Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Härryda kommun

Transkript

1 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Härryda kommun

2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Inledning Metodbeskrivning 4 2 Härryda kommun 2.1 Härryda kommun totala placering i miljöaktuellts rankning Härryda kommuns poäng i förhållande till kommunerna i Västra götalands län Härryda kommuns resultat i jämförelse med liknande kommuner 24 Bilagor Bilaga 1 Frågor och poängsättning Bilaga 2 Klassificering av frågor enligt hållbarhetsdimensionerna Bilaga 3 Indelning av frågor i olika ämnesområden Bilaga 4 Härryda kommuns svar och poäng 1 (49)

4 repo001.docx Bakgrund För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Syftet med Miljöaktuellts rankning är att ta tempen på det kommunala miljöoch hållbarhetsarbetet samt att lyfta fram de kommuner som har kommit längst i sitt miljöarbete, men också att visa vilka kommuner som har mycket kvar att göra. Rankningen är också tänkt att kunna användas som en benchmarking mellan olika kommuner. Rankningen genomförs genom att mäta aktiviteten inom miljö- och hållbarhetsområdet. Grunden utgörs av Miljöaktuellts egen enkät mot Sveriges kommuner som kompletteras med relevanta rankningar och undersökningar som genomförts under det senaste året. I rankningen ingår också miljö- och hållbarhetsstatistik från SKL. En rankning kan sällan ge en helt rättvis bild av läget i kommunerna, men Miljöaktuellts ambition är att ge en bild av kommunernas övergripande miljöarbete genom att poängsätta parametrar som vittnar om såväl ambition som vision. Miljöaktuellt eftersträvar att i så stor utsträckning som möjligt välja parametrar som är "påverkbara" för en kommun. Resultatet presenteras i Miljöaktuellts tryckta tidningen som ges ut i samband med Almedalsveckan i Visby samt online på miljoaktuellt.se under vecka 26. Rankningen får varje år stort genomslag i både lokalpress och i riksmedia. Varje år läses, granskas och debatteras rankningen av hundratusentals medvetna medborgare runt om i Sverige. I syfte att ge samtliga kommuner en tydligare bild av sitt eget hållbarhetsarbete i relation till andra kommuner inleder nu Miljöaktuellt ett samarbete med Sweco som i egenskap av fristående konsult ges rätten att analysera och sammanställa rapporter åt kommunerna baserat på statistiken i Miljöaktuellts databas. 1.1 Inledning I den här rapporten har Sweco bearbetat och visualiserat det underlag som använts i Miljöaktuellts rankning för att visa hur Härryda kommun står sig i jämförelse med andra liknanden kommuner och i jämförelse med andra kommunerna i det egna länet. 2 (49)

5 Vi försöker belysa Härryda kommuns resultat utifrån följande aspekter: Ämnesområden Miljö och hållbarhetsarbete berör flera olika ämnesområden och därigenom olika förvaltningar inom en kommun. Vi har delat in enkätens och underlagens olika frågor i olika ämnesområden för att göra det möjligt att få en bild av vilka av kommunens förvaltningar som ligger långt framme i sitt miljöoch hållbarhetsarbete. Strategier, styrdokument och konkreta åtgärder Strategier och styrdokument är viktiga underlag i kommunens arbete som kan tas fram med ganska begränsande resurser. Konkreta åtgärder för miljö- och hållbarhet är däremot i regel mer resurskrävande. Vidare är strategier och styrdokument viktigare för större kommuner medan de mindre kommunerna med ett fåtal personer som arbetar med miljö- och hållbarhetsarbete förmodligen har ett begränsat behov av strategier och snarare fokuserar på konkreta aktiviteter. I vår indelning i olika ämnesområden har vi grupperat strategier och styrdokument i en egen kategori för att göra det möjligt att se hur Härryda kommun ligger till inom det här området. Hållbarhetsdimensionerna De tre hållbarhetsdimensionerna (ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet) får allt större betydelse. För att visa hur väl Härryda kommun arbete står sig i förhållande till andra kommuner har vi analyserat enkätens och underlagens olika frågor utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Liknande kommuner - Miljörankningen mäter kommuners arbete med miljöfrågor utan att sätta detta i relation till kommuners storlek och resurser. En effekt av detta är att många mindre kommuner inte rankas så högt i den totala rankningen. I denna rapport jämförs Härryda kommun med ett tjugotal andra kommuner med liknande förutsättningar. Grannkommuner Rapporten innehåller även visualiseringar av poäng för såväl hållbarhetsdimensionerna som de olika ämnesområdena för ert län. Tanken är att det skall vara enkelt att jämföra sig med de olika grannkommunerna. Andra enkäter Miljöaktuellts rankning bygger på ett flertal olika enkäter, underlag och medlemskap. En kommun kan få oförtjänt låga poäng om en, eller flera av dessa enkäter inte har besvarats. Vidare kan en kommun ha valt att inte vara medlem i de intresseorganisationer som ingår i miljöaktuellts rankning vilket kan leda till lägre poäng i den totala rankningen Vi förstår att kommunens fortsatta miljö och hållbarhetsarbete behöver utformas utifrån kommunens förutsättningar och resurser, för att skapa största möjliga nytta 3 (49)

6 repo001.docx för miljön och kommunens invånare. Detta kan innebära att medvetet välja att inte genomföra visa aktiviteter som ger höga poäng i Miljöaktuellts rankning men som har liten betydelse för den egna kommunens miljö- och hållbarhetsarbete. Vi hoppas att den här rapporten skall kunna vara ett stöd i att göra den typen av prioriteringar. 1.2 Metodbeskrivning Miljöaktuellts kommunrankning baseras på följande undersökningar: Miljöaktuellts egen enkät som består av 22 frågor som rör kommunens miljöarbete samt en fråga om kommunen är medlem i någon av åtta organisationer som bedöms vara viktiga ur miljösynpunkt, t.ex. Sveriges ekokommuner. Miljöaktuellts egen enkät kan ge totalt 33 poäng Ett urval av fem frågor från Boverkets miljömålsenkät 2013 som kan ge total 5 poäng. Energimyndighetens statistik över installerad vindkraft hos de olika kommunerna. Den kommun som har mest effekt installerad vindkraft ges 2 poäng Avfall Sveriges miljöindex 2013 kan ge totalt 4 poäng SKL:s Insikt 2013 om kommunernas miljötillsyn vilken kan ge totalt 4 poäng Ekomatcentrum andel ekologisk mat i offentlig förvaltning. Kan ge totalt 2 poäng Håll Sverige Rent Grön Flagg (miljöcertifiering i för- och grundskola). Kan ge totalt 3 poäng Sex områden ur vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (EU:s vattendirektiv). Kan ge totalt 6 poäng Fyra statistikområden ur kommun och landstingsdatabasen (Kolada). Kan ge totalt 4 poäng. Utifrån svårigheten att uppnå olika krav har Miljöaktuellt utvecklat en poängsättning där frågor som kräver en större arbetsinsats ger högre poäng. Så ges t.ex. 1 poäng för frågan Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) som är knutet till de nationella miljömålen? 4 (49)

7 Ett jakande svar på följande fråga ger däremot 2 poäng: Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda och personal inom kommunala bolag? Miljöaktuellt har strävat efter att få en så heltäckande uppsättning av frågor som möjligt med en rättvis fördelning av poäng inom olika ämnesområden. Urval av frågor och poängsättning innebär dock ett visst mått av subjektiv bedömning och ett annat urval av frågor skulle ge ett annorlunda resultat. Den kompletta listan med frågor och poängsättning finns i bilaga 1. Klassificering i de tre hållbarhetsdimensionerna För att underlätta jämförelsen mellan olika kommuner har vi valt att göra dels en ämnesmässig klassificering av frågorna i Miljöaktuellts enkät (och de olika underlagen) och dels en indelning efter hållbarhetsdimensionerna. De tre hållbarhetsdimensionerna är: Social hållbarhet - som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls Ekonomisk hållbarhet - som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt Ekologisk hållbarhet - som handlar om att hållbart använda alla de resurser som har med jordens ekosystem att göra För varje fråga har vi gjort en bedömning av hur stor andel som kan anses höra till vilken dimension. Denna indelning redovisas i bilaga 2. Klassificering i ämnesområden Vi har valt att dela in frågorna i följande ämnesområden: 1. Strategi generellt - Frågor som berör ledningssystem, strategier och policy för generella miljö- och hållbarhetsfrågor inom kommunen 2. Miljöarbete - Implementering samt uppföljning av generella aktiviteter för att få en bättre miljö inom kommunen 3. Hållbarhetsarbete Implementering, uppföljning av generella aktiviteter som rör social eller ekonomisk hållbarhet samt personella resurser för miljö- och hållbarhetsarbete. 4. Transporter - Arbete med att utveckla och främja hållbara transporter 5. Samhällsbyggnad/fysisk planering - Hur frågor om miljö och hållbarhet hanteras i fysisk planering och exploatering 5 (49)

8 repo001.docx Livsmedel - Arbete med att främja en hållbar livsmedelsproduktion 7. Avfall - Arbete med att minska mängden avfall såväl som att utveckla återvinning och hållbar avfallshantering 8. Vatten - Arbete för att främja god vattenkvalité Syftet med den ämnesmässiga indelningen är dels att skapa överblick men även att kommunen skall kunna jämföra hur det miljöarbete som bedrivs inom olika förvaltningar står sig i jämförelse med andra kommuner. Möjligheten att göra en ämnesmässig indelning har dock begränsats av det urval av frågor som har ställts. De frågor som rör medlemskap i olika intresseorganisationer som t.ex. Sveriges ekokommuner har inte kunnat infogas i den ämnesmässiga indelningen. Vidare har vi valt att endast låta en fråga höra till ämnet Vatten. I bilaga 3 visas hur de olika frågorna har delats in i olika ämnen. Flera av enkätens frågor efterfrågar strategier som i vissa fall skall vara implementerade enligt en viss standard. Vidare finns möjlighet att få poäng för medlemskap i olika intresseorganisationer. Detta gynnar de större kommunerna som har möjlighet att avsätta resurser för att vara med i olika organisationer och utveckla och implementera olika strategier. I tidigare års undersökningar dominerar större städer och kommuner i storstadslänen topplatserna i rankningen samtidigt som glesbygdskommuner kommer långt ned. För att göra det möjligt att jämföra Härryda kommun med andra liknande kommuner har Sweco gjort en kluster-analys där vi delat in kommunerna i 20 grupper utifrån hur kommunerna liknar varandra med hänsyn till: Folkmängd Befolkningstäthet Medelinkomst I tabell 2 redovisas vilka kommuner som liknar Härryda kommun med hänsyn till dessa parameterar. Vårt val av parametrar för att gruppera kommuner kan naturligtvis diskuterats och det är möjligt att det finns kommuner som liknar er kommun på många sätt men som nu har hamnat i en annan grupp. Vår förhoppning är dock att det skall vara värdefullt att kunna se hur Härryda kommuns miljö- och hållbarhetsarbete ligger till i förhållande till andra kommuner med någorlunda liknande förutsättningar. 6 (49)

9 2 Härryda kommun 2.1 Härryda kommuns totala placering i miljöaktuellts rankning I detta kapitel redovisas diverse tabeller och grafer som tydliggör Härryda kommuns placering i förhållande till samtliga kommuner som har deltagit i Miljöaktuellts rankning. Härryda kommun kommer på plats 15 i Miljöaktuellts totala rankning. I tabell 1 har vi brutit ned detta så att det är möjligt att se hur Härryda kommun har placerat sig inom de olika hållbarhetsdimensionerna och de olika ämnesområden som definieras i bilaga 2 och 3. Tabell 1 Härryda kommuns placering i den totala rankningen inom de olika ämnesområden som specificerats ovan Tema Härryda kommun Totalt 15 Ekologisk hållbarhet 18 Social hållbarhet 8 Ekonomisk hållbarhet 62 Strategi generellt 29 Miljöarbete 42 Hållbarhetsarbete 63 Transporter 55 Samhällsbyggnad och fysisk planering 28 Livsmedel 29 Avfall 22 Vatten 3 Härryda kommun får totalt 41.6 poäng i miljöaktuellts rankning. 7 (49)

10 repo001.docx I bild 1 visar vi hur Härryda kommun ligger till inom de olika ämnesområden som beskrivs i kapitel 1.2 och bilaga 3. För varje ämnesområde anges den högsta totalpoäng som har uppnåtts, medelvärde för samtliga kommuner samt Härryda kommuns poäng Härryda kommun Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 0.0 Bild 1 visar Härryda kommuns poäng inom de tematiska områdena och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med samtliga kommuners medelvärde. 8 (49)

11 I bild 2 redovisas Härryda kommuns resultat jämfört med samtliga andra kommuner fördelat på de tre hållbarhetsdimensionerna. Hur indelningen i de tre hållbarhetsdimensionerna har utförts beskrivs i bilaga 2. Här visas hur Härryda kommuns resultat förhåller sig till bästa resultat och medelvärde inom respektive hållbarhetsdimension Härryda kommun Medel totalpoäng Högsta totalpoäng Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 2 visar Härryda kommuns poäng inom de tre hållbarhetsdimensionerna och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive hållbarhetsdimension och dels med samtliga kommuners medelvärde. 9 (49)

12 repo001.docx I bild 3 visas hur Härryda kommuns resultat fördelat på de 8 ämnesområdena i jämförelse med samtliga värden för den kommun som är högst rankad totalt sett (dvs Malmö), medelkommunen och den kommun som är lägst rankad totalt sett. Vatten Strategi generellt Miljöarbete Härryda kommun Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun 2.0 Avfall 0.0 Hållbarhetsarbete Livsmedel Transporter Samhällsbyggnad Bild 3 visar hur Härryda kommun förhåller sig till medelkommun, högst rankade och lägst rankade kommun för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel (49)

13 Bild 4 slutligen visar hur Härryda kommun förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun för de tre hållbarhetsdimensionerna Härryda kommun Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 4 visar hur Härryda kommun förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun inom de tre hållbarhetsdimensionerna. 2.2 Härryda kommuns poäng i förhållande till kommunerna i Västra götalands län I detta kapitel jämförs kommunerna i det län som Härryda kommun ingår med hjälp av ett antal olika kartbilder. Första kartbilden visar totalpoäng. Efterföljande kartbilder visar Härryda kommuns poäng i varje hållbarhetsdimension samt varje tematisk indelning. 11 (49)

14 repo001.docx (49)

15 13 (49)

16 repo001.docx (49)

17 15 (49)

18 repo001.docx (49)

19 17 (49)

20 repo001.docx (49)

21 19 (49)

22 repo001.docx (49)

23 21 (49)

24 repo001.docx (49)

25 23 (49)

26 repo001.docx Härryda kommuns resultat i jämförelse med liknande kommuner För att Miljöaktuellts undersökning skall kunna användas som en benchmarking av Härryda kommun miljöarbete är det nödvändigt att de kommuner som jämförs har liknande förutsättningar. För att få fram grupper av någorlunda likvärdiga kommuner har vi genomfört den klusteranalys som beskrivs i kapitel 1. Resultatet av denna är att Härryda kommun liknar kommunerna i tabell 2 Tabell 2 förteckning över de kommuner som bedöms likna Härryda kommun. Kommun Folkmängd Medelinkomst Befolkningstäthet Total poäng Ekerö kommun Härryda kommun Knivsta kommun Lomma kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Vellinge kommun Värmdö kommun I samtliga diagram i detta kapitel jämförs Härryda kommun med kommunerna i denna grupp. 24 (49)

27 I bild 7 redovisas hur Härryda kommun förhåller sig till högsta totalpoäng och medelpoäng för de olika ämnesområdena i jämförelse med dessa kommuner Härryda kommun Medel totalpoäng Högsta totalpoäng 0 Bild 7 visar Härryda kommun poäng inom de tematiska områdena och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med kommunernas medelvärde. 25 (49)

28 repo001.docx I bild 8 jämförs Härryda kommuns resultat för de tre hållbarhetsdimensionerna med kommunerna med liknande förutsättningar (se tabell 2) Härryda kommun Medel totalpoäng Högsta totalpoäng Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 8 visar Härryda kommun poäng inom de olika hållbarhetsdimensionerna och jämför detta dels med högst poäng som uppnåtts inom respektive område och dels med kommunernas medelvärde. 26 (49)

29 I bild 9 jämförs Härryda kommun med högst respektive lägst rankade kommun i tabell 2 fördelat på indelningen i olika ämnesområden. Vatten Strategi generellt Miljöarbete Härryda kommun Medelkommun Högsta rankade kommun 4 2 Lägst rankade kommun 0 Avfall -2 Hållbarhetsarbete Livsmedel Transporter Samhällsbyggnad Bild 9 visar hur Härryda kommun förhåller sig till medelkommun, högst och lägst rankade i gruppen av likvärdiga kommuner för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel (49)

30 repo001.docx I bild 10 visas Härryda kommun resultat fördelat på de tre hållbarhetsdimensionerna och jämförs med högst och lägst rankade kommun i tabell Härryda kommun Medelkommun Högsta rankade kommun Lägst rankade kommun 5 0 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Bild 10 visar hur Härryda kommun förhåller sig till högst och lägst rankade kommun samt medelkommun gruppen av likvärdiga kommuner inom de tre hållbarhetsdimensionerna. 28 (49)

31 I bild 11 visas resultat för de åtta ämnesområdena för samtliga kommuner i tabell 2. Varje kommuns resultat följer en egen linje. I bild 11 syns resultatet inom respektive tema för varje kommun i länet. Linjerna mellan punkterna följer en enskild kommun och visar hur dess rankning varierar över de olika tematiska indelningarna Ekerö kommun Härryda kommun Knivsta kommun Lomma kommun Vallentuna kommun Vaxholms stad Vellinge kommun Värmdö kommun Österåkers kommun Bild 11 visar hur Härryda kommun förhåller sig till samtliga likvärdiga kommuner för de olika tematiska indelningar som beskrivs i kapitel (49)

32 repo001.docx Andras enkäter och medlemskap i organisationer Miljöaktuellts kommunrankning bygger på de undersökningar som beskrivs i kapitel 1.2. I tabell 3 nedan visas Härryda kommuns poäng för de enkäter som ingår i undersökningen. Noll poäng kan indikera att enkäten inte har besvarats. Tabell 3 Härryda kommuns poäng i de enkäter som utgör underlag i undersökningen Underlag Härryda kommun Maximalt möjliga Högst rankad kommun Boverkets miljömålsenkät Energimyndigheten, vindkraft Avfall Sverige SKL:s insikt Ekomatcentrum Håll Sverige Rent Vattenmyndigheterna Kolada (49)

33 Bilaga 1 Förteckning över de frågor som ingår i miljöaktuellts kommunrankning Miljöaktuellts egen enkät 1) Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) som är knutet till de nationella miljömålen (Ja/Nej)? 1 poäng 2) Har kommunen ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser inom det egna geografiska området (exklusive ETS-reglerade utsläpp) som minst motsvarar det nationella klimatmålet för 2020 (Ja/Nej)? 1 poäng 3) Har kommunen som policy att köpa eller leasa enbart miljöbilar enligt den senaste miljöbilsdefinitionen (Ja/Nej)? 1 poäng 4) Har kommunen en utsedd tjänsteman med ansvar för kommunens miljö/hållbarhetsfrågor på hel- eller deltid (Ja/Nej)? 1 poäng 5) Har kommunen kontrollerat luftkvaliteten genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning på egen hand eller i samverkan med andra kommuner under de tre senaste åren (Ja/Nej)? 1 poäng 6) Är jämställdhet integrerat i kommunens centrala system för ledning, styrning och uppföljning (till exempel budget, verksamhetsplan eller årsredovisning) (Ja/Nej)? 1 poäng 7) Samlar kommunen in matavfall separat (till exempel för rötning till biogas) från minst hälften av hushållen (Ja/Nej)? 1 poäng 8) Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter (exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter m.m.) minskar, genom att använda ekonomiska styrmedel eller krav som följs upp (Ja/Nej)? 1,5 poäng 9) Har kommunen integrerat anpassning till klimatförändring i sin risk- och sårbarhetsanalys (Ja/Nej)? 1,5 poäng 10) Tar kommunen hänsyn till ekosystemtjänsters värde i sitt planarbete (Ja/Nej)? 1,5 poäng 11) Har kommunen infört minst en köttfri dag i veckan i minst hälften av kommunens matserveringar (eller minskat köttkonsumtionen lika mycket på andra sätt) (Ja/Nej)? 1,5 poäng 12) Har kommunen en strategi för hållbar IT med mätbara mål (Ja/Nej)? 1,5 poäng 13) Ställer kommunen rutinmässigt etiska och sociala krav vid upphandling enligt ISO (eller annan internationell motsvarighet såsom riktlinjerna från OECD eller GRI) (Ja/Nej)? 1,5 poäng 14) Stödjer kommunen utvecklingen av bilpooler (till exempel genom att tillgängliggöra sina egna bilar för uthyrning)? (Ja/Nej)? 2 poäng 15) Arbetar kommunen aktivt med näringsliv och organisationer för en mer hållbar livsmedelsproduktion eller livsmedelskonsumtion (Ja/Nej)? 2 poäng 31 (49)

34 repo001.docx (49) 16) Ställer kommunen rutinmässigt miljökrav vid upphandling och granskar kommunen utfallet så att kraven efterlevs (Ja/Nej)? 2 poäng 17) Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda och personal inom kommunala bolag (Ja/Nej)? 2 poäng 18) Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen arbetar för att underlätta invånarnas delaktighet och öka medvetandegraden i kommunens miljöprojekt. Ange det alternativ som passar bäst: a) Stämmer helt 2 poäng b) Stämmer till stor del 1,33 poäng c) Stämmer till viss del 0,67 poäng d) Stämmer inte 0 poäng 19) Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen har ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och som omfattar hela organisationen (inklusive kommunala bolag). a) Stämmer helt 2 poäng b) Stämmer till stor del 1,33 poäng c) Stämmer till viss del 0,67 poäng d) Stämmer inte 0 poäng 20) Har kommunen under de tre senaste åren arbetat med något miljöprojekt (exempelvis lokala vattenvårdsprojekt, lokala naturvårdsprojekt, klimatinvesterinsprojekt eller Energimyndighetens Uthållig kommun) för att förbättra kommunens miljöstatus och bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen (Ja/Nej)? 2 poäng. 21) Har kommunen eller kommunalägd verksamhet under de tre senaste åren exploaterat, eller låtit exploatera: a) god jordbruksmark b) grönområden i tätortsområden c) skyddsvärd natur Ja = -2 poäng. 22) Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan? a) Ja = 0 poäng b) Nej = -2 poäng c) Kommunen har inga pengar att placera = 0 poäng 23) Ange vilka bindande åtagande som kommunen undertecknat, och ange ert engagemang i följande organisationer: (aktiv medlem 3 poäng, passiv medlem 1 poäng, ej medlem 0 poäng) a) ICLEI Local Governments for Sustainability b) CEMR:s jämställdhetsdeklaration c) Fair Trade City d) Milleniekommun

35 e) Aalborgkonventionen f) Sveriges ekokommuner g) Klimatkommunerna h) Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) Det är möjligt att få maximalt tre poäng för medlemskap. Den kommun som är aktiv medlem i flera organisationer får således tre poäng. Boverkets miljömålsenkät för 2013 Här används Boverkets egen numrering av frågorna. 1.3) Har kommunen genomfört åtgärder under de senaste två åren för att främja hållbara transporter (Ja/Nej)? 1 poäng 2.1) Har kommunen aktuella dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram (Ja/Nej)? 1 poäng 5.1) Har kommunen aktuell kommunal energiplan eller dokument som fyller funktionen av en sådan plan (Ja/Nej)? 1 poäng 9.2) Har kommunen under de senaste två åren vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa trafikbullret vid befintliga bostäder (Ja/Nej)? 1 poäng 10.1) Arbetar kommunen med att förebygga avfall (Avfallsförebyggande innebär att se till att avfall inte uppstår. I förebyggande av avfall ingår återanvändning men inte biologisk behandling, materialåtervinning eller förbränning). (Ja/Nej)? 1 poäng Energimyndighetens statistik över installerad effekt vindkraft hos de olika kommunerna Den kommun som har högst installerad effekt ges 2 poäng. Antal poäng för övriga kommuner beräknas sedan utifrån hur stor den installerade effekten är i förhållande till den kommun som har högst installerad effekt. Avfall Sveriges miljöindex 2013 Miljöindex baseras på 4 sammanvägda parametrar: 1. Andel miljövänliga drivmedel för Insamling av kärl- och säckavfall 2. Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. 3. Andel av uppkommet matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling 4. Mängd hushållsavfall till deponering. Den kommun som har högst miljöindex ges 4 poäng (Trollhättan fick 97,5 i 33 (49)

36 repo001.docx (49) miljöindex vilket ger 4 poäng hos Miljöaktuellt), Antal poäng för övriga kommuner beräknas sedan utifrån hur deras miljöindex förhåller sig Trollhättans miljöindex. SKL:s Insikt 2013 Den kommun som har högst värde i SKL:s Insikt får 4 poäng. Därefter får kommunerna poäng i förhållande till hur mycket bättre de är än medelkommunen. Ekomatcentrum Den kommun som har högst andel ekologisk mat ges 2 poäng. Övriga kommuner får poäng efter hur stor andel ekologisk mat de har i förhållande till den bästa kommunen. Noll poäng ges till den kommun som inte har någon ekologisk mat. Håll Sverige Rent, Grön Flagg Poäng ges efter hur stor andel av skolorna som är certifierade. De kommuner där 100% av skolorna är certifierade ges 3 poäng. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (EU:s vattendirektiv) Här används Vattenmyndigheternas egen numrering av frågorna a) Finns det någon form av plan eller beslut (tillsynsplan, översiktsplan, verksamhetsplan eller liknande) som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten (Ja/Nej)? 1 poäng Kommuner som svarat nej på fråga 10.32a) kan få poäng för fråga13.32b) b) Om kommunen inte har någon form av plan, beslut eller liknande med koppling till de miljökvalitetsnormer som beslutats av vattenmyndigheten, avser kommunen i så fall att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten (Ja/Nej)? 0,5 poäng 16.33a) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att uppnå god ekologisk status (Ja/Nej)? 1 poäng Kommuner som svarat nej på fråga 16.33a) kan få poäng för fråga19.33c) c) Finns det en plan, ett beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå (Ja/Nej)? 0,5 poäng 35.34a) Finns det vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för samtliga

37 kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser (Ja/Nej)? 1 poäng 42.35a) Har kommunen vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för samtliga icke-kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser (Ja/Nej)? 0,5 poäng 22.36a) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning (bygglov mm) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten (Ja/Nej)? 0,5 poäng 24.36b) Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen i fysisk planering tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten (Ja/Nej)? 0,5 poäng 26.36c) Finns det något annat alternativ sätt inom kommunen för hur hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för vatten (Ja/Nej)? 0,5 poäng 46.37a) Har kommunen någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan (Ja/Nej)? 1 poäng Kommuner som svarat nej på fråga 46.37a) kan få poäng för fråga49.37b) b) Tänker kommunen påbörja/ta fram en sådan under år 2014 (Ja/Nej)? 0,5 poäng Kommun och landstingsdatabasen - Kolada Här används Koladas egen numrering. N Andel ekologiskt odlad åkermark i kommunen (%). Den kommun som har högst andel ekologiskt odlad åkermark ges 1 poäng. Poäng för övriga kommuner beräknas sedan utifrån hur stor andel av åkermarken som är ekologiskt odlad i förhållande till den kommun som har högst andel ekologiskt odlad åkermark. U Andel förnybara drivmedel till kommunens bilar enligt EES (%). Mängd förnybara drivmedel (i biogas, RME, etanol, el samt låginblandat förnybart i diesel och bensin) i MWh, dividerat med total mängd drivmedel i MWh. Avser drivmedel till egna personbilar och lätta lastbilar i kommunen samt dess majoritetsägda bolag. Den kommun som har högst andel förnybara drivmedel ges 1 poäng. Poäng för övriga kommuner beräknas sedan utifrån hur stor andel drivmedel som är förnybara i förhållande till den kommun som har högst andel förnybara drivmedel. 35 (49)

38 repo001.docx U Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enligt EES (%) Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen.. Den kommun som har högst andel förnybar energi ges 1 poäng. Poäng för övriga kommuner beräknas sedan utifrån hur stor andel förnybar energi i förhållande till den kommun som har högst andel förnybar energi. U Byggnader, andel förnybar el EES, (%) Andel förnybar el av total inköpt el till lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Den kommun som har högst andel förnybar el ges 1 poäng. Poäng för övriga kommuner beräknas sedan utifrån hur stor andel förnybar el i förhållande till den kommun som har högst andel förnybar el. 36 (49)

39 Bilaga 2 Klassificering av frågor enligt hållbarhetsdimensionerna Fråga Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Miljöaktuellts enkät 1) Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) 100% 2) Har kommunen ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser 100% 3) Har kommunen som policy att köpa eller leasa enbart miljöbilar 100% 4) Har kommunen en utsedd tjänsteman med ansvar för kommunens miljö/hållbarhetsfrågor 5) Har kommunen kontrollerat luftkvaliteten genom mätning, modellberäkning 6) Är jämställdhet integrerat i kommunens centrala system för ledning, styrning och uppföljning 7) Samlar kommunen in matavfall separat 8) Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter (exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter m.m.) minskar 9) Har kommunen integrerat anpassning till klimatförändring i sin risk- och sårbarhetsanalys 10) Tar kommunen hänsyn till ekosystemtjänsters värde i sitt planarbete 11) Har kommunen infört minst en köttfri dag i veckan i minst hälften av kommunens matserveringar 12) Har kommunen en strategi för hållbar IT med mätbara mål 33% 33% 33% 50% 50% 50% 50% 100% 50% 50% 50% 25% 25% 70% 30% 100% 100% 37 (49)

40 repo001.docx ) Ställer kommunen rutinmässigt etiska och sociala krav vid upphandling enligt ISO % 14) Stödjer kommunen utvecklingen av bilpooler 15) Arbetar kommunen aktivt med näringsliv och organisationer för en mer hållbar livsmedelsproduktion eller livsmedelskonsumtion 16) Ställer kommunen rutinmässigt miljökrav vid upphandling och granskar kommunen utfallet så att kraven efterlevs 17) Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda 18) Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen arbetar för att underlätta invånarnas delaktighet och öka medvetandegraden i kommunens miljöprojekt 19) Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen har ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och som omfattar hela organisationen 20) Har kommunen under de tre senaste åren arbetat med något miljöprojekt (exempelvis lokala vattenvårdsprojekt, lokala naturvårdsprojekt, klimatinvesterinsprojekt 21) Har kommunen eller kommunalägd verksamhet under de tre senaste åren exploaterat, eller låtit exploatera:a)god jordbruksmark b) grönområden i tätortsområden c)skyddsvärd natur 22) Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan? 100% 33% 33% 33% 100% 50% 50% 50% 50% 100% 100% 33% 33% 33% 50% 50% 38 (49)

41 23a) Medlemskap ICLEI 33% 33% 33% 23b) Undertecknandet CEMR:s jämställdhetsdeklaration 100% 23c) Fair Trade City 100% 23d) Milleniekommun 33% 33% 23e) Aalborgkonventionen 33% 33% 33% 23f) Sveriges ekokommuner 33% 33% 33% 23g) Klimatkommunerna 100% 23h) Borgmästaravtalet 100% Boverkets miljömålsenkät 1.3) Har kommunen genomfört åtgärder under de senaste två åren för att främja hållbara transporter 100% 2.1) Har kommunen aktuella dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram 5.1) Har kommunen aktuell kommunal energiplan eller dokument 9.2) Har kommunen under de senaste två åren vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa trafikbullret 10.1) Arbetar kommunen med att förebygga avfall Energimyndighetens statistik över installerad effekt hos de olika kommunerna 100% 50% 50% 50% 50% 50% 50% 100% Avfall Sveriges miljöindex % SKL:s Insikt % Ekomatcentrum 100% Håll Sverige Rent, Grön Flagg 50% 50% Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 100% Kommun och landstingsdatabasen Kolada 100% 39 (49)

42 repo001.docx (49) Bilaga 3 Indelning av frågor i olika ämnesområden Nedan visas hur de olika frågorna i miljöaktuellts enkät och de olika underlagen har klassificerats i olika ämnesområden. För vissa underlag som t.ex. vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har samtliga frågor klassificerats under ett ämne. De enskilda frågorna har då inte skrivits ut nedan. I Bilaga 1 finns samtliga frågor förtecknade. Strategi generellt 1) Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) som är knutet till de nationella miljömålen? 2) Har kommunen ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser inom det egna geografiska området (exklusive ETS-reglerade utsläpp) som minst motsvarar det nationella klimatmålet för 2020? 12) Har kommunen en strategi för hållbar IT med mätbara mål? 22) Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan? Totalpoäng för strategi: 3,5 poäng Miljöarbete 5) Har kommunen kontrollerat luftkvaliteten genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning på egen hand eller i samverkan med andra kommuner under de tre senaste åren? 1 16) Ställer kommunen rutinmässigt miljökrav vid upphandling och granskar kommunen utfallet så att kraven efterlevs? 19) Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen har ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och som omfattar hela organisationen (inklusive kommunala bolag). 20) Har kommunen under de tre senaste åren arbetat med något miljöprojekt (exempelvis lokala vattenvårdsprojekt, lokala naturvårdsprojekt, klimatinvesterinsprojekt eller Energimyndighetens Uthållig kommun) för att förbättra kommunens miljöstatus och bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen? Boverkets miljömålsenkät för ) Har kommunen aktuell kommunal energiplan eller dokument som fyller funktionen av en sådan plan? Energimyndighetens statistik över installerad effekt hos de olika kommunerna SKL:s Insikt 2013 Håll Sverige Rent, Grön Flagg Kolada U Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enligt EES. Kolada U Byggnader, andel förnybar el EES.

43 Totalpoäng för miljöarbete: 19 poäng Hållbarhetsarbete 4) Har kommunen en utsedd tjänsteman med ansvar för kommunens miljö/hållbarhetsfrågor på hel- eller deltid? 6) Är jämställdhet integrerat i kommunens centrala system för ledning, styrning och uppföljning (till exempel budget, verksamhetsplan eller årsredovisning)? 13) Ställer kommunen rutinmässigt etiska och sociala krav vid upphandling enligt ISO (eller annan internationell motsvarighet såsom riktlinjerna från OECD eller GRI)? 17) Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda och personal inom kommunala bolag? 18) Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen arbetar för att underlätta invånarnas delaktighet och öka medvetandegraden i kommunens miljöprojekt. Ange det alternativ som passar bäst. Totalpoäng för hållbarhetsarbete: 7,5 poäng Transporter 3) Har kommunen som policy att köpa eller leasa enbart miljöbilar enligt den senaste miljöbilsdefinitionen? 8) Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter (exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter m.m.) minskar, genom att använda ekonomiska styrmedel eller krav som följs upp? 14) Stödjer kommunen utvecklingen av bilpooler (till exempel genom att tillgängliggöra sina egna bilar för uthyrning)? Boverkets miljömålsenkät för ) Har kommunen genomfört åtgärder under de senaste två åren för att främja hållbara transporter? Kolada - U Andel förnybara drivmedel till kommunens bilar enligt Totalpoäng för transporter: 6,5 poäng Samhällsbyggnad/fysisk planering 9) Har kommunen integrerat anpassning till klimatförändring i sin risk- och sårbarhetsanalys? 10) Tar kommunen hänsyn till ekosystemtjänsters värde i sitt planarbete? 41 (49)

44 repo001.docx ) Har kommunen eller kommunalägd verksamhet under de tre senaste åren exploaterat, eller låtit exploatera. a. god jordbruksmark b. grönområden i tätortsområden c. skyddsvärd natur Boverkets miljömålsenkät för ) Har kommunen aktuella dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram? Boverkets miljömålsenkät för ) Har kommunen under de senaste två åren vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa trafikbullret vid befintliga bostäder? Totalpoäng för samhällsbyggnad/fysisk planering: 5 poäng Livsmedel 11) Har kommunen infört minst en köttfri dag i veckan i minst hälften av kommunens matserveringar (eller minskat köttkonsumtionen lika mycket på andra sätt)? 15) Arbetar kommunen aktivt med näringsliv och organisationer för en mer hållbar livsmedelsproduktion eller livsmedelskonsumtion? Ekomatcentrum Kolada - N Andel ekologiskt odlad åkermark i kommunen. Totalpoäng för livsmedel: 6,5 poäng Avfall 7) Samlar kommunen in matavfall separat (till exempel för rötning till biogas) från minst hälften av hushållen? Boverkets miljömålsenkät för ) Arbetar kommunen med att förebygga avfall (Avfallsförebyggande innebär att se till att avfall inte uppstår. I förebyggande av avfall ingår återanvändning men inte biologisk behandling, materialåtervinning eller förbränning)? Avfall Sveriges miljöindex 2013 Totalpoäng för avfall: 6 poäng Vatten Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (EU:s vattendirektiv) Totalpoäng för vatten: 6 poäng 42 (49)

45 Bilaga 4 Härryda kommuns svar och poäng Miljöaktuellts enkät Fråga Svar Poäng 1.Miljöprogram Har kommunen ett politiskt antaget miljöprogram (eller motsvarande) som är knutet till de nationella miljömålen? Ja 1 2.Klimatmål Har kommunen ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser inom det egna geografiska området (exklusive ETS-reglerade utsläpp) som minst motsvarar det nationella klimatmålet för 2020? Ja 1 3.Leasing av miljöbilar Har kommunen som policy att köpa eller leasa enbart miljöbilar enligt den senaste miljöbilsdefinitionen? Ja 1 4.Utsedd tjänsteman Har kommunen en utsedd tjänsteman med ansvar för kommunens miljö/hållbarhetsfrågor på hel- eller deltid? Ja 1 5.Kontroll luftkvalitet Har kommunen kontrollerat luftkvaliteten genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning på egen hand eller i samverkan med andra kommuner under de tre senaste åren? Ja 1 6.Jämställdhet Är jämställdhet integrerat i kommunens centrala system för ledning, styrning och uppföljning (till exempel budget, verksamhetsplan eller årsredovisning)? Nej 0 7.Minska CO2-utsläpp Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter (exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter m.m.) minskar, genom att använda ekonomiska styrmedel eller krav som följs upp? Ja 1,5 43 (49)

46 repo001.docx Klimatförändring i risk- och sårbarhetsanalys Har kommunen integrerat anpassning till klimatförändring i sin risk- och sårbarhetsanalys? Ja 1,5 9.Ekosystemtjänster Tar kommunen hänsyn till ekosystemtjänsters värde i sitt planarbete? Ja 1,5 10.Köttfri dag Har kommunen infört minst en köttfri dag i veckan i minst hälften av kommunens matserveringar (eller minskat köttkonsumtionen lika mycket på andra sätt)? Ja 1,5 11.Hållbar IT Har kommunen en strategi för hållbar IT med mätbara mål? Nej 0 12.Etiska och sociala krav Ställer kommunen rutinmässigt etiska och sociala krav vid upphandling enligt ISO (eller annan internationell motsvarighet såsom riktlinjerna från OECD eller GRI)? Ja 1,5 13.Bilpool Stödjer kommunen utvecklingen av bilpooler (till exempel genom att tillgängliggöra sina egna bilar för uthyrning)? Nej 0 14.Hållbara livsmedel Arbetar kommunen aktivt med näringsliv och organisationer för en mer hållbar livsmedelsproduktion eller livsmedelskonsumtion? Ja 2 15.Miljökrav vid upphandling Ställer kommunen rutinmässigt miljökrav vid upphandling och granskar kommunen utfallet så att kraven efterlevs? Ja 2 16.Förebygga mutor och bestickning 44 (49)

47 Har kommunen under det senaste året jobbat aktivt med att informera om sitt regelverk (för att förebygga mutor och bestickning) bland kommunanställda och personal inom kommunala bolag? Ja 2 17.Ökar delaktighet i miljöprojekt Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen arbetar för att underlätta invånarnas delaktighet och öka medvetandegraden i kommunens miljöprojekt. Stämmer ofta 1,33 18.Ledningssystem där miljöfrågor ingår Hur väl stämmer följande påstående: Kommunen har ett ledningssystem där miljöfrågor ingår och som omfattar hela organisationen (inklusive kommunala bolag). Stämmer helt Exploatering av god jordbruksmark Har kommunen eller kommunalägd verksamhet under de tre senaste åren exploaterat, eller låtit exploatera god jordbruksmark, grönområden i tätortsområden eller skyddsvärd natur? God jordbruksmark; Grönområden i tätortsområden; Utesluter miljö- och klimatpåverkan Har kommunen tydliga placeringsdirektiv som utesluter investeringar i verksamheter med stor miljö- och klimatpåverkan? Kommunen har inga pengar att placera 0 23.Separat inhämtning av matavfall Samlar kommunen in matavfall separat (till exempel för rötning till biogas) från minst hälften av hushållen? Ja 1 24.Arbetat med miljöprojekt Har kommunen under de tre senaste åren arbetat med något miljöprojekt (exempelvis lokala vattenvårdsprojekt, lokala naturvårdsprojekt, klimatinvesterinsprojekt eller Energimyndighetens Uthållig kommun) för att förbättra kommunens miljöstatus och bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen? Ja 2 25.Medlemskap i ICLEI 45 (49)

48 repo001.docx Medlemskap i ICLEI Ej medlem 0 26.Undertecknandet av CEMR Undertecknandet av CEMR:s jämställdhetsdeklaration. Ej medlem 0 27.Fair Trade City Fair Trade City Aktiv medlem 3 28.Millenniekommun Millenniekommun Aktiv medlem 0 29.Aalborgkonventionen Aalborgkonventionen Ej medlem 0 30.Sveriges ekokommuner Sveriges ekokommuner Ej medlem 0 31.Klimatkommunerna Klimatkommunerna Ej medlem 0 32.Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) Ej medlem 0 46 (49)

49 Nyckeltal och data från andra källor Nyckeltal/data Värde Poäng Boverkets miljömålsenkät 1.3 Har kommunen genomfört åtgärder under de senaste två åren för att främja hållbara transporter? Ja 1 Boverkets miljömålsenkät 2.1 Har kommunen aktuella dokument som fyller funktionen av ett kulturmiljöprogram? Ja 1 Boverkets miljömålsenkät 5.1 Har kommunen aktuell kommunal energiplan eller dokument som fyller funktionen av en sådan plan? Nej 0 Boverkets miljömålsenkät 9.2 Har kommunen under de senaste två åren vidtagit skyddsåtgärder för att begränsa trafikbullret vid befintliga bostäder? Ja 1 Boverkets miljömålsenkät 10.1 Arbetar kommunen med att förebygga avfall? (Avfallsförebyggande innebär att se till att avfall inte uppstår. I förebyggande av avfall ingår återanvändning men inte biologisk behandling, materialåtervinning eller förbränning) Ja 1 Energimyndigheten-Vindkraft Energimyndighetens certifikatstatistik över installerad vindkraftseffekt 1 januari Avfall Sverige Miljöindex baseras på 4 sammanvägda parametrar 71,4 2,93 SKL:s Insikt 2013 SKL:s enkätundersökning Insikt 2013 om företagens syn på kommunernas miljö- och hälsoskydd 70 0,86 Ekomatcentrum Andel ekologisk mat i offentlig förvaltning 9,4% 0,37 47 (49)

50 repo001.docx Håll Sverige Rent Grön Flagg Andel certifierade skolor 35,94 % 1,08 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 10.32a Finns det någon form av plan eller beslut (tillsynsplan, översiktsplan, verksamhetsplan eller liknande) som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten? Ja 1 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 13.32b Om kommunen inte har någon form av plan, beslut eller liknande med koppling till de miljökvalitetsnormer som beslutats av vattenmyndigheten, avser kommunen i så fall att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten? Ja 0 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 16.33a Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att uppnå god ekologisk status? Ja 1 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 19.33c Finns det en plan, ett beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå? Nej 0 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 35.34a Finns det vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för samtliga kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? Ja 1 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 42.35a Har kommunen vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för samtliga icke-kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? Nej 0 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 22.36a 48 (49)

51 Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning (bygglov mm) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Ja 0,5 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 24.36b Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen i fysisk planering tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Ja 0,5 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 26.36c Finns det något annat alternativ sätt inom kommunen för hur hänsyn tas till miljökvalitetsnormer för vatten? Ja 0,5 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 46.37a Har kommunen någon form av övergripande/strategisk vatten- och avloppsvattenplan? Ja 1 Vattenmyndigheterna Åtgärdsprogrammet (EU:s vattendirektiv) 49.37b Tänker kommunen påbörja/ta fram en sådan under år 2014? Nej 0 N Ekologiskt odlad åkermark i kommunen Ekologiskt odlad åkermark kommun, andel (%) 39 0,4 U Förnybara drivmedel till kommunens bilar enl EES Mängd förnybara drivmedel (i biogas, RME, etanol, el samt låginblandat förnybart i diesel och bensin) i MWh, dividerat med total mängd drivmedel i MWh. 12,9 0,22 U Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. 41 0,41 U Byggnader, andel förnybar el EES Andel förnybar el av total inköpt el till lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. 2 0,02 49 (49)