Regional rapport Öppna Jämförelser nr 2015:28. Äldre FoU Välfärd, Region Västerbotten

Transkript

1 Regional rapport Öppna Jämförelser nr 215:28 Äldre 214 FoU Välfärd, Region Västerbotten

2 Regional rapport Öppna Jämförelser Löpnummer 215:28 Äldre Rapporten sammanställd av; Kristina Nordmark, FoU Välfärd, Region Västerbotten februari 215

3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Äldre... 2 Indikatorer och datakällor... 3 Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden Resultat i Öppna Jämförelser för kommuner i Västerbottens län Länsanalys... 4 Stapeldiagram per indikator över Västerbottens läns resultat Trygghet, hemtjänst Bemötande, hemtjänst Tillräckligt med tid, hemtjänst Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Möjlighet påverka tider, hemtjänst Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Hemtjänsten i sin helhet Personalkontinuitet, hemtjänst Trygghet, särskilt boende Bemötande, särskilt boende Tillräckligt med tid, särskilt boende Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Trivsamt utomhus, särskilt boende Maten, särskilt boende Måltidsmiljön, särskilt boende Möjlighet komma utomhus, särskilt boende Sociala aktiviteter, särskilt boende Möjlighet påverka tider, särskilt boende Särskilt boende i sin helhet Väntetid till särskilt boende Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan, Brytpunktsamtal Eftersamtal Behovsordination av opioid Fallskador, 8 år och äldre Frakturer på lår och höft Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus Funktionsförmåga stroke Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 75 år och äldre Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Användning av antipsykotiska läkemedel, 75 år och äldre Kommunens information på hemsidan Resultat från SKL:s granskning av kommunernas information till medborgarna Sammanställning nationell ranking per kommun Sidor för egna anteckningar... 33

4 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen samarbetar sedan 29 om Öppna jämförelser (ÖJ) inom socialtjänsten. Syftet med jämförelserna är att bidra till att utveckla och förbättra kvalitet och effektivitet i socialtjänstens verksamheter, att göra den gemensamt finansierade vården och omsorgen öppen för insyn, att ge underlag för den offentliga debatten samt att stimulera till ett ökat lärande och verksamhetsutveckling. De områden som berörs är: Vård och omsorg om äldre Barn och Unga Missbruk och beroende Personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt bistånd Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Denna länsrapport utgår från de Öppna Jämförelser inom området äldre som offentliggjordes den 23 januari 215. Ambitionen är att lyfta fram och sammanställa den offentliga statistiken på ett sätt så att det blir hanterligt och ändamålsenligt för länets kommuner och berörda delar av hälso- och sjukvården, i arbetet med att förbättra verksamheten och dess resultat. Vi hoppas att sammanställningen i denna länsrapport ska kunna skapa underlag för reflektioner, analys- och förbättringsarbete. Vi tar gärna emot synpunkter på rapporterna! Alla äldreboenden ska ha bemanning efter de äldres individuella behov och ha personal dygnet runt. Det ska också vara tydligt för de äldre vilken service och omsorg de ska få. Det föreslår Socialstyrelsen i nya föreskrifter som varit ute på remiss under hösten 214. Föreskrifterna liknar i stort de regler Socialstyrelsen tidigare tagit fram för personer med demens (SOSFS 212:12), och kommer att ersätta dem. Läs mer på Socialstyrelsen anordnar utbildning i Äldres Behov I Centrum (ÄBIC). Dessa kan du hitta här. Socialstyrelsen har i uppdrag att beskriva och följa upp kvaliteten på vården och omsorgen av äldre inklusive de mest sjuka äldre. 15 december 214 publicerades en rapport där socialstyrelsen ger förslag på indikatorer som beskriver äldre personers vård- och omsorgsprocesser och socialtjänstens äldreomsorg med fokus på rehabilitering. Sammanlagt fastslår Socialstyrelsen tio indikatorer för att följa äldres rehabilitering. Socialstyrelsen kommer att publicera indikatorerna inom ramen för rapporteringen av öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Läs mer på Sveriges kommuner och landstings nationella satsning Bättre liv för sjuka äldre, avslutades vid årsskiftet Man kan dock fortsätta att följa sina resultat på Där hittar man rapporter baserade på nationella indikatorer som berör slutenvård, förebyggande insatser, läkemedelsförskrivning till äldre, demensvård och vård i livets slut. Vi hoppas att länsrapporterna skapar bättre förutsättningar för analyser av de egna verksamheterna och därmed underlättar prioritering av förbättringsarbeten. Kontakta gärna utvecklingsledare Kristina Nordmark som sammanställt rapporten för synpunkter och frågeställningar: kristina.nordmark@regionvasterbotten.se

5 Äldre Resultatet från årets undersökning för samtliga kommuner med kommentarer från Socialstyrelsen finns hemsidan Det är också möjligt att se resultat från ÖJ i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada, Kortfattat kan nämnas att Socialstyrelsen gett följande kommentarer kring resultatet ur ett nationellt perspektiv. Fallskadorna bland äldre är oförändrade jämfört med år 213. På riksnivå drabbas 61 av 1 personer 8 år och äldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. Av 1 kvinnor drabbas 69 av en fallskada. För männen är siffran 48. I genomsnitt drabbas 947 av 1 personer 65 år och äldre, av fraktur på lår eller höft. För kvinnor är motsvarande siffra och för män 656. Andelen äldre som får olämpliga läkemedel minskar, 11,4 procent av personer 75 år och äldre som har hemtjänst eller insatsen särskilt boende får läkemedel som bedöms vara olämpliga. År 213 var andelen 13,3 procent. För särskilt boende är resultaten för indikatorerna som beskriver möjligheten att komma utomhus och sociala aktiviteter låga. Andelen som upplever möjligheterna att komma utomhus som goda är 58 procent. Andelen som upplever möjligheterna till sociala aktiviteter som bra är 63 procent. Den regionala rapporten är ett försök att sammanställa resultaten ur ett lokalt perspektiv. Varje indikator redovisas var för sig med en sammanfattande text av resultaten på riksnivå och regional nivå. Därefter redovisas de faktiska värdena och den färgkodning som anges i ÖJ i ett diagram. Om kommunen inte lämnat uppgifter eller har för få svarande (färre än fem personer), indikeras det med en stjärna (*). Två stjärnor (**) vid kommunens namn indikerar låg svarsfrekvens, få svarande (färre än 3 personer) eller på annat sätt osäker uppgift. I de flesta fall utgår skalan i diagrammen från 1 %, d.v.s. i vilken omfattning olika aspekter omfattar samtliga vård- och omsorgstagare. En annan skala har använts i de fall indikatorn frågar efter aspekter som bör omfatta så få vård- och omsorgstagare som möjligt. Uppmärksamma att Socialstyrelsen och SKL inte lämnar länsredovisning på alla indikatorer därför finns inte länets resultat publicerat i alla diagram. Sist i rapporten redovisas varje kommuns individuella ranking per indikator i ett samlat diagram i fallande ordning, bästa rankingplats först. Den är till för att ge respektive kommun en översikt över sina egna resultat. 2

6 Indikatorer och datakällor I rapporten presenteras jämförelser för 36 indikatorer och 14 bakgrundsmått som gäller både struktur-, process- och resultatmått inom vården och omsorgen av äldre i Sveriges kommuner. Kommunerna jämförs med varandra genom att resultaten färgläggs i grönt, gult och rött. Grönt innebär att kommunens värde på indikatorn hör till de 25 procent bästa i förhållande till de andra kommunerna. Rött markerar de 25 procent av kommunerna som har de lägsta värdena och gult de 5 procent som ligger däremellan. Jämförelserna är alltså relativa och varken rikets medelvärde eller ett grönt resultat behöver vara bra. Det finns idag inga målnivåer för resultatet på indikatorerna. En av fördelarna med den färgsatta jämförelsemodellen är att det är lätt att få en överblick över resultaten. De relativa jämförelserna är också användbara så länge det inte finns några exakta och överenskomna målvärden för de enskilda indikatorerna. Om en annan kommun har ett bättre värde än den egna kommunens indikerar det att åtminstone det värdet går att uppnå. Inom Öppna jämförelser åskådliggörs kommuners resultat med tre olika typer av indikatorer: Resultat = vad man åstadkommer Process = vad man gör Struktur = vad man har ÖJ strävar efter att i första hand innehålla resultatindikatorer men när det saknas finns processindikatorer. Dessutom redovisas några strukturella bakgrundsmått för kostnaderna, omfattningen av kommunernas äldreomsorg och de äldres hälsotillstånd. Dessa mått beskriver närmast verksamhetens förutsättningar och kan vara viktiga redskap vid fortsatta analyser av resultaten. Rapportens indikatorer och de strukturella måtten gäller olika åldersgrupper från 65 år och äldre. Indikatorerna baseras på data från flera datakällor med olika karaktär och kvalitet. För att en kommun ska ingå i redovisningen måste resultatet också baseras på minst 3 observationer. För få observationer kan bero på låg svarsfrekvens i enkätundersökningarna eller för få registreringar i kvalitetsregister. För ytterligare information kring datainsamling med mera rekommenderas att gå in på Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 214 Flera av resultatmåtten kommer från undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Enkäten skickades ut till hushållen i mitten av mars 214 och sista svarsdatum var i mitten av maj. Alla frågor finns i äldreguiden, där man även kan hitta svar på enhetsnivå. Äldreguiden hittar ni här. Resultaten bygger på svar från drygt personer med hemtjänst i ordinärt boende och närmare personer i särskilt boende. Svarsfrekvensen var totalt 67 procent bland dem med hemtjänst och 55 procent bland dem i särskilt boende men den varierar mellan kommunerna. Motsvarande siffror för Västerbotten bygger på svar från personer med hemtjänst i ordinärt boende och 1 38 personer i särskilt boende. Västerbottens svarsfrekvens var totalt 64 procent bland dem med hemtjänst och 52 procent bland dem i särskilt boende. Frågeformuläret har i viss utsträckning fyllts i av anhörig eller närstående (2 procent hemtjänst, 68 procent särskilt boende). Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om vård och omsorg. Siffrorna för Västerbotten är hämtade från 3

7 Resultat i Öppna Jämförelser för kommuner i Västerbottens län 214 Resultatet för Västerbotten som helhet visar att kommunernas högsta eller bästa redovisade resultat ligger nära de högsta resultat som redovisas för riket. När det gäller redovisade lägsta nivåer eller sämsta nivåer visar Västerbottens kommuner ett resultat som ligger över eller betydligt över riket för samtliga indikatorer. Variationen är stor när det gäller hur många indikatormått som finns redovisade för respektive kommun. Länsanalys Länsanalysen har gjorts på FoU Välfärd med hjälp av en matris som ställer ett antal frågor (se tabell nedan) och syftar till att hitta regionala förbättringsområden. Matrisen är en modifierad variant av snabb- och fördjupad analys som man kan hitta i handbok för öppna jämförelser. Det är första gången matrisen testas. Analysen har sedan presenterats på ett publiceringsmöte 27 februari 214 där chefer och ledare från 8 av Västerbottens kommuner deltog. Där fanns möjlighet att fånga goda exempel på förbättringsarbeten som pågår i länet. Svarsfrekvens (antal kommuner från Västerbotten) Vägt medel samt högsta och lägsta värde för riket Vägt medel samt högsta och lägsta värde för länet Värde att sträva efter (högt/lågt) Förändring på länsnivå Resultat för regionens kommuner i förhållande till övriga kommuner i riket Kommunernas resultatmönster i förhållande till bästa möjliga resultat Antal kommuner med negativ/positiv förändring från föregående år Tillförlitlighet t ex svarsfrekvens i brukarenkät Pågående satsningar Åtta indikatorer (1-8) handlar särskilt om olika aspekter på hemtjänst. 12 kommuner redovisade resultat för dessa indikatorer och helhetsbilden är positiv där indikatorer med höga procentandelar handlar om bemötande, tillräcklighet i tilldelad tid och att hänsyn tas till åsikter och önskemål. Däremot visade indikatorn kring upplevd trygghet genomgående en lägre andel positiva resultat. 13 indikatorer (9-21) berör aspekter på särskilt boende. Resultat finns från nio kommuner, olika många för olika indikatorer. Indikatorn som talar om en helhetsbedömning av särskilt boende visar ett mycket positivt resultat som helhet. Även här visar indikatorerna för tilldelad tid och att hänsyn tas till åsikter och önskemål positiva resultat överlag. Indikatorn för upplevd trygghet får ett lägre resultat, så också indikatorer kring utevistelse, utemiljö och aktiviteter. Socialstyrelsen gör en årlig undersökning där alla över 65 år och som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende får svara på frågor om vad de tycker om sin vård och omsorg. I enkäten som skickades ut i mitten av mars 214 fanns två frågor som handlar om trygghet i sitt boende. Den första frågan handlar om ifall det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten och den andra om det känns tryggt med att på bo på ett särskilt boende. För båda dessa frågor kan man se ett sämre resultat generellt i länet. Förra året var genomsnittet för länet 48 procent i år är det 45 procent. Rikets genomsnitt är 43 procent. Trots att länet ligger högre än rikets genomsnitt bör man betänka att det är ett lågt utgångsvärde. Svarsfrekvensen var totalt 64 procent bland de äldre i ordinärt boende med hemtjänst. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i viss utsträckning (2 procent i riket) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren till viss del även kan spegla närståendes uppfattning om hemtjänsten. Samma indikator fast för särskilt boende visar en försämring med 5 procentenheter från föregående år. Rikets genomsnitt är 5 procent medan Västerbotten ligger på 47 procent. Svarsfrekvensen var totalt 52 procent bland de äldre i särskilt boende. Storleken i bortfallet varierar mellan kommunerna och i några kommuner kan det förkomma ett visst bortfall i urvalsramen. Frågeformuläret har i hög utsträckning (68 procent i riket) fyllts i av anhörig eller närstående. Det innebär att svaren även speglar närståendes uppfattning om boendet. 4

8 Under publiceringsmötet framkom att det pågår ett stort värdegrundsarbete i flera av Västerbottens kommuner. Flera kommuner arbetar även med larm och personaltäthet. Man upplever dock att svarsfrekvensen är lite låg och det känns viktigt att försöka öka deltagandet. Norsjö gav exempel på hur de aktivt arbetat med att öka svarsfrekvensen t.ex. genom att hemtjänstpersonalen är delaktiga och påminner brukarna, de sätter upp lappar på boenden och informerar på anhörigträffar. En annan indikator med ett negativt resultat på länsnivå handlar om möjligheten att komma utomhus om man bor i särskilt boende. Snittet för länet är 49 procent vilket är samma som förra året men är långt lägre än snittet för riket som ligger på 58 procent. Viktigt att tänka på vid vidare analys är den låga svarsfrekvensen (52 procent) samtidigt som det är i hög utsträckning anhöriga eller närstående som fyller i enkäten. På publiceringsmötet berättar Robertsfors kommun om deras arbete med att öka sociala aktiviteter både inom och utomhus. De arbetar bland annat med praktisk professionell planering för att schemalägga tid för aktiviteter och värdegrundsarbete för att personalen skall få ett gott förhållningssätt i förhållande till den äldres självbestämmande osv. Bjurholms kommun har även de arbetat med att schemalägga utevistelse. De har även skapat ett sinnenas trädgård för att öka möjligheterna till utevistelse. Den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre har pågått i fyra år och avslutades nu till årsskiftet. Ett av fokusområdena var att minska förskrivningen av Olämpliga läkemedel till äldre. Här märks en tydlig förbättring i Västerbotten då länet dels ligger lägre än riket i övrigt och dels visar en positiv förändring från föregående år. Arbetet med att minska olämpliga läkemedel kommer att fortgå, bland annat via läkemedelscentrum på Västerbottens läns landsting. En annan indikator där det tydligt märks en förbättring är Funktionsförmåga 12 månader efter stroke. 7 kommuner är med i resultatet. Västerbottens genomsnitt är högre än rikets och man kan se en stor positiv förändring i länet med 6 procentenheter bättre resultat än föregående år. Trots att bara 4 kommuner är med i resultatet för indikatorn Andel smärtskattade under sista levnadsveckan, bör man ändå nämna den indikatorn just för det positiva resultatet. Rikets genomsnitt är 34 procent medan dessa 4 kommuner ligger på 52 procent i genomsnitt. Det har skett en tydlig förbättring med 16 procentenheter på länsnivå. Tittar man direkt i Nationella kvalitetsregistret Svenska Palliativregistret har Västerbotten ett genomsnitt på 57 procent. Där redovisas alla 15 kommuners resultat. Bäst resultat i länet har Robertsfors med 88 procent, Vännäs med 83 procent och Umeå med 76 procent. Slutligen vill vi lyfta fallskador och den nya indikatorn frakturer på lår och höft. Västerbotten har under många år sämre resultat i jämförelse med riket när det gäller fallskador och 214 års resultat är inget undantag. Det är 7 personer med fallskador per 1 invånare 8 år och äldre som skrivits in på sjukhus, (genomsnittliga värden för åren ) vilket gör att Västerbotten hamnar på sista plats tillsammans med Stockholm. Resultatet i Västerbotten har visserligen inte försämrats sen föregående år men ligger över genomsnittet för riket som är 61 personer per 1 invånare. Den nya indikatorn Frakturer på lår och höft visar antalet personer, 65 år och äldre, med påverkbara slutenvårdstillfällen per 1 invånare. Måttet innefattas av vårdtillfällen orsakade av sjukdomstillståndet för fraktur på höft och lår. Även för denna indikator ligger Västerbotten över riksgenomsnittet med 991 individer till skillnad mot 947. Ingen av länets kommuner ligger bland de 25 procent bästa i landet. Sedan två år tillbaka pågår ett intensivt arbete i länet för att minska fallolyckor och fallskador bland annat genom kampanjen Fall int! Mer information finns att läsa på år kampanj har haft sömn och sömnläkemedel som tema vilket lett till att Läkemedelscentrum på Västerbottens läns landsting arbetat på flera sätt med att förändra förskrivningsmönster som man kan se i Västerbotten. Kanske är det bland annat det man ser i det förbättrade resultatet av olämpliga läkemedel. För att få till en långsiktig hållbar förändring i länet vad gäller fallskador som t.ex. frakturer på lår och höft behövs ett fortsatt samlat gemensamt grepp om frågan. 5

9 Stapeldiagram per indikator över Västerbottens läns resultat 1. Trygghet, hemtjänst Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten (Resultatmått) Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Andelen äldre som känner sig mycket trygga att bo hemma med stöd från hemtjänsten är på riksnivå 43 procent. Resultatet är något sämre jämfört med 213, då 46 procent uppgav att de kände sig mycket trygga. Det är stor skillnad mellan kommunerna i hur trygg de äldre känner sig, med en variation mellan 23 och 66 procent. Bäst i riket är Nykvarn kommun. Genomsnittet i Västerbotten är 45 procent vilket är en försämring med 3 procentenheter från föregående år. Variationen var mellan 29 och 54 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun Bemötande, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt (Resultatmått) Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. På riksnivå är resultatet oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 76 procent av de äldre upplever att hemtjänstpersonalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Resultatet varierar mellan 59 och 95 procent för kommunerna. Bäst resultat har Tibro kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 79 procent med en variation på 66 och 9 procent, vilket är en försämring med 1 procentenhet från förra året. Bäst resultat har Vindelns kommun som ger dem en tredjeplacering i rikets rankingsystem

10 3. Tillräckligt med tid, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet (Resultatmått) Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. På riksnivå är resultatet oförändrat jämfört med 213, vilket innebär att 82 procent av de äldre uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Resultatet i kommunerna varierar mellan 69 och 97 procent. Bäst resultat har Kinda kommun. Västerbotten ligger över riksgenomsnittet på 86 procent med en variation på 77 och 94 procent. Västerbotten har försämrat sig med 2 procentenheter från föregående år. Bäst resultat har Robertsfors kommun Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål (Resultatmått) Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Inom hemtjänsten har resultatet på riksnivå förbättrats med en procentenhet sedan 213, vilket innebär att 87 procent uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultaten varierar mellan 67 och 96 procent. Bäst resultat har Mellerud och Öckerö kommuner. I Västerbotten ligger genomsnittet på 9 procent med en variation på 79 och 94 procent. Västerbotten har förbättrat sig med 1 procentenhet från föregående år. Bäst resultat har Robertsfors kommun. Nordmaling kommun har förbättrat sitt resultat mest i landet, en förbättring med 13 procent

11 5. Möjlighet påverka tider, hemtjänst Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen (Resultatmått) Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Resultatet på riksnivå är detsamma som föregående år, vilket innebär att 61 procent av de äldre uppger att de alltid eller oftast kan påverka tidpunkten för hjälp och stöd. Men det är en stor spridning mellan kommunerna och resultaten varierar mellan 37 och 83 procent. Bäst resultat har Arjeplog kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 64 procent med en variation på 48 och 74 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst (Resultatmått) För att de äldre ska kunna framföra synpunkter och därigenom ha delaktighet och inflytande krävs att de blivit informerade om och vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Även här är resultat i riket oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 62 procent av de äldre uppger att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. Spridningen mellan kommunerna är mellan 4 och 87 procent. Bäst resultat har Åsele kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 64 procent med en variation på 5 och 87 procent

12 7. Hemtjänsten i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten (Resultatmått) Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av hemtjänsten. Resultatet i riket är detsamma som 213, vilket innebär att 89 procent sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Spridningen mellan kommunerna i andelen mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten varierar mellan 71 och 1 procent. Bäst resultat har Boxholm kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 93 procent med en variation på 85 och 95 procent. Bäst resultat har Robertsfors och Vindelns kommuner Personalkontinuitet, hemtjänst Genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar (Processmått) Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. Indikatorn för personalkontinuitet mäter antalet personal som en enskild äldre med hemtjänst möter under en 14- dagarsperiod. Uppgifterna är frivilligt rapporterade från 184 kommuner, hösten 214, och mätningen utfördes mellan klockan 7. och 22.. Hemsjukvårdspersonal räknas inte in, i måttet ingår personer 65 år och äldre som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och matleveranser. I genomsnitt mötte äldre med hemtjänst 15 olika personer under de två veckorna, vilket innebär att personalkontinuiteten är något sämre jämfört med 213, då genomsnitt var 14 olika personal. Det är 5 kommuner som har förbättrat sitt resultat och 85 kommuner som fått ett sämre resultat i år. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 6 och 26 personer. Bäst resultat har Hörby och Övertorneå kommuner med 6 personer på 14 dagar. I Västerbotten varierar det mellan 13 och 18 personer bland de 6 kommuner som har lämnat uppgifter. Bäst resultat i Västerbotten har Norsjö, Robertsfors och Storumans kommuner

13 9. Trygghet, särskilt boende Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende (Resultatmått) Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Andelen äldre som känner sig mycket trygga i sitt särskilda boende är i riket 5 procent. Resultatet har därmed försämrats med en procentenhet jämfört med 213. Även här är det stor skillnad mellan kommunerna med en variation på 24 och 7 procent. Kommunerna Sävsjö och Svenljunga har högst andel äldre som uppger att de är mycket trygga i sitt särskilda boende, 7 procent. Genomsnittet i Västerbotten är 47 procent med en variation på 41 och 6 procent. Västerbotten har försämrat sig med 5 procentenheter från föregående års mätning. Bäst resultat har Vilhelmina kommun Bemötande, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt (Resultatmått) Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet har försämrats med en procentenhet jämfört med 213. Det är 57 procent av äldre i särskilt boende som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. I kommunerna varierar resultatet mellan 35 och 84 procent av de äldre som anser att personalen alltid ger ett bra bemötande. Bäst resultat har Götene kommun. Västerbotten försämrat sig med 2 procentenheter. Genomsnittet är 55 procent med en variation på 47 och 71 procent. Bäst resultat i Västerbotten har Nordmalings kommun

14 11. Tillräckligt med tid, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet (Resultatmått) Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 72 procent av de äldre anser att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Resultaten i kommunerna varierar mellan 43 och 95 procent. Bäst resultat har Svenljungakommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 7 procent vilket är en försämring med tre procentenheter. Variationen ligger mellan 58 och 93 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun och ligger rankad tvåa i riket Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål (Resultatmått) Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Resultatet på riksnivå är oförändrat jämfört med 213, vilket innebär att 79 procent uppger att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultaten varierar mellan 59 och 98 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 81 procent med en variation på 76 och 98 procent. Västerbotten har förbättrat sig med 4 procentenheter från föregående år

15 13. Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet (Resultatmått) Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Att det är trivsamt är en förutsättning för att kunna och vilja delta i gemensamma aktiviteter. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. Årets resultat visar att 65 procent av de äldre i riket är nöjda med gemensamhetsutrymmena i sitt särskilda boende, jämfört med 66 procent 213. Resultatet har därmed förbättrats med en procentenhet sedan föregående år. Andelen nöjda varierar mellan 43 och 91 procent. Bäst resultat har Grästorp kommun. I Västerbotten är genomsnittet 67 procent med en variation på 57 och 83 procent. Åsele kommun ligger bäst till i årets jämförelse Trivsamt utomhus, särskilt boende Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet (Resultatmått) Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö, se avsnittet om utevistelser och aktiviteter. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov och att det är trivsamt. I kommunerna tycker mellan 35 och 97 procent av de äldre i särskilt boende att utomhusmiljön är trivsam. Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 67 procent tycker att utomhusmiljön är trivsam. Som föregående år har Karlsborg kommun bäst resultat. I Västerbotten är genomsnittet 61 procent vilket är en förbättring med 3 procentenheter. Variationen ligger mellan 51 och 7 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun men ingen av Västerbottens kommuner ligger bland de 25 procent bästa i landet

16 15. Maten, särskilt boende Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra (Resultatmått) Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring. På riksnivå uppgav 75 procent av de äldre att maten smakar mycket eller ganska bra, vilket är en försämring med två procentenheter jämfört med 213. Spridningen bland kommunerna är stor, mellan 55 och 95 procent svarade att maten smakar mycket eller ganska bra. Bäst resultat har Kävlinge kommun. I Västerbotten är genomsnittet precis som förra året 77 procent med en variation på 71 och 91 procent. Bäst resultat i Västerbotten har Robertsfors kommun. De har dessutom förbättrat sitt resultat med 6 procentenheter och ligger nu rankad sexa i Sverige Måltidsmiljön, särskilt boende Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund (Resultatmått) Måltidsmiljön kan ha effekter på den enskildes energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Resultatet för indikatorn visar andelen personer 65 år och äldre i särskilt boende som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen. Riksgenomsnittet har försämrats något. Andelen nöjda ligger i år på 69 procent, jämfört med 7 procent 213. Resultaten på kommunnivå varierar mellan 47 och 91 procent. Bäst resultat har Grästorp kommun. I Västerbotten är genomsnittet 69 procent vilket är en försämring med 5 procentenheter från föregående år. Variationen är mellan 6 och 79 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun

17 17. Möjlighet komma utomhus, särskilt boende Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus (Resultatmått) Utevistelse och deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten t.ex. för att förebygga fallskador och depression. På riksnivå ligger genomsnittet för indikatorn på 58 procent, vilket är oförändrat sedan föregående år. Variationen är mellan 29 och 86 procent. Bäst resultat har Sjöbo kommun. Västerbotten ligger precis som förra året långt under riksgenomsnittet på 49 procent. Variationen är mellan 34 och 65 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun. Ingen av Västerbottens kommuner ligger bland de 25 procent bästa i landet Sociala aktiviteter, särskilt boende Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds (Resultatmått) Deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll för t.ex. möjligheten till delaktighet, gemenskap och social samvaro. Resultatet i riket är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 63 procent av de äldre är nöjda med de aktiviteter som erbjuds i det särskilda boendet. Spridningen är stor mellan kommunerna, mellan 21 och 85 procent. Bäst resultat har Sävsjö kommun. Västerbotten ligger långt under riksgenomsnittet på 58 procent med en variation på 49 och 71 procent. Västerbotten har förbättrat sig med en procentenhet sen föregående mätning. Bäst resultat har Storumans kommun som dessutom har förbättrat resultatet med 8 procentenheter sen föregående år

18 19. Möjlighet påverka tider, särskilt boende Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen (Resultatmått) Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Indikatorn visar de äldres möjlighet att påverka vid vilka tidpunkter de får stöd och omsorg i särskilt boende. Det är 6 procent av de äldre i riket som uppger att de alltid eller oftast kan påverka tidpunkten när stöd och hjälp ska utföras. Det är en förbättring jämfört med 213, då 59 procent uppgav att de kunde påverka tider. Resultaten varierar mellan 41 och 8 procent. Bäst resultat har Tanum kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 56 procent med en variation på 47 och 72 procent. Bäst resultat har Vindelns kommun Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende (Resultatmått) Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende. Resultatet för riket är oförändrat jämfört med 213, vilket innebär att 83 procent av de äldre sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende. Andelen nöjda i särskilt boende varierar mellan 62 och 98 procent bland Sveriges kommuner. Bäst resultat har Tibro kommun. Västerbotten ligger precis som förra året genomsnittligt på 84 procent med en variation på 78 och 95 procent. Robertsfors kommun har bäst resultat i Västerbotten och ligger rankad trea i riket

19 21. Väntetid till särskilt boende Antal dagar i snitt från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum i särskilt boende (Processmått) Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. Resultat för indikatorn visar att medelvärdet var 54 dagar för de 182 kommuner som i år genomfört undersökningen. På riksnivå har väntetiden ökat med tre dagar jämfört med motsvarande mätning år 213. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 5 och 28 dagar. Bäst resultat har Arjeplog kommun. I Västerbotten varierar det mellan 7 och 12 dagar bland de 6 kommuner som lämnat uppgifter. Norsjö kommun har kortast väntetid i Västerbotten Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende, Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts, (Processmått) Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Resultatet för indikatorn visar att på riksnivå har 55 procent av de som har bedömts ha risk för ett eller flera av områdena, även fått minst en åtgärd per område. Det finns stora skillnader mellan kommunerna och resultaten varierar mellan och 94 procent. Bäst resultat har Ale kommun. Resultatet i Västerbotten visar en variation mellan 24 procent och 92 procent. 9 av Västerbottens kommuner ligger över rikssnittet och 6 kommuner tillhör de 25 % bästa i landet. Bäst resultat har Vännäs kommun som också är rankad tvåa i landet

20 23. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende, Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts, (Processmått) Resultatet för indikatorn som gäller ordinärt boende (hemsjukvård) visar att på riksnivå har 34 procent av de som bedömts ha risk för ett eller flera av områdena, även fått minst en åtgärd per område. Täckningsgraden är dock fortfarande ganska låg. Detta innebär att många kommuner för 214 saknar uppgift. Bäst resultat har Söderhamn kommun. Resultaten i kommunerna varierar stort mellan och 88 procent. Resultatet för Västerbotten visar en variation mellan 26 och 52 procent av de 4 kommuner som det finns uppgifter från. Bäst resultat har Bjurholms kommun Andel avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan, Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan (Processmått) Indikatorn avser att mäta andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med validerat instrument. Syftet med indikatorn är att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. För att i tid fånga och därmed minimera den sjukes smärtupplevelse krävs ett rutinarbete med systematisk smärtskattning. Användande av smärtskattningsinstrument fungerar som screeningverktyg, då inte alla spontant berättar om sin smärta men det underlättar också den interna uppföljningen av vidtagna åtgärder mot smärta liksom rapportering personal emellan. Resultatet visar att i genomsnitt 34 procent smärtskattades under sin sista levnadsvecka. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med föregående års resultat. Andelen som smärtskattades var mellan och 88 procent. Man kan se en stor variation mellan kommunerna. Bäst resultat har Kramfors kommun. Genomsnittet i Västerbotten ligger på 52 procent, på de fyra kommuner som är med, vilket ligger högt över riksgenomsnittet. Ökningen är 16 procentenheter från föregående år. Variationen är mellan 36 och 84 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun

21 25. Brytpunktsamtal, Andel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation (Processmått) Indikatorn mäter andel äldre och anhöriga som informerats om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas. När vården inser att sjukdomen eller åldrandet har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken är det viktigt att detta kommuniceras med såväl patient och närstående som personal. Detta för att den sjuke och dennes närstående skall kunna påverka den sista tiden och för att personalen skall vidta de åtgärder som behövs för att kunna ge en god palliativ vård. Indikatorn har tagit fasta på hälso- och sjukvårdslagens syn på läkarmedverkan och redovisar därför inte de samtal som förs av sjuksköterskan ensam. Av dem som avled hade i genomsnitt 58 procent fått besked om att de var döende av en läkare, eller av en läkare och sjuksköterska tillsammans. Resultatet har förbättrats med åtta procentenheter sen föregående år. På kommunnivå varierar resultaten mellan 17 och 1 procent. Bäst resultat har Ekerö kommun. Genomsnittet i Västerbotten är 63 procent vilket är en förbättring med 7 procentenheter jämfört med förr året. Variationen är mellan 35 och 78 procent. 4 av kommunerna finns med i resultatet. Bäst resultat har Nordmalings kommun Eftersamtal, Andel av avlidna där anhöriga har erbjudits ett eftersamtal (Processmått) En aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att erbjuda närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Ett sådant samtal ger möjlighet för närstående att få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden. Resultatet visar att de närstående erbjöds eftersamtal i 67 procent av dödsfallen, vilket är en ökning med åtta procentenheter jämfört med förra året. Resultaten varierar mellan 6 till 1 procent. 7 kommuner är rankad etta. Genomsnittet i Västerbotten är 74 procent vilket är en ökning med 15 procentenheter sen förra året. Variationen är mellan 41 och 98 procent. 4 av kommunerna finns med i resultatet. Bäst resultat har Robertsfors kommun

22 27. Behovsordination av opioid, Andel personer med en vid behovsordination av opioid i injektionsform mot smärta i livets slutskede (Processmått) Indikatorn avser att mäta andelen patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid vid behov, senast ett dygn före. Det ska finnas adekvata ordinationer i händelse av smärtgenombrott, för att minimera fördröjning av behandling. Ofta finns generella ordinationer som förvisso är bättre än avsaknad av ordination men det kan aldrig ersätta ett rutinmässigt arbetssätt där läkemedel gås igenom individuellt när en människa bedöms vara döende. På nationell nivå fick 93 procent av de döende över 65 år, där dödsfallet var väntat, smärtlindring av opioid under den sista levnadsveckan. På kommunnivå varierade andelen smärtlindrade mellan 66 och 1 procent. 17 av landets kommuner har 1 procent. Genomsnittet i Västerbotten ligger på 94 procent. Variationen är mellan 93 och 97 procent men endast 4 kommuner finns med i redovisningen. Bäst resultat har Nordmaling och Umeå Fallskador, 8 år och äldre, Antal personer med fallskador per 1 invånare (Resultatmått) Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av lidande och försämrad livskvalitet t.ex. svårigheter att röra sig, isolering och beroende av andra. Orsakerna till fallolyckan kan vara många och speglar det förbyggande arbetet inom flera olika verksamheter. Antalet fallskador i riket har ökat från 57 till 61 per 1 invånare 8 år och äldre mellan åren 27 och 213. Mellan åren 211 och 213 ökade antalet fallskador för kvinnor från 65 till 69, och för män från 43 till 48. År 213 låg fallskadorna i riket dock på samma nivå som 212. Resultatet i riket varierar mellan 3 och 84 fallskador per 1 invånare. Bäst resultat i riket har Vingåker kommun. Stockholm och Västerbotten har sämst resultat i landet och visar ett genomsnitt på 7 för båda länen. Antalet i Västerbotten varierar mellan 54 och 83. Bäst resultat har Norsjö kommun precis som förra året

23 29. Frakturer på lår och höft, Antalet personer 65 år och äldre med påverkbara slutenvårdstillfällen slutenvårdstillfallen per 1 invånare, (Resultatmått) Detta är en ny indikator för i år. Antalet frakturer på lår och höft har minskat något mellan åren 21 och 213. För perioden var antalet frakturer per 1 invånare 65 år och äldre 982, och perioden var antalet frakturer 947. Höftfrakturerna har minskat hos både kvinnor och män. På kommunnivå varierar antalet mellan 515 och frakturer per 1 invånare 65 år och äldre. Minst frakturer har Mörbylånga kommun. I genomsnitt har Västerbotten 991 frakturer på lår och höft per 1 invånare. Variationen i kommunerna är också stor och ligger mellan 841 och Minst frakturer har Lycksele kommun. Ingen av länets kommuner ligger bland de 25 % bästa i landet Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Andel som tolv månader efter stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda. Genomsnitt (Resultatmått) Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge en rad olika fysiska, kognitiva och sociala funktionsnedsättningar och besvär. Efter stroke är därför rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre, att återfå en del av sina förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för kvarstående funktionsnedsättningar. Årets resultat, som bygger på material från åren , visar att 56 procent av de äldre är nöjda med sin rehabilitering, vilket är ett oförändrat resultat jämfört med förra årets rapport. Andelen personer över 65 år med tillgodosedda rehabiliteringsbehov varierar mellan 27 och 8 procent bland kommunerna. Bäst resultat i landet har Kävlinge kommun. Genomsnittet i Västerbotten är 62 procent vilket är en förbättring med 4 procentenheter från föregående år. Precis Endast två kommuner finns med i resultatet där lägsta är på 56 procent och högsta på 65 procent (Umeå kommun)

24 31. Funktionsförmåga stroke, Andel äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp. Genomsnitt (Resultatmått) Måttet beskriver de äldres möjligheter att efter stroke kunna leva ett självständigt liv dvs. att vara oberoende av andra i dagliga personliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar resultatet av både det akuta omhändertagandet vid insjuknandet och de efterföljande rehabiliteringsinsatserna. Andelen äldre som var oberoende av hjälp för åren är 67 procent. Andelen har ökat med fyra procentenheter sedan den förra rapporten. Bland kommunerna varierar andelen mellan 38 till 87 procent. 74 procent av männen anser att de kan leva ett självständigt liv, 6 procent av kvinnorna. Bäst resultat har Övertorneå kommun. I Västerbotten är genomsnittet 69 procent som är en förbättring med 6 procentenheter jämfört med förra året. Variationen är 67 och 79 procent. Bäst resultat har Vännäs kommun Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 75 år och äldre Andel äldre som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt (Processmått) Behandling med många psykofarmaka innebär en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner och kan vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Resultatet för indikatorn visar att 1, procent av personer som är 75 år och äldre behandlades med tre eller fler psykofarmaka samtidigt i juni 214. På riksnivå har 1,8 procent av kvinnorna tre eller fler förskrivna psykofarmaka och män 8, procent. På kommunnivå varierar andelen mellan 2,1 och 17,5 procent. På riksnivå har andelen nästan fördubblats jämfört med 213. Andelen män som har tre eller fler psykofarmaka har ökat mest, från 2,8 procent till 8, procent. Andelen kvinnor har ökat, från 4,9 procent till 1,8 procent. Bäst resultat har Skinnskatteberg kommun. I Västerbotten är genomsnittet 9,4 procent. Variationen är mellan 6, och 12,6 procent. Bäst resultat har Malå kommun. 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% 21