Frisk luft. Skyddande ozonskikt

Transkript

1 Innehåll Tomelilla och miljön 2 Sammanställning av gröna nyckeltal; är Tomelilla på rätt väg? 3 Frisk luft 4 Storslagen fjällmiljö 4 Grundvatten av god kvalitet 5 Levande sjöar och vattendrag 6 Hav i balans samt levande kust och skärgård 6 Myllrande våtmarker 7 Ingen övergödning 8 Bara naturlig försurning 9 Rara grodor i Tomelilla 10 Levande skogar 12 Ett rikt odlingslandskap 13 God bebyggd miljö 14 Giftfri miljö 15 Säker strålmiljö 16 Skyddande ozonskikt 16 Begränsad klimatpåverkan 17 Sammanställning av miljöskulder och miljökapital 19 Kontakta oss 20 Text: Tomelilla kommun Idé och beräkningar: EAL Miljö Ekonomi Juridik AB Form och original: Idéoluck AB Tryckning: Litografen AB i Vinslöv Foton där inget annat anges: Susanne Åberg Tomelilla och miljön Det talas en hel del om miljön. Via TV, radio och tidningar nås vi ständigt av rapporter om miljön, och mestadels är det dåliga nyheter. Gifter sprids, djur och växter dör, människor blir allergiska och sjuka, växthuseffekten ändrar klimatet. Vi kan inte längre vistas i solen så länge vi vill eller dricka vattnet i vattendragen. Samtidigt görs en hel del för att vända trenden, både bland myndigheter, företag och genom ideella föreningar och privatpersoner. Världens länder enas om gemensamma handlingsprogram för hur vi ska lösa problemen. Detta har lett till bl.a. Agenda 21. I Sverige har miljökvalitetsmål antagits av riksdagen, och myndigheter som Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen arbetar vidare med hur man konkret ska uppnå dessa mål. Många företag miljöcertifierar sig. Som privatperson kan man hjälpa till genom att välja miljömärkta produkter eller genom att ibland cykla eller ta bussen, istället för att köra bil. Men hur ser det ut i Tomelilla? Hur mår miljön här är det bättre eller sämre än på andra ställen? Det har vi försökt ta reda på. Vi har utgått från de 15 miljömålen, för att se vad de innebär för Tomelillas del och hur väl vi uppfyller dem. För att göra det extra konkret har vi också räknat på vad det skulle kosta att åtgärda alla miljöproblem i kommunen, och våra tillgångar har räknats om till miljökapital. Till det som kommer på Tomelillas pluskonto hör vår vackra och värdefulla natur. På det här sättet blir det förhoppningsvis lättare att se hur miljön hänger ihop med ekonomin, både här i Tomelilla och i världen omkring. Och för att ytterligare poängtera detta, väljer vi att kalla hela denna redovisning Miljöbokslut. För precis som när det gäller ekonomin, måste vi ju kunna redogöra för hur vi har förvaltat våra miljötillgångar. Miljöbokslutet kan ses som en början på något nytt. Nu vet vi vad som är bra och vad som är mindre bra i kommunen, och därmed kan vi lättare arbeta med rätt saker. Arbetet med miljöbokslutet är dessutom till ganska stor del baserat på antaganden och uppskattningar, eftersom det har saknats kunskap. Insikten om hur lite vi vet är också en viktig lärdom och en bra grund för att arbeta vidare. Det är vår förhoppning att detta miljöbokslut ska fungera både som kunskapsunderlag och inspiration i miljöfrågor för alla som arbetar eller bor i Tomelilla kommun. John Johansson Kommunalråd Sammanställning av gröna nyckeltal Frisk luft Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare) Grundvatten av god kvalitet Vattenkvalitet enskilda vattentäkter nitrat, prov med hälsomässig anmärkning (%) bakterier, otjänliga prov (%) Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Observationer av rödlistade arter (antal) Ingen övergödning Åtgärdade enskilda avlopp (%) 6, Bara naturlig försurning Energi för tjänsteresor kommunal förvaltning (kwh/årsarbetare) Levande skogar Miljöanpassat skogsbruk FSC-certifierad skog (%) PEFC-certifierad skog (%) Skyddad natur (%) 6,7 6,8 1,8 1,8 1,3 1,3 Ett rikt odlingslandskap Åkermark godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel (%) 1,5 7,7 3,0 Åkermark med stöd för ekologisk odling (%) 3,8 3,6 10,5 11,6 7,8 8,2 Inköpta ekologiska livsmedel, kommunal förvaltning (%) 0 0, ,3 God bebyggd miljö Deponerat hushållsavfall (kg/invånare) Återvinning av förpackningar och papper (kg/invånare) papper, varav ,5 63,9 83,2 92,1 tidningar 46,2 44,5 50,2 52,3 56,7 63,1 förpackningar 14,2 15,8 7,2 7,2 5,4 6,0 wellpapp 48,9 44,3 4,1 4,5 21,1 22,9 glas 24,6 24,2 15,5 1,6 19,5 17,1 metall 1,9 1,8 0,6 0,8 1,7 1,3 plast 5,9 4,8 1,1 1,6 10,9 2,6 Giftfri miljö Godkänt slam (%) Fosfor från slam som används i jordbruk eller växtodling (%) Tungmetaller i slam (mg/kg torrsubstans): kvicksilver 0,73 0,50 0,99 0,73 0,52 0,41 kadmium 0,87 1,06 0,81 0,79 1,10 1,50 bly Säker strålmiljö Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Energianvändning (kwh/invånare) total energianvändning uppvärmning och el i bostäder uppvärmning och el i servicesektorn Utsläpp av fossilt koldioxid (ton/invånare) 4,9 4,4 4,8 Fönybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%) Värme i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) El i kommunens lokaler (kwh/m 2 ) Förnybar energi i kommunens lokaler (%) , Är Tomelilla Kommentar på rätt väg? Innebär en kraftig omställning av bl.a. trafiksystemet Komplext problem Svårt att återskapa vattenbalansen Kräver aktiv anläggning av olika typer av våtmarker Kräver stora förändringar inom bl.a. jordbruket Beror i huvudsak på utsläpp utanför kommunen Målet kan nås om dagens arbete fortsätter Kräver insatser av olika slag på flera olika nivåer i samhället Ett komplext mål som kräver en fortsatt framsynt planering av kommunen Troligen svårt att nå inom utsatt tid genom den mängd av kemikalier som idag finns i samhället Kräver åtgärder mot radon i bostäder Tidigare utsläpp kommer att påverka ozonskiktet under lång tid Kräver kraftiga insatser inom flera sektorer och på individnivå Rött ljus: målet är svårt att nå även med kraftfulla åtgärder. Gult ljus: vi är på rätt väg, men det är tveksamt om målet kan nås inom utsatt tid. Grönt ljus: målet bör gå att nå inom utsatt tid

2 Trafikens utsläpp av VOC (kg/invånare) Kommun 2000 Tomelilla 20 Sjöbo 20 Höör 18 VOC är ett samlingsnamn för en mängd flyktiga organiska ämnen (i huvudsak kolväten) med negativa miljö- och hälsoeffekter. Vid ofullständig förbränning av bl.a. bensin, dieselolja och ved följer kolväten med avgaserna ut. VOC kommer även från organiska lösningsmedel. En inventering av landsbygdens energianläggningar har påbörjats (2001). 152 fastigheter har inventerats fram till årskiftet2001/2002. Inventering av landsbygdens energianläggningar fortsätter. Frisk Luft Sveriges mål och länsstyrelsens bedömning Miljökvalitetsmålet är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Möjligheterna för Skåne att nå miljökvalitetsmålet till 2020 bedöms vara små även med kraftfulla åtgärder. Tomelilla station I kommunen är halterna av svaveldioxid och kväveoxider lägre än de miljökvalitetsnormer, d.v.s. högsta tillåtna värden, som har satts upp för en god luftkvalitet i tätorter. Halterna av marknära ozon är dock under perioder av sommarhalvåret så höga att skador på vegetationen med all sannolikhet uppkommer. De föroreningar som främst bidrar till bildning av marknära ozon är kväveoxider och VOC. I Tomelilla står vägtrafiken och den småskaliga vedelningen för 70% av utsläppen av VOC, medan hela 90% av kväveoxiderna kommer från vägtrafiken och arbetsmaskiner. Med katalysator på bilen släpps dock mindre kväveoxider och kolväten ut, och VOC-utsläppen från vedeldning kan åtgärdas genom utbyggnad av fjärrvärmenätet eller genom att byta ut icke-miljögodkända vedpannor mot pannor med ackumulatortank. För att minska VOC-utsläppen kan man byta ut icke-miljögodkända pannor mot pannor med ackumulatortank. Eftersom uppgift om antal icke-miljögodkända pannor saknas, har ingen miljöskuld kunnat beräknas. Istället kan man jämföra med de ekonomiska förluster som uppkommer p.g.a. utsläppen till luft. I Skåne uppstår varje år skördeskador motsvarande 125 miljoner kr p.g.a. för höga halter marknära ozon. Utslaget på andelen åkermark i länet ger det en skördeförlust i Tomelilla om 6 miljoner kr årligen. Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålet innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det kommer att bli svårt för Skåne att nå målet till 2020 även med kraftfulla insatser. Effekterna av nuvarande markanvändning finns kvar i flera decennier. Tillgången på grundvatten av bra kvalitet är i stort sett god i kommunen. Vid några tillfällen har man funnit rester av bekämpningsmedel i den kommunala grundvattentäkten. Detta beror på att förorenat vatten från Fyleån vid kraftig pumpning kan tränga in i täkten. För att skydda grundvattnet måste man därför se över användningen av bekämpningsmedel i avrinningsområdet, anlägga skyddszoner längs Fyleån och dess biflöden, samt undvika kraftigt grundvattenuttag. Det finns en målsättning att skyddszoner ska finnas längs Fyleån och inom dess avrinningsområde. Inom det kommunala skyddsområdet för reservvattentäkten ligger det nedlagda sågverket Tomelilla Trävaru. Innan sågverket gick i konkurs 1981 hanterades här en rad giftiga ämnen som har lång livslängd. Eftersom jordarten i området är sandig och spridningsförutsättningarna är goda finns stora risker att föroreningar från området tränger ner i reservvattentäkten. Ungefär vart fjärde hushåll i Tomelilla som tar sitt dricksvatten från egna brunnar har problem med för höga nitrathalter i vattnet. Av de brunnar som provtagits under de senaste tio åren har dessutom ca 8% visat sig ha otjänligt dricksvatten till följd av bakterier. Att åtgärda de enskilda brunnar i kommunen vars dricksvatten inte lever upp till Livsmedelsverkets krav beräknas kosta ungefär 11 miljoner kr. hälsomässig anmärkning Enskilda vattentäkter, nitrat 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tomelilla Sjöbo Höör Diagrammet visar andelen av kommunens vattenprovtagna brunnar som fått hälsomässig anmärkning för nitrat. Orsaken till höga nitrathalter kan t.ex. vara påverkan från gödselanläggningar, avlopp eller nedfall av luftföroreningar. Avlopp och gödselhantering kan också orsaka problem med bakterieinträngning i enskilda brunnar (se nedan). Andel av kommunens vattenprovtagna brunnar vars vatten är otjänligt p.g.a. bakterier (%). I Sjöbo kan uppgifter från tidigare år tas fram på begäran. År Storslagen fjällmiljö Sveriges mål Miljökvalitetsmålet är att fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Målet är ej relevant för Skåne och behandlas därför inte här. Under år 2000 och 2001 har mikrobiologiska prover tagits i 85 respektive 80 enskilda vattentäkter. Motsvarande siffror för kemiska analyser är 64 respektive 59 enskilda vattentäkter. En utredning har gjorts om hur man ska komma tillrätta med bekämpningsmedlen i vattentäkten i Fyledalen. Markägare i Nybroåns avrinningsområde har informerats om behovet av skyddszoner. Provtagning i vattentäkten i Fyledalen fortsätter. Om problemen med bekämpningsmedel kvarstår, kommer åtgärder att vidtas. 4 5

3 Lokala investeringsprogram, LIP, har som syfte att påskynda omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. LIP i Tomelilla har finansierats av staten, kommunen och privata/ideella aktörer och pågick /2001. För att följa tillstånd och utveckling hos ett vattendrag, upprättar man kontrollprogram. Inom dessa kan man t.ex. mäta halter av näringsämnen och gifter eller undersöka vilka arter som lever i vattnet. Inom ramen för det lokala investeringsprogrammet (LIP) genomfördes ett projekt om vattenvård och folkbildning i Skåne Tranås by. En arbetsgrupp med representanter för Tomelilla, Hörby, Simrishamn och Kristianstad har arbetat med att ta fram underlag för ett kontrollprogram för Östra Skånes åar. Arbetet med att bilda ett vattenvårdsförbund för dessa har påbörjats. En bekämpningsplan för jätteloka har tagits fram. Markägare längs Nybroån med biflöden har informerats om växtens farlighet, olika bekämningsmetoder m.m. Arbetet med Östra Skånes åar fortsätter. En särskild stadgekommitté ska fastställa formerna för det kommande vattenvårdsförbundet, som förhoppningsvis kommer att bildas under året. Rosendals avloppsreningsverk, Tomelilla Levande sjöar och vattendrag Sveriges mål och länsstyrelsens bedömning Miljökvalitetsmålet är att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Det bedöms som realistiskt att Skåne når miljökvalitetsmålet till Vattenkontroll har pågått under lång tid, och det är därför på många platser möjligt att upprätta åtgärdsprogram utifrån befintligt kunskapsunderlag. Trydeån I Tomelilla kommun finns ett antal olika vattendrag av varierande storlek, medan alla sjöarna är små. Både sjöar och vattendrag har, nationellt sett, höga näringshalter. Eftersom vattendragen och deras avrinningsområden sträcker sig över flera kommuner, samarbetar man över kommungränserna när det gäller kontrollprogram och åtgärder. Nybroåkommittén är ett vattenvårdsförbund med gemensamt kontrollprogram och berör för Tomelillas del Fyleån, Trydeån, Örupsån, Välabäcken m.fl. Ett liknande samarbete håller på att byggas upp för Östra Skånes åar, där Julebodaån, Verkeån och Tommarpsån ingår. Redan idag finns kontrollprogram för Tommarpsån. Inom Kävlingeåns avrinningsområde har mätningar skett så länge, att man numera även arbetar med förbättrande åtgärder inom Kävlingeåprojektet. I Nybroån med biflöden arbetar ideella krafter med att undanröja vandringshinder och förbättra framkomligheten för fisk. Läs mer om höga näringshalter, igenväxning och Kävlingeåprojektet under Ingen övergödning. Hav i balans samt levande kust och skärgård Miljökvalitetsmålet är att Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Det kommer att bli svårt för Skåne att uppnå målet till 2020, även om kraftfulla åtgärder sätts in. Tomelilla har ingen kust. Trots det berörs kommunen av målet, eftersom gödande ämnen från jordbruk, enskilda avlopp m.m. följer med åarnas vatten ut i havet och även där bidrar till övergödning. Läs mer under Ingen övergödning. Mikael Gustafsson Vanlig groda, Rana temporaria Myllrande våtmarker Miljökvalitetsmålet är att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Möjligheterna för Skåne att nå målet till 2020 anses vara goda. Det förutsätter dock att arbetet med att skydda befintliga våtmarker och anlägga nya fortgår. Liksom i övriga Skåne har större delen av de naturliga våtmarkerna försvunnit under de senaste 100 åren. Vattennivåerna sänktes för att öka arealen produktiv skogs- och jordbruksmark och därmed kunna försörja den växande befolkningen. Idag finns uppskattningsvis 5-10% av den ursprungliga arealen våtmark kvar i Tomelilla. Många våtmarksarter har blivit allt mer sällsynta när våtmarkerna blivit färre. Naturvårdsverket har tagit fram åtgärdsprogram för en del av dessa, t.ex. lökgroda och lövgroda, vilka båda finns kvar i Tomelilla. (Läs mer om hotade grodor på mittuppslaget, s ) Numera anläggs en hel del nya våtmarker i kommunen, främst dammar. Ibland är målet att öka den biologiska mångfalden, t.ex. gynna sällsynta grodor eller fåglar, medan andra våtmarker framför allt är avsedda att minska näringsbelastningen i vattendrag. Det finns tre områden i kommunen som är upptagna i Naturvårdsverkets myrskyddsplan. Källkärren i Benestads backar och kalkkärret vid Örup ligger inom naturreservat. Det tredje området utgörs av källkärren vid Ullstorp. Från Tomelilla har åtminstone 65 rödlistade kärlväxter försvunnit till följd av bl.a. utdikning av våtmarker, färre naturskogar och ett mer intensivt jordbruk. Att återintroducera dessa med hjälp av en konstlad miljö, t.ex. en botanisk trädgård, skulle kosta minst 13 miljoner kr. För att växterna ska ha möjlighet att återvända på naturlig väg, krävs att man återställer deras naturliga miljöer, vilket skulle innebära mångdubbla kostnader. Men inte heller då finns några garantier för att växterna kommer tillbaka. Om arterna är helt utrotade finns självklart inget sätt att få tillbaka dem till Tomelilla. I miljöskulden har vi inte räknat på kostnaderna för försvunna svampar, lavar, mossor, alger, däggdjur, fåglar eller andra djur. Antalet observationer per år av rödlistade arter som fram till årsskiftet 2001/2002 registrerats i ArtDatabankens observationsdatabas. Generellt finns det en eftersläpning i systemet, vilket innebär att det kan ta några år innan nyligen gjorda inventeringar syns i materialet. År Våtmark utgörs av mark där vatten under en stor del av året finns strax under, i eller strax över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden. Minst 50% av växtligheten ska utgöras av arter som är speciella för våtmarksmiljöer. Till våtmarker räknas också tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag. Rödlistade arter är arter som enligt särskilda kriterier löper risk att försvinna från landet. Rödlistorna innehåller kategorierna Försvunnen, Akut hotad, Starkt hotad, Sårbar, Missgynnad och Kunskapsbrist. Naturreservatet Högaborg har bildats för att skydda grodorna. Ytterligare ett naturreservat, i Tryde, är på gång för grodornas skull. 6 7

4 Åtgärdade enskilda avlopp 100% 80% 60% 40% För att minska övergödningen i sjöar, vattendrag och hav kan man anlägga våtmarker där gödande ämnen tas upp av växtlighet, sedimenterar eller avgår till luften. Det är också nödvändigt att åtgärda de enskilda avlopp som har bristfällig rening. För Tomelilla skulle det kosta ca 120 miljoner kr att anlägga tillräckligt med våtmarker och åtgärda alla enskilda avlopp. Kostnaden för avloppen baseras på den tidigare avloppsinventeringen, utförd omkring När stora mängder näringsämnen (främst kväve och fosfor) hamnar i sjöar, vattendrag och kustvatten, ökar tillväxten av alger och annan växtlighet. Detta kallas övergödning. Vissa arter gynnas av de höga näringshalterna, medan många andra försvinner. När de stora mängderna växtmaterial senare bryts ner, förbrukas mycket syre, vilket leder till syrebrist och döda bottnar. 20% 0% Diagrammet visar andelen enskilda avlopp som uppfyller dagens krav på rening. Eftersom en ny inventering påbörjats i Tomelilla under 2001, har utgångsläget varit att endast avlopp byggda fr.o.m eller avlopp som godkänts i eller åtgärdats efter den nu pågående inventeringen uppfyller dagens krav. För totalantal avlopp har siffror från förra inventeringen använts. Höörs kommun har arbetat aktivt med frågan sedan slutet av 1980-talet, och i Sjöbo har inventeringen pågått i några år. Andel fosfor från reningsverksslam som återförs till jordbruksmark och växtodling (%). Allt slam från reningsverken i de tre kommunerna återanvänds idag till någon form av odling vilket är ett mycket gott betyg på slammets kvalitet och sluter kretsloppet mellan stad och land. Tomelilla Sjöbo Höör Reningsverken har inventerats (2000). Inventering av enskilda avlopp har påbörjats (2001). 152 avlopp har inventerats fram till årsskiftet 2001/2002. För avlopp med bristfällig rening ställs krav på förbättringar. Som ett projekt inom LIP har Tomelilla golfklubb miljöanpassats (avslutat 2000). (Åtgärderna berör flera miljömål.) Vid tillsyn har kontrollerats att lantbrukarna efterlever regler om vintergrön mark, spridningstidpunkter för gödsel m.m. Träffar har anordnats, där lantbrukare har informerats om vad de kan göra för att minska näringsläckage från åkermark. Arbetet i Kävlingeåprojektet har fortsatt. Inventeringen av enskilda avlopp fortsätter. Kävlingeåprojektet går in i en fas där man fokuserar mer på Tomelilla. Intresserade markägare kan kontakta kommunekologen. Ekologgruppen Anläggande av damm inom Kävlingeåprojektet Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheter till allsidig användning av mark och vatten. I Skåne kommer målet inte att uppnås till Det har varit svårt att få gehör för de stora förändringar som krävs för att komma till rätta med problemet. Främst berörs jordbruket och trafiken. Övergödningen är ett av de största och mest angelägna miljöproblemen i Tomelilla. Vattendragen har höga halter av gödande ämnen, och grundvattnet har på många håll ohälsosamt höga halter nitrat. Igenväxningen av vattendragen har även en negativ påverkan för många djur och växter. Större delen av det luftburna nedfallet av kväveföreningar kommer från källor långt utanför Tomelilla, både från andra kommuner och från övriga Europa. Källorna till kväve och fosfor inom kommunen är vägtrafik, reningsverk, enskilda avlopp och näringsläckage från jordbruket. Åtgärderna för att komma till rätta med övergödningen är av många olika slag. Enskilda avlopp inventeras, och de kommunala avloppsreningsverken byggs om och förbättras för att rena bättre. Jordbrukets utsläpp kan begränsas genom t.ex. minskad konstgödselanvändning, ökad areal vintergrön mark, rätt lagring av urin och gödsel och anläggande av skyddszoner. I Kävlingeåprojektet, som för Tomelillas del berör Sillarödsbäcken, Djurrödsbäcken och Tranåsbäcken, försöker man minska näringsläckaget från jordbruksmarken via vattendragen ut i havet genom att anlägga våtmarker (främst dammar) och skyddszoner. I och med projektet har hittills tre dammar anlagts i kommunen, och fler är planerade. Med hjälp av prover från vattendragens kontrollprogram bedöms om tillståndet förbättras eller försämras. Camilla Jönsson Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet är att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Skåne kommer troligen att uppnå målet till 2020, men det förutsätter att trafikens utsläpp av kväveoxider minskar kraftigt. Nedfallet av försurande ämnen i kommunen överskrider den belastning som ekosystem och arter långsiktigt tål utan att ta skada. Utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid i kommunen har minskat med 20% respektive mer än 90% sedan Större delen av nedfallet kommer från källor utanför såväl kommunen som landet. Utgår man från berggrundsförhållanden borde Tomelilla dock inte höra till de värst utsatta områdena. Enligt länsstyrelsen kan man räkna med att all skog i södra Skåne är kraftigt försurad. Skogen i Tomelilla kommun består till stora delar av bok och gran, och man kan anta att både skog och mark i kommunens norra delar är försurningspåverkade. Vattnet har däremot hittills klarat sig bra. Eftersom kalkning ännu främst används i områden med försurat ytvatten, är behovet i kommunen begränsat. Ingen kalkning förekommer idag i kommunen, så vitt miljö- och byggnadskontoret känner till. Att återställa den försurade skogsmarken i Tomelilla beräknas kosta ungefär 122 miljoner kr. Ingen miljöskuld har beräknats för försurat vatten, då vattendragen i kommunen än så länge har kunnat stå emot försurningen, trots att den kritiska belastningsgränsen överskrids för både svavel och kväve. Transportenergi för tjänsteresor. Åtgången fossilt bränsle per person inom den kommunala förvaltningen (kwh/årsarbetare). En förklaring till den lägre förbrukningen i Höör kan vara de goda tågförbindelserna, som även utnyttjas av kommunanställda. Tomelilla Sjöbo Höör En energirådgivare har anställts och arbetar en dag i veckan. Energirådgivaren finns på Miljö- och byggnadskontoret på torsdagar. 8 9

5 Långbensgroda (Rana dalmatina) Lövgroda (Hyla arborea) Lökgroda (Pelobates fuscus) SÅRBAR Förekommer på Öland, i sydöstra Småland, östra Blekinge och sydöstra Skåne. Är knuten till större skogskomplex och hotas av att tidigare löv- och blandskog omplanteras med granskog, vilket försämrar lokalklimatet i små skogsvatten. Födosöket försvåras dessutom av igenplantering av öppna ängar i skogen. Ganska många lokaler i Tomelilla. MISSGYNNAD Förekommer i södra Skåne. Grön och aningen lövlik. Har tidigare funnits i större delar av Skåne och även i Blekinge. Söker föda i bl.a. träd och buskar, i vilka de klättrar med hjälp av sugkoppar på fötterna. De nödvändiga miljöerna ligger ibland långt åtskilda och tvingar grodorna att vandra kilometervis. Många lokaler i Tomelilla kommun. STARKT HOTAD Förekommer i södra och sydvästra Skåne. Bunden till sandiga marker. Har en hornlik grävknöl och är anpassad till ett grävande liv. Nattaktiv. Hot bl.a. djupare plöjning av mark, fisk-/kräftinplantering, vägar. Fordrar öppen mark runt lekvattnen. Ett antal lokaler i Tomelilla kommun; ca en tredjedel av den svenska populationen finns på en enda lokal i kommunen. Foton: Boris Berglund Rara grodor i Tomelilla Ljudet av kväkande grodor under lekperioden var förr ett välkänt ljud för alla på den skånska landsbygden och gav säkert försommarnätterna en trolsk prägel. Tyvärr tillhör ljudet en svunnen tid på många håll. Förutsättningarna har förändrats och grodorna har blivit färre eller till och med försvunnit. Men i Tomelilla trivs fortfarande många av de sällsynta arterna. För några hundra år sedan såg Skåne inte alls ut som det gör idag. Överallt fanns små gölar, dammar och våtmarker, bäckar och åar. På många håll var marken sank eller tidvis översvämmad och mindre lämplig för odling. Dessa områden användes istället till bete eller slåtter. Landskapet var ett lapptäcke av dungar, buskage, skogar, vägrenar, stenrösen och -gärdsgårdar och öppen gräsmark. Detta var en idealisk miljö för många grodarter. Alla grodor är beroende av vatten under lekperioden, och även under resten av året är vattensamlingar en viktig förutsättning för de flesta grodor. Blandningen av olika naturtyper behövs för att grodorna ska kunna hitta föda, men också för att de ska kunna transportera sig mellan olika områden. Under 1800-talet växte befolkningen kraftigt, och behovet av odlingsbar mark ökade. Ny teknik gjorde att man kunde dika ut och föra bort vatten från stora arealer mark, som då torrlades och kunde användas till t.ex. sädesodling. Åar och bäckar rätades ut eller lades i rör. Dammar och småvatten försvann. Man räknar med att % av de skånska våtmarkerna har försvunnit. Därmed försvann också grodornas lekvatten. Kraftfullare maskiner gjorde att odlingshinder i form av Hotade arter förs upp på den s.k. rödlistan, där de rangordnas efter graden av hot. Hotnivåerna är: Försvunnen Akut hotad Starkt hotad Sårbar Missgynnad Kunskapsbrist åkerholmar och stenrösen kunde tas bort och små åkrar kunde sammanfogas till större. På så sätt utplånade det rationella jordbruket många betydelsefulla grodmiljöer. Dagens tunga traktorer är i sig också ett hot, eftersom de ökar plogdjupet och därmed skadar grodor som ligger nedgrävda i jorden. Vägar är också ett hot mot grodor. På väg mot sina lekvatten är grodorna tvungna att passera vägarna, och många blir då ihjälkörda. På samma sätt har urbaniseringen skadat grodorna. Och fortfarande idag förstörs lekvatten genom dumpning av sten, skrot, gift m.m. Inplantering av fisk, kräftor och ankor leder till att grodor, yngel och grodägg blir uppätna. Skogsplantering gör att grodornas miljöer förstörs eller försvinner. När dammar beskuggas, blir vattnet för kallt för att grodorna ska kunna leka och utvecklas. Men på vissa ställen har grodorna klarat sig bättre. Utdikningen har inte varit så hård, en del vattensamlingar har fått vara kvar, och jordbruket har inte utplånat alla småbiotoper. Just i Tomelilla kommun trivs fortfarande flera av de sällsynta arterna. Och kanske vågar vi tro att Ordlista biotop naturtyp inom vilken ett djur lever, t.ex. betesmark, lövskog eller damm lokal område inom biotopen som djuret är knutet till population grupp av djur inom ett begränsat område lekperiod den tid på året då djuren fortplantar sig den negativa trenden har vänt. På vissa lokaler i kommunen växer populationerna. Nya dammar, anpassade för grodornas krav, grävs. Här i kommunen bildades ett nytt naturreservat i november, just för grodornas skull, och fler är på gång. Viktigt att veta om grodor och groddammar: Alla groddjur i hela Sverige är fridlysta. Alla småvatten i odlingslandskapet är skyddade genom så kallat generellt biotopskydd. Vill du själv vara med och hjälpa grodorna, t.ex. genom att anlägga en damm? Vänd dig till kommunekologen i Tomelilla eller till länsstyrelsen

6 Miljöanpassat skogsbruk. Andel av skogsarealen som är certifierad enligt FSC respektive PEFC (%). FSC PEFC FSC PEFC Tomelilla Sjöbo Höör Andel skyddad natur av total land- och vattenareal i kommunen (%). Hit räknas naturreservat, nationalpark, naturminne, biotopskyddsområde m.m. Tomelilla 6,7 6,8 Sjöbo 1,8 1,8 Höör 1,3 1,3 FSC står för Forest Stewardship Council. Bakom FSC står Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Skogsindustrierna med flera. PEFC står för Pan-European Forest Certification och är de privata skogsägarnas motsvarighet till FSC. Båda systemen uppmuntrar till ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt skogsbruk. Örups almskog Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Miljökvalitetsmålet är att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas, samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Det kommer bli svårt för Skåne att uppnå målet till 2020, även om kraftfulla åtgärder vidtas. Tomelilla är en jordbruksbygd, med både brukad åkermark och stora arealer naturbetesmark. På ca 70% av åkermarken bedrivs ett intensivt jordbruk, och en förhållandevis stor del av befolkningen (ca 10%) livnär sig på jordbruk. Sett ur turistsynpunkt är odlingslandskapet en av kommunens lockelser. Det varierande landskapet är vackert och innehåller många småbiotoper och sällsynta arter. Många av dessa finns kvar tack vare naturbetesmarkerna. Enligt länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering (1989/1993) finns ca 1100 hektar värdefull naturbetesmark i kommunen. Till de mest välkända områdena hör Brösarps norra och södra backar. Bland rödlistade arter i odlingslandskapet i kommunen kan nämnas svartfläckig blåvinge, stor sandlilja, sandnejlika, kornsparv och mörk stjälkröksvamp. För att skydda den biologiska mångfalden i odlingslandskapet kommer ett naturvårdsprogram att tas fram. Dessutom finns nationella åtgärdsprogram för att skydda vissa arter, t.ex. fältnocka och fältpiplärka. Ekologiskt jordbruk (inkl KRAV) 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Diagrammet visar ekologiskt jordbruk (inklusive KRAV) i de tre kommunerna. Nyckeltalet utgörs av andelen åkerareal som uppbär miljöstöd för ekologisk odling. Andelen åkerareal som är godkänd för produktion av KRAV-märkta livsmedel (%). Kommun Tomelilla 1,1 1,5 Sjöbo 7,7 Höör 1,1 3,0 Andel inköpta livsmedel inom kommunal verksamhet som är ekologiskt producerade enligt KRAV eller liknande (%). Ett sätt att stödja utvecklingen av ett hållbart jordbruk är just att köpa ekologiskt producerade livsmedel. Detta signalerar att marknaden för ekologiska produkter inte är tillfällig och att lantbrukarna varaktigt kan räkna med att få avsättning för sina produkter. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av värdefulla naturområden. Genom sitt medlemskap i EU har Sverige åtagit sig att vidta nödvändiga bevarandeåtgärder i dessa områden. Miljökvalitetsmålet är att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Det bedöms vara möjligt för Skåne att uppnå målet till Tomelilla 0 0,08 Sjöbo 0 0 Höör 1 0,3 En kommunekolog har anställts. Tomelilla kommun har tillsammans med Simrishamns kommun, länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen drivit ett kombinerat landskapsvårds- och arbetsmarknadsprojekt med syfte att sköta skyddade naturområden. Landskapsvårdsprojektet fortsätter. Drygt hälften av skogen i Tomelilla är barrskog, men på många håll dominerar bokskog eller annan ädellövskog. I norra delarna av kommunen ligger Verkeåns naturreservat. I sydväst ligger Fyledalen, med skogsklädda sluttningar. Fyledalen ingår i Natura 2000, liksom t.ex. skogsområdena kring Kronovall och Listarumsåsens naturreservat. Totalt är uppskattningsvis 8% av skogen i kommunen skyddad som naturreservat eller biotopskyddsområde. Som en jämförelse var ca 5% av den produktiva skogen i Sverige avsatt för naturvårdsändamål År 2001 var 60% av skogen i Tomelilla FSC-certifierad och 10% PEFC-certifierad. Ädellövskog och annan lövskog har stor betydelse för den biologiska mångfalden. I skogarna i Tomelilla finns ett flertal rödlistade arter, t.ex. idegran, skogsveronika, rödtandad hättemossa, bokvårtlav, dystersopp och bokoxe. Den intensiva odlingen av åkermarken gör att humushalterna i marken sjunker. I Tomelilla ger det en miljöskuld om 142 miljoner kr. Humushalterna kan uppehållas genom att man odlar vallväxter som man sedan plöjer ner, vilket ger en årlig kostnad på 7 miljoner kr. Att upprätthålla hävd av Tomelillas betesmarker i klass 1 och 2 enligt ängs- och hagmarksinventeringen (högsta respektive mycket högt bevarandevärde) skulle kosta omkring 0,4 miljoner kr per år, vilket ger en miljöskuld om 7 miljoner kr. Tillsyn har skett på 160 lantbruk. En översiktlig återinventering av ängs- och hagmarksobjekt klass 1 och 2 gjordes under sommaren Tomelilla har gått med i projektet Skånes flora. Tillsyn kommer att ske på lantbruken i kommunen. 100 lantbruksföretag kontrolleras och informeras om problemen med bekämpningsmedel och näringsläckage från åkermark. Arbetet med naturvårdsprogram kommer igång på allvar. Programmet kommer att beröra både land och vatten

7 Avfall år 2000 kg/invånare återvunnet Diagrammet visar hushållsavfallet för år Den återvunna delen innefattar återvinning enligt producentansvar för förpackningar och returpapper samt för Höörs del kompost av Vått avfall. Genom projekt inom LIP har system för källsortering och kompostering upprättats inom skola och äldreomsorg. En inventering av campingplatserna har genomförts (2000). deponerat Insamlat material (förpackningar och returpapper) för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) papper ,5 63,9 83,2 92,1 tidningar 46,2 44,5 50,2 52,3 56,7 63,1 förpackn. 14,2 15,8 7,2 7,2 5,4 6,0 wellpapp 48,9 44,3 4,1 4,5 21,1 22,9 glas 24,6 24,2 15,5 1,6 19,5 17,1 metall 1,9 1,8 0,6 0,8 1,7 1,3 plast 5,9 4,8 1,1 1,6 10,9 2,6 God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Uppfyllande av målet ska bl.a. leda till minskning av buller, bevarande av grönområden, en bra avfallshantering samt minskad användning av naturgrus och energi. Skåne bedöms i huvudsak kunna uppnå målet till Det förutsätter dock kraftfulla insatser, framför allt från kommunerna. Kommunens främsta planeringsverktyg i arbetet med målet är översiktsplanen och detaljplanen. Genom dessa kan bl.a. de natur- och kulturvärden som finns i kommunen beaktas. Dessutom arbetar kommunen för närvarande med att ta fram ett kulturmiljöprogram, vilket kommer att användas som underlag i kommande planer och beslutsprocesser samt som informations- och undervisningsmaterial. I Tomelilla tätort beräknas 555 lägenheter vara utsatta för vägtrafikbuller som överstiger de uppsatta riktvärdena. En åtgärd för att få ner bullernivåerna inomhus är att fönstren bullerisoleras. Andra källor till buller eller oväsen är t.ex. skjutbanor, motorsport, flygfält, dansrestaurang, järnvägen och militära skjutövningar. Även avfallshanteringen omfattas av målet. I Tomelilla återvinns ca 30% av den totala avfallsmängden. Teoretiskt sett kan man ta ut 111,5 miljoner ton naturgrus i kommunen innan gruset tar slut, medan tillgången på brytbart berg beräknas vara 61 miljoner ton. För att tära så lite som möjligt på de ändliga resurserna bör krossat berg användas istället för naturgrus. Tomelilla har ett rikt friluftsliv som utnyttjas av kommunivånarna men som också lockar besökare, framför allt från övriga Skåne men även mer långväga gäster. Bland utbudet finns vandringsleder, cykelleder, golfbana, Skånes sommarland Tosselilla samt kulturaktiviteter. och -kapital Att åtgärda de trafikbullerstörda bostäder som finns i kommunen skulle kosta ca 6 miljoner kr. Taxeringsvärdet av den obebyggda marken uppgår till 741 miljoner kr, vilket läggs till det naturliga miljökapitalet. För naturgrus och berg uppgår det naturliga miljökapitalet till 2,8 respektive 1,8 miljarder kr. Antalet friluftslivstillfällen inom Tomelilla kommuns gränser uppgår till ca 2,8 miljoner, vilket omräknat till tid blir ca 4,5 miljoner fritidstimmar. Värdet av friluftslivet i Tomelilla uppgår därmed till 137 miljoner kr per år, vilket ger ett naturligt miljökapital om ca 2,7 miljarder kr för kommunen. Giftfri miljö Miljökvalitetsmålet innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Enligt länsstyrelsens bedömning kommer Skåne inte att uppnå målet till Förorenad mark måste saneras, och för att på sikt minska gifthalterna i jordbruksmarken behövs en övergång till ekologiskt jordbruk. Situationen i Tomelilla Länsstyrelsen har gjort en inventering av förorenade områden i kommunen. Vid nedlagda Tomelilla Trävaru finns giftiga ämnen kvar i marken. Dessa ämnen innebär en mycket stor risk för negativa effekter på människa och miljö. Områdena kring Stena Metalls Återvinnings AB, Christinehofs sågverk samt ett antal bilskrotar har också pekats ut som riskområden av länsstyrelsen. Dessutom finns 24 nedlagda bensinstationer i kommunen genomfördes en riskklassificering av äldre soptippar i Tomelilla. Där konstaterades att det fanns sex tippar i riskklass 2, vilket innebär att en undersökning måste genomföras för att klarlägga om det finns risk för miljökonflikt. Ännu har inte problemen med industritomter, bensinstationer eller soptippar åtgärdats. Länsstyrelsen ligger dock i startfasen för sanering av förorenade områden och väntas komma igång inom en överskådlig framtid. Sanering av bensinstationer kommer att ske i SPIMFABs (svenska petroleuminstitutets miljösaneringsfond) regi. Kadmiumhalterna i matjorden ligger över medelvärdena för landet. Till viss del beror detta på att berggrunden har inslag av alunskiffer, vilken har naturligt höga kadmiumvärden. En annan orsak är användningen av handelsgödsel, som tillför kadmium till jordarna. De bekämpningsmedel som används i jordbruket kan också ha hälsooch miljörisker. Kommunens miljöinspektör kontrollerar att hanteringen av bekämpningsmedel följer gällande lagar och föreskrifter. Att ta bort det kadmium som människan redan tillfört jordbruksmarken beräknas kosta 48 miljoner kr. Det årliga tillskottet kostar 0,5 miljoner kr att åtgärda. Kadmiumet tas bort genom odling av Salix. Att undersöka och återställa marken vid de nedlagda bensinstationerna beräknas kosta ca 25 miljoner kr. Kostnaden för att sanera gamla industritomter och soptippar har inte varit möjlig att bedöma inom ramen för den här miljöredovisningen, men sannolikt kommer saneringarna att uppgå till avsevärda belopp. Halterna av kvicksilver (Hg), kadmium (Cd) och bly (Pb) i slam från reningsverk och trekammarbrunnar (mg/kg torrsubstans). Alla tre kommunerna ligger under eller t.o.m. långt under gränsvärdena för dessa tre tungmetaller. År Hg Cd Pb Gränsvärde 2,5 2,0 100 Tomelilla ,51 0, ,73 0, ,50 1,06 25 Sjöbo ,90 1, ,99 0, ,73 0,79 27 Höör ,00 2, ,52 1, ,41 1,50 14 Andel slam från reningsverk och trekammarbrunnar som uppfyller samtliga aktuella gränsvärden enligt lagstiftning och riktvärden enligt slamöverenskommelsen (%). I Tomelilla mäts inte toluen. Slammet i Sjöbo är godkänt med reservation för kopparhalterna. Tomelilla Sjöbo Höör Märkningen av kosmetiska och hygieniska produkter kontrollerades i ett projekt (2001). I undersökningen ingick 29 försäljningsställen, varav 2/3 var frisörsalonger. Märkningen av träskyddsbehandlat virke kontrollerades i ett projekt (2001). Tillsyn har skett på 11 företag med miljöfarlig verksamhet. Den nya översiktsplanen antas. (Berör flera mål.) Kulturmiljöprogrammet antas. Tillsyn kommer att ske på industrier med miljöfarlig verksamhet

8 Radon kan ge skador i luftvägar och lungor och är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Varje år avlider ca 500 personer i Sverige p.g.a. lungcancer orsakad av radon i bostaden, vilket kan jämföras med de närmare 600 personer som årligen avlider i trafiken. Det är därför viktigt för hushåll i högriskområden att mäta radonhalten i inomhusluften och åtgärda eventuella höga halter. 35 radonmätningar har gjorts på inomhusluft åren Radonhalter har mätts i 69 enskilda vattentäkter under åren Radonmätningar sker på fastighetsägares initiativ. Säker strålmiljö Sveriges mål och länsstyrelsens bedömning Miljökvalitetsmålet innebär att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Länsstyrelsen bedömer Skånes möjligheter att uppnå målet som goda. Mätning av bakgrundsstrålning Strålningskällorna i kommunen är t.ex. högspänningsledningar och transformatorer men också radongas. Berggrunden i Tomelilla består till stor del av alunskiffer som är radonförande. Detta leder på vissa håll till problem med radon både i inomhusluft och i dricksvatten från enskilda brunnar. Radon i inomhusluft kan dessutom komma från byggnadsmaterial. Att mäta radongashalten är frivilligt och sker på fastighetsägarens initiativ. Utifrån de mätningar som har genomförts på radongashalter i bostäder kan man anta att mellan 100 och 200 permanentbostäder i kommunen har värden som överskrider riktvärdet 400 Bq/m 3. Kostnaden för att sanera alla bostäder som man idag vet har för höga radonhalter i inomhusluften kan uppskattas till 5-10 miljoner kr. Johan Johansson 1998 får man inte längre fylla på CFC, och från den 1 januari 2002 gäller påfyllningsstopp även för HCFC. Nytillverkade kyl- och frysskåp innehåller inte heller något av dessa ämnen. Också för andra ozonnedbrytande ämnen har man funnit alternativ som inte bryter ner ozonskiktet. Sammantaget fasas alltså de skadliga ämnena ut, om än långsamt. Kostnaden för att ta hand om och byta ut de ozonnedbrytande ämnen som finns installerade i olika anläggningar i Tomelilla beräknas till åtminstone 4 miljoner kr. Vill du få ditt gamla kylskåp hämtat? Ring ÖKRAB (Måsalycke) tel Johan Johansson Total energianvändning (kwh/invånare). Kommun Tomelilla Sjöbo Höör Uppvärmning och el i bostäder kwh/invånare Riket I diagrammet visas nyckeltalet energianvändning för uppvärmning och el i bostäder. Genom att aktivt välja energisnåla produkter och tilläggisolera samt byta fönster kan energiförbrukningen uppskattningsvis reduceras med 1/3. Energianvändning för uppvärmning och el i servicesektorn (kwh/invånare). Kommun Tomelilla Sjöbo Höör Utsläpp av fossil koldioxid ton/invånare Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Ozon högt uppe i atmosfären är bra, eftersom det skyddar mot skadlig strålning. Ämnet är dock skadligt för levande organismer. Därför är marknära ozon dåligt. De företag som fortfarande har anläggningar med CFC/HCFC har lämnat rapporter. Miljö- och byggnadskontoret har sammanställt resultatet och rapporterat till länsstyrelsen. Ca 1000 gamla kyl- och frysskåp från Tomelilla lämnades till ÖKRAB år CFC/HCFC rapporteras till länsstyrelsen. Miljökvalitetsmålet innebär att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Det bedöms vara möjligt för Skåne att uppnå målet till De ämnen som främst orsakar uttunningen av ozonskiktet är kemiska föreningar som skapats av människan och som innehåller klor eller brom. Dessa ämnen finns som köldmedium i kylanläggningar men har också använts t.ex. i brandsläckningssystem, som lösningsmedel och vid tillverkning av skumplast. I Tomelilla finns ca 50 anläggningar med de ozonnedbrytande ämnena CFC och HCFC registrerade hos miljö- och byggnadskontoret. Sammanlagt innehåller dessa anläggningar 3,6 kg CFC och 864 kg HCFC. De här ämnena finns också i hushållens äldre kyl- och frysskåp. Det är därför viktigt att se till att gamla kyl- och frysskåp omhändertas på ett riktigt sätt och att läckage från större anläggningar minimeras. Sedan Miljökvalitetsmålet innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Det kommer att bli svårt att nå målet. Det släpps ut åtta gånger mer koldioxid i Öresundsregionen än vad som kan tas upp av skog och mark. Trafiken är den största källan. I Tomelilla har koldioxidutsläppen minskat under de senaste tio åren. År 2000 var utsläppen (preliminära siffror från SCB) 4,87 ton per person och år. Som riktmärke har man i miljökvalitetsmålet sagt att 2050 ska koldioxidutsläppet vara 4-4,5 ton/person och år. Den stora källan till koldioxidutsläppen i kommunen är, liksom för regionen i stort, vägtrafiken. Inom LIP byggdes ett fjärrvärmeverk, bl.a. med avsikt att minska koldioxidutsläppen. Fjärrvärmeverket eldas med biobränsle i form av t.ex. skogsavfall och energiskog. Vid senaste årsskiftet var ca 140 fastig- 1 0 Riket Diagrammet visar utsläpp av koldioxid från fossilt bränsle för energiomvandling. Utsläppen kommer huvudsakligen från vägtrafik och uppvärmning. Som nyckeltal används också andel förnybar och återvunnen energi i fjärrvärmen (%). Minskningen i Tomelilla beror på att man under en utbyggnadsfas varit tvungen att elda mer med olja. Med den nybyggda pannan ska biobränsleandelen öka igen. Tomelilla Sjöbo Höör

9 Värme i kommunens lokaler kwh/m Diagrammet visar användning av värme i kommunala lokaler. Jämförelsen mellan kommunerna försvåras av att det finns skillnader i uppgifternas kvalitet vad gäller bruksarea och liknande. El i kommunens lokaler kwh/m I diagrammet ovan visas nyckeltalet för användning av el i kommunala lokaler. Jämförelsen mellan kommunerna försvåras av att det finns skillnader i uppgifternas kvalitet vad gäller bruksarea och liknande. Förnybar energi i kommunens lokaler 50% 40% 30% 20% 10% 0% Diagrammet visar den andel av energin i kommunala lokaler som kommer från förnybara källor. Främst handlar det om biobränsle i fjärrvärmen. I Tomelilla sker dessutom en del uppvärmning med hjälp av biogas från reningsverket. Sjöbo använder mycket grön el. De gaser som bidrar till växthuseffekten är bl.a. koldioxid, metan och lustgas. heter (en- och flerfamiljshus, skolor, äldreboenden m.m.) anslutna. Omläggningen till fjärrvärme har hittills minskat oljeförbrukningen i Tomelilla med ca 3000 m 3 /år, vilket ger en minskning av koldioxidutsläppen om 8000 ton/år. Dessutom har elanvändningen minskat med ca 5000 MWh/år. Man tror att de mänskliga koldioxidutsläppen till atmosfären började öka på allvar i början av 1960-talet. Teoretiskt sett skulle man kunna binda den fossila koldioxid Tomelilla bidragit med sedan dess genom att plantera träd. en för koldioxidutsläppen blir då ca 114 miljoner kr. Om utsläppen kommer att pågå oförändrat innebär det en ökning av miljöskulden på ca 3 miljoner kr per år. Inom LIP byggdes fjärrvärmeverk och -nät i Tomelilla tätort. Delar av nätet har varit i drift sedan 1999, men utbyggnaden fortsatte under 2000 och Solfångare har installerats på utomhusbad (LIP) Ett LIP-projekt om styr- och reglerteknik har effektiviserat användningen av energi, t.ex. genom närvarodetektorer för belysning. Utbyggnaden av fjärrvärmen kommer att fortsätta. Eurowind AB Sammanställning av miljöskulder och miljökapital i Tomelilla kommun Som en del av miljöbokslutet 2000/2001 har miljöskulden och miljökapitalet för Tomelilla kommun beräknats. en är vad det skulle kosta att åtgärda miljöproblemen i kommunen. Vid varje miljökvalitetsmål redovisas den del av den beräknade skulden som berör målet. I rutan förklaras också kortfattat hur kostnaden har beräknats. Den som vill ha en närmre redogörelse för beräkningarna kan vända sig till kommunekologen. Nedan har alla posterna i miljöskulden samlats i en tabell. Under Kortfristiga miljöskulder finns kostnaderna för en anpassning till gällande lagar och föreskrifter. Långfristiga miljöskulder behandlar kostnaderna för att återställa miljöskador och det kapital som behövs för återkommande restaureringar. Återställandekostnaderna utgår från tekniskt möjliga lösningar. En del av dessa är praktiskt genomförbara, t.ex. att byta fönster för att minska bullerproblem eller att åtgärda avlopp för att minska övergödningen. Andra åtgärder får betraktas som helt och hållet teoretiska. Det är inte rimligt eller möjligt att plantera träd som kan ta upp all den koldioxid Tomelilla släppt ut sedan 1960-talet eller att odla Salix på all åkermark för att få bort kadmium. Och en botanisk trädgård med alla de växter som försvunnit från Tomelilla ställer inte tillrätta den skada vi orsakat naturen. Troligen skulle det vara ännu dyrare med riktiga åtgärder, i de fall det alls går att ställa problemen till rätta. Men de beräknade kostnaderna ger ändå en fingervisning om hur stora belopp det rör sig om. På vissa ställen anges att underlag för att kunna genomföra beräkning saknas. Det innebär att vi helt enkelt vet för lite. För att kunna beräkna miljöskulden skulle vi behöva göra mätningar, utredningar och undersökningar av olika slag. Vi kan alltså inte alls uttala oss om hur stor miljöskulden är för det aktuella området. Beräkningarna av miljöskulden är inte heller på något vis heltäckande. Många områden har inte alls berörts. Tomelillas tillgångar kallas miljökapital. Det naturliga miljökapitalet visar vad naturen på olika sätt kan ge i form av ekonomisk avkastning. Det tekniska miljökapitalet visar hur långt före regler eller mål en organisation befinner sig. Det humana miljökapitalet är en ekonomisk värdering av den kunskap människor fått genom utbildning i miljöfrågor eller genom att ha lärt sig att utföra något på ett mindre miljöfarligt sätt. er miljoner kr Kortfristiga miljöskulder Småskalig vedeldning - 1 Dricksvattenkvalitet 11 Enskilda avlopp 27 Buller 6 Radon 5-10 Ozonnedbrytande ämnen 4 Långfristiga miljöskulder Biologisk mångfald försvunna kärlväxter 13 försvunna arter, övriga organismgrupper - 1 ängs- och hagmarker 7 årlig ökning 0,4 Övergödning 92 Försurning skog 122 sjöar och vattendrag - 2 Humus i jordbruksmark 142 årlig ökning 7 Kadmium i jordbruksmark 48 årlig ökning 0,4 Förorenad mark nedlagda soptippar - 1 nedlagda bensinstationer 25 övriga förorenade markområden - 1 Klimatpåverkan 114 årlig ökning 3 Miljökapital miljoner kr Naturligt miljökapital Markvärde 741 Naturgrus Brytbart berg Rekreation Tekniskt miljökapital Kommunal förvaltning 11 Humant miljökapital Kommunal förvaltning 0,6 1 Underlag för att kunna genomföra beräkning saknas 2 Än så länge ses inga bestående effekter av det försurande nedfallet. Dessutom saknas uppgifter om den naturliga buffringskapaciteten. Därför har ingen miljöskuld kunnat beräknas

10 Kontakta oss: Det här är Tomelilla kommuns miljöbokslut för 2000/2001. Utgångspunkten har varit de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen antog Utifrån dessa har vi granskat miljöns tillstånd i Tomelilla, d.v.s. hur det ser ut idag, men också vad som görs för att det ska bli bättre och om vi kommer att kunna uppnå miljökvalitetsmålen. För att kunna följa utvecklingen har vi valt ut en del s.k. gröna nyckeltal. Dessa ska räknas fram varje år. På så vis kan vi dels se om Tomelilla har blivit bättre eller sämre, dels jämföra oss med andra kommuner. Eftersom vi samarbetat med Sjöbo och Höör, jämför vi oss redan i år med dessa kommuner. Miljöproblemen kostar också pengar, bl.a. i form av skördeförluster och dålig hälsa. Därför har vi räknat på vad det skulle kosta att åtgärda miljöproblemen i Tomelilla. Den kostnaden kallar vi miljöskuld. De tillgångar vi har i form av t.ex. möjlighet till friluftsliv kallar vi miljökapital. Nyckeltal, miljöskuld och den allmänna bedömningen av miljön i Tomelilla behandlar både kommunen som geografiskt område och den kommunala verksamheten. Vill du veta mer om hur vi räknat fram miljöskulden, eller undrar du över något annat i miljöbokslutet? Hör av dig till kommunekologen. Har du frågor om miljön i Tomelilla? Har du idéer om vad vi kan göra för att miljön i Tomelilla ska bli bättre? Vill du anlägga en våtmark? Vill du veta var återvinningstationerna finns och när de är öppna? Hör av dig! Tomelilla kommunn Miljö- och byggnadskontoret, Gustafs Torg 16, Tomelilla Miljö- och byggnadsnämndens ordförande Ragnhild Nilsson Miljöchef Johan Israelsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars-Olov Strand (Industrier, vatten) Miljö- och hälsoskyddsinspektör Eva Svensson (Industrier, avlopp) Miljö- och hälsoskyddsinspektör Jörgen Prahl (Djurskydd, lantbruk) Miljö- och hälsoskyddsinspektör Ann-Christin Nilsson (Livsmedel, hälsoskydd) Kommunekolog Susanne Åberg (Naturvård, vatten, Agenda 21) Byggnadsinspektör Ove Bergenudd (Radonmätningar, bygglov) Stadsarkitekt Bengt Alm Länsstyrelsen Tel vx eller Naturvårdsverket Blekholmsterrassen Stockholm Tel ÖKRAB, Österlens kommunala renhållning AB S:t Olof Tel Kävlingeåprojektet default.htm Östra Skånes åar Skånetrafiken Hässleholm Tel vx Trafikupplysning tel Miljöbokslut för Tomelilla kommun