 och 98. Bästa resultat i landet har Ronneby kommun. Resultatet i Dalarna visar en variation mellan 26 och 85. Endast fem kommuner finns med i Dalarnas resultat e. Åtgärd vid risk för nedsatt munhälsa

10 2. Rehabilitering 2a. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus (resultatmått)* Andel som tolv månader efter stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda. Genomsnitt för åren Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge en rad olika fysiska, kognitiva och sociala funktionsnedsättningar och besvär. Efter genomgången stroke är rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre, att återfå förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för kvarstående funktionsnedsättningar. I genomsnitt har 56 av alla personer över 65 år angett att deras rehabiliteringsbehov efter stroke har blivit tillgodosedda, tolv månader efter insjuknandet. En något större andel män än kvinnor har fått sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda, 58 respektive 55. Andelen personer över 65 år med tillgodosedda rehabiliteringsbehov varierar mellan 33 och 9 bland landets kommuner. Bäst resultat i landet har Nordmalings kommun. Genomsnittet i Dalarna är 5 vilket är en försämring med 3 från föregående år. Endast sju av länets kommuner finns med i resultatet och resultaten varierar mellan 4 och a. Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus 2b. Funktionsförmåga efter stroke (resultatmått) Andel som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp. Genomsnitt för åren Måttet beskriver de äldres möjligheter att efter stroke kunna leva ett självständigt liv, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga personliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar resultatet av både det akuta omhändertagandet vid insjuknandet och av de efterföljande rehabiliteringsinsatserna i bred mening. På riksnivå anser 63 av personer över 65 år att de tolv månader efter sin stroke kan leva ett självständigt liv. Variationen ligger mellan 4 och 8. Det är stora skillnader mellan män och kvinnor, och detta mönster finns i alla län. Tolv månader efter insjuknandet anser 7 av männen att de kan leva ett självständigt liv, vilket kan jämföras med 57 av kvinnorna. Bäst resultat i landet har Malung- Sälen och Perstorp. I Dalarna är genomsnittet 66, något över riksgenomsnittet, men en minskning

11 med 1 jämfört med 212 års mätning. Variationen sträcker sig från 58 till 8. Elva av länets kommuner har ett bättre resultat jämfört med rikssnittet. 2b. Funktionsförmåga efter stroke Psykisk ohälsa 3a. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre (processmått)* Andel personer äldre som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt Behandling med många psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Indikatorn har begränsat sin målgrupp till personer med hemtjänst och i särskilt boende som är 75 år eller äldre. På riksnivå har i genomsnitt 4,1 av personer över 75 år tre eller fler psykofarmaka. Variationen ligger mellan 1,4 och 2,5. Bäst resultat har Finspång kommun. I Dalarna är genomsnittet 9, vilket är långt över rikssnittet och det är en ökning från år 212 med 4,4. Variationen ligger mellan 6 och 11,6. Samtliga kommuner i Dalarna ligger högre än riksgenomsnittet. 3a. Mer än 3 psykofarmaka bland äldre

12 4. Palliativ vård och omsorg 4a. Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan (processmått)* Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan Indikatorn avser att mäta andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med instrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument. Det viktigaste syftet med indikatorn är att mätning av smärtan ska leda till att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. För att i tid fånga, och därmed minimera den sjukes smärtupplevelse, krävs ett rutinarbete med systematisk smärtskattning. Den äldres smärtupplevelse kan förmedlas utan formella skattningsinstrument, men användande av smärtskattningsinstrument fungerar som screeningverktyg, då inte alla spontant berättar om sin smärta. Ett smärtskattningsinstrument underlättar också den interna uppföljningen av vidtagna åtgärder mot smärta liksom rapportering personal emellan. Indikatorn visar i vilken utsträckning det finns ett systematiskt smärt-(symtom)skattningsarbete med möjlighet till dokumentation och uppföljning. Resultatet på riksnivå visar att i genomsnitt smärtskattades 25 under sin sista levnadsvecka. Det är en ökning med 9 jämfört med föregående år. Andelen som smärtskattades varierade mellan och 95, vilket innebär en mycket stor spridning mellan kommunerna. Bäst resultat har Vännäs kommun. Genomsnittet i Dalarna ligger på 31, en ökning med 12 sedan 212. Variationen är mellan 7 och 66. Sju av Dalarnas kommuner tillhör de 25 bästa i landet a. Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan 4b. Brytpunktssamtal (processmått)* Andel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation Indikatorn avser att mäta andel äldre och närstående som informerats om att patientens sjukdom/ tillstånd har nått en punkt där all, såväl botande som bromsande, behandling avslutas, vilket är viktigt som en del i god palliativ vård i livets slutskede. När vården bedömer att sjukdomen eller åldrandet har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken, är det viktigt att detta kommuniceras med såväl patient och närstående som personal runt den äldre. Detta för att den sjuke och de närstående ska kunna påverka

13 hur den sista tiden ska vara och för att personalen ska vidta de åtgärder som behövs för att kunna erbjuda ett palliativt vårdinnehåll i livets slut. Samtalen kan behöva ske vid flera tillfällen. Indikatorn har tagit fasta på hälso- och sjukvårdslagens syn på läkarmedverkan och redovisar därför inte de samtal som utförs av sjuksköterska. Av de som avled hade i genomsnitt 5 fått besked av en läkare, eller av en läkare och sjuksköterska tillsammans, om att de var döende. Resultatet har förbättrats med 6 jämfört med föregående mätning. I riket varierar resultaten mellan 12 och 95. Bäst resultat har Vindelns kommun. Genomsnittet i Dalarna är 37 vilket innebär en förbättring med 5 jämfört med föregående mätning. Variationen är mellan 13 och 66. Åtta av länets femton kommuner finns med i resultatet b. Brytpunktssamtal 4c. Eftersamtal (processmått)* Andel av avlidna där närstående har erbjudits ett eftersamtal En aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att erbjuda närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Ett sådant samtal ger bland annat möjlighet för närstående att få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden. Resultatet visar att de närstående erbjöds ett eftersamtal efter 59 av dödsfallen, vilket är en ökning med 7 jämfört med förra året. I kommunerna varierar resultaten från till 1. Bäst resultat i riket hade Gagnef tillsammans med Svedala och Mellerud. Genomsnittet i Dalarna är 74, vilket är betydligt bättre än riksgenomsnittet. Tio Dalakommuner ligger över rikssnittet.

14 4c. Eftersamtal d. Behovsordination av opioid (processmått)* Andel personer med vid behovsordination av opioid i injektionsform mot smärta i livets slutskede Indikatorn avser att mäta andelen patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet, vilket är viktigt att följa som en del av god palliativ vård i livets slut. Då ska det finnas adekvata ordinationer i händelse av smärtgenombrott, för att minimera fördröjning vid insättande av smärtstillande behandling. Ordinationen ska vara individuell då dosstorleken kan behöva justeras. Det finns på många enheter generella ordinationer vid akut smärta som visserligen är bättre än avsaknad av ordination men det kan aldrig ersätta ett rutinmässigt arbetssätt där vid behovsläkemedel gås igenom individuellt när en människa bedöms vara döende. Indikatorn är ny för i år. På nationell nivå fick 92 av de avlidna, där dödsfallet var väntat, smärtlindring under den sista levnadsveckan och det finns inga skillnader i resultat mellan kvinnor och män. På kommunnivå varierade andelen smärtlindrade mellan 63 och 1. Nitton av landets kommuner uppnådde 1, vara tre kommuner från Dalarna: Hedemora, Leksand och Älvdalen. Genomsnittet i Dalarna ligger på ett mycket högt resultat, 94. Variationen är mellan 86 och 1 bland de 13 kommuner som finns med i redovisningen, varav tolv ligger högre än rikssnittet d. Behovsordination av opioid

15 5. Läkemedel 5a. Tio eller fler läkemedel (processmått)* Andel personer 75 år och äldre som behandlas med tio eller fler läkemedel samtidigt Samtidig användning av många läkemedel kan medföra flera olika risker för individen, främst i form av läkemedelsbiverkningar, att preparaten har icke önskvärda och skadliga effekter samt att olika preparat påverkar varandra på ett olämpligt sätt. I riket var genomsnittet 18,5 för personer 75 år och äldre som hade tio eller fler läkemedel. Mellan kommunerna varierar andelen mellan 4,7 och 31,5. I genomsnitt hade 19 av kvinnorna tio eller fler läkemedel och männen 17. Bäst i landet är Valdemarsvik kommun. Genomsnittet i Dalarna ligger lägre än rikssnittet med 15,7, men högre jämfört med mätningen 211 (12) a. Tio eller fler läkemedel b. Läkemedel som bör undvikas (processmått)* Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel Med stigande ålder sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar. Vissa läkemedel medför därmed en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör därför undvikas i denna åldersgrupp. Dessa ingår i Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, i form av indikatorn Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger. Som olämpliga läkemedel räknas här långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter samt tramadol och propiomazin. Dessa läkemedel bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och förskrivande läkare har bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör vidare följas upp och omprövas regelbundet och med täta intervaller. Resultatet visar att 13,3 av personer som är 75 år och äldre behandlades med minst ett av de fyra läkemedlen som bör undvikas. Andelen i kommunerna varierar mellan 4,7 och 31,9. Bäst resultat hade Skinnskattebergs kommun. I Dalarna är medeltalet 12,9 med en variation mellan 9,2 och 17,6, vilket innebär en höjning med,9 sedan 211.

16 5b. Läkemedel som bör undvikas c. Användning av antipsykotiska läkemedel (processmått)* Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel För dessa läkemedel finns indikation vid psykotiska symptom och vissa allvarliga beteendesymptom vid demens, t.ex. aggressivitet. I vården av äldre används de emellertid ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring, oftast med blygsam eller ingen effekt. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner, och medför en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Om användning bedöms vara indicerad bör låga doser tillämpas och en kort behandlingstid planeras, med snar (inom två veckor) utvärdering av effekt och eventuella bieffekter. Omprövning av behandlingen med ställningstagande till utsättning/dosminskning bör göras med täta intervall. Denna indikator är ny för i år och visar att 6,5 av personer som är 75 år och äldre behandlades med antipsykotiska läkemedel. Andelen var 6,5 för kvinnor respektive 6,3 för män. Variationen mellan kommunerna var mellan 2,1 och 15,5. Bäst resultat hade Kinda kommun. Genomsnittet i Dalarna var 6,6 med en variation mellan 2,6 och 8,7. Malung-Sälen är den kommun som har minst andel personer som behandlas med antipsykotiska läkemedel c. Användning av antipsykotiska läkemedel 6 4 2

17 Trygghet 6a. Trygghet, hemtjänst (resultatmått)* Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. På riksnivå visar resultatet att 46 av de äldre känner sig mycket trygga med stödet från hemtjänsten, vilket är en förbättring med 3 från förra året. Det är stor skillnad mellan kommunerna i hur trygga de äldre känner sig, med en variation mellan 28 och 64. Bäst i riket är Ekerö kommun. Genomsnittet i Dalarna är 51 vilket är en förbättring med 4. Variationen var mellan 36 och 62. Bästa resultat i Dalarna har Vansbro kommun. Tolv av Dalarnas kommuner har ett högre värde än rikssnittet a. Trygghet, hemtjänst 6b. Trygghet, särskilt boende (resultatmått)* Andel som uppger att det känns mycket tryggt med att bo i ett särskilt boende Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. På riksnivå visar resultatet att 51 av de äldre kände sig mycket trygga i sitt särskilda boende, vilket är en förbättring med 2 jämfört med föregående mätning. Även här är det stor skillnad mellan kommunerna med en variation mellan 28 och 77. Bäst resultat har Valdemarsvik och Sturup. Genomsnittet i Dalarna är 52 med en variation mellan 4 och 74. Dalarna har förbättrat sitt resultat med 2 från föregående års mätning. Bäst resultat har Malung-Sälen.

18 b. Trygghet, särskilt boende 7. Boendemiljö 7a. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Att det är trivsamt är en förutsättning för att kunna och vilja delta i gemensamma aktiviteter. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. I kommunerna är 66 av de äldre nöjda med gemensamhetsutrymmena i särskilt boende, vilket är en förbättring med 2 jämfört med 212. Andelen nöjda varierar mellan 29 och 87. Bäst resultat har Skurups kommun. I Dalarna är genomsnittet 65 med en variation mellan 5 och 81. Dalarna har förbättrat sitt resultat med 2 från föregående år. Vansbro, som ligger bäst till i årets jämförelse, har förbättrat sitt resultat från 45 till 81 sedan a. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende

19 7b. Trivsam utomhusmiljö, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö, se avsnitt om Utevistelse och sociala aktiviteter. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov och att det är trivsamt. I kommunerna tycker mellan 32 och 89 av de äldre i särskilt boende att utomhusmiljön är trivsam. Det genomsnittliga resultatet har försämrats med 3 och var i år 67. Bäst resultat har Karlsborg. I Dalarna är genomsnittet 65 vilket är en försämring med 3. Variationen ligger mellan 37 och 74. Bäst resultat har Gagnefs kommun som ligger bland de 25 bästa i landet b. Trivsamt utomhus, särskilt boende 8. Mat och måltidsmiljö 8a. Maten, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring. I genomsnitt angav 77 av de äldre att maten smakar mycket bra eller ganska bra, vilket är en förbättring med 1 jämfört med 212. Spridningen bland kommunerna är stor, mellan 53 och 95 svarade att maten smakar mycket eller ganska bra. Bäst resultat har Töreboda kommun. I Dalarna är genomsnittet 78 med en variation mellan 68 och 9. Dalarna har förbättrat sitt resultat med 2. Liksom förra årets mätning ligger Malung-Sälen bäst till i Dalarna.

20 8a. Maten, särskilt boende b. Måltidsmiljön, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund Måltidsmiljön kan ha effekter på den enskildes energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Riksgenomsnittet har förbättrats jämfört med 212 och 213 uppger 7 att de är nöjda. Resultaten på kommunnivå varierar mellan 52 och 94. Bäst resultat i landet har Heby kommun. I Dalarna är genomsnittet 71 vilket är en förbättring med 3 jämfört med 212. Variationen i länet är mellan 61 och 84. Bäst resultat har Malung-Sälens kommun b. Måltidsmiljö, särskilt boende 9. Utevistelse och sociala aktiviteter 9a. Möjligheten komma utomhus, särskilt boende (resultatmått) Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. 213.

21 Utevistelse och deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten t.ex. för att förebygga fallskador och depression. För riket ligger genomsnittet för indikatorn på 58. Variationen är mellan 26 och 87. Bäst resultat har Sjöbo kommun. Dalarna ligger något över riksgenomsnittet med 59 (samma som 212 års mätning). Variationen är mellan 52 och 79. Bäst resultat har Malung-Sälens kommun a. Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende 9b. Sociala aktiviteter, särskilt boende (resultatmått) Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds Deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll för t.ex. möjligheten till delaktighet, gemenskap och social samvaro. Sociala aktiviteter är ett område där resultaten på kommunnivå har legat något lägre än övriga indikatorer. Under 213 har resultaten förbättrats med 3 och i genomsnitt är nu 63 nöjda med de sociala aktiviteterna i särskilt boende. Spridningen är stor mellan kommunerna, mellan 29 och 86. Bäst resultat i riket har Mora tillsammans med Gislaved. Dalarna ligger över riksgenomsnittet med 66 och med en variation mellan 46 och 86. Dalarna har förbättrat sitt resultat med 3 sedan föregående mätning.

22 9b. Sociala aktiviteter, särskilt boende Tillräckligt med tid 1a. Tillräckligt med tid, hemtjänst (resultatmått) Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. På riksnivå är årets resultat något bättre än förra årets, och i år anser 82 av de äldre att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid. Resultatet i landets kommuner varierar mellan 6 och 1. På riksnivå är det ingen skillnad i resultat mellan kommunala eller enskilda utförare. Bäst resultat har Sorsele. Dalarna ligger strax över riksgenomsnittet med 84 och med en variation från 72 till 91. Dalarna har förbättrat sig med 6 från föregående mätning a. Tillräckligt med tid, hemtjänst 1b. Tillräckligt med tid, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. 213.

23 Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. På riksnivå är årets resultat något bättre än förra årets, 72 av de äldre anser att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid. Motsvarande resultat förra året var 7. Resultaten i riket varierar mellan 46 och 91. På riksnivå är det ingen skillnad i resultat mellan kommunala eller enskilda utförare. Bäst resultat har Mönsterås kommun. I Dalarna ligger genomsnittet på 74 med en variation mellan 58 och 84. Dalarna har förbättrat sitt resultat med 3 i jämförelse med föregående rapport b. Tillräckligt med tid, särskilt boende 11. Inflytande och delaktighet 11a. Möjlighet att påverka tider, hemtjänst (resultatmått) Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Det genomsnittliga kommunresultatet visar att 61 alltid eller oftast kan påverka tidpunkten när stöd och hjälp ska utföras. Resultatet för hemtjänsten har förbättrats med 1 jämfört med 212. Men det är en stor spridning mellan kommunerna och resultaten varierar mellan 34 och 8. Bäst resultat har Nacka kommun. I Dalarna ligger genomsnittet på 6 med en variation mellan 42 och 72.

24 11a. Möjlighet påverka tider, hemtjänst b. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. I genomsnitt uppgav 59 av de äldre att de alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider insatserna utförs. Det är en förbättring med 3 jämfört med 212. Resultaten varierar mellan 34 och 83. Bäst resultat har Skurups kommun. I Dalarna ligger genomsnittet på 6 med en variation mellan 38 och 7. Dalarna har förbättrat sitt resultat från föregående mätning med b. Möjlighet påverka tider, särskilt boende 11c. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst (resultatmått) Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. 213.

25 Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Årets resultat visar att 86 av de äldre med hemtjänst tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultaten varierar mellan 64 och 98. Bäst resultat har Dorotea och Laxå. I Dalarna ligger genomsnittet på 87 med en variation mellan 83 och 93. Totalt har Dalarna minskat 1 sedan föregående år c. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst 11d. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Årets resultat visar att 79 av de äldre i särskilt boende tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultaten varierar mellan 58 och 94. Bäst resultat i riket har Vansbro kommun, tätt följd av Gagnef. I Dalarna ligger genomsnittet på 8 med en variation mellan 59 och 94. Resultat för Dalarna har försämrats med 1 sedan föregående mätperiod.

26 d. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende 11e. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst (resultatmått) Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst För att de äldre ska kunna framföra synpunkter och därigenom ha delaktighet och inflytande krävs att de blivit informerade om och vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Inom hemtjänsten har resultatet försämrats. År 212 uppgav 64 att de visste vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål och 213 var andelen 62. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 35 och 85. Bäst resultat har Åsele kommun. I Dalarna ligger genomsnittet på 62 med en variation mellan 47 och 72. Länets totala resultat har försämrats med 2 sedan föregående mätning, men tre kommuner har nu hamnat bland de 25 bästa i landet e. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst

27 12. Bemötande 12a. Bemötande, hemtjänst (resultatmått) Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. På riksnivå har resultatet för hemtjänsten förbättrats med 1 jämfört med 212, vilket innebär att 76 svarade att de alltid blir bemötta på ett bra sätt. Resultatet varierar mellan 61 och 94 för landets kommuner. Bäst resultat har Sorsele kommun. I Dalarna ligger genomsnittet på 8 med en variation mellan 71 och 87, vilket är en förbättring med 2 från 212. Sex av länets kommuner hör till de 25 bästa i landet a. Bemötande, hemtjänst 12b. Bemötande, särskilt boende (resultatmått) Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet för särskilt boende ligger lägre än för hemtjänsten men har förbättrats med 1 jämfört med 212. Rikssnittet 213 är 59 och i kommunerna varierar resultatet mellan 33 och 84 av de äldre som anser att personalen alltid ger ett bra bemötande. Bäst resultat har Arjeplog kommun. Dalarna ligger kvar på samma nivå som förra mätningen och har nu nästan samma genomsnitt som Sverige. Variation är mellan 5 och 77. Bäst resultat i Dalarna har Vansbro där man kan se en förbättring med 2 jämfört med 212.

28 12b. Bemötande, särskilt boende De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet 13a. Hemtjänst i sin helhet (resultatmått) Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av hemtjänsten. På riksnivå är 89 av de äldre med hemtjänst mycket eller ganska nöjda. Spridningen mellan kommunerna i andelen mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten varierar mellan 73 och 1. Bäst resultat har Lekeberg. I Dalarna ligger genomsnittet på 91 med en variation mellan 88 och 97. Dalarna har förbättrat sitt resultat med 1 från föregående mätning. Bäst resultat har Vansbro och Älvdalens kommuner. Tretton Dalakommuner ligger över rikssnittet a. Hemtjänst i sin helhet 13b. Särskilt boende i sin helhet (resultatmått) Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende.

29 Leksand Hedemora Älvdalen Rättvik Orsa Riket Ludvika Malung-Sälen Falun Avesta Säter Vansbro Borlänge Gagnef Mora Smedjebacken Länet På riksnivå är 83 av de äldre i särskilt boende nöjda. Andelen nöjda i särskilt boende varierar mellan 64 och 97 bland Sveriges kommuner. Bäst resultat har Forshaga. I Dalarna ligger genomsnittet på 82 med en variation mellan 75 och 93. Dalarna har förbättrat sig med 2 från föregående mätning. Gagnef behåller tätpositionen i länet b. Särskilt boende i sin helhet 14. Behovsbedömning och planering 14a. Väntetid till särskilt boende (processmått) Antal dagar i snitt från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum i särskilt boende Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. Medelvärdet var 51 dagar för de 185 kommuner som har genomfört undersökningen 213. På riksnivå var väntetiden därmed ett par dagar kortare än i föregående års mätning. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan och 156 dagar. Bäst resultat har Lessebo kommun som inte har någon väntetid alls. I Dalarna varierar väntetiden mellan 21 och 156 dagar för de elva kommuner som finns representerade. Leksand minskade antalet dagar från 65 till 21 jämfört med föregående mätning. Malung-Sälen och Älvdalen minskade också väntetiderna. I övrigt har de flesta kommuner försämrat sitt resultat från föregående mätning. Antal dagar 14a. Väntetid till särskilt boende

30 Malung-Sälen Rättvik Orsa Falun Vansbro Riket Leksand Säter Älvdalen Hedemora Avesta Borlänge Gagnef Ludvika Mora Smedjebacken Länet 14b. Personalkontinuitet, hemtjänst (processmått) Genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatser finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. Indikatorn för personalkontinuitet mäter antalet personal som en enskild äldre med hemtjänst möter under en 14-dagarsperiod. Mätningen utfördes mellan klockan 7. och 22.. Hemsjukvårdspersonal räknas inte in i måttet. I måttet ingår personer som är 65 år och äldre som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och matleveranser. I genomsnitt mötte äldre med hemtjänst 14 olika personer under de två veckorna. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 6 och 26 personer i genomsnitt. Bäst resultat har Ydre kommun med 6 personer på 14 dagar. I Dalarna varierar det mellan 1 och 2 personer bland de tio kommuner där det finns tillgängliga uppgifter. Antal hemtjänstpersonal 14b. Personalkontinuitet, hemtjänst c. Kommunens information på hemsidan (processmått) Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg. Andel av maxpoäng. Våren 213. Indikatorn speglar innehåll och tillgänglighet till information om äldreomsorg på kommunernas webbplatser. Indikatorn visar kommunens resultat av den samlade maxpoängen för äldreomsorg. Indikatorn avser att mäta om det finns tillräckligt med information på webbplatsen och om informationen är lätt att hitta. Genomsnittsvärdet för riket var 83, vilket är en ökning med 5 jämfört med år 212. Bäst poäng i Dalarna har Smedjebackens kommun med 96. Fyra kommuner i Dalarna ligger över rikssnittet.