Produktionsvolym och energiförbrukning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Produktionsvolym och energiförbrukning"

Daniel Ek
för 8 år sedan
Visningar:

Nyckeltal för färgindustrin 2012 130617 De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen.

1 Nyckeltal för färgindustrin De svenska färgtillverkarna har genom frivilliga åtgärder länge arbetat för att minska belastningen på miljön från färgtillverkningen. Under mer än tio års tid har man genomfört mätningar av produktionsvolym, energiförbrukning, avfallsmängder och utsläpp till vatten och luft. Genom rapportering av utvalda nyckeltal har man kunnat följa utvecklingen och se resultatet av åtgärderna. Sedan mätningarna startade har företagen visat upp positiva trender för alla nyckeltal. Sveriges Färgfabrikanters förening täcker 95 % av den svenska marknaden. Samtliga medlemsföretag med tillverkning av färg och lack i Sverige har besvarat enkäten. För år 2012 deltar 25 företag i statistiken. Leverantörerna av tryckfärg har inte deltagit i denna kartläggning. Produktion och energiförbrukning Den totala produktionen av färg under 2012, tillverkad i Sverige av de svarande företagen, var drygt ton. Produktionen för år 2012 har åter ökat efter lågkonjunkturen Tidigare år har branschen haft en positiv trend med stadigt ökande produktionsvolymer. År 2006 syns också en markant ökning vilket beror på ökningar i produktionen hos de flesta företagen samt att ytterligare en tillverkande enhet togs med i beräkningarna. Produktionsvolym och energiförbrukning Produktionsvolym (kton) Energiförbrukning (kwh/ton) Den totala energiförbrukningen från el, gas, olja eller från annan energikälla, uppgick under år 2012 till ca MWh, vilket motsvaras av ca 290 kwh per producerat ton. Energiförbrukningen per ton ligger i samma nivå jämfört med föregående år. Utsläpp till vatten och luft VOC Utsläppen till luft är redovisade som flyktiga organiska föreningar, VOC. Den totala mängden VOC uppgick till ca 160 ton under Siffran motsvaras av ca 0,5 kg VOC per producerat ton, vilket är i samma nivå som tidigare år. 2,00 1,00 0,00 VOC (kg/ton)

Genom rapportering av utvalda nyckeltal har man kunnat följa utvecklingen och se resultatet av åtgärderna. Sedan mätningarna startade har företagen visat upp positiva trender för alla nyckeltal.

2 kg/ton produkt Spillvatten, COD och BOD I undersökningen studerar vi hur många anläggningar som är anslutna till spillvattennätet. Det är 16 av 25 företag som har ett slutet system för processvatten och spillvatten. De företag som är anslutna till spillvattennätet har mätt COD (kemisk syreförbrukning), BOD (biologisk syreförbrukning). Totalt släpptes ca 15 ton (0,05 kg/ton) COD och ca 1 ton (0,003 kg/ton) BOD ut. Trenden genom åren för utsläppen av COD och BOD är neråtgående. 0,15 0,10 0,05 0,00 COD och BOD COD (kg/ton) BOD (kg/ton) För tredje året i rad samlar vi in data för produktionsavfall i form av diskvatten. Totalt uppgår allt produktionsavfall under år 2012 till ca ton, vilket motsvarar ca 50 kg per producerat ton och är en sänkning jämfört med föregående två år. Mängden farligt avfall har en nedåtgående trend de senaste fem åren. Andelen återvunnet avfall är tillbaka till sin normala nivå och ligger konstant om man bortser från den tillfälliga toppen Mängden diskvatten ser ut att ligga på samma nivå som andelen återvunnet avfall. Andelen deponerat avfall ligger fortfarande på en låg nivå. Det bör beaktas att siffrorna gällande produktionsavfall innehåller en relativt stor osäkerhet då företagen använder olika beräkningsmetoder, men kan ändå ge en bra bild av trenderna inom branschen. 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Totalt Farligt Deponi Återvinning Diskvatten

De företag som är anslutna till spillvattennätet har mätt COD (kemisk syreförbrukning), BOD (biologisk syreförbrukning). Totalt släpptes ca 15 ton (0,05 kg/ton) COD och ca 1 ton (0,003 kg/ton) BOD ut.

3 Övergång till vattenburna produkter För tredje året i rad rapporterar vi utvecklingen av övergången till vattenburna system. Tre kategorier tas med, industrifärger för trä och metall samt målarfärg för utomhusbruk. Konsumentfärg för inomhusbruk är i stort sett 100 % vattenburet redan varför man inte har med det i den statistik som samlas in. Underlaget till detta samlas in genom Sveffs produktstatistik. Utomhusfärg Den vattenburna delen av färg för utomhusmåleri är 83 %. Detta inkluderar färg som köps av konsumenter och yrkesmålare för målning utomhus på plats vid objektet. Färg för inomhusbruk har varit vattenburen till 99 % under flera års tid varför man inte längre följer statistik på det området. Vi förväntar oss en fortsatt god trend för vattenburna utomhusmåleriprodukter. Industrifärg Industrifärg för trä passerar i år 50 % vattenburna produkter. Betser, UV-härdande produkter och förtunningar är inte med i denna sammanställning. Trenden är svagt positiv under de senaste åren, och vi tror att den vattenburna delen kommer att fortsätta öka. Övergången till vattenburna produkter tar längre tid på grund av att det ofta är hela maskinerier som måste byggas om när man går över från lösningsmedelsburna till vattenburna produkter i industriell beläggning. Industrifärg för metall har också en positiv trend och ligger på nästan 30 %. Pulverfärg, förtunningar, bandlackering och billacker ingår inte i sammanställningen. Inom metallindustrin är det svårare att genomföra skiftet från lösningsmedelsburet till vattenburet. Ofta finns det höga krav på färgskiktets hållbarhet och slitstyrka vilket fortfarande är svårare att åstadkomma med vattenburna system. 100% 90% 80% 70% Andel vattenburna produkter 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utomhusfärg % VB Industri trä % VB Industri metall % VB

Konsumentfärg för inomhusbruk är i stort sett 100 % vattenburet redan varför man inte har med det i den statistik som samlas in. Underlaget till detta samlas in genom Sveffs produktstatistik.

4 Miljöcertifiering Totalt är 83 % av företagen miljöcertifierade år 2012 och andelen produkter som produceras hos miljöcertifierade företag är 99 %. De miljöcertifierade företagen använder alla ISO Främst är det små och medelstora företag som saknar miljöcertifiering. 100% Andel miljöcertifierade företag och produkter 80% 60% 40% 20% 0% Andel ISO-certifierade företag Andel produkter från ISO-certifierade företag Arbetsmiljö Branschen har under tre år samlat in statistik för antal olyckor och graden av allvarlighet hos eventuella olyckor i tillverkningen. Dessa mäts genom begreppen Lost time injury frequency och Days Lost. Man beräknar antalet olyckor som resulterar i en dags frånvaro eller mer i förhållande till antal arbetstimmar samt hur lång frånvaron är vid en eventuell olycka. Lost time injury Days lost Seveso-anläggningar Nytt för årets enkät är frågan om anläggningen är en Seveso-anläggning eller inte. Sveff bedömer att fler anläggningar kan komma att bli klassade som Seveso-anläggning i den högre eller lägre graden. År 2012 hade Sveff 2 anläggningar som klassas som Seveso-anläggning i den högre graden och 3 anläggningar i den lägre graden. Slutsatser Genom att utveckla produkterna och tillverkningsprocesserna samt genom rening av avloppsvatten och utsläpp till luft har företagen lyckats minska färgtillverkningens miljöbelastning samtidigt som produkternas kvalitet och funktion har bibehållits eller till och med förbättrats. Många företag har ersatt lösningsmedelsburna färger med vattenburna och på andra sätt anpassat produkternas innehåll för att minska miljöbelastningen. Det senaste året kan man se att produktionen har fortsatt öka något. De långsiktiga trenderna är fortfarande positiva. Branschen har varit framgångsrik i att minska utsläppen till vatten och luft med upp till 60 % under de 13 år som mätningarna har gjorts. Det senaste året har energiförbrukningen för tillverkning av färg legat ganska konstant. Det är värt att notera att det bara behövs ca 0,3 kwh för att tillverka ett kilo färdig färgprodukt, vilket kan jämföras med att hålla en 100 Watts glödlampa tänd i ca 3 timmar.

100% Andel miljöcertifierade företag och produkter 80% 60% 40% 20% 0% Andel ISO-certifierade företag Andel produkter från ISO-certifierade företag Arbetsmiljö Branschen har under tre år samlat in

5 Tabell 1. Sammanfattning totala siffror Total produktion (ton) Andel företag med miljöcertifikat Totalt % 44 % 60 % 63 % 64 % 68 % 73 % 82 % 79 % 83 % 84 % 84 % 83 % 83 % Andel produkter tillverkade av miljöcertifierade företag Energiförbrukning (MWh) 68 % 73 % 71 % 72 % 68 % 79 % 84 % 83 % 97 % 98 % 99 % 99 % 99 % 99 % Utsläpp till luft VOC (ton) Utsläpp till vatten COD (ton) BOD (ton) 8,4 6,2 4,1 3,3 6,5 4,5 7,7 2,5 1,8 2,2 2,3 1,7 1,0 0,9 Totalt 3 (ton) Farligt avfall (ton) Diskvatten 4 (ton) Deponering (ton) Återvinning (ton) Den stora produktionsökningen beror bland annat på att fler företag rapporterade in data. 2 Produktionsökningen är större än normalt pga fler rapporterande enheter. 3 Summan av undergrupper överensstämmer inte med totalmängden då kommunal förbränning inte redovisas separat. 4 År 2010 är första året vi samlar in data för diskvatten.

877 330 492 39 % 44 % 60 % 63 % 64 % 68 % 73 % 82 % 79 % 83 % 84 % 84 % 83 % 83 % Andel produkter tillverkade av miljöcertifierade företag Energiförbrukning (MWh) 68 % 73 % 71 % 72 % 68 % 79 % 84 %

6 Tabell 2a. Sammanfattning per ton producerat Per ton producerat Energiförbrukning 0,46 0,44 0,37 0,37 0,38 0,36 0,36 0,29 0,27 0,30 0,31 0,33 0,29 0,29 (MWh) Utsläpp till luft 1,3 1,0 0,9 0,7 0,8 0,6 0,6 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 VOC (kg) Utsläpp till vatten COD (kg) 0,10 0,13 0,084 0,085 0,077 0,10 0,07 0,087 0,058 0,042 0,035 0,036 0,037 0,045 BOD (kg) 0,046 0,033 0,017 0,013 0,024 0,016 0,028 0,008 0,005 0,006 0,008 0,005 0,003 0,003 Totalt 5 (kg) Farligt avfall (kg) Diskvatten (kg) Deponering (kg) Återvinning (kg) Summan av undergrupper överensstämmer inte med totalmängden då kommunal förbränning inte redovisas separat.

0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 VOC (kg) Utsläpp till vatten COD (kg) 0,10 0,13 0,084 0,085 0,077 0,10 0,07 0,087 0,058 0,042 0,035 0,036 0,037 0,045 BOD (kg) 0,046 0,033 0,017 0,013 0,024 0,016 0,028 0,008

7 Tabell 2b. Sammanfattning per kg producerat Per kg producerat Energiförbrukning 0,46 0,44 0,37 0,37 0,38 0,36 0,36 0,29 0,27 0,30 0,31 0,33 0,29 0,29 (kwh) Utsläpp till luft 1,3 1,0 0,9 0,7 0,8 0,6 0,6 0,5 0,5 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 VOC (g) Utsläpp till vatten COD (g) 0,10 0,13 0,084 0,085 0,077 0,10 0,07 0,087 0,058 0,042 0,035 0,036 0,037 0,045 BOD (g) 0,046 0,033 0,017 0,013 0,024 0,016 0,028 0,008 0,005 0,006 0,008 0,005 0,003 0,003 Totalt 6 (g) Farligt avfall (g) Diskvatten (g) Deponering (g) Återvinning (g) Summan av undergrupper överensstämmer inte med totalmängden då kommunal förbränning inte redovisas separat.

0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 VOC (g) Utsläpp till vatten COD (g) 0,10 0,13 0,084 0,085 0,077 0,10 0,07 0,087 0,058 0,042 0,035 0,036 0,037 0,045 BOD (g) 0,046 0,033 0,017 0,013 0,024 0,016 0,028 0,008 0,005

Relevanta dokument

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut