PwC. Bättre kan vi! En lägesrapport över kommunernas hållbarhetsarbete 2019

Transkript

1 1 Bättre kan vi! En lägesrapport över kommunernas hållbarhetsarbete 2019

2 2

3 3 Sammanfattning: Dags för kommunerna att hållbarhetsrapportera på riktigt Denna rapport bygger på en undersökning som PwC genomförde i december 2018 med syftet att ta reda på hur väl kommunerna lever upp till de snabbt ökande förväntningarna kring hållbarhet. 106 kommuner av olika storlekar fick besvara frågor kring de tre hållbarhetsdimensionerna; ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter samt hur kommunerna arbetar med Agenda Även för oss som dagligen arbetar med många av landets kommuner är svaren förvånande. Vi ser enorma skillnader mellan kommunerna, och den utveckling som sker går tyvärr alltför långsamt. Inte ens hälften av kommunerna (44 %) har antagit mål som kopplar samman de tre hållbarhetsdimensionerna. 70 % svarar visserligen att de arbetar aktivt med Agenda 2030, men aktiviteterna ligger framförallt på utbildnings- och planeringsnivå istället för konkreta aktiviteter med konkreta resultat. Det är också illavarslande att bara hälften av kommunerna har identifierat hållbarhetsrisker och endast 23 % utvecklat planer för hur de ska hantera dessa risker. Med högre förväntningar från kommuninvånarna och med dagens stora hållbarhetsutmaningar som klimathotet och växande sociala klyftor, måste landets kommuner bedriva ett proaktivt hållbarhetsarbete som sträcker sig bortom planeringsstadiet och avsiktsförklaringar. Sverige kan och ska ligga i framkant i utvecklingen av hållbara samhällsmodeller. Det är därför viktigt att kommunerna bidrar till denna utveckling. Annars är risken stor att Sverige dras isär om kommunernas ambitionsnivåer och arbetssätt inom hållbarhetsområdet skiljer sig alltför mycket åt. Lokala satsningar, styrmodeller och målsättningar ska naturligtvis variera mellan kommunerna. Vi menar dock att ett gemensamt krav på rapportering skulle hjälpa kommunerna att sätta olika hållbarhetsaspekter i ett tydligare och mer verksamhetsnära sammanhang. Kravet måste följas av ett klokt utvecklat ramverk för kommunal hållbarhetsrapportering för att få rätt effekt och bidra positivt till verksamhetsutvecklingen. Ett nationellt rapporteringskrav kommer både öka takten och göra kraven på kommunerna mer likriktade. Det ger också kommuninvånarna bättre möjligheter att förstå hur den egna kommunen bidrar till en hållbar utveckling. Ett krav på rapportering skulle bidra till ett effektivt hållbarhetsarbete, en ökad transparens och jämförbarhet samt till att förstärka samverkan i syfte att gå från ord till handling i våra kommuner. Det är precis vad Sverige behöver för att nå sina hållbarhetsmål. Lena Salomon Certifierad kommunal revisor Partner, PwC Daniel Johansson Stattin Hållbarhetsspecialist, PwC

4 4 Inledning

5 5 Sverige är i både geografiskt och kulturellt hänseende ett stort land. Våra kommuner skiljer sig kraftigt åt storleksmässigt, politiskt och befolkningsmässigt. Vi ser en urbaniseringstrend där våra större städer attraherar allt fler invånare medan glesbygdskommuner står inför helt andra utmaningar. En direkt följd av detta är att kommunerna drivs utifrån helt olika behov och utmaningar. Detta märks inte minst inom hållbarhetsområdet: medan vissa kommuner kommit långt med sina strategier, ser vi andra kommuner som lågprioriterar hållbarhetsarbetet. Syftet med denna undersökning är att belysa hållbarhetsarbetet i kommunerna som det ser ut nu år Vi har frågat 106 kommuner från norr till söder som fått svara på hur de idag bedriver hållbarhetsarbetet och vilken inställning de har till framtida åtaganden. Hållbarhet handlar om att vi använder våra resurser på ett klokt och ansvarstagande sätt, så att det inte äventyrar kommande generationers möjligheter till ett gott liv. För svensk offentlig sektor handlar detta ytterst om att ansvarsfullt vårda natur och miljö, men också om att skapa förutsättningar för socialt och ekonomiskt hållbara samhällen nationellt och lokalt. En utmaning som bör beaktas är att begreppet hållbarhet kan ha olika innebörd och definitioner. Generellt definieras begreppet idag utifrån tre dimensioner. Den miljömässiga hållbarheten handlar om hur vi människor tar hand om planeten, miljön och naturen runt omkring oss. Den sociala hållbarheten handlar om hur vi lever tillsammans i våra samhällen, hur samhällena är inkluderande, hur mänskliga rättigheter efterlevs, hur vi tar hand om varandra. Ekonomisk hållbarhet handlar om hur vi får samhället att fungera och hur vi genom skattefinansiering och privata investeringar, uppnår en sund ekonomisk balans. Har kommunen antagit politiska mål som kopplar samman de tre dimensionerna ekonomi, social och miljö? Ja, för samtliga tre hållbarhetsdimensioner Ja, för vissa delar av dessa dimensioner Nej Vet inte Om undersökningen Landets kommundirektörer har kontaktats via en webbenkät och därefter via telefonintervjuer. Totalt har 106 intervjuer genomförts med representanter från små, medelstora och stora kommuner. Fältarbetet pågick mellan den 13 november till den 20 december Nordstat AB har genomfört fältarbetet på uppdrag av PwC. Resultatet av undersökningen presenteras i denna rapport på en aggregerad nivå. 4% 18% 34% 44%

6 6 Hållbarhetsredovisning för kommuninvånarnas bästa

7 7 Hållbarhetsfrågorna genomsyrar alla delar av samhället från global till lokal nivå och berör ytterst oss som kommunmedborgare. Fler och fler av oss vill handla ekologiskt och vara 100% säkra på att den där snygga mattan inte tillverkats med barnarbete. Vi pantar mera. Vi oroas av klimatförändringarna. Vi vill vara mer jämställda och inkluderande. Det här börjar visa sig genom att vi ställer krav på företagens hållbarhetsarbete som konsumenter eller som anställda. Detta är en av anledningarna till alla större svenska företag numera måste hållbarhetsredovisa enligt lag. Man kan gott ställa sig frågan varför kommunerna inte behöver upprätta en hållbarhetsrapport. Visserligen kan vi utifrån vår undersökning konstatera att nästan alla kommuner arbetar med hållbarhet på något sätt, men skillnaderna mellan kommunerna är för stora och utvecklingen går för långsamt. Avsaknaden av enhetliga krav på rapportering gör det svårt att jämföra kommunernas hållbarhetsarbete och svårare för såväl kommuninvånarna som samordnande myndigheter att ha koll på kommunernas hållbarhetsinsatser. Hur skulle du vilja beskriva ert hållbarhetsarbete i nuläget? Vi har inte påbörjat vårt hållbarhetsarbete än Vi har tagit fram en strategi/agenda och påbörjat arbetet med den Vår hållbarhetsstrategi/agenda är implementerad i merparten av våra verksamheter Hållbarhetsarbetet är integrerat med ordinarie verksamhetsutveckling i merparten av våra verksamheter Samtliga tre hållbarhetsdimensioner är integrerade i alla våra verksamheter och hållbarhetsarbetet används för att driva verksamhetsutveckling 7% 6% 18% 31% 37% Det finns inget/svagt intresse för att arbeta med hållbarhetsfrågor hos politiken. Sannolikt är frågorna för komplexa för de förtroendevalda. - Kommentar ur undersökningen Vet inte/kan inte svara Har din kommun identifierat väsentliga hållbarhetsrisker och upprättat planer för att hantera dessa risker? 1% Bedrivs hållbarhetsarbetet i nuläget inom er kommun som en helhet bestående av de tre dimensionerna ekonomisk, social miljömässig hållbarhet? Ja, vi har identifierat hållbarhetsrisker Ja, vi har både identifierat hållbarhetsrisker och upprättat planer 23% 28% Ja, vi arbetar med dessa tre dimensioner som en helhet 69% Nej, vi har precis påbörjat detta arbete 30% Vi har fokuserat på delar av dessa dimensioner 24% Nej, vi har inte påbörjat detta arbete 11% Nej, vi ser inte dessa tre delar som en helhet 7% Vet inte 8%

8 8 Ökat intresse för hållbarhetsarbete

9 9 Intresset för organisationernas och företagens hållbarhetsarbete har ökat de senaste två åren, framkommer det av rapporten som bygger på en undersökning från PwC (Det prioriterade hållbarhetsarbetet, 2018). För företagen är det framför allt de tydliga kommersiella drivkrafterna och förväntningar från kunder och medarbetare som driver hållbarhetsarbetet. Enligt samma undersökning ser även kommunerna hållbarhet som en strategisk fråga, om än i varierande grad. Man har kommit en bra bit i arbetet och sätter upp långsiktiga, konkreta mål med sitt hållbarhetsarbete. En viktig förutsättning för att i framtiden fortsätta att vara en attraktiv kommun för medborgare att flytta till är sannolikt att man som kommun kan visa upp ett framgångsrikt arbete som syftar till att bidra till de tre dimensionerna inom hållbarhetsområdet. Dessutom kan ett hållbarhetsrapporteringskrav starkt bidra till att lyfta kommunerna som attraktiva arbetsgivare, då det främst är kommunmedarbetarna som efterfrågar hållbarhetsinformation. Vidare finns det också en stark tro på samverkan mellan organisationer för att främja hållbarhetsarbetet. Sveriges kommuner samarbetar gärna med andra parter kring hållbarhetsfrågor. Vilken eller vilka intressentgrupper har under det senaste året efterfrågat hållbarhetsinformation från kommunen Medborgare Företag /näringsliv Regering och myndigheter Media Andra kommuner Våra egna politiker Vår egen personal Intresseorganisationer Annan Det finns igen efterfrågan Vet inte 6% 4% 10% 28% 30% 35% 41% 42% 59% 64% 71% Gör kommunen en samlad uppföljning av de tre hållbarhetsdimensionerna? tre hållbarhetsdimensionerna? Arbetar ni i dagsläget aktivt med att externt kommunicera hur din kommun bidrar till en hållbar utveckling? Ja 53% Ja 44% Nej Vi arbetar i dagsläget inte med de tre hållbarhetsdimensionerna Vet inte 6% 3% 38% Nej Vet inte 1% 55%

10 10 Hur arbetar kommunerna med FN:s globala mål för hållbar utveckling?

11 11 Vi har även frågat i vilken utsträckning man arbetar med Agenda FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Dessa mål innefattar samtliga tre dimensioner av begreppet hållbarhet. Sverige har liksom majoriteten av världens länder undertecknat Agenda 2030 och många företag och organisationer har idag anammat delar eller samtliga hållbarhetsmål i sin verksamhet. Men hur resonerar man inom kommunvärlden? En stor del av det globala och lokala hållbarhetsarbetet kretsar kring Agenda Sedan lanseringen 2015 får nu Agenda 2030 omfattande uppmärksamhet, driven av lagstiftning, skolornas läroplaner, den politiska debatten och genom kommunikationskampanjer (biobesökare kunde t ex under januari månad ta del av en omfattande reklamfilm kring de globala målen). Det är ingen vild gissning att påstå att Agenda 2030 kommer ta en allt större plats i samhället. Kommunerna måste agera på detta mer kraftfullt om man menar allvar med hållbarhetsarbetet. Flera kommuner har ställt upp målsättningar och utarbetat strategier inom området (kopplat till Agenda 2030) men det krävs fler konkreta åtgärder i syfte att gå från ord till handling. Denna undersökning bekräftar att Agenda 2030 visserligen är ett område där det förekommer stor aktivitet i kommunarbetet (70 % av respondenterna). Å andra sidan är det värt att uppmärksamma att 26 % INTE arbetar aktivt med Agenda Sannolikt ligger en förklaring i att många kommuner har mycket begränsade resurser och att det inte är helt enkelt att ta sig an Agenda 2030 på ett enkelt sätt. De 17 målen, med 169 underliggande delmål, är inte alltid enkla att koppla till den kommunala styrningen. Många kommuner vet helt enkelt inte hur de kan sätta igång med Agenda Men det finns goda exempel runt om i landet, och även här kan ett samlat rapporteringskrav med ett tydligt ramverk för rapportering bidra till att underlätta för kommuner att lära av varandra och samverka för att nå målen. Det finns ett stort engagemang för dessa frågor både från medborgarna och från kommunen. - Kommentar ur undersökningen Arbetar din kommun aktivt med Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling? Ja Nej Vet inte 4% 26% 70% På vilket sätt arbetar ni med de globala målen i nuläget? Vi har en strategi/handlingsplan för arbetet med Agenda 2030 De globala målen har brutits ned till mål för kommunen Kommunens arbete med de globala målen kommuniceras externt Kunskapshöjande insatser för kommunens personal/ verksamhet planeras/har genomförts Kunskapshöjande insatser för kommuninvånare planeras/ har genomförts Kommunen samarbetar med andra kommuner/ organisationer kring de globala målen Kommunen planerar/har genomfört näringslivssatsningar med de globala målen som utgångspunkt Annat 16% 28% 35% 41% 46% 61% 70% 81%

12 Vill du veta mer? Kontakta oss idag! Lena Salomon Daniel Johansson Stattin PwC Sverige är marknadsledande inom revision samt skatte- och affärsrådgivning, med medarbetare och 34 kontor runt om i landet. Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem. Våra kunder är såväl globala som svenska företag och organisationer i alla storlekar samt verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi vägleder våra kunder och hjälper dem att uppnå sina mål, oavsett vilken fas deras verksamhet befinner sig i. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC, som har medarbetare i 158 länder. Det ger oss möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter globalt och tillsammans utveckla hållbara lösningar för våra kunder PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc. pwc.se