Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad
|
|
- Ingvar Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 repo001.docx Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad
2
3 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Bakgrund Inledning Metodbeskrivning 4 2 Malmö stad Malmö stads totala placering i miljöaktuellts rankning Malmö stads poäng i förhållande till kommunerna i Skåne län Malmö stads resultat i jämförelse med liknande kommuner Andras enkäter 30 Bilagor Bilaga 1 Frågor och poängsättning Bilaga 2 Klassificering av frågor enligt hållbarhetsdimensionerna Bilaga 3 Indelning av frågor i olika ämnesområden Bilaga 4 Malmö stads svar och poäng 1 (30)
4 repo001.docx Bakgrund För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Syftet med Miljöaktuellts rankning är att ta tempen på det kommunala miljöoch hållbarhetsarbetet samt att lyfta fram de kommuner som har kommit längst i sitt miljöarbete, men också att visa vilka kommuner som har mycket kvar att göra. Rankningen är också tänkt att kunna användas som en benchmarking mellan olika kommuner. Rankningen genomförs genom att mäta aktiviteten inom miljö- och hållbarhetsområdet. Grunden utgörs av Miljöaktuellts egen enkät mot Sveriges kommuner som kompletteras med relevanta rankningar och undersökningar som genomförts under det senaste året. I rankningen ingår också miljö- och hållbarhetsstatistik från SKL. En rankning kan sällan ge en helt rättvis bild av läget i kommunerna, men Miljöaktuellts ambition är att ge en bild av kommunernas övergripande miljöarbete genom att poängsätta parametrar som vittnar om såväl ambition som vision. Miljöaktuellt eftersträvar att i så stor utsträckning som möjligt välja parametrar som är "påverkbara" för en kommun. Resultatet presenteras i Miljöaktuellts tryckta tidningen som ges ut i samband med Almedalsveckan i Visby samt online på miljoaktuellt.se under vecka 26. Rankningen får varje år stort genomslag i både lokalpress och i riksmedia. Varje år läses, granskas och debatteras rankningen av hundratusentals medvetna medborgare runt om i Sverige. I syfte att ge samtliga kommuner en tydligare bild av sitt eget hållbarhetsarbete i relation till andra kommuner inleder nu Miljöaktuellt ett samarbete med Sweco som i egenskap av fristående konsult ges rätten att analysera och sammanställa rapporter åt kommunerna baserat på statistiken i Miljöaktuellts databas. 1.1 Inledning I den här rapporten har Sweco bearbetat och visualiserat det underlag som använts i Miljöaktuellts rankning för att visa hur Malmö stad står sig i jämförelse med andra liknanden kommuner och i jämförelse med andra kommunerna i det egna länet. 2 (30)
5 repo001.docx Vi försöker belysa Malmö stads resultat utifrån följande aspekter: Ämnesområden Miljö och hållbarhetsarbete berör flera olika ämnesområden och därigenom olika förvaltningar inom en kommun. Vi har delat in enkätens och underlagens olika frågor i olika ämnesområden för att göra det möjligt att få en bild av vilka av kommunens förvaltningar som ligger långt framme i sitt miljöoch hållbarhetsarbete. Strategier, styrdokument och konkreta åtgärder Strategier och styrdokument är viktiga underlag i kommunens arbete som kan tas fram med ganska begränsande resurser. Konkreta åtgärder för miljö- och hållbarhet är däremot i regel mer resurskrävande. Vidare är strategier och styrdokument viktigare för större kommuner medan de mindre kommunerna med ett fåtal personer som arbetar med miljö- och hållbarhetsarbete förmodligen har ett begränsat behov av strategier och snarare fokuserar på konkreta aktiviteter. I vår indelning i olika ämnesområden har vi grupperat strategier och styrdokument i en egen kategori för att göra det möjligt att se hur Malmö stad ligger till inom det här området. Hållbarhetsdimensionerna De tre hållbarhetsdimensionerna (ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet) får allt större betydelse. För att visa hur väl Malmö stad arbete står sig i förhållande till andra kommuner har vi analyserat enkätens och underlagens olika frågor utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Liknande kommuner - Miljörankningen mäter kommuners arbete med miljöfrågor utan att sätta detta i relation till kommuners storlek och resurser. En effekt av detta är att många mindre kommuner inte rankas så högt i den totala rankningen. I denna rapport jämförs Malmö stad med ett tjugotal andra kommuner med liknande förutsättningar. Grannkommuner Rapporten innehåller även visualiseringar av poäng för såväl hållbarhetsdimensionerna som de olika ämnesområdena för ert län. Tanken är att det skall vara enkelt att jämföra sig med de olika grannkommunerna. Andra enkäter Miljöaktuellts rankning bygger på ett flertal olika enkäter, underlag och medlemskap. En kommun kan få oförtjänt låga poäng om en, eller flera av dessa enkäter inte har besvarats. Vidare kan en kommun ha valt att inte vara medlem i de intresseorganisationer som ingår i miljöaktuellts rankning vilket kan leda till lägre poäng i den totala rankningen Vi förstår att kommunens fortsatta miljö och hållbarhetsarbete behöver utformas utifrån kommunens förutsättningar och resurser, för att skapa största möjliga nytta för miljön och kommunens invånare. Detta kan innebära att medvetet välja att inte 3 (30)
6 repo001.docx genomföra visa aktiviteter som ger höga poäng i Miljöaktuellts rankning men som har liten betydelse för den egna kommunens miljö- och hållbarhetsarbete. Vi hoppas att den här rapporten skall kunna vara ett stöd i att göra den typen av prioriteringar. 1.2 Metodbeskrivning Miljöaktuellts kommunrankning baseras på följande undersökningar: Miljöaktuellts egen enkät som består av 22 frågor som rör kommunens miljöarbete samt en fråga om kommunen är medlem i någon av åtta organisationer som bedöms vara viktiga ur miljösynpunkt, t.ex. Sveriges ekokommuner. Miljöaktuellts egen enkät kan ge totalt 33 poäng Ett urval av fem frågor från Boverkets miljömålsenkät 2013 som kan ge total 5 poäng. Energimyndighetens statistik över installerad vindkraft hos de olika kommunerna. Den kommun som har mest effekt installerad vindkraft ges 2 poäng Avfall Sveriges miljöindex 2013 kan ge totalt 4 poäng SKL:s Insikt 2013 om kommunernas miljötillsyn vilken kan ge totalt 4 poäng Ekomatcentrum andel ekologisk mat i offentlig förvaltning. Kan ge totalt 2 poäng Håll Sverige Rent Grön Flagg (miljöcertifiering i för- och grundskola). Kan ge totalt 3 poäng Sex områden ur vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (EU:s vattendirektiv). Kan ge totalt 6 poäng Fyra statistikområden ur kommun och landstingsdatabasen (Kolada). Kan ge totalt 4 poäng. Utifrån svårigheten att uppnå olika krav har Miljöaktuellt utvecklat en poängsättning där frågor som kräver en större arbetsinsats ger högre poäng. Så ges t.ex. 1 poäng för frågan Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) som är knutet till de nationella miljömålen? 4 (30)
7 repo001.docx Ett jakande svar på följande fråga ger däremot 2 poäng: Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda och personal inom kommunala bolag? Miljöaktuellt har strävat efter att få en så heltäckande uppsättning av frågor som möjligt med en rättvis fördelning av poäng inom olika ämnesområden. Urval av frågor och poängsättning innebär dock ett visst mått av subjektiv bedömning och ett annat urval av frågor skulle ge ett annorlunda resultat. Den kompletta listan med frågor och poängsättning finns i bilaga 1. Klassificering i de tre hållbarhetsdimensionerna För att underlätta jämförelsen mellan olika kommuner har vi valt att göra dels en ämnesmässig klassificering av frågorna i Miljöaktuellts enkät (och de olika underlagen) och dels en indelning efter hållbarhetsdimensionerna. De tre hållbarhetsdimensionerna är: Social hållbarhet - som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls Ekonomisk hållbarhet - som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt Ekologisk hållbarhet - som handlar om att hållbart använda alla de resurser som har med jordens ekosystem att göra För varje fråga har vi gjort en bedömning av hur stor andel som kan anses höra till vilken dimension. Denna indelning redovisas i bilaga 2. Klassificering i ämnesområden Vi har valt att dela in frågorna i följande ämnesområden: 1. Strategi generellt - Frågor som berör ledningssystem, strategier och policy för generella miljö- och hållbarhetsfrågor inom kommunen 2. Miljöarbete - Implementering samt uppföljning av generella aktiviteter för att få en bättre miljö inom kommunen 3. Hållbarhetsarbete Implementering, uppföljning av generella aktiviteter som rör social eller ekonomisk hållbarhet samt personella resurser för miljö- och hållbarhetsarbete. 4. Transporter - Arbete med att utveckla och främja hållbara transporter 5. Samhällsbyggnad/fysisk planering - Hur frågor om miljö och hållbarhet hanteras i fysisk planering och exploatering 5 (30)
8 repo001.docx Livsmedel - Arbete med att främja en hållbar livsmedelsproduktion 7. Avfall - Arbete med att minska mängden avfall såväl som att utveckla återvinning och hållbar avfallshantering 8. Vatten - Arbete för att främja god vattenkvalité Syftet med den ämnesmässiga indelningen är dels att skapa överblick men även att kommunen skall kunna jämföra hur det miljöarbete som bedrivs inom olika förvaltningar står sig i jämförelse med andra kommuner. Möjligheten att göra en ämnesmässig indelning har dock begränsats av det urval av frågor som har ställts. De frågor som rör medlemskap i olika intresseorganisationer som t.ex. Sveriges ekokommuner har inte kunnat infogas i den ämnesmässiga indelningen. Vidare har vi valt att endast låta en fråga höra till ämnet Vatten. I bilaga 3 visas hur de olika frågorna har delats in i olika ämnen. Flera av enkätens frågor efterfrågar strategier som i vissa fall skall vara implementerade enligt en viss standard. Vidare finns möjlighet att få poäng för medlemskap i olika intresseorganisationer. Detta gynnar de större kommunerna som har möjlighet att avsätta resurser för att vara med i olika organisationer och utveckla och implementera olika strategier. I tidigare års undersökningar dominerar större städer och kommuner i storstadslänen topplatserna i rankningen samtidigt som glesbygdskommuner kommer långt ned. För att göra det möjligt att jämföra Malmö stad med andra liknande kommuner har Sweco gjort en kluster-analys där vi delat in kommunerna i 20 grupper utifrån hur kommunerna liknar varandra med hänsyn till: Folkmängd Befolkningstäthet Medelinkomst I tabell 2 redovisas vilka kommuner som liknar Malmö stad med hänsyn till dessa parameterar. Vårt val av parametrar för att gruppera kommuner kan naturligtvis diskuterats och det är möjligt att det finns kommuner som liknar er kommun på många sätt men som nu har hamnat i en annan grupp. Vår förhoppning är dock att det skall vara värdefullt att kunna se hur Malmö stads miljö- och hållbarhetsarbete ligger till i förhållande till andra kommuner med någorlunda liknande förutsättningar. 6 (30)
9 repo001.docx Malmö stad 2.1 Malmö stads totala placering i miljöaktuellts rankning I detta kapitel redovisas diverse tabeller och grafer som tydliggör Malmö stads placering i förhållande till samtliga kommuner som har deltagit i Miljöaktuellts rankning. Malmö stad kommer på plats 1 i Miljöaktuellts totala rankning. I tabell 1 har vi brutit ned detta så att det är möjligt att se hur Malmö stads har placerat sig inom de olika hållbarhetsdimensionerna och de olika ämnesområden som definieras i bilaga 2 och 3. Tabell 1 Malmö stads placering i den totala rankningen inom de olika ämnesområden som specificerats ovan Tema Malmö stad Totalt 1 Ekologisk hållbarhet 3 Social hållbarhet 24 Ekonomisk hållbarhet 7 Strategi generellt 1 Miljöarbete 14 Hållbarhetsarbete 1 Transporter 6 Samhällsbyggnad och fysisk planering 86 Livsmedel 4 Avfall 49 Vatten 51 Malmö stad får totalt 46.5 poäng i miljöaktuellts rankning. 7 (30)
10 repo001.docx I bild 1 visar vi hur Malmö stad ligger till inom de olika ämnesområden som beskrivs i kapitel 1.2 och bilaga 3. För varje ämnesområde anges den högsta totalpoäng som har uppnåtts, medelvärde för samtliga kommuner samt Malmö stads poäng Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 0.0 Bild 1 visar Malmö stads poäng inom de tematiska områdena och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med samtliga kommuners medelvärde. 8 (30)
11 repo001.docx I bild 2 redovisas Malmö stads resultat jämfört med samtliga andra kommuner fördelat på de tre hållbarhetsdimensionerna. Hur indelningen i de tre hållbarhetsdimensionerna har utförts beskrivs i bilaga 2. Här visas hur Malmö stads resultat förhåller sig till bästa resultat och medelvärde inom respektive hållbarhetsdimension Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 2 visar Malmö stads poäng inom de tre hållbarhetsdimensionerna och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive hållbarhetsdimension och dels med samtliga kommuners medelvärde. 9 (30)
12 repo001.docx I bild 3 visas hur Malmö stads resultat fördelat på de 8 ämnesområdena i jämförelse med samtliga värden för den kommun som är högst rankad totalt sett (dvs Malmö), medelkommunen och den kommun som är lägst rankad totalt sett. Vatten Strategi generellt Miljöarbete Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun 2.0 Avfall 0.0 Hållbarhetsarbete Livsmedel Transporter Samhällsbyggnad Bild 3 visar hur Malmö stad förhåller sig till medelkommun, högst rankade och lägst rankade kommun för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel (30)
13 repo001.docx Bild 4 slutligen visar hur Malmö stad förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun för de tre hållbarhetsdimensionerna Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 4 visar hur Malmö stad förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun inom de tre hållbarhetsdimensionerna. 2.2 Malmö stads poäng i förhållande till kommunerna i Skåne län I detta kapitel jämförs kommunerna i det län som Malmö stad ingår med hjälp av ett antal olika kartbilder. Första kartbilden visar totalpoäng. Efterföljande kartbilder visar Malmö stads poäng i varje hållbarhetsdimension samt varje tematisk indelning. 11 (30)
14 repo001.docx (30)
15 repo001.docx (30)
16 repo001.docx (30)
17 repo001.docx (30)
18 repo001.docx (30)
19 repo001.docx (30)
20 repo001.docx (30)
21 repo001.docx (30)
22 repo001.docx (30)
23 repo001.docx (30)
24 repo001.docx (30)
25 repo001.docx (30)
26 repo001.docx Malmö stads resultat i jämförelse med liknande kommuner För att Miljöaktuellts undersökning skall kunna användas som en benchmarking av Malmö stad miljöarbete är det nödvändigt att de kommuner som jämförs har liknande förutsättningar. För att få fram grupper av någorlunda likvärdiga kommuner har vi genomfört den klusteranalys som beskrivs i kapitel 1. Resultatet av denna är att Malmö stad liknar kommunerna i tabell 2 Tabell 2. förteckning över de kommuner som bedöms likna Malmö stad. Kommun Folkmängd Medelinkomst Befolkningstäthet Total poäng Göteborgs stad Malmö stad Stockholms stad I samtliga diagram i detta kapitel jämförs Malmö stad med kommunerna i denna grupp. 24 (30)
27 repo001.docx I bild 7 redovisas hur Malmö stad förhåller sig till högsta totalpoäng och medelpoäng för de olika ämnesområdena i jämförelse med dessa kommuner Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 0 Bild 7 visar Malmö stad poäng inom de tematiska områdena och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med kommunernas medelvärde. 25 (30)
28 repo001.docx I bild 8 jämförs Malmö stads resultat för de tre hållbarhetsdimensionerna med kommunerna med liknande förutsättningar (se tabell 2) Malmö stad Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 5 0 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 8 visar Malmö stad poäng inom de olika hållbarhetsdimensionerna och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med kommunernas medelvärde. 26 (30)
29 repo001.docx I bild 9 jämförs Malmö stad med högst respektive lägst rankade kommun i tabell 2 fördelat på indelningen i olika ämnesområden. Vatten Strategi generellt Miljöarbete Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun 6 4 Lägst rankade kommun 2 Avfall 0 Hållbarhetsarbete Livsmedel Transporter Samhällsbyggnad Bild 9 visar hur Malmö stad förhåller sig till medelkommun, högst och lägst rankade i gruppen av likvärdiga kommuner för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel (30)
30 repo001.docx I bild 10 visas Malmö stad resultat fördelat på de tre hållbarhetsdimensionerna och jämförs med högst och lägst rankade kommun i tabell Malmö stad Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun 5 0 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 10 visar hur Malmö stad förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun gruppen av likvärdiga kommuner inom de tre hållbarhetsdimensionerna. 28 (30)
31 repo001.docx I bild 11 visas resultat för de åtta ämnesområdena för samtliga kommuner i tabell 2. Varje kommuns resultat följer en egen linje. I bild 11 syns resultatet inom respektive tema för varje likvärdig kommun (se tabell 2). Linjerna mellan punkterna följer en enskild kommun och visar hur dess poäng varierar över de olika tematiska indelningarna Göteborgs stad Malmö stad Stockholms stad 2 0 Bild 11 visar hur Malmö stad förhåller sig till samtliga likvärdiga kommuner för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel (30)
32 repo001.docx Andras enkäter Miljöaktuellts kommunrankning bygger på de undersökningar som beskrivs i kapitel 1.2. I tabell 3 nedan visas Malmö stads poäng för de enkäter som ingår i undersökningen. Noll poäng kan indikera att enkäten inte har besvarats. Tabell 3. Malmö stads poäng i de enkäter som utgör underlag i undersökningen Underlag Malmö stad Maximalt möjliga Högst rankad kommun Boverkets miljömålsenkät Energimyndigheten, vindkraft Avfall Sverige SKL:s insikt Ekomatcentrum Håll Sverige Rent Vattenmyndigheterna Kolada (30)
Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking
Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljöoch hållbarhetsperspektiv. Syftet är att ta tempen på det
Läs merMiljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Härryda kommun
Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Härryda kommun Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Härryda kommun 2.1 Härryda kommun totala placering
Läs merAnalys av Aktuell Hållbarhet miljöbästa kommunrankning 2016
Analys av Aktuell Hållbarhet miljöbästa kommunrankning 2016 Bakgrund För åttonde året i rad har samtliga Sveriges kommuner rankats efter miljöbästa kommun. I år gjordes sammanställningen av tidningen Aktuell
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 3. Undersökningar och resultat 3. Undersökningar och resultat 3.1 Medborgarundersökningen I medborgarundersökningen
Läs merSvar på interpellation från Karl-Otto Rosenqvist (MP) till Robin Holmberg (M), ordförande miljönämnden
Ängelholm den 23 augusti 2013 Svar på interpellation från Karl-Otto Rosenqvist (MP) till Robin Holmberg (M), ordförande miljönämnden qáçåáåöéå=jáäàö~âíìéääí=öéåçãñöê= êäáöéå=éå=ê~åâáåö=öîéê=ãáäàö~êäéíéí=á=çé=ëîéåëâ~=
Läs merAnalys av Miljöaktuellts ranking 2015
Analys av Miljöaktuellts ranking 2015 Bakgrund För sjunde året i rad har samtliga Sveriges kommuner rankats i Miljöbästa kommun av tidningen Miljöaktuellt. Syftet med Miljöaktuellts ranking är att se hur
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merAntaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Läs merHållbarhetsarbetet på Intraservice. Maria Karlfeldt Granberg, hållbarhetsstrateg Seroj Ghazarian, utvecklingsledare mänskliga rättigheter
Hållbarhetsarbetet på Intraservice Maria Karlfeldt Granberg, hållbarhetsstrateg Seroj Ghazarian, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Intraservice Service för dig som arbetar i Göteborgs Stad Bakgrund
Läs merFörskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(8) Projektnamn: Hållbara Väsby Projektägare: Björn Eklundh Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell X referensgrupp) för hela projektet.
Läs merMiljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11
Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är
Läs merFAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs
Läs mer2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.
NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser
Läs merHållbara perspektiv. Etappmål
Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och
Läs merETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Läs merSHH BOSTAD. Hållbarhetspolicy 2019
SHH BOSTAD Hållbarhetspolicy 2019 Introduktion Denna hållbarhetspolicy anger ramverket för hur SHH Bostad AB (SHH) ska bedriva ett hållbart företagande. Syftet är att beskriva SHH:s miljömässiga, sociala,
Läs merAUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA
AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen
Läs merFAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR
2007-09-04 Dnr F8 /07:407 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs merHälsa && hållbarhet. Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet
Hälsa && hållbarhet Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet Varför är det viktigt att vi arbetar med hållbar utveckling? I stort sett all vår konsumtion tär på jordens resurser
Läs merICA-kundernas syn på hållbarhet
ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.
Läs merKonkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Läs merANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsens miljö- och planutskott
Kommunstyrelsens miljö- och planutskott 2014-08-18 1 Plats och tid Estrid, Messingen, Love Almqvists torg 1 Måndagen den 18 augusti, klockan 15:00-16:30 Beslutande Ledamöter: Ann-Christin Frickner-Larsson
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merNorron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget )
Norron AB och policy för ansvarsfulla investeringar Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr 556812-4209 ( Bolaget ) den 11 juni 2018 Riktlinjerna ska, minst en gång per år, föredras och fastställas
Läs merYTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram
Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram
Läs merAxfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010
Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4
Läs merMål- och inriktningsdokument för miljö- och klimatnämnden inför 2019
XX Mål- och inriktningsdokument för miljö- och klimatnämnden inför 2019 1. Inledning Kommunfullmäktiges budget gäller i sin helhet inklusive de inriktningstexter som finns där. Tillsammans med detta dokument
Läs merSveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn
Sveriges nationella inköpscentral inom försörjningssektorn Värmek är medlemmarna Värmek är en inköpscentral i form av en ekonomisk förening som ägs av sina 144 medlemar. Värmekhar i uppdrag av sina medlemmar
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merEftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Läs merPolicy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.
DIARIENUMMER: KS 233/2015 901 FASTSTÄLLD: 2016-02-15 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: 2020-01-01 DOKUMENTANSVAR: Fullmäktige Policy Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun Dokumentet antas
Läs merProjektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Läs merPolicy för Miljö och hållbarhet
Policy för Miljö och hållbarhet Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2017-04-25 116 Datum för fastställelse 2017-04-25 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Läs merGrundläggande miljöutbildning. Inledning med fokus på vägen framför oss. Vart leder den?
Miljöutbildning Miljöutbildning Stiftelsen Ekocentrum håller populära miljöutbildningar i Göteborg för verksamheter som vill miljödiplomera sig eller jobbar med CSR. Befinner ni er inte i Göteborg? Då
Läs merUppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016
Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merUtvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Läs merUtbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Läs merPolicy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merHur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?
Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert avdelningen för tillväxt och sammanhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting och Pernilla Bodin, verksamhetsutvecklare hållbar
Läs merKOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 För tolfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under 2018 deltog cirka 260 kommuner i undersökningen, som från och med 2018 är indelad i tre
Läs merInItIatIvet för. socialt ansvar
InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna
Läs merMiljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Läs merHållbarhet. Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar.
Hållbarhet Castellum tror på idén om ansvarsfullt företagande. Att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar. Hållbarhetsarbetet har alltid varit en naturlig del av Castellums verksamhet.
Läs merSammanfattning. Skolverket (2005). 3
Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.
Läs merMiljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Läs merUTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001
UTBILDNING: Miljöledningssystem i Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett systematiskt och seriöst sätt. ISO 14001 ställer krav som
Läs merLedningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner. FAH:s Årsmöte den 18-9 april
Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner FAH:s Årsmöte den 18-9 april 2013 2013-04-23 1 Kommunen, landstinget och regionen samhället och omvärlden 2013-04-23 2 Styrning,
Läs merFörslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-06-19 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2019/00417-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Annelie Pettersson Epost: annelie2.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden
Läs merStudie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF 204-071
Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF 204-071 Analys av behovet av stöd och vägledning -Examensarbete Malin Petterson Johan Szymanski LTH Rapport
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merr 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans
r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
Läs merPwC. Bättre kan vi! En lägesrapport över kommunernas hållbarhetsarbete 2019
1 Bättre kan vi! En lägesrapport över kommunernas hållbarhetsarbete 2019 2 3 Sammanfattning: Dags för kommunerna att hållbarhetsrapportera på riktigt Denna rapport bygger på en undersökning som PwC genomförde
Läs merLedningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner
Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61
Läs merUTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken -- ISO 14001
UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken -- ISO 14001 Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett systematiskt och seriöst sätt. ISO
Läs merChefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete
Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete Målet är att tydliggöra dekaner, prefekter och chefers ansvar i miljöarbetet/miljöledningssystemet. 13.00 13.30 Eddi Omrcen, miljöchef vid GU Hur är
Läs merRegion Gotlands styrmodell
Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest
Läs merSå blir hållbarhet ett stort plus för dig
Så blir hållbarhet ett stort plus för dig Utan hållbarhet ingen utveckling. Oavsett hur dina projekt ser ut kan du räkna med att Ebab har såväl engagemanget som kunskapen för att förstå dig och din affär.
Läs merPlan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Läs merVerksamhetsplan 2015/16 Gemenskap Utveckling Glädje Fastställd av Kårfullmäktige den 12 maj 2015 enligt beslut 1415-KF
Sid 1(10) Verksamhetsplan 20 Gemenskap Utveckling Glädje Fastställd av Kårfullmäktige den 12 maj 2015 enligt beslut 1415-KF-05 6.4 Sid 2(10) INTRODUKTION Tekniska Högskolans studentkårs verksamhetsplan
Läs merHur bra är Ulricehamns kommun?
Hur bra är s kommun? Under 2018 har cirka 260 av Sveriges 290 deltagit i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). s kommun har deltagit i mätningarna sedan 2013. Nyckeltalen i KKiK har olika karaktär och syften.
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merMiljöstrategi för Sollentuna kommun. Innehållsförteckning SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING. Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx
för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2014-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Omfattning... 2 3 Miljöfrågorna i Sollentuna idag... 2 3.1 Styrkor... 2 3.2 Förbättringsmöjligheter... 2
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merGrön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att
Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens
Läs merHälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle
2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del
Läs merÅlandsbanken och hållbarhet. tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov
Ålandsbanken och hållbarhet tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov 2014 Vår väg till hållbarhet Vi ska vara den självklara värdeskapande
Läs merLunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016
MILJÖMÅL MED HANDLINGSPLAN 1 2014-12-18 Dnr V 2014/1687 Lunds universitets miljömål med handlingsplan för perioden 2015-2016 Mål 1: Identifiera direkt och indirekt miljöpåverkan, lagkrav och organisation
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merLÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling
LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings
Läs merMiljöpolicy Miljöpolicy
För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande
Läs merHÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Läs merSkolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Läs merKS SEPTEMBER 2014
KS 20 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2014-03-13 Diarienummer KSN-2013-0883 Kommunstyrelsen Motion av Frida Johnsson (MP) om välfärdsmått i den ekonomiska politiken
Läs merStrategisk inriktning
PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merAlvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid
9 kommuns kvalitet i sammanfattning kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat. Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merMiljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank
Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...
Läs merÖPPNA NÄT-BAROMETERN. En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling
ÖPPNA NÄT-BAROMETERN En undersökning av de öppna nätens kvalitet och utveckling VÄLKOMMEN TILL ÖPPNA NÄT-BAROMETERN! Sverige utvecklas mot ett digitaliserat samhälle med en fullt utbyggd bredbandsinfrastruktur
Läs mervattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.
1 Alla som bedriver vattenverksamhet ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Syftet med planeringen och kontrollen ska vara att motverka och/eller förebygga olägenhet för människors hälsa
Läs merInItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Läs merAntagande av avfallsplan
2018-08-24 KS 18-1171 Sid 1 av 5 Handläggare: Mattias Andersson Till Titel: Projektledare Kommunstyrelsen E-post: Mattias.andersson@norrtalje.se Antagande av avfallsplan 2018-2021 Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merLärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Läs merDe svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor
De svenska börsföretagens arbete med miljö och hållbar utveckling CSR värderat utifrån företagens hemsidor Anna Massarsch Människorättsjurist - Globe Forum Business Network och Magnus Enell Hållbarhetsexpert
Läs merVälkommen! hållbar jämställdhet
Välkommen! Till Startpaket för hållbar jämställdhet En fråga om kvalitet Vill du jobba med kvalitetsfrågor och konkreta förbättringar i verksamheten? Då är SKL:s Startpaket för hållbar jämställdhet något
Läs merINITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR
INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merH, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning
Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp
Läs merStudie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF
Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder BF 204-071 Analys av behovet av stöd och vägledning -Examensarbete Malin Petterson Johan Szymanski LTH Rapport
Läs merYTTRANDE. Datum Dnr Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram
Sjukvårdsnämnd Kryh Sten Velander Miljöstrateg 044-309 15 83 sten.velander@skane.se YTTRANDE Datum 2016-01-26 Dnr 1503169 1 (5) Remiss. Uppdatering av s miljöprogram Regionstyrelsens arbetsutskott beslutade
Läs merMiljöarbete i Region Skåne. Anna Palminger, Miljöledningsenheten
Miljöarbete i Region Skåne Anna Palminger, Miljöledningsenheten Region Skåne Miljöprogram 2010-2020 4 övergripande mål Årlig uppföljning Miljömål 1 Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merVI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE
VI TAR ANSVAR LÄNSFÖRSÄKRINGAR GÖTEBORG & BOHUSLÄNS HÅLLBARHETSARBETE Ett varmare samhällsklimat. Föreställ dig att det bor 100 personer på din gata, varav 80 är vuxna och resten är barn. Som ett kundägt
Läs mer