Miljöredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2009"

Transkript

1 Miljöredovisning 2009

2 Höörs kommun 2010 Illustrationer: Tobias Flygar Text och layout: Anna Karin Olsson Foto framsida: Richard Nilsson

3 Miljöredovisning 2009 Innehåll resentation och sammanfattning...3 Del 1. Gröna nyckeltal...5 Del 2. Uppföljning av Lokala miljömål...17 Del 3. Uppföljning av handlingsplanen...27 resentation och sammanfattning Miljöredovisning 2009 består av tre delar; redovisning av Gröna nyckeltal, uppföljning av Lokala miljömål samt uppföljning av handlingsplanen till de lokala miljömålen. Gröna nyckeltal Höör har följt ett antal Gröna nyckeltal sedan år De ska i första hand fungera som en enkel måttstock på miljötillståndet i kommunen och är riktade till allmänhet, politiker och tjänstemän. De nuvarande 20 nyckeltalen är resultat av en revidering som gjordes tt syfte med revideringen var att kunna använda fler av de gröna nyckeltalen för uppföljning av de lokala miljömålen. De 16 första nyckeltalen avser hela det geografiska området Höörs kommun, medan de fyra sista mäter miljöprestanda i den kommunala förvaltningen. Lokala miljömål Dokumentet Lokala miljömål med handlingsplan antogs i januari Det innehåller 56 lokala miljömål och en handlingsplan med förslag på 99 olika åtgärder. Miljömålsdokumentet ska aktualitetsprövas och eventuellt revideras en gång per mandatperiod. Denna miljöredovisning innebär en första uppföljning av dokumentet. Uppföljning av Lokala mål 2009 Av de 56 lokala miljömålen är 35 möjliga att följa upp. Resterande målformuleringar har bedömts som ambitionsmål. De uttrycker vilja men är inte formulerade på ett mätbart sätt. Av de 35 uppföljningsbara målen hade 12 nåtts vid utgången av 2009, medan 19 (ännu) inte nåtts. Fyra av målen har inte gått att utvärdera, antingen på grund av att data saknas eller att ett specificerat målår ännu inte infallit. n bedömning av huruvida målen kommer att nås inom utsatt tid ger följande resultat: 17 av 35 mål kommer att nås, 8 kommer kanske att nås och 10 kommer inte att kunna nås. Uppföljning av åtgärder 2009 Åtgärderna i handlingsplanen är i två kategorier; sådana som bedömts vara möjliga att genomföra med befintliga resurser (inom ram) och Tolv av 35 uppföljningsbara miljömål har nåtts två år efter det att det Lokala miljömålsdokumentet antogs. Ungefär hälften av de mätbara målen bedöms vara möjliga att nå inom utsatt tid. sådana som kräver extra resurser (utom ram). Åtgärderna har inte tidsatts. För åtgärder utom ram finns 900 tkr avsatta under en treårsperiod ( ). Av 99 föreslagna åtgärder är 34 ej påbörjade, 34 påbörjade, 11 genomförda och 18 pågår kontinuerligt. Två åtgärder utgår eftersom de faller utanför kommunens ansvarsområde. Utvärdering Två år efter det att dokumentet Lokala miljömål antogs är närmare hälften av de föreslagna åtgärderna antingen genomförda eller påbörjade. Däremot ser prognosen sämre ut när det gäller måluppfyllelse. n dryg fjärdedel av målen kommer sannolikt inte att uppnås. n mer ingående analys får göras i kommande uppföljningar och i samband med revidering av dokumentet. Miljömålsdokumentet måste ändå sägas ha fungerat bra hittills. Det ger tydlighet och stöd för kommunens miljöarbete. Ansvarsfördelningen och arbetsprocessen är relativt tydlig, men kan utvecklas ytterligare. Uppföljning, utvärdering och revidering är en viktig del av processen. För att kännas aktuellt och levande behöver dokumentet revideras relativt ofta. Redan nu börjar det i vissa delar bli inaktuellt, inte minst på grund av att många av åtgärderna är genomförda. Det fastlagda intervallet om aktualisering och eventuell revision en gång per mandatperiod förefaller därför vara en bra avvägning mellan behovet av uppdatering och tillgängliga resurser för det arbete som revidering innebär. 3

4 4

5 1. Begränsad klimatpåverkan Gröna nyckeltal 1. Förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen Miljöredovisning 2009 källa: Rindi nergi AB foto: Anna-Karin Olsson Nationellt mål Halten av växthusgaser ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människors påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet Begränsad klimatpåverkan är mycket svårt att nå. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är negativ. n normal höstvardag kliver cirka 4300 personer på eller av ett tåg i Höör. Fjärrvärmeverket eldas i huvudsak med flis, en förnybar energikälla. Under perioder då värmebehovet är extra stort används gasol som komplement. Hösten 2009 byttes 2. Andel miljöbilar i Höörs kommun 3. Kollektivt resande källa: SCB den ena av två flispannor mot en större, vilket innebär att det framtida behovet av att stödköra med gasol minskar. Höör ligger med sina 2,4 procent under genomsnittet för Skåne (3,5 procent) när det gäller andelen miljöbilar (personbilar). Bäst är Malmö på 6,1 procent medan Bromölla intar jumboplatsen med 1,4 procent. Definitionen på miljöbilar följer definitionen i förordningen om miljöbilspremie (SFS 2007:380). Här ingår fordon som kan köras på alternativa bränslen, men även bensin- och dieseldrivna bilar med låga utsläpp av koldioxid. källa: Skånetrafiken Höör är en utpräglad pendlingskommun med goda tågförbindelser och resandet med kollektivtrafik ökar stadigt. Utöver tågresorna görs närmare bussresor per år, vilket motsvarar drygt 12 bussresor per person och år. 5

6 2. Frisk luft Gröna nyckeltal 4. Andel vedpannor utan ackumulatortank Nationellt mål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå även om fler åtgärder sätts in. Tillståndet i miljön visar ingen tydlig trend. Vedeldning är miljövänligt eftersom ved är ett biobränsle som inte bidrar till växthuseffekten. Å andra sidan är vedeldning en källa till olika hälsoskadliga luftföroreningar som till exempel små, skadliga partiklar (M10) och flyktiga organiska ämnen (VOC). Sur ved och allmänt dålig förbränning ökar utsläppen av skadliga ämnen. Med ackumulatortank blir vedpannan effektivare och förbränningen kan förbättras avsevärt, så att utsläppen av partiklar och skadliga ämnen minskar. Vedpannor utan ackumulatortank är en uppvärmningsform på väg att fasas ut. Nyckeltalet avser att följa 3. Bara naturlig försurning Gröna nyckeltal 5. Försurningsläget i skogsbäckar denna utfasning. I nyckeltalet ingår samtliga vedpannor i Höörs kommun. källa: Sotningsväsendet Nationellt mål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt att nå till år Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är dock positiv. rovtagning i skogsbäckar startar Mätningarna kommer att utföras enligt ett provtagningsprogram framtaget av Miljö- och byggmyndigheten. Tidigare provtagningar utförda i mark har visat att markförsurningen BILD skogsbäck är måttlig till hög och att hela kommunen är drabbad. När det gäller sjöarna står de flesta emot försurning relativt bra tack vare sammansättningen av berggrund och jordarter. Undantaget är Syrkhultasjön. 6 foto: Richard Nilsson

7 Miljöredovisning Giftfri miljö Gröna nyckeltal 6a. Tungmetallhalter i avloppsslam foto: Anna-Karin Olsson Nationellt mål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet Giftfri miljö är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in, Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Avloppsslammet rötas och blandas med kalk, sedan är det färdigt att spridas på åkrarna. källa: Höörs kommun I Höör klarar avloppsslammet gällande gränsvärden för spridning på åkermark. Tungmetallhalterna visar dessutom en minskande trend. Det lokala målet är att avloppsslammets kvalitet minst ska hålla riktvärdena för spridning på åkermark. Slam från reningsverken innehåller näringsämnen som måste tillbaka ut på åkrarna om kretsloppet ska fungera. Men en förutsättning är att slammet inte är fullt av tungmetaller och andra skadliga ämnen som skulle kunna hamna i maten eller förgifta vår miljö. De skadliga ämnena i avloppsslam har många olika källor och speglar hela samhällets användning av kemiska ämnen. Blyhalterna har till exempel minskat sedan bly togs bort som tillsats i bensin. Kvicksilverhalterna har minskat som en följd av att avloppen i gamla tandläkarmottagningar sanerats. 6b. Andel godkänt slam Andelen slam som är godkänt för spridning på åkermark är 100 procent, tack vare låga halter av miljöoch hälsoskadliga ämnen. Höörs reningsverk i Ormanäs tar emot avloppsslam från alla hushåll som är inkopplade på ledningsnätet, men även slam från enskilda avlopp. Ormanäs reningsverk 6c. Andel återförd fosfor från slam Allt slam från Ormanäs reningsverk förs tillbaka ut i kretsloppet, vilket innebär att hela fosforinnehållet tas tillvara. Det betyder att omkring 10 ton fosfor årligen kan föras tillbaka till åkermarkerna, där det fungerar som ett viktigt växtnäringsämne. n del av slammet sprids i salixodlingar. Tidigare år har slammet även använts till jordförbättring och övertäckning av gamla deponier. 7

8 7. Ingen övergödning Gröna nyckeltal 7. Fosfortransport i vattendrag Nationellt mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in, Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. källa: Ringsjöns vattenråd foto: Anna-Karin Olsson Snogerödsdammen. Anlagd som fosforfälla, men också en bra fågellokal. Fosfor är Ringsjöns största problem. Höörsån bidrar med drygt 10 procent av tillförseln, medan Snogerödsbäcken står för cirka 5 procent. Mest fosfor kommer från Hörbyån som svarar för närmare 50 procent av tillförseln. Det lokala målet är att fosfortransporten till sjöar och vattendrag ska ha minskat till år 2015, jämfört med 1995 års värde. Fosfortransporten i Höörsån och Snogerödsbäcken visar inga tydliga trender. I nyckeltalet är fosfortransporten satt i relation till avrinningsområdets storlek. Den stora variationen mellan år beror främst på vädret. Kraftiga regn under vinterhalvåret kan ge stora utflöden av fosfor i vattendragen. BILD Fosfor är ett näringsämne som tillsammans med kväve är jordbrukets och all växtodlings viktigaste näringsämne. För att nå målet krävs bland annat ännu bättre odlingstekniker för att minska läckaget från åkrarna och bättre rening av enskilda avlopp. Höga fosforhalter ger algblomning och syrebrist i Ringsjön. 8 foto: Richard Nilsson

9 8. Levande sjöar och vattendrag Gröna nyckeltal 8. Siktdjup i Ringsjön (sommarmedelvärde) Miljöredovisning 2009 foto: Richard Nilsson Nationellt mål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika miljöer ska bevaras. Naturlig produktionförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet Levande sjöar och vattendrag till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. 9. Badvattenkvalitet Siktdjup är ett enkelt och bra mått på Ringsjöns hälsotillstånd. Det lokala målet är att siktdjupet ska vara minst 1,5 meter senast år I diagrammet syns att reduktionsfiske har effekt. Reduktionsfiske innebär att man fiskar upp främst mört och braxen och på så sätt nästan tvingar in sjön i ett friskare tillstånd, med mer rovfisk, mer djurplankton, färre mörtar och färre alger (växtplankton) som gör sjön grön och grumlig. Men för att effekterna ska bestå på lång sikt måste man samtidigt minska tillförseln av fosfor till sjön. Jordbruket är en källa, liksom enskilda avlopp. källa: Höörs kommun källa: Ringsjöns vattenråd Trålfiske efter mört och brax i Västra Ringsjön. För badvattenkvalitet finns inget uttalat lokalt miljömål, men ambitionen är förstås att kunna erbjuda bra badplatser med rent vatten. Det ska gå att leka, bada och simma utan att bli sjuk. Under badsäsongen tas prover varannan vecka för att hålla koll på badvattnets kvalitet. Det som mäts är halterna av ohälsosamma tarmbakterier. År 2009 togs totalt 42 prov, sju olika badplatser. Nyckeltalet visar alla prov i en klump. Vill man veta hur läget är på en specifik badplats kan man gå in på: där resultaten från provtagningarna matas in löpande under badsäsongen. Bättre analysmetoder är förklaringen till den markant högre andelen godkända prov från och med Numer mäts bara de skadliga bakterierna. Förr slank även andra typer med i analysen. 9

10 9. Grundvatten av god kvalitet Gröna nyckeltal 10a. Kvalitet i enskilda vattentäkter Systematiska mätningar i privata brunnar kommer att starta under 2010, för att få bättre kunskap om kvaliteten i enskilda vattentäkter. Fokus ska framförallt läggas på den södra delen av kommunen, där höga nitrathalter i grundvattnet kan vara ett problem. 10b. Kvalitet i kommunala dricksvattentäkter Nationellt mål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet Grundvatten av god kvalitet till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. källa: Höörs kommun Dricksvattnet provtas regelbundet Både nitrat- och fluoridhalter i det kommunala dricksvattnet håller sig under de gällande gränsvärdena för dricksvatten. De redovisade halterna är mätta i det obehandlade grundvattnet, råvattnet. Värdena är ett genomsnitt under året. nskilda prover kan någon gång uppvisa höga värden av fluorid, men råvattnet blandas och behandlas så att det som till sist skickas ut i kranarna är av högsta kvalitet. Det kommunala dricksvattnet i Höör håller genomgående en hög kvalitet. Det hämtas ur djupborrade brunnar vid Ormanäs, Orups idrottsplats, Tjörnarp och Norra Rörum. Varje vattentäktsområde består av flera borrhål. Fluorid i grundvatten har sitt ursprung i berggrunden och halterna varierar helt enkelt med berggrundens kemiska sammansättning. Nitrat kommer däremot från mänsklig aktivitet och har oftast sitt ursprung i läckage av växtnäring från åkermark. 10

11 Miljöredovisning Myllrande våtmarker Gröna nyckeltal 11. Areal anlagda våtmarker Nationellt mål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. De flesta nyanlagda våtmarker ligger i den södra delen av kommunen, där problemet med övergödning är som störst. Dammar och våtmarker bromsar vattnet så att näringsämnet fosfor kan sedimentera istället för att fara rakt ut i sjöar och vattendrag. Våtmarker har också stor betydelse för djur och växter. källa: Länsstyrelsen Närmare 60 hektar våtmark, varav 20 hektar öppen vattenyta, har anlagts sedan Med våtmarksyta menas hela den vattenpåverkade yta som skapas. I statistiken ingår endast våtmarker som anlagts med någon form av statligt stöd. Det lokala målet är att våtmarksarealen i Höör ska öka. 12. Levande skogar Gröna nyckeltal 12. Miljövänligare skogsbruk Genom att certifiera sin skog enligt något av systemen FC eller FSC förbinder sig skogsägaren att vidta miljö- och naturvårdshänsyn utöver det som lagstiftningen kräver. Nyckeltalet visar hur stor andel av skogsmarken i Höörs kommun som är certifierad. källa: FSC/Södra Nationellt mål Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Tillståndet i miljön visar ingen tydlig trend. 11

12 13. tt rikt odlingslandskap Gröna nyckeltal 13a. Andel åkermark med U-stöd för ekologisk odling 13b. Andel åkermark godkänd för KRAV-produktion Nationellt mål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att det är möjligt att nå miljömålet tt rikt odlingslandskap till år 2020 om fler åtgärder sätts in. Utvecklingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. Andelen ekologiskt odlad åkermark i Höör ökade stadigt i början av 2000-talet för att sedan plana ut och till och med minska en aning. KRAV-arealen varierar mindre mellan år och visar troligen en ganska sann trend. U-stödsarealen svänger mer, vilket beror på de fyraåriga stödperioderna. I övergången mellan två perioder faller vissa arealer bort, för att eventuellt komma tillbaka i källa: Jordbruksverket/KRAV stödsystemet senare. Inför den nya stödperioden 2007 ändrades också reglerna så att det inte längre är möjligt att söka stöd för ekologiskt odlade vallar, vilket förklarar den relativt stora förändringen mellan 2006 och Det finns inget lokalt mål, men det regionala målet för Skåne är att minst 15 % av åkermarken bör vara ekologiskt odlad senast år foto: Anna-Karin Olsson 12

13 Miljöredovisning God bebyggd miljö Gröna nyckeltal 14. Mängd insamlat hushållsavfall per person foto: Anna-Karin Olsson Nationellt mål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. Återvinningscentralen i Höör n gammal resväska och två fiskargubbar i korsstygn gör sista resan. Containern för brännbart blir snabbt full. Konsumtion av varor och avfallsmängder hänger samman och sett ur ett hållbarhetsperspektiv skulle båda behöva minska. Mellan 1998 och 2007 ökade avfallsmängderna i landet med 24 procent. Ökningen har dock bromsats under senare år på grund av lågkonjunkturen. I goda tider slänger vi mer. I dåliga tider slänger vi mindre. Sambanden är så tydliga 15. Återvinning av förpackningar och tidningar källa: MRAB att börsmäklarna kanske borde hålla till på soptippen i stället för på Stureplan? Cirkeldiagrammet visar avfallsmängd per person år 2009 i Merabs distrikt (Höör, Hörby, slöv). Brännbart utgör den klart största andelen. Notera mängden el- och elektronikskrot som uppgår till 20 kg (!) per person. Återvinning av material är en viktig ökar återvinningen. Merab testar del av ett hållbart samhälle. Mängden för närvarande ett nytt system som återvunnet material visar inga ska underlätta för hushållen, där glasklara trender i Merab:s statistik, sortering och insamling sker direkt men sett till landet som helhet vid den egna soptunnan. 13 källa: MRAB

14 16. tt rikt växt- och djurliv Gröna nyckeltal 16. Andel skyddad natur Nationellt mål Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Når vi målet? Miljömålsrådet bedömer att målet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till år 2020 även om fler åtgärder sätts in. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön. källa: Länsstyrelsen/Skogsstyrelsen Av kommunens totala yta på drygt hektar är endast 450 hektar skyddad, vilket motsvarar 1,4 procent. Siffran för hela landet är cirka 10 procent. Den vanligaste skyddsformen i Höör och i landet är naturreservat (sett till areal). I Höör finns 13 naturreservat. Övriga skyddsformer som ingår i statistiken är nationalpark, naturvårdsområde, djur- och växtskyddsområde och biotopskyddsområde. Av dessa finns endast biotopskyddsområde i Höör. foto: Anna-Karin Olsson Vitskråp i Klinta naturreservat Andelen skyddad natur må vara blygsam men arealen har i alla fall ökat under 2000-talet. År 2004 tillkom kommunens senaste naturreservat, Klinta, vid östra Ringsjön. Därefter består hela ökningen i Skogsstyrelsens arbete med att inrätta biotopskydd på skogsmarker med höga naturvärden. Biotopskyddsområdena är små men många och tillsammans gör de avtryck i statistiken. I Höör finns till exempel mycket bokskog med höga naturvärden. tt annat särdrag är den rika förekomsten av alkärr. Även naturreservaten innehåller framförallt skog. Till undantagen hör Munkaps fälad som är ett fint exempel på en uråldrig, artrik betesmark. Biotopskyddad bokskog på Knösen 14

15 Miljöredovisning 2009 Kommunen som organisation Gröna nyckeltal Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 15. God bebyggd miljö Nyckeltal mäter den kommunala förvaltningens miljöprestanda, utan att på något sätt göra anspråk på att vara heltäckande. Varje nyckeltal har koppling till fler än ett miljömål. Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 15. God bebyggd miljö 17. nergiförbrukning i kommunens lokaler nergiförbrukningen visar en minskande trend, vilket är positivt. Under 2010 kommer det kommunala fastighetsbolaget HFAB att genomföra en förstudie kring energirenovering. Det lokala målet är att minska 18. Förnybar energi i kommunens lokaler källa: Höörs kommun/hfab energiåtgången per kvadratmeter i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. foto: Anna-Karin Olsson Miljövänlig fjärrvärme står för en stor del av uppvärmningen i kommunens lokaler källa: Höörs kommun/hfab Värmeverket i Höör Den förnybara delen av kommunens energiförbrukning består till största delen av förnybar energi i fjärrvärmen. Några enstaka byggnader värms fortfarande med olja, men oljan är på väg att fasas ut. Gudmuntorps skola har konverterats till pellets Den till synes stora ökningen av andel förnybar energi 2009 är nog åtminstone till viss del en effekt av förändrade rutiner i samband med att kommunens fastigheter vid årsskiftet 2008/2009 övergick i det kommunala bostadsbolaget HFAB:s regi. Det lokala målet är att de fastigheter som ägs av de kommunala fastighetsbolagen snarast ska värmas upp med förnyelsebar energi. 15

16 Kommunen som organisation foto: Anna-Karin Olsson Miljömål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft Sju procent av kommunens bilar är klassade som miljöfordon Gröna nyckeltal 19. Andel miljöbilar i kommunförvaltningens bilpark källa: Höörs kommun/scb I den kommunala förvaltningen rullar omkring 60 personbilar och lätta lastbilar. De flesta är leasingfordon, som byts ut löpande och då mot miljöfordon om det är möjligt. Andelen miljöfordon utgjorde sju procent vid utgången av år Det lokala målet talar om att 100% av de nya bilarna, respektive år, ska vara miljöfordon senast år Det målet kommer inte att kunna nås eftersom vissa typer av fordon inte går att få som miljöbil. Avsaknaden av en biogasmack i Höör begränsar också urvalet av miljöbilar. Miljömål 4. Giftfri miljö 9. Grundvatten av god kvalitet 13. tt rikt odlingslandskap 20. kologiska livsmedel - andel av inköpsvärdet Ny U-märkning källa: Höörs kommun Från den 1 juli 2010 visar ett löv av stjärnor att matvaran producerats i enlighet med U:s regler för ekologisk odling. U-lövet ersätter en äldre märkning kallad U-axet. Andelen ekologisk mat i skolor, förskolor och äldreboenden ökar och närmar sig nu 10 procent. Det lokala målet är att minst 10 procent av den mat som serveras ska vara ekologiskt producerad senast år Senast år 2015 ska andelen vara 20 procent. Kostenheten arbetar också med att introducera klimatsmarta rätter, med råvaror som under produktion och transport lämnar ett relativt litet bidrag till växthuseffekten. Rotfrukter och bönor är exempel på klimatvänliga råvaror, medan ost och kött är mindre klimatvänligt. 16

17 Miljöredovisning 2009 Del 2. Uppföljning av Lokala miljömål De lokala miljömålen kan delas in i tre typer: mätbara mål, avbockningsbara mål och ambitionsmål. Av kommunens 56 lokala miljömål har 12 sorterats i kategorin mätbara, 23 i kategorin avbockningsbara och 21 i kategorin ambitionsmål. Mätbara mål Till de mätbara målen finns minst ett nyckeltal. Vissa av nyckeltalen ingår som ett av de 20 gröna nyckeltalen, medan andra endast används för intern uppföljning av miljömålsdokumentet och kallas interna nyckeltal. Avbockningsbara mål De avbockningsbara målen är oftast kopplade till en föreslagen åtgärd och kan bockas av när åtgärden är utförd. Måluppfyllelse 2009 (vänster) och en prognos för framtiden (höger). n dryg tredjedel (35%) av de uppföljningsbara målen har redan nåtts. Omkring hälften (49%) av målen bedöms vara möjliga att nå inom de utsatta tidsgränserna. Ambitionsmål Ambitionsmålen är målformuleringar som uttrycker ambition och vilja. De är antingen omöjliga eller svåra att följa upp. För vissa av dem skulle mätning kunna göras men endast med vad som bedömts som en orimligt stor arbetsinsats. Resultat 2009 Av 35 uppföljningsbara mål (mätbara mål och avbockningsbara mål) har 12 nåtts år 2009, medan 19 (ännu) inte nåtts. Två av målen går inte att utvärdera eftersom data saknas. Ytterligare två mål kan inte utvärderas eftersom det bestämda målåret ännu inte infallit. n bedömning av huruvida målen kommer att kunna nås ger följande resultat: 17 av 35 lokala miljömål kommer att nås (49%), 8 kommer kanske att nås (23%) och 10 kommer inte att nås (28%). Uppföljning av de lokala miljömålen med kommentarer redovisas på följande sidor. 17

18 Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål 1. BGRÄNSAD KLIMATÅVRKAN A. Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilpark skall för 2009 vara 50% samt från %. x NJ Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer Andel inköpta/leasade miljöfordon (enligt förordningen om miljöbilspremie) av totalt antal inköpta/leasade fordon respektive år. Nyckeltal 19. Andel miljöbilar (personbilar) i kommunens bilpark Målet kommer inte att kunna nås och kanske är formuleringen olycklig efterson det finns behov av fordon i verksamheten (till exempel terränggående) där det saknas miljöbilsalternativ, eller bara finns gasbilar. Bilar byts idag mot miljöfordon där det är möjligt. Det pågår även ett målmedvetet utbyte till fordon med lägre bränsleförbrukning. Det interna nyckeltalet mäter vad som formulerats i det lokala miljömålet, medan det Gröna nyckeltalet mäter andel av hela fordonsparken, vilket ger möjlighet till jämförelser med kommunen som geografiskt område samt med andra kommuner, Skåne och riket. B. Utsläpp av koldioxid/invånare i Höörs kommun ska till 2015, som medelvärde, ha minskat jämfört med basåret (x) Tillgänglig statistik för koldioxidutsläpp är inte tillförlitlig på kommunnivå. Får istället följas på regional och riksnivå, där prognosen ser ganska dyster ut. C. Minska energiåtgången per/m2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. x JA nergiförbrukning i bostadsbeståndet Nyckeltal 17. lförbrukning och energimängd för uppvärmning i lokaler med kommunal verksamhet, per kvadratmeter bruksarea D. Snarast värms samtliga fastigheter som ägs av kommunen och de kommunala fastighetsbolagen upp med förnyelsebar energi (undantag kan behövas, t ex mindre enheter på Veterinärområdet). x JA - Nyckeltal 18. Andel förnybar energi (el och värme) i lokaler med kommunal verksamhet Oljeeldning finns endast kvar i några mindre enheter. 2. FRISK LUFT A. Kvaliteten på tätortsluften i Höör skall klara gällande miljökvalitetsnormer för luft G JA - - Luftmätning i centrala Höör är utförd av Miljö- och byggmyndigheten (M10, NO2, SO2, Ozon, VOC/bensen). Miljökvalitetsnormerna klaras. 18

19 Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer 3. BARA NATURLIG FÖRSURNING A. Kunskapen om försurningsläget i kommunen ska öka. NJ - När åtgärd 14 (provtagning) är utförd är målet uppfyllt. Modifiering till att endast provta bäckar. rovtagning startar Syrkhultasjön lämnas tills vidare därhän pga resursbrist. 4. GIFTFRI MILJÖ A. År 2007 skall kunskapen om användning av utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen i kommunen ha ökat. G JA - - Åtgärd 21 är genomförd. B. År 2008 skall Höör ha förnyat och aktualiserat sin strategi för miljöanpassad upphandling som prioriterar inköp av miljöanpassade varor och tjänster och utesluter användning av ämnen som omfattas av kemikaliestrategins gällande begränsningar. NJ - Målåret har passerats. Åtgärden är fortfarande angelägen. Visst arbete pågår. C. Krav på sanering av CB i allmänna fastigheter skall ställas till berörda fastighetsägare senast år G JA - - Åtgärd 25 är genomförd. D. Sanering av kvicksilver i allmänna fastigheter skall påbörjas senast år NJ - - Målåret har passerats. Åtgärden (26) är fortfarande angelägen. För att kunna lokalisera eventuella riskområden skall kunskapen om kadmiumhalter i grundvattnet i kommunen ha ökat senast år NJ - - Målåret har passerats. Åtgärden (27) är fortfarande angelägen. F. Senast 2015 skall förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter i ytvatten ha minskat till halter nära noll. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2007 och framåt bör ha halter nära noll i grundvattentäkter i kommunen. x - Internt nyckeltal ska tas fram - Ännu ej påbörjat. 19

20 Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål G. Senast 2008 skall arbetet med att säkerställa att inget lakvatten från de tre högst riskklassade nedlagda deponierna förorenar yt- och grundvatten ha påbörjats. G JA Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer Åtgärd 19 är påbörjad. H. Senast år 2010 består minst 10 % av livsmedelsinköpen i kommunen av ekologiska produkter. Senast 2015 består minst 20 % av livsmedelsinköpen av ekologiska produkter. x NJ - Nyckeltal 20. Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunal förvaltning Vi närmar oss målet. År 2009 var andelen ekologiska livsmedel 9%. I. Avloppslammets kvalitet skall minst hålla riktvärdena för spridning på åkermark. x JA - Nyckeltal 6: Halter; andel slam som klarar gränsvärden; andel slam som återförs 5. SKYDDAND OZONSKIKT A. År 2010 skall utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ha upphört När åtgärd 28 och vad som följer av den tillsynen är utfört är målet uppfyllt. 6. SÄKR STRÅLMILJÖ A. Senast år 2008 skall alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m3 inomhusluft ha identifierats. NJ - - Målåret för undersökning har passerats. Åtgärderna är fortfarande angelägna. rivatägda bostäder är "klara", de har erbjudits mätning och inga tvingande åtgärder är aktuella. Hyresbostäder återstår, där det kan bli fråga om tvingande åtgärder. B. Radonhalterna i kommunens fastigheter skall vara undersökta senast år 2008 och vara åtgärdade inom 3 år efter resultat av undersökning föreligger. NJ - - Målåret har passerats. Vissa fastigheter är undersökta, men inte alla. C. Identifiering av bebyggelse som utsätts för elektromagnetiska fält > 0,2 mikrotesla senast år NJ - - Målåret har passerats. Åtgärden (33) är fortfarande angelägen. 7. INGN övrgödning A. Transporten av fosfor från mänsklig verksamhet till kommunens sjöar och vattendrag skall 2015 ha minskat jämfört med 1995 års värde. x - - Nyckeltal 7. Fosfortransport i vattendrag. Målåret är ännu inte nått. Fosfortransporten till Ringsjön visar ingen tydlig trend. 20

21 Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål B. Samtliga enskilda avlopp inom kommunen ska vara godkända senast år Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer NJ - - Alla avlopp utom de som ligger inom planerat VA-område är inventerade. Utbyggnadstakten av VA-nätet behöver öka om målet ska kunna nås. Området söder om Ringsjön är vidgjort under tidigt 1990-tal och ligger i vänteläge för en ny inventeringsomgång, i avvaktan på teknikutveckling. C. Alla större dagvattenflöden skall genomgå någon form av rening och utjämning av större flöde skall ske före utsläpp till recipient senast år Någon ökning av direkta dagvattenflöden till recipienten skall ej ske. 8. LVAND SJÖAR OCH VATTNDRAG A. Senast år 2015 skall siktdjupet i Ringsjön vara minst 1,5 meter som sommarmedelvärde. x NJ - Nyckeltal 8. Siktdjup i Ringsjön B. Senast 2008 skall skyddsvärda vattenområden utifrån ett ekologiskt känslighetsperspektiv vara utpekade. C. Senast 2012 skall kunskapen ha ökat om uppstigande öring i Höörsån. G JA - - G JA - - Utfört av Länsstyrelserna i samarbete med kommunerna, i samband med arbete inom ramen för Vattendirektivet lfiske i Höörsån är utfört (åtgärd 47) och målet får anses nått. Det visar sig svårt att dra några slutsatser om uppstigande öring utifrån elfisket, men de undersökningsmetoder som skulle kunna ge bättre svar är orimligt kostsamma. D. Kunskapen om miljötillståndet i kommunens mindre sjöar som Tjörnarpssjön och Vaxsjön ska öka. NJ - - rovtagning i sjöar lagt på is pga resursbrist. När provtagningen är igång är målet uppfyllt. 9. GRUNDVATTN AV GOD KVALITT A. Senast 2008 identifiera ny vattentäkt för Norra Rörum G JA - - B. Senast 2012 skall alla kommunala vattentäkter ha fastställd vattendom NJ - - Alla vattentäkter utom Norra Rörum har fastställd vattendom. Arbete pågår, men något osäkert om målåret kommer att klaras. C. Senast 2013 skall alla kommunala vattentäkter ha ett fastställt vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. NJ - - Alla vattentäkter utom Norra Rörum har ett fastställt skyddsområde. Arbetet kan göras först efter det att vattendomen är klar. D. Senast 2015 skall minst ett nytt vattentäktsområde för centralorten ha identifierats. NJ

22 Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål. I samarbete med Vattenmyndigheten medverka till ett långsiktigt skydd för yt- och grundvatten inom Höörs kommun Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer 11. MYLLRAND VÅTMARKR A. Våtmarksarealen i Höörs kommun ska öka. B. Kommunal verksamhet och åtgärder som påverkar våtmarker eller hotade arter knutna till våtmarker på ett negativt sätt ska i första hand undvikas, i andra hand kompenseras. C. Våtmarkers värde för rörligt friluftsliv och närrekreation ska uppmärksammas och tillvaratas. 12. LVAND SKOGAR A. Kommunen ska verka för att skogens naturvärden, kulturhistoriska värden samt värden för rekreation och friluftsliv bevaras eller förstärks. Grönstrukturprogrammet utgör ett viktigt underlag vad gäller den tätortsnära naturen. x JA - Nyckeltal 11. Areal anlagda våtmarker NJ - - När åtgärd 54 ch 57 är utförd anses målet vara uppfyllt. B. Kommunägd skog och andra trädbärande marker med höga naturvärden ska säkerställas långsiktigt. x NJ Areal skyddad, kommunägd skog. - Arealmål saknas, men den skyddade arealen kan ändå mätas. (0 hektar år 2009). Långsiktigt säkerställd har tolkats som säkerställd enligt miljöbalken, då detaljplaner inte reglerar skötseln. C. Grova lövträd med stamomkrets över en meter ska skyddas. Kommunen ska också verka för en god återväxt av grova lövträd. Inget aktivt arbete pågår pga resursbrist (åtgärd 58). Idag finns 11 ekar skyddade som naturminne. Några träd har skydd i detaljplan men det är tveksamt om några av dessa är över 1 m i diameter. D. Kommunen ska, via det egna markinnehavet, verka för att andelen äldre lövskog och mängden död ved ökar i enlighet med det regionala delmålet.. Friluftslivet i kommunen ska inriktas mot god tillgänglighet, närhet och hög kvalitet i anvisade friluftsområden. Särskild uppmärksamhet riktas mot Frostavallen/Dagstorp, Stenskogen, Fogdarödsområdet samt Orup. K NJ : Fogdaröd är skyltat, Snogeröd är skyltat, Frostavallen pågår, Stenskogen pågår 22

23 Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål F. Kommunen ska genom markägarkontakter, skötselinsatser m m verka för att ek- och ädellövlandskapet kring Ringsjön kan bevaras och utvecklas. 13. TT RIKT ODLINGSLANDSKA A. Kommunen ska verka för att odlingslandskapets natur- och kulturvärden samt värden för närrekreation och friluftsliv tas tillvara. B. Kommunen ska verka för att samtliga värdefulla ängs- och betesmarker bevaras och sköts på ett sådant sätt att deras värden kan bestå eller öka. Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer C. Kommunen ska via inventering skaffa god kännedom om areal och förekomst av hävdberoende våtmarker i kommunen senast år Kommunen ska verka för att hävden upprätthålls eller återupptas på samtliga hävdberoende våtmarker av vikt för artmångfald och/eller rekreation. NJ - - Inventering läggs på is på grund av resursbrist D. Arealen hävdad hårdvallsäng i kommunen ska bibehållas eller öka. x JA areal hävdad ängsmark enligt Ustödsregistret. - Arealen har varit densamma under de senaste åren, men utvecklingen kan när som helst gå i fel riktning.. Kommunägd betesmark ska skötas på sådant sätt att områdenas värden bevaras eller ökar. F. Kommunen ska i egenskap av markägare, verksamhetsutövare och planläggare verka för att odlingslandskapets småbiotoper och kulturbärande landskapselement bevaras. 15. GOD BBYGGD MILJÖ A. Ny bebyggelse, bostäder, verksamheter, service och kultur, ska lokaliseras så förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. 23

24 Lokala mål - uppföljning 2009 Kategorisering av mål. För de mätbara målen formuleras minst ett nyckeltal. Avbockningsmålen är ofta knutna till en föreslagen åtgärd och bockas av med bokstäverna,, G, K. (j påbörjat, åbörjat, Genomfört, pågår Kontinuerligt). De mål som kategoriserats som ambitionsmål är svåra eller omöjliga att följa upp. Målet kommer troligen att nås inom den utsatta tidramen Målet kan kanske nås inom tidramen. xtra resurser kan krävas. Målet kommer inte att nås inom den utsatta tidsramen Mätbart mål Avbockningsmål Ambitionsmål Målet är nått? Målet kommer att nås? Lokalt miljömål B. Den kulturhistoriska värdefulla bebyggelsen och miljöer samt estetiska värden ska tas till vara och utvecklas. C. Representativa områden, miljöer och enskilda kulturminnen ska skyddas, vårdas och göras tillgängliga. Kulturmiljövårdens intressen ska göras kända, förstådda och respekterade. Kunskapen om det skånska kulturarvet i den fysiska planeringen ska byggas upp och fördjupas. Internt nyckeltal Grönt nyckeltal Kommentarer D. Grönområden ska finnas i och i närheten av tätbebyggelse så att alla invånare i största utsträckning kan få tillgång till natur- och grönområden för rekreation och avkoppling inom rimligt avstånd från bostaden.. n ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från uppvärmning skall begränsas. F. Buller från bl a vägar, järnvägar, skjutbanor och industrier ska belysas redan på planeringsstadiet. Målet följs till viss del i Grönt nyckeltal 1 och 18 G. Krossat bergmaterial bör ersätta grusmaterial så långt det går. 16. TT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV A. xploatering av områden där det finns rödlistade arter knutna till livsmiljöer med lång kontinuitet ska undvikas. B. Kommunen ska verka för att livsmiljöer och naturtyper som hyser eller kan förväntas hysa ett stort antal rödlistade arter bevaras och sköts. C. Kommunen ska medverka till ökad kunskap om hotade arter och deras livsmiljöer 24

25 Interna nyckeltal I. Andel miljöbilar av nyinköpta/leasade fordon i kommunens bilpark, respektive år 2009: 0% Under 2009 har 8 nya fordon skaffats in till kommunens bilpark av personbilar och lätta lastbilar. Av dessa är inget fordon klassat som miljöfordon. Orsaken är att miljöfordon saknas i de fordonsklasser som varit aktuella under året. Nyckeltalet följer lokalt mål 1A: Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till kommunens personbilpark skall för 2009 vara 50% samt från %. II. nergiförbrukning i de kommunala bolagens fastighetsbestånd; bostäder 2009: Data saknas Nyckeltalet följer lokalt mål 1C: Minska energiåtgången per/m 2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. III. Halter av kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten IV. Areal skyddad, kommunägd skog 2009: 0 hektar Ingen kommunägd skog har skydd enligt miljöbalken. Skydd i detaljplan räknas inte in i nyckeltalet eftersom skötseln, som är avgörande för en skogs naturvärden, inte kan regleras i detaljplan. Nyckeltalet följer lokalt mål 12B: Kommunägd skog och andra trädbärande marker med höga naturvärden ska säkerställas långsiktigt. V. Areal hävdad hårdvallsäng 2009: 9,4 hektar Siffran anger arealen ängsmark (= naturlig gräsmark som sköts med slåtter) i stödssystemet för U-stöd. Hårdvallsängar (ängar på fast mark) går ej att skilja ut. I statistiken ingår länets kanske största ännu slåttrade hårdvallsäng som är på 6,5 hektar och ligger vid Holma. Nyckeltalet följer lokalt mål 13D: Arealen hävdad hårdvallsäng i kommunen ska bibehållas eller öka. 2009: Data saknas Nyckeltalet följer lokalt mål 4F: Senast 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter i ytvatten ha minskat till halter nära noll. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från och med 2007 och framåt bör ha halter nära noll i grundvattentäkter i kommunen. 25

26 26

27 Miljöredovisning 2009 Del 3. Uppföljning av handlingsplanen (åtgärder) Handlingsplanen till de Lokala miljömålen föreslår 99 olika åtgärder kopplade till de olika målen. Bakgrund Åtgärderna i handlingsplanen har indelats i dels sådana som bedömts kunna genomföras med befintliga resurser (inom ram) och dels sådana som bedömts kräva extra resurser (utom ram). För åtgärder utom ram har kostnaden uppskattas och de har även getts en prioritering från 1 till 3. För perioden finns 900 tkr avsatta. Ansvaret för den slutliga prioriteringen av åtgärder utom ram ligger på kommunens ledningsgrupp. För genomförande av åtgärder inom ram ansvarar repektive. Åtgärderna har inte tidsatts, utan listan fungerar som ett smörgåsbord där åtgärderna ska betas av i den takt som är möjlig. Av de 99 föreslagna åtgärderna är närmare hälften genomförda eller påbörjade. n tredjedel är inte påbörjade. Några åtgärder pågår kontinuerligt. Resultat Av handlingsplanens 99 åtgärder är 11 genomförda, 34 påbörjade och 34 ej påbörjade. Arton åtgärder pågår kontinuerligt, medan två utgått då de faller inom Länsstyrelsens respektive Skogsstyrelsens ansvarsområde. Vissa åtgärder som föreslagits inom ram har visat sig kräva extra resurser. Å andra sidan har några av de åtgärder som bedömdes behöva extra resurser genomförts utan extra medel. Uppföljning av åtgärder med kommentarer redovisas i tabellform på följande sidor. 27

28 Åtgärder - uppföljning 2009 =ej påbörjat, =påbörjat, G=Genomfört, K=pågår Kontinuerligt 2009 Kommentar 1. BGRÄNSAD KLIMATÅVRKAN Åtgärder som i dokumentet Lokala miljömål bedömts behöva extra budgetanslag Ansvarig 1 codriving samtliga anställda i Höörs Kommun som kör bil i Samtliga tjänsten/kommunens bilar skall regelbundet erbjudas utbildning i sk ecodriving. er 2 Fordon till kommunens personbilpark skall vid upphandling successivt bytas ut till miljöfordon. 3 Upprätta en klimatstrategi 4 Omställning av uppvärmningssystem i kommunens fastighetsbestånd så att energianvändning och utsläpp till luft minimeras samt att där så är lämpligt använda förnyelsebara bränslen. 5 Fortsatt energirådgivartjänst efter 2007 G Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 6 Alkylatbensin ska användas i de arbetsmaskiner och redskap där det är möjligt. TN G 7 Trafikplanering för mindre genomfartstrafik i centrum. TN/ 8 Utbyggnad av kommunens GC-nät enligt tekniska sektorns verksamhetsplan. TN K 9 nergirenovering av flerfamiljsfastigheter, som konvertering från olja, tilläggsisolering, förbättrad ventilation, energisnåla vitvaror, vattensnåla duschar, energisnåla fönster m.m K Miljöfordon väljs där så är möjligt. I vissa fordonsklasser finns inga miljöbilar. I begreppet "kommunens fastighetsbestånd" ingår HFABs fastigheter. De flesta flerfamiljshus är kopplade till fjärrvärmenätet. I övrigt har inga särskilda energirenoveringar utförts hittills. Förbättrande åtgärder utförskontinuerligt samband med renoveringar som behöver utföras på grund av ålder och slitage. 2. FRISK LUFT Åtgärder som i dokumentet Lokala miljömål bedömts behöva extra budgetanslag Ansvarig 10 Inventering av vedeldningspannor och information till fastighetsägare om bra / MBN eldning. 11 Genomföra luftmätning i centrala Höör under ett år. / MBN Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 12 Miljömålstyrd tillsyn: Medverka i projekt om vedeldning i miljösamverkan Skåne samt ställa krav på ackumulatortank vid vedeldning som huvudsaklig uppvärmningskälla MBN G Mätningen genomfördes under 2009 och visar att luften klarar gällande miljökvalitetsnormer. 13 Kommunen skall inte köpa in däck som innehåller HA-olja till kommunens bilar (och arbetsfordon) Alla er Till kommunens poolbilar skaffas HA-fria däck om det är möjligt, dvs sommardäcken är utan, vinterdäcken är med. Gatu- och parkavdelningen har ännu inte infört HA-fria däck. 28

29 Åtgärder - uppföljning 2009 =ej påbörjat, =påbörjat, G=Genomfört, K=pågår Kontinuerligt 2009 Kommentar 3. BARA NATURLIG FÖRSURNING Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 14 Uppföljning av försurningsläget genom provtagning i Syrkhultasjön och vattendrag i kommunens norra delar. MBN Mätning i vattendrag påbörjas Mätning i Syrkhultasjön utgår tills vidare på grund av resursbrist, då mätning i sjöar kräver betydligt större arbetsinsats. 4. GIFTFRI MILJÖ Åtgärder som i dokumentet Lokala miljömål bedömts behöva extra budgetanslag 15 Revidera policyn för miljöanpassad upphandling samt information till inköpsansvariga inom kommunen. 16 Utarbeta arbetsplan med riskbedömning och policydiskussion om minskad användning av bekämpningsmedel på kommunens mark. 17 Information till villaägare och hyresvärdar om alternativ till och risker med kemisk bekämpning. 18 Öka kunskapen om förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter genom provtagning i grundvattentäkter och vattendrag. 19 För de fyra nedlagda deponierna Mosshagen, Snogeröd, Tullstorp/ keröd och Tjörnarp skall utredning med förslag till åtgärder tas fram. 20 Utbildning samt diskussion om inköp av ekologiska livsmedel i syfte att öka andelen ekologiska livsmedelsinköp i kommunen. Ansvarig TN MBN MBN /TN Åtgärder inom ordinarie verksamhet Ansvarig 21 Miljömålsstyrd tillsyn: Medverka i projekt som drivs av Miljösamverkan Skåne och MBN syftar till att ge ökad kunskap om utfasnings- och prioriterade riskminskningsämnen, enkät till lokala företag. 22 Miljömålsstyrd tillsyn: Information om kemikalier riktad till mindre försäljningsställen. MBN 23 Miljömålsstyrd tillsyn: Uppföljning av projekt om impregnerat virke. MBN G 24 Miljömålsstyrd tillsyn: Uppföljning av projekt om hygienprodukter. MBN 25 Miljömålsstyrd tillsyn: Inventering av CB i fastigheter genom enkät till fastighetsägare med krav på uppföljande undersökning och eventuell sanering. MBN G 26 Miljömålsstyrd tillsyn: Inventering av kvicksilver i fastigheter enligt projekt som drivs av miljösamverkan Skåne med krav på uppföljande undersökning och eventuell sanering. MBN G 29

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljömålen i prövning & tillsyn Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 1 (15) MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Framsidan Miljömålsprogram för Gnosjö kommun Innehåll Miljövårdsprogram 3 1. Begränsad klimatpåverkan 4 2. Frisk luft 5 3. Bara naturlig försurning 6 4. Giftfri miljö 7 5. Skyddande ozonskikt 8 6. Säker

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009. Lokala miljömål

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009. Lokala miljömål Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009 Lokala miljömål Åtgärder i Vellinge kommun 1. Begränsad klimatpåverkan... 4 2. Frisk luft... 5 3. Bara naturlig försurning...

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Miljöenkät inför kommunvalet 2014

Miljöenkät inför kommunvalet 2014 1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Huddinge Naturskyddsförening

Huddinge Naturskyddsförening Huddinge Naturskyddsförening Miljönämnden Huddinge kommun Angående Agenda 21 Huddinge Naturskyddsförening får härmed översända vårt remissvar på remissutgåvan av Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015.

Läs mer

Miljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.

Miljöredovisning. Prioriterat område: Luft Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan. Miljöredovisning Sammanfattning Trenden för miljön i kommunen är fortsatt positiv. Utsläppen av luftföroreningar från kommunen som helhet fortsätter att minska. Minskningen beror i huvudsak på minskade

Läs mer

1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol

1. Andel. förnybar och 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% flis. gasol Uppföljning av Gröna nyckeltal 2012 Höörs kommun använder 20 grönaa nyckeltal för att mäta miljötillstånd och miljöpåverkan. Nyckeltal 1 16 mäter miljötillståndet i kommunen som geografiskt område, medan

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Miljömål för Kungsbacka 2008 2015

Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka ska utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Ur Vision för Kungsbacka Mer information Miljörapport 2006 som beskriver

Läs mer

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Upprättad i maj 2006. Gnosjö Kommun. Miljö- och byggnämnden. Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen Detaljplan för fastigheten Gårö 1:259 m.fl. MILJÖBEDÖMNING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Upprättad i maj 2006 Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT.

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. MKB-gruppen 2010-05-10. Detaljplan för Stjärtnäs, fastigheterna Skå-Eneby 1:30 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län, dnr 2010.5.

BEHOVSBEDÖMNING. MKB-gruppen 2010-05-10. Detaljplan för Stjärtnäs, fastigheterna Skå-Eneby 1:30 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län, dnr 2010.5. Ja BMP?. 1(15) MKB-gruppen 2010-05-10 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Stjärtnäs, fastigheterna Skå-Eneby 1:30 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län, dnr 2010.5.214 Planprogrammets avgränsning Ja BMP?. Bakgrund

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se Miljöredovisning 2006 Miljö- och byggnadsnämnden www.sollentuna.se Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden (nu miljöoch byggnadsnämnden) i Sollentuna fick 1993 i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,

Läs mer

Uppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar

Uppföljning år 2008. Lokala miljömål för Vänersborg år 2006-2008. Illustrationer: Tobias Flygar Uppföljning år 28 Lokala miljömål för Vänersborg år 26-28 Illustrationer: Tobias Flygar Innehåll Inledning... 3 Sammanställning och värdering... 3 Uppföljning beskrivning per mål...7 1. Begränsad klimatpåverkan...

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

MILJÖBOKSLUT 2012-2013

MILJÖBOKSLUT 2012-2013 MILJÖBOKSLUT 2012-2013 Hammarö kommun Antaget 2015-04-20, Kf 27, Dnr 2015/36 Ansvarig: Bertil Ahlin, miljösamordnare, 054-51 52 78 www.hammaro.se 1(31) Innehåll Miljöbokslut för Hammarö kommun... 3 Viktiga

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 172 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att i ett tidigt skede införa ett miljöperspektiv i projekt som kan ha miljöpåverkan för att underlätta

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun

Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun Illustration: Tobias Flygar Innehållsförteckning DÄRFÖR GÖR VI MILJÖBOKSLUT... 3 HUR GÅR DET MED MILJÖMÅLEN?... 4 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 6 FRISK LUFT... 8 BARA

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Atkins Sverige AB i Göteborg på uppdrag av Melleruds kommun under hösten 2009 samt maj 2010. Ansvarig för arbetet har varit Maria Strid. Granskning av rapporten

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län

Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län Rapport 2007:17 Innehåll 3 Förord 4 Inledning 5 Regionala miljömål 6 Begränsad klimatpåverkan 7 Frisk luft 8 Bara naturlig försurning 9 Giftfri

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer