FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars 2016

Transkript

1 Datum Dnr (5) FAQ om Länsstyrelsen i Gotlands läns förslag till nya och utvidgade Natura 2000-områden den 31 mars Vilken omfattning har förslaget? De nya områdena och de utökningar som länsstyrelsen föreslår omfattar en areal på 2187 hektar. Arealen har förändrats något jämfört med länsstyrelsens remissförslag i området som omfattade 2194 hektar. Förslaget är mindre än hälften (ca 40 %) så omfattande som det förslag regeringen beslutade om den 31 augusti Förslaget skulle innebära en arealtillkomst till Gotlands Natura 2000-nätverk på 0,7 procentenheter, från 7,8 % till 8,5 %. Genomsnittet i Sverige ligger på 12 % och genomsnittet i Europa på drygt 18 %. 2. Vilka synpunkter har beaktas i remissförfarandet? Synpunkter som har gällt mindre gränsändringar som berör lägre naturvärden har tillgodosetts i remissförfarandet. Dessa mindre områden har tagits bort ur förslaget. Synpunkter som har berört gränsändringar eller borttagande av hela fastigheter ur förslaget, där ändringen inte går att motivera vetenskapligt, har inte tillgodosetts. Alla synpunkter skickas med till Naturvårdsverket i sin helhet. Flera synpunkter har berört frågor som länsstyrelsen inte hanterar, t.ex. utformningen av art- och habitatdirektivet och hur banken ser på en fastighets kreditvärde om den blir till Natura 2000-område. Länsstyrelsen har sammanfattat inkomna synpunkter i en bilaga till beslutet och några som länsstyrelsen har bedömt extra viktiga har även belysts i beslutet. 3. Vilken förankring har skett i uppdraget? Uppdraget har inneburit en dialog med berörda markägare och sakägare och informationsmöten med allmänheten. Sex öppna informationsmöten har hållits: Hejnum bygdegård 7 juli 2015 Othem bygdegård 3 november 2015 Slitebaden 4 november 2015 Hejnum bygdegård 5 november 2015 POSTADRESS VISBY BESÖKSADRESS Visborgsallén 4 TELEFON E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS

2 2 Othem bygdegård 16 februari 2016 Hejnum bygdegård 18 februari 2016 Sammanlagt deltog cirka 260 personer på dessa möten. På initiativ av några markägare i riksintresseområdet bildades en samverkansgrupp i uppdraget för att underlätta och främja informationsutbytet mellan markägare och länsstyrelsen. Samverkansgruppen har bestått av representanter från markägare i olika delar av riksintresseområdet, LRF och länsstyrelsen. Under uppdraget har länsstyrelsen jobbat för en personlig kontakt med alla berörda markägare och sakägare vid två tillfällen; en gång före förslaget togs fram och en gång under remissperioden. Kontakten har skett genom telefonsamtal, möten och fältbesök. Remissperioden omfattade åtta veckor, från den 20 januari till den 16 mars 2016, och remissförslaget kommunicerades med samtliga berörda markägare, sakägare och myndigheter. Av de 60 markägare som berörs av förslaget och som länsstyrelsen fått in synpunkter från har 39 inte haft någon invändning mot förslaget och 21 har haft en invändning mot förslaget. 4. Har vi nu skyddat tillräckligt med natur på Gotland? Länsstyrelsen arbetar med områdesskydd på regeringens uppdrag. Enligt ett riksdagsbeslut ska Sverige till år 2020 ha skyddat 20 % av land- och sötvattensarealen. Nationellt ligger Sverige långt från det målet i nuläget. Länsstyrelsen har fortfarande ett uppdrag att föreslå lämpliga områden för tumlare till nätverket Natura 2000 senast den 15 juni. Därefter har länsstyrelsen i dagsläget inga ytterligare uppdrag att föreslå nya Natura 2000-områden. 5. Miljöminister Åsa Romson meddelade på en presskonferens den 31 augusti 2015 att för Gotlands räkning bedömer regeringen att ytterligare åtgärder som berör större områden inte kommer att behövas för att uppfylla Sveriges förpliktsler gentemot EU:s art- och habitatdirektiv. Hur ser länsstyrelsen på det uttalandet? Länsstyrelsen har inte fått några ändrade riktlinjer för genomförande av uppdraget, vare sig från Naturvårdsverket eller från regeringen. Det förslag på områden som länsstyrelsen nu tagit fram bedömer vi behövs för att tillgodose Sveriges åtagande enligt art- och habitatdirektivet.

3 3 6. Varför har Länsstyrelsen ändrat sitt tidigare förslag vid Filehajdar och Trälge? I det tidigare förslaget till utpekande av Natura 2000-områden angav länsstyrelsen att för de två områdena Filehajdar och Trälge fanns kunskapsbrist. Länsstyrelsen fick därför i uppdrag att vidare utreda hela riksintresseområdet för naturvård Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg samt Trälge-området inför ett eventuellt utpekande till Natura I det tidigare förslaget på Filehajdar föreslog länsstyrelsen att det befintliga Natura 2000-området på Filehajdar skulle utökas med 567,1 hektar stort område på södra Filehajdar. I denna remiss föreslår länsstyrelsen att det befintliga Natura 2000-området på Filehajdar utökas med ett 582,8 hektar stort område med annan utbredning än i det tidigare förslaget. Nuvarande förslag på Filehajdar hyser de delar av hällmarkskomplexet som är omistliga för nätverket Natura 2000, med naturtyper av högsta strukturella värde samt stora arealer bristnaturtyp. Området öster om nuvarande förslag hyser naturtyper som domineras av grusalvar och trädklädda betesmarker vilka erhållit en bedömning om lägre strukturella värden än de delar som ligger inom det föreslagna området. De bedöms inte vara omistliga för nätverket. Eftersom den strukturellt mest värdefulla delen av Filehajdar även hyser 80 % av Filehajdars nipsippor samt områden med potential för spridning av nipsippa, något som visade sig vid inventeringen av nipsippa 2015, bedömer länsstyrelsen att det viktigaste området även för nipsippans långsiktiga bevarande avsätts i detta förslag. Länsstyrelsen är medveten om att det finns en population av väddnätfjäril i de östra delarna av Filehajdar. Den utmärkte sig dock inte som en stark förekomst i länsstyrelsens dagfjärilsinventering 2015, då i stället ny kunskap om andra viktiga förekomster i riksintresseområdet framkom. Därmed bedömde länsstyrelsen att det inte fanns tillräckliga skäl att föreslå väddnätfjärilspopulationen på Filehajdar till nätverket. Det är dock fortfarande möjligt att nämnda fjärilspopulation har en viktig betydelse för väddnätfjärilens metapopulationsbeteende (förflyttning och utbyte mellan mindre förekomster av individer) i riksintresseområdet och detta behöver utredas vidare för att klargöras. När det gäller Trälge-området i Fleringe har länsstyrelsen valt att inte förslå någon del av detta område till Natura Vid en detaljerad undersökning av områdets naturvärden, kan länsstyrelsen konstatera att en förhållandevis stor andel av området består av skog som brukats med moderna skogsbruksmetoder och inte uppfyller kriterierna för utpekande till någon naturtyp i art- och habitatdirektivet. Länsstyrelsen gör bedömningen att Trälge-området har höga naturvärden som har goda möjligheter att utvecklas vidare. Det utgör dessutom en viktig sammanhängande del i hela det tidigare beslutade Natura 2000-området Bäsetträsk. Vid en samlad bedömning anser dock länsstyrelsen att Trälge-området

4 4 inte uppfyller kriterierna för utpekande till Natura 2000 i enlighet med kriterierna för detta uppdrag. 7. Varför har ni inte skyddat större områden för nipsippa? Med det förslag till utökning av Natura 2000-området Filehajdar länsstyrelsen nu föreslår kommer omkring 80 % av nipsipporna på Filehajdar att ingå i Natura Genom detta förslag får en betryggande andel av artens förekomst anses skyddad. I länsstyrelsens förslag finns stora arealer lämpliga miljöer där arten har goda möjligheter att spridas och öka sin förekomst. Länsstyrelsen bedömer att det föreslagna området har mycket stor betydelse för artens möjlighet att bibehålla långsiktigt gynnsam bevarandestatus. 8. Hur påverkar detta förslag Cementas fortsatta verksamhet? Det är inte en fråga som länsstyrelsen kan svara på utan det är bättre att den ställs direkt till Cementa. Vad länsstyrelsen kan säga är att det inte påverkar det tillstånd som Cementa har idag och att gränsen för nuvarande Natura förslag ligger som minst 700 meter och som mest 1,7 kilometer från nuvarande brytfront. Cementa har även angett i sitt yttrande att de avser använda den del av sin fastighet som ingår i länsstyrelsens förslag till naturvårdsåtgärder, något som länsstyrelsen har ställt sig positiva till. 9. Kommer Cementa kunna använda det föreslagna Natura 2000-området för kompensationsåtgärder i en kommande tillståndsprövning Ja. Det är fastställt i lagakraftvunnen dom (mål M i Mark- och miljööverdomstolen) att det är möjligt att utföra skydds/kompensationsåtgärder i ett Natura 2000-område. Länsstyrelsen har ställt sig positiva till åtgärder i området som kan gynna nipsippa och även väddnätfjäril. 10. Kan detta påverka vinkraftsbolagens planer på vindkraft på Forsvidar resp. Boge? Det finns inga ansökta vindkraftsverk eller vägdragningar inom de föreslagna Natura 2000-områdena. Länsstyrelsen kan inte föregå en tillståndsprövning genom att säga hur förslaget kan tänkas påverka nuvarande tillståndsansökningar för vindkraft. Både Forsviden Vind och Boge Vindbruk AB har dock, utifrån generell information om vad som kan tänkas innebära en påverkan på arter och naturtyper i ett Natura 2000-område, gjort bedömningen att deras ansökta vindkraftsetableringar inte kommer att på ett betydande sätt påverka naturmiljön i de föreslagna Natura 2000-områdena.

5 5 11. Är Natura 2000 ett sätt att konfiskera mark utan att staten kompenserar markägaren för intrånget? Nej. Regeringen har förstärkt budgeten för skydd av värdefull natur. Därför finns det under 2016 extra goda möjligheter för markägare som är intresserade att få ersättning att lösa in sin mark. I den fördelning av medel som görs mellan länen har Gotland fått relativt stor tilldelning med bland annat hänvisning till att här finns en stor andel formellt oskyddad skog inom Natura 2000-områden, och att Gotland har ett stort antal oskyddade värdekärnor. Eftersom ett Natura 2000-område inte har några föreskrifter så innebär skyddet inget direkt hinder för markanvändningen. Därför utgår heller ingen direkt intrångsersättning, utan denna betalas vanligtvis ut efter att en markägare blivit förhindrad i pågående markanvändning. T.ex. om en planerad föryngringsavverkning har fått nej från myndigheterna med hänvisning till Natura Ersättning betalas inte för förväntansvärden, t.ex. planerade husbyggen som ännu inte har förhandsbesked. Vid utbetalning av intrångsersättning så bildas vanligtvis ett naturreservat på den delen av marken som har ingått i ersättningen. Det behöver alltså inte gå så långt att markägaren blir hindrad i sin markanvändning, utan hör markägaren av sig och vill ha ersättning för området så tar Länsstyrelsen upp frågan. I nuvarande Natura 2000-uppdrag har många markägare redan visat intresse för att få marken värderad för områdesskydd. Eftersom länsstyrelsen genom det här förslaget redan bedömt att området är högst skyddsvärt så tar länsstyrelsen redan nu upp frågan om områdesskydd, även om beslutet om Natura 2000 ännu inte är fattat. 34 markägare har önskat få sina fastigheter värderade för områdesskydd, med en total areal på över 1000 hektar. 12. Vad händer nu? Naturvårdsverket behandlar nu länsstyrelsens förslag. Det är regeringen som fattar beslut om nya och utvidgade Natura 2000-områden. Länsstyrelsen har inte insyn i Naturvårdsverkets arbetsprocess eller tidsplanering av uppdraget. Har ni några frågor till Naturvårdsverket kring hur processen nu går vidare, är ni välkomna att kontakta Naturvårdsverket.