Analys av Miljöaktuellts ranking 2015

Transkript

1 Analys av Miljöaktuellts ranking 2015 Bakgrund För sjunde året i rad har samtliga Sveriges kommuner rankats i Miljöbästa kommun av tidningen Miljöaktuellt. Syftet med Miljöaktuellts ranking är att se hur det ligger till med det kommunala miljöarbetet samt att lyfta fram de kommuner som har kommit längst, men också att visa vilka kommuner som har mycket kvar att göra. Upplands Väsby kommun har de senaste fyra åren legat i topp tio i rankingen och 2013 blev vi Sveriges miljöbästa kommun. Under 2015 har rankingen gått från att mäta aktiviteter inom hållbarhetsområdet till att endast fokusera på miljö. Detta har gjort att vissa frågor och nyckeltal har ändrats sedan Även en del frågor, som majoriteten av kommunerna fått poäng på under tidigare år, har bytts ut inför årets enkät. Orsaken till detta är för att dessa frågor inte längre anses kunna skilja på kommuner med höga respektive låga miljöambitioner. Trots ändringarna i rankingen utgörs grunden fortfarande av Miljöaktuellts egen kommunenkät som kompletteras med olika nyckeltal (relevanta rankingar och undersökningar). Miljöaktuellts kommunenkät 2015 bestod av 28 frågor som gav max 30 poäng av rankingens totala 60 poäng. I enkäten detta år har endast 11 av 28 frågor varit desamma som de under Frågorna i kommunenkäten 2015 kretsade kring fyra olika teman: Klimat/transporter Planering/stadsbyggnad Miljöledning/samverkan Övrigt De återstående 30 poängen i rankingen kom från nyckeltalen som sammanställts utifrån olika myndigheters och organisationers egna enkäter och sammanställningar. Nyckeltalen utgick från: Vattenmyndighetens sammanställning av kommunernas inrapporterade åtgärder för att uppnå god vattenstatus (2014). Kolada-värden gällande andel ekologiskt odlad åkermark, andel förnybar el i kommunalägda byggnader, andel förnybar energi och restvärme i kommunalägda byggnader samt andel förnybara drivmedel till kommunens bilar (2013). Boverkets miljömålsenkät som undersökte arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Miljöaktuellt valde ut fem frågor ur enkäten som handlade om dricksvatten, avfall, grön- och vattenstrukturen samt kulturmiljö (2014). 1

2 Sveriges friluftskommun, en enkät från Naturvårdsverket som rankade kommunernas arbete med friluftsliv. Frågorna fokuserade på planer, information, samarbete och aktiviteter kopplade till friluftsliv (2015). Sveriges bästa naturvårdskommun, Naturskyddsföreningens enkät som undersökte kommuners arbete med att uppnå miljökvalitetsmål och friluftslivsmål rörande biologisk mångfald och värden för friluftsliv (2014). Grön Flagg-certifiering. Miljöaktuellt delade ut poäng för andelen aktiva förskolor, grundskolor och gymnasieskolor med certifieringen inom kommunens geografiska yta. 100 procent certifierande förskolor och skolor gav maxpoäng (2015). Energimyndighetens statistik över antalet elcertifikat utfärdade för vindkraft inom kommunens geografiska yta. Poäng utdelades till kommunerna baserat på storleken på den installerade effekten. Bara 50 procent av kommunerna fick poäng i detta nyckeltal (2015). Ekomatcentrums undersökning där maxpoäng gavs till kommunen med högst andel ekologisk mat. Därefter utdelades poäng till kommunerna i förhållande till andelen ekologiska livsmedel (2015). En viss skillnad bland nyckeltalen fanns även i årets enkät i jämförelse med den från SKL:s servicemätning Insikt om kommunernas miljötillsyn samt Avfall Sveriges miljöindex ersattes med Sveriges friluftskommun och Sveriges bästa naturvårdskommun. Anledningen var att Avfall Sveriges miljöindex publicerades för sent för att kunna ingå i rankingen och SKL:s Insikt inte publiceras varje år. Upplands Väsby i rankingen Tabell 1 Tabellen visar topp tio i Miljöaktuellts kommunranking Kommun Placering 2015 Placering 2014 Örebro kommun 1 3 Lomma kommun 2 5 Göteborgs stad 3 7 Västerås stad 4 4 Karlstads kommun 5 12 Stockholms stad 6 8 Uppsala kommun 7 11 Kristinehamns kommun 8 60 Upplands Väsby kommun 9 9 Östersunds kommun

3 Upplands Väsby har stannat kvar på föregående års placering. Detta är ett bra resultat då det visar att vi fortfarande har en ledande position i miljösverige. Det är nya kommuner bland topplaceringarna och flera kommuner som tidigare legat på topp har fallit ut. Exempel på det senare är Eskilstuna (15:e plats) och Malmö stad (23:e plats). Orsaken till att vissa kommuner har halkat ner kan delvis bero på ändringen av frågor i enkäten men även av att nya nyckeltal har valts ut. Det nya nyckeltalet Sveriges friluftskommun (2015) har flera kommuner missat att svara på, bland annat Upplands Väsby och Malmö stad. Tabell 2 Tabellen visar topp fem miljöbästa förortskommuner till storstäder Förortskommuner Placering Poäng till storstäder 2015 Lomma kommun 1 46,38 Upplands Väsby 2 44,26 kommun Huddinge kommun 3 42,60 Botkyrka kommun 4 41,27 Sollentuna kommun 5 41,18 3 Tabell 3 Tabellen visar topp fem miljöbästa kommuner inom Stockholms län Kommuner inom Placering Poäng Stockholm län 2015 Stockholm 1 45,29 Upplands Väsby 2 44,26 kommun Södertälje kommun 3 43,60 Huddinge kommun 4 42,60 Botkyrka kommun 5 41,27 Angående placeringen i Stockholms län så har det visat sig att storstäder är svåra att slå i rankingen. Oftast har Stockholm stad, Malmö stad och Göteborg stad legat på toppen av sina respektive län samt inom topp tio i rankingen mellan alla kommunerna. En andraplats efter Stockholm stad i denna uppdelning är därför ett bra resultat. 3

4 Nyckeltal Tabell 4 Tabellen visar hur många poäng Upplands Väsby kommun fått inom respektive nyckeltal Kommun Kolada 2013 (max 6 p) Vattenmyndigheten 2015 (max 6 p) Miljömålsenkäten 2014 (max 5 p) Sveriges bästa naturvårdskommun 2014 (max 3 p) Grön Flagg 2015 (max 3 p) Sveriges friluftskommun 2015 (max 3 p) Ekomatcentrum 2015 (max 2 p) Energimyndigheten 2013 (max 2 p) Summa (max 30 p) Upplands Väsby kommun 3,20 6,0 3,5 2,23 0,96 0,00 0,88 0,00 16,76 Hälften av poängen i kommunrankingen kommer från de utvalda nyckeltalen. Årets nyckeltal visar att Upplands Väsby har förbättringspotential inom vissa områden. Om man endast skulle ha gjort en ranking efter summan av nyckeltalen skulle vi ha hamnat på plats 35. Örebro och Lomma, som utsetts som de två bästa miljökommunerna, hade däremot fått samma placeringar. Något nytt för detta år är att hälften av de kommuner som fått högst poäng i nyckeltalen inte hittas i toppen av den totala kommunrankingen. I nyckeltalet från Kolada får vi 3,2 poäng av 6. Vi får 0,30 poäng på andel ekologisk odlad åkermark i kommunen; 1,5 poäng för andel förnybar el i kommunalägda byggnader; 1,22 för andel förnybar energi och restvärme i kommunalägda byggnader, samt 0,18 poäng på andel förnybara drivmedel till kommunens bilar. Maxpoängen på respektive nyckeltal var 1,5 poäng. I resultatet från Vattenmyndigheterna får vi 6 poäng och med våra fortsatta och planerade insatser är det fullt möjligt att denna poäng även uppnås nästa år. I Boverkets miljömålsenkät får vi 3,5 poäng av 5 möjliga. Detta orsakas av att vi missar poäng på frågan om en aktuell plan/program för kommunens dricksvattenförsörjning (1 p) samt att vi endast får en halv poäng på frågan om aktuella dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram. Vi får dock full poäng på frågan om kommunen jobbar med att förebygga avfall och två frågor gällande grön- och vattenstruktur. Upplands Väsby hamnar på delad tiondeplats i Sveriges naturvårdskommun 2014 som är ett nytt nyckeltal i Miljöaktuellts ranking. Vi samlar ihop 32 av 45 poäng. Förbättringsområden 4

5 enligt denna ranking är inom Placering/policys, Skyddsområden, Inventering/kartläggning och Kommunikation. Inför nästa års ranking kan vi eventuellt få mer poäng i kategorin Inventering/kartläggning och Placering/policys tack vare kartläggningen av ekosystemtjänster i kommunen. Det finns en grundskola och 13 förskolor som är certifierade enligt Grön Flagg inom kommunen. Grön Flagg är ett av de nyckeltal där vi har störst förbättringspotential då vi endast får 0,96 poäng av 3 möjliga. 3 poäng har för detta nyckeltal delats ut till den kommun som har 100 procent av skolorna i hela kommunen certifierade enligt Grön Flagg. Kommunen med högst poäng är Högsby med 2,57 poäng (totalt 11 st skolor och förskolor). Sveriges friluftskommun 2015 är ett nytt nyckeltal i Miljöaktuellts ranking för i år. Detta är även en enkät som Upplands Väsby inte svarat på. I en genomgång av enkäten i efterhand ser vi dock att vi skulle ha fått poäng i detta nyckeltal. Poängen i Ekomatcentrums nyckeltal gavs utifrån kommunen med högst andel ekologisk mat (Vellinge med 57 procent). I denna undersökning ligger Upplands Väsby på delad 86:e placering med 25 % ekologisk mat. Genom de nya högre kraven i måltids- och matupphandlingen finns möjlighet att få högre poäng nästa år. Dock ökar även andelen ekologisk mat i andra kommuner vilket gör det svårare att få högre poäng. Nyckeltalet från Energimyndigheten baserar sig på installerade vindkraftverk inom kommunen. Då vi har valt att ha vårt vindkraftverk i Ockelbo, där de har gynnsammare vindförhållanden, får vi inga poäng. Inom detta nyckeltal är det endast 50 procent av kommunerna som har fått poäng. 5

6 25,0 20,0 Upplands Väsby Medelpoäng Högst poäng 15,0 10,0 5,0 0,0 Figur 1 En jämförelse mellan Upplands Väsbys poäng och alla kommuners medelpoäng samt högsta poäng. Miljöaktuellts enkät Hälften av poängen i Miljöaktuellts kommunranking baseras på tidningens egna enkät. Överlag har vi i denna enkät fått ett bra resultat med 27,5 av 30 poäng. I en ranking enbart efter Miljöaktuellts enkät skulle vi hamna på plats fem medan toppkommunerna Örebro och Lomma hamnar på plats 11 respektive 12. Trots detta resultat skulle Upplands Väsby kunna förbättra sig inom tre frågor. Frågorna vi skulle behöva arbeta vidare med är: Fråga 12. Har kommunen som mål för större ombyggnationer eller renoveringar av kommunalägda bostäder och andra lokaler att energiprestandan ska understiga BBR med minst 25 %? (vi får 0 av max 1 poäng) Fråga 24. Samlar kommunen in matavfall separat (till exempel för rötning till biogas) från minst hälften av hushållen? (vi får 0 av max 1 poäng) Fråga 28. Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan? (vi får 0,5 av max 1 poäng) 6

7 Att vi får 0 poäng på fråga 12 beror på att vi i dagsläget enbart har mål gällande energiprestanda vid nybyggnationer. Utfallet från fråga 24 skulle i vanliga fall även setts i nyckeltalet från Avfall Sveriges miljöindex (som blev försenad i år). Därför är det viktigt att komma ihåg vikten av insatser gällande avfallshanteringen i kommunen. I analysen från rankingen 2014 som gjordes av Sweco såg man att avfall var vårt svagaste område. Gällande fråga 28 så har kommunen för närvarande inga placeringar som behöver förvaltas hos extern part, utöver pensionspengar. Ett halvt poäng får vi troligtvis för att vi i våra finansiella föreskriver skriver att kommunen ska ta hänsyn till miljö vid placeringar. Flera kommuner som har fått ett poäng i frågan har inkluderat sin hållbara förvaltning av pensionspengar eller uttryckt att pengarna inte ska placeras i miljö- och klimatskadliga verksamheter. Sammanfattning Tabell 5 Tabellen visar poängfördelningen i nyckeltal och i enkäten hos de tio bästa miljökommunerna Kommun Summa nyckeltal (max 30 p) Summa enkät (max 30 p) Summa enkät + nyckeltal Placering 2015 Örebro kommun 21, ,26 1 Lomma kommun 20, ,38 2 Göteborgs stad 17,44 28,5 45,94 3 Västerås stad 19, ,89 4 Karlstads kommun 19,24 26,5 45,74 5 Stockholms stad 18, ,29 6 Uppsala kommun 16, ,74 7 Kristinehamns kommun 17,20 27,5 44,70 8 Upplands Väsby 16,76 27,5 44,26 9 kommun Östersunds kommun 17, ,

8 Upplands Väsby hamnar återigen på nionde plats bland Miljöaktuellts miljöbästa kommuner. Vi är på andraplats i SKLs kommungrupp och inom Stockholm län. Trots det goda resultatet har kommunen följande förbättringsområden: Grön Flagg-certifieringen av förskolor och skolor i kommunen Klimat/transporter Planering/stadsbyggnad Avfall Nyckeltalet från Grön Flagg är det nyckeltal där vi missar mest poäng då vi endast får 0,96 av 3 poäng. Inom klimat/transporter skulle extra insatser behöva göras inom förnybara drivmedel till kommunens bilar då vi endast får 0,18 av 1,5 poäng i nyckeltalet från Kolada. I kategorin planering/stadsbyggnad missar vi ett poäng i Boverkets miljömålsenkät eftersom kommunen inte har en plan/program för kommunens dricksvattenförsörjning. Denna kategori omfattar också vår missade poäng i Miljöaktuellts egna enkät gällande energikrav vid ombyggnationer och renoveringar. Slutligen är avfall ett område vi behöver arbeta mer med. Detta märks i analysen från både föregående år och detta år. I år missar vi ett poäng inom avfall i frågan från Miljöaktuellts egna enkät. Det finns även områden inom rankingen, till exempel Energimyndighetens nyckeltal om lokala vindkraftverk, som vi inte kan påverka. För andra nyckeltal är det troligt att vi får högre poäng nästa år tack vare insatser som görs under året. Till exempel högre krav på ekologisk andel livsmedel och kartläggningen av ekosystemtjänster. I och med att underlaget till Miljöaktuellts ranking förändras en del från år till år är det viktigt att vi fortsätter arbeta brett och långsiktigt inom miljöområdet. 8