Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Transkript

1 1(8) Projektnamn: Hållbara Väsby Projektägare: Björn Eklundh Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell X referensgrupp) för hela projektet. Etableringsfasen är planerad och beskriven med: kostnader, resurser, tid, X leveranser, resultat Projektets effekt- och projektmål är formulerade. X Risk- och konsekvensanalys är genomförd. X Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 JA NEJ Kommentar: Datum och underskrift av projektägare Namnförtydligande

2 2(8) 1. Grundläggande information 1.1. Bakgrund Upplands Väsby vill vara en föregångskommun inom miljö- och hållbarhetsområdet. Alla delar av kommunens arbete ska präglas av viljan att bli ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. Upplands Väsby kommun har tack vare ett medvetet miljöarbete placerat sig bland Sveriges tio bästa kommuner i Miljöaktuellts ranking tre år i rad. Trots det redan framgångsrika arbetet med miljöcertifiering och de goda placeringarna i Miljöaktuellts kommunranking finns det mycket kvar att göra, både för kommunen, det lokala näringslivet och för Väsbys medborgare. Det är ett arbete Väsby vill fortsätta med och därför beslutade kommunstyrelsen hösten 2014 att ta fram en strategisk handlingsplan för att höja ambitionerna inom miljö- och hållbarhetsområdet. Den strategiska handlingsplanen ska gälla för den geografiska ytan Upplands Väsby. Målsättningen är att vara bland de främsta inom miljö- och hållbarhet och att det mäts genom att Upplands Väsby varaktigt ska vara bland de tre bästa kommunerna i Miljöaktuellts ranking. Kommunen driver en rad olika projekt och uppdrag för ett mer hållbart samhälle. Måltidsakademin, Ung i Väsby, ekologisk utvecklingsplan, översiktsplan samt de regionala strategierna för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen för övergödning, ett rikt växt- och djurliv och en giftfri miljö, är bara några exempel. Därutöver finns redan antagna planer som bland annat energi- och klimatstrategin, trafikplanen samt avfallsplanen. Samtidigt pågår samarbeten med både näringslivet och intresseorganisationer i Klimatavtal Väsby, samarbete i Arlandaregionen med flera. Genom att öka samarbetet såväl inom den kommunala organisationen som med fler samhällsaktörer kan pågående projekt och nya idéer fångas upp och utvecklas. Väsbyborna, näringslivet, akademin, Väsby promotion, kommuner, myndigheter, organisationer och internationella kontakter är några exempel på möjliga samarbetspartner. Upplands Väsby kommun är en lokal aktör som har mycket goda förutsättningar att ta ansvar och visa ledarskap i hållbarhetsfrågorna. Det innebär att det är kommunen som tar initiativ, driver på och samordnar arbetet inledningsvis. Nulägesanalys och kartläggning har under hösten 2014 gjorts utifrån den nya svenska standarden: ledningssystem för hållbar utveckling i kommun, landsting och regioner, SS854000:2014. Standarden valdes för att den baseras på att kommunen är en viktig plattform för samverkan mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Trenden visar att dessa frågor som helhet blir mer aktuella eftersom de olika aspekterna är starkt beroende av varandra.

3 3(8) 1.2. Syfte Väsby har tagit ställning för kommande generationer. Det är viktigt eftersom kommunen har ett ansvar att ta frågan om hållbar utveckling på allvar. Hittills har kommunen arbetat systematiskt och gått igenom hela den egna verksamheten ur ett miljöperspektiv. Nu vill vi ta nästa steg och fortsätta göra det arbetet tillsammans med andra. Vi vill tillsammans arbeta för en hållbar utveckling Verksamhetsstrategi och förutsättningar Projektet Hållbara Väsby är ett led i att nå visionen om ett hållbart samhälle. Kommunens ledningssystem styr verksamheternas aktiviteter mot övergripande mål i flerårsplanen, FÅP, under fyra perspektiv: Kund nöjd Väsbybo, Samhälle och miljö hållbart Väsby, Medarbetare attraktiv arbetsgivare, Ekonomi god ekonomisk hushållning. För projektet ligger dessutom följande underlag till grund: - Besluten i kommunstyrelsen under hösten 2014 om projektets genomförande och fortsättning - Miljöledningssystemet med ISO-certifieringen. Miljöledningssystemet är ett verktyg för att driva kommunens miljöarbete. - Miljöaktuellts ranking är mätmetod, vilket innebär att tidigare resultat och frågeområden behöver beaktas i uppdraget - Kartläggningen enligt SS :2014 Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner vägledning Flera planer och strategier finns och måste beaktas i projektet, se avsnitt 4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter. 2. Mål 2.1. Projektmål Projektmålet är att ta fram en strategisk handlingsplan för höjda ambitioner för en hållbar utveckling med miljöarbetet som utgångspunkt. Handlingsplanen blir ett ramverk för fortsatt arbete och ska omfatta både kommunens egen verksamhet och insatser som kommunen kan göra i samarbete med andra aktörer. Planen ska vara klar under Effektmål Väsby ska vara ett föredöme inom hållbarhetsområdet och bedriva ett systematiskt hållbarhetsarbete som leder till ett hållbart samhälle. Genom ett fördjupat samarbete med

4 4(8) medborgare, företagare och andra aktörer ska vår gemensamma miljö- och klimatpåverkan minska. Vi ska tillsammans bedriva ett systematiskt och innovativt arbete med tonvikt på kvalitet. Kommunens målsättning för fortsatt miljöarbete är att varaktigt vara bland de tre bästa i Miljöaktuellts ranking av Sveriges kommuner ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Vårt bidrag till en hållbar utveckling ska vara synligt och känt av andra för att inspirera och bjuda in till ökat engagemang av fler Förväntat resultat av Etableringsfasen En projektplan ska tas fram. Planen ska bland annat förtydliga fokusområdena och tydliggöra hur den strategiska handlingsplanen ska tas fram. Fokusområdena har tagits fram i förstudien med hjälp av SWOT-analyser av ämnesområdena i kartläggningen och sakområden i Miljöaktuellts ranking. Kartläggningen gjordes utifrån ämnesindelningen i SS :2014 Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner - vägledning. De fyra fokusområdena är: - Konsumtion och livsstil - Klimat och energi - Samhällsplanering inklusive trafik - Bättre levnadsvillkor Inom respektive fokusområde finns ett antal delområden som är återkommande, bland annat upphandling, livsmedel, avfall, transporter, energianvändning, folkhälsa, kultur, fritid samarbete med andra aktörer. Dessa delområden belyses på olika sätt inom de olika fokusområdena. Den strategiska handlingsplanen ska präglas av följande perspektiv: Partnerskap Kommunen ska ta initiativ och vara drivande i arbetet men för att lyckas nå målet måste det lokala näringslivet och andra myndigheter engageras. Samverkan med enskilda företag och branscher är en nyckelfaktor i arbetet. Delaktighet och medskapande För att få största möjliga effekt och förankring i arbetet ska Väsbys medborgare ha möjlighet att vara delaktiga och själva ta ansvar för sin miljöpåverkan och sitt bidrag till en hållbar utveckling. Sannolikt kan de metoder och verktyg för medborgardialog som används inom andra områden i kommunen också användas här.

5 5(8) Kommunikation Genom att fortsätta bedriva ett ambitiöst kommunikationsarbete om miljöfrågorna kan Upplands Väsby fortsätta vara ett gott exempel och föredöme för andra aktörer. Kommunikation ska ses som ett verktyg i arbetet med hållbar utveckling och användas för att driva förändringar, sprida goda exempel och fortsätta bygga stolthet för Väsby. Uppföljning För att säkerställa att arbetet går åt rätt håll och skapa möjligheter till ständiga förbättringar är kontinuerliga uppföljningar och avstämningar viktiga verktyg. De skapar också goda kommunikationstillfällen som ökar delaktigheten och höjer engagemanget i arbetet. Uppföljning sker löpande och följer rapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige enligt kommunens ledningssystem. Till projektplanen behöver följande undersökas och tas fram: Förtydliga projektmål utifrån uppdraget och fokusområdena Beskrivning av hur vi strategiskt och praktiskt ska arbeta med fokusområdena, inklusive prioriteringar och avgränsningar Konkreta mål och nyckeltal Eventuellt föreslå nya fokusområden Bedömning av behovet av att fördjupa kartläggningen inom vissa områden Hur vi kan bidra till att skapa rätt förutsättningar i organisationen Hur vi kan involvera medarbetare och externa aktörer i arbetet 3. Krav på projektet 3.1. Miljö Den strategiska handlingsplanen bidrar till en hållbar utveckling. Det överensstämmer väl med kommunens miljöpolicy och miljömålen i flerårsplanen. Genom projektet blir kommunen än mer rustad att möta kommande lagkrav och andra förändringar Avgränsningar Projektet fokuserar på hållbar utveckling, dvs skärningspunkten mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Genomförandet av aktiviteter i den strategiska handlingsplanen ingår inte.

6 6(8) 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Grunden för projektet är att koppla ihop redan pågående projekt och verksamheter för att få synergieffekter. Det kan utvecklas till nya arbetssätt och aktiviteter. I kartläggningen uppmärksammades en mängd projekt och verksamheter som kan kopplas till projektet. Här listas ett urval: - Arbete med översiktsplan - Plan för ekosystemtjänster - Upphandlingspolicy - Klimatavtal Väsby - Energi- och klimatstrategi/energiplan - CERO-analys - Energi- och klimatrådgivning - Miljöcertifiering enligt ISO Handlingsplan för klimatanpassning - Väsby Promotion

7 7(8) - Medborgardialoger - Arbetsmarknadsprojekt - Jämställdhetsstrategi och arbete med jämställdhet - Arbete med avfallsfrågor - Arbete med trafikplanering - Arbete med samhällsplanering - Arbete med natur och vattenvård - Arbete med folkhälsa - Se kartläggningen för ytterligare kopplingar 5. Tidplan 20 januari projektdirektiv beslutas av koncernledningen 1 februari ny projektgrupp utsedd mars projektplan klar april-oktober arbete enligt projektplan maj lägesrapport till miljö- och planutskottet alternativt även KS 1 oktober konkreta aktiviteter förs in i berörda verksamhetsplaner för november utkast till strategisk handlingsplan klart 6. Projektbudget 6.1. Projektkostnader Kostnad för projektledare Kommunikation Kompetensutveckling Möten, studiebesök och liknande Debitering av arbetstid på projektet Totalt: 750 tkr 6.2. Projektfinansiering Finansiering av projektet, dvs framtagande av strategisk handlingsplan görs inom kommunstyrelsens budgetram enlig beslut i KS 198, den 1 december Överlämnande Projektet ska resultera i en strategisk handlingsplan, dvs ett ramverk för fortsatt arbete. Projektavslut planeras vara under november Konkreta aktiviteter ska tas med i berörda kontors verksamhetsplaner för kommande år (2016). Nya arbetssätt och forum ska ha etablerats alternativt ha en plan för etablering.

8 8(8) 8. Projektorganisation Styrgrupp för projektet bildades under september 2014 efter beslut i koncernledningen. Deltagarna i styrgruppen representerar olika sak- och intresseområden. Följande personer ingår: Thomas Thunblom, chef kontoret för samhällsbyggnad, KSB Amra Barlow Lindqvist, VD Väsbyhem Maria Röstberg, chef kultur och fritid Bengt Pålsson, näringslivsstrateg, ersätts under februari av nye näringslivschefen Anders Wink Christina Nylund-Karlsson, Norlandia förskolor Eva Bergh, miljöstrateg, projektledare och företräder projektägaren Under hösten 2014, förstudiefasen, arbetade en tillfällig projektgrupp. En permanent projektgrupp tillsätts för projektet av projektledaren när beslut om projektdirektiv tagits. Referensgrupp/er: beskrivs i projektplanen. 9. Referenser och bilagor - Beslut i kommunstyrelsen: o 122, 1 september 2014 o 198, 1 december SS :2014, Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner vägledning - Swecos rapport med Upplands Väsbys resultat i jämförelse med andra kommuner i Miljöaktuellts ranking Upplands Väsbys Vision Pågående arbetet med ÖP