Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun"

Transkript

1 Framsidan Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

2 Innehåll Miljövårdsprogram 3 1. Begränsad klimatpåverkan 4 2. Frisk luft 5 3. Bara naturlig försurning 6 4. Giftfri miljö 7 5. Skyddande ozonskikt 8 6. Säker strålmiljö 9 7. Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö 16 Vad kan jag göra själv 17 2

3 Miljömålsprogram Riksdagen har antagit 15 miljömål för Sverige. Miljökvalitetsmålens syfte är att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga och trygga en god hushållning med naturresurserna. Arbetet med miljökvalitetsmålen är beroende av att såväl kommuner som organisationer, företag såväl som enskilda individer, regeringen såväl som riksdag engagerar sig och tar sin del av ansvaret. Vid arbetet med framtagandet av miljömålsprogrammet har kommunens miljöpolicy miljövårdsprogram varit vägledande liksom kommunens nu gällande översiktsplanering, ÖP. och Förslaget till miljömålsprogram för kommunen omfattar 13 av de 15 officiella statliga miljömålen. För att undvika missförstånd är dessa försedda med sin officiella numrering i dokumentet. Målet Storslagen fjällmiljö (mål 14) berör inte kommunen och har därför inte behandlats. Även målet Hav i balans samt levande kust och skärgård (mål 10) har utelämnats i programmet. Detta är dock inte för att målet är oviktigt eller inte berör kommunen utan för att de åtgärder som föreslås under målen Bara naturlig försurning (mål 3), Ingen övergödning (mål 7) samt Levande sjöar och vattendrag (mål 8) är de samma som gäller för Hav i balans samt levande kust och skärgård. I många fall berör också de föreslagna åtgärderna flera miljömål. I dessa fall har då åtgärden lagts under det mål det kan bedömas ha närmast anknytning till. Detta dokument har antagits av kommunfullmäktige , 2. Dokumentet skall revideras av miljö- och byggnämnden samt kommunstyrelsen gemensamt en gång per mandatperiod för antagande av kommunfullmäktige och den bifogade nyckeltalsbilagan uppdateras årligen av miljö- och byggnämnden med hjälp av kommunens tekniska avdelning och härefter redovisas till kommunfullmäktige. Syftet med dokumentet är att detta skall vara vägledande för kommunens samtliga förvaltningars inklusive Fastighets AB Järnbärarens arbete med miljöfrågor och att miljöfrågorna på sikt skall arbetas in i den ordinarie verksamheten. Övergripande miljöåtgärder i Gnosjö kommun En ökad tonvikt skall läggas på miljöfrågor i kommunens förskolor och skolor. Kommunen skall arbeta för en bibehållen och om möjligt utökad kollektivtrafik. Ett naturligt miljötänkande skall tillämpas vid alla kommunala upphandlingar och inköp. 3

4 1. Begränsad klimatpåverkan Växthusgaserna som främst utgörs av koldioxid från förbränning av olja och kol påverkar vårt klimat. Globalt sett får vi ett varmare klimat och detta kan för stora områden på vår jord medföra katastrofala effekter. Miljömålet innebär att Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Gnosjö kommuns mål/åtgärder för att uppnå miljömålet Utsläppen av växthusgaser skall som medelvärde för perioden vara 10% lägre än ut släppen 1990 Inom all kommunal verksamhet skall, där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, enbart alkylat bensin användas i bensindrivna motorredskap och kommunen skall på sikt verka för att fler fordon och arbetsredskap med alternativ bränsledrift införskaffas Kommunen skall aktivt informera om och uppmuntra att alternativa bränslen används i bilar/ fordon och arbetsredskap Kommunen skall fortsätta att tillhandahålla kostnadsfri energirådgivning samt även informera om miljövänligt framtagen el Småskalig vedeldning bör uppmuntras eftersom den sluter kretsloppen för koldioxid. Upplysningar om bra eldningsteknik skall ges för att eventuella olägenheter ska undvikas Kommunen skall fortlöpande genomföra utbildning i eco-driving (miljövänlig körning) för kommunanställda Högre ställda miljökrav vid upphandling av arbetsmaskiner, fordon och transporttjänster, exempelvis enligt delegationen för ekologisk upphandling (EKU-delegationens) upphandlingsverktyg Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen Arbeta för bevarandet av befintlig kollektivtrafik samt om det finns underlag verka för dess utbyggnad Utsläpp av koldioxid per invånare Antal kilometer gång- och cykelvägar i kommunen Antal motorfordon per 1000 innevånare Antal kommunala fordon och arbetsredskap som är anpassade för alternativa drivmedel Antal kommunanställda som fått utbildning i eco-driving (miljövänlig körning) Antal värmepumpar i kommunen Antal miljögodkända ved- och pelletspannor med ackumulatortank i kommunen Mängd såld fordonsgas vid fordonsgasanläggningen i Gnosjö Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Att energiproduktion med ekologiskt hållbara energikällor, exempelvis biobränsle, solenergi, vind- och vattenkraft skall öka på sikt Att andelen godstransporter på järnväg skall öka och att andelen persontransporter med kollektiva transportmedel skall öka 4

5 2. Frisk luft Frisk luft är en rättighet och dålig luft är inte bara otrevlig och skadlig utan kan vara direkt farlig för exempelvis astmatiker. Miljömålet innebär att Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet nås inom en generation. Kommunen skall senast 2006 genomföra en riktad tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter med utsläpp av flyktiga organiska kolväten, (VOC), och informera om möjligheten att minska utsläppen Andelen grönytor och trädplanteringar i kommunens tätorter skall bevaras Utsläppsvärde för flyktiga organiska kolväten (VOC) Bensenhalt i Gnosjö och Hillerstorps tätorter 5

6 3. Bara naturlig försurning Försurning av mark och vatten skapas främst genom det svavel och kväveoxider som finns i oljeprodukter och som kommer ut i luften genom förbränning av olja i motorer eller pannor. Avgaspartiklarna försurar nederbörden som i sin tur försurar yt- och grundvatten samt sjöar. Resultatet blir att växt- och djurlivet påverkas samt att vattenkvaliteten försämras. Försurning av mark och vatten är ett av kommunens allvarligaste miljöproblem och Gnosjö kommun ligger inom det mest försurade området i Sverige. Miljömålet innebär att De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material, kulturföremål eller byggnader. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Att högst 10% av kommunens sjöar (över 1 ha) är försurade p.g.a. mänsklig påverkan år 2010 Att högst 15% av sträckan rinnande vatten i kommunen per huvudavrinningsområde är försurade p.g.a. mänsklig påverkan år 2010 Kommunen skall aktivt verka för att nuvarande kalkningsverksamhet kan bibehållas eller utökas Att kommunalt ägda kulturföremål och byggnader som utsätts för luftföroreningar vårdas och underhålls Mängd kväveoxider till mark i Gnosjö kommun Mängd svaveldioxid till mark i Gnosjö kommun Antal sjöar (över 1 ha) som är försurade (p.g.a. mänsklig påverkan) Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Aska från rena trädbränslen producerade i regionen bör återföras till skogsmarken, lämpligen inblandat med kalk Före 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten och en återhämtning skall ha påbörjats 6

7 4. Giftfri miljö Vi lever i ett kemikaliesamhälle där kemikalier används i stor omfattning, både i hemmen och i näringslivet. Överallt på jorden finns det spår av kemikalier och giftiga metaller. Miljömålet innebär att Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Aktivt arbeta för ett minskande av mängden farligt avfall samt minskade utsläpp av kemikalier och tungmetaller till avloppet Att som huvudregel ej ansluta företag med processavloppsvatten till kommunala reningsverk Att kommunen som huvudregel inte skall använda handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel Förorenade områden skall kontrolleras och klassificeras och kommunen skall aktivt arbeta för att saneringar kommer till stånd Kommunen skall inventera samtliga kommunala dagvattenutsläpp för att kartlägga föroreningskällorna Kommunen skall aktivt sprida råd till hushållen om hur farliga kemikalier kan ersättas av mindre farliga eller hur dessa kan ersättas med biologiska metoder I arbetet med att åtgärda markföroreningar bör Storå- och Anderstorpså-områdena prioriteras Genom information verka för att fler tillverkningsföretag i kommunen miljödiplomeras/ miljöcertifieras Tungmetallhalten i slam vid kommunens reningsverk Halten av polyaromatiska kolväten (PAH) i slam vid kommunens reningsverk Antal kända områden med föroreningar i kommunen Andel sanerade områden med föroreningar i kommunen Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Slam från reningsverk skall ses som en resurs som kan användas på grönytor och liknande i kommunen, men som bör användas i jordbruket endast om man kan påvisa att det har mycket låga halter av tungmetaller. 7

8 5. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet i atmosfären hindrar skadliga ultravioletta strålar från solen att tränga ner till jordytan. Utan detta ozonskikt kan inte växter och djur leva på land. Genom utsläpp av olika ozonnedbrytande gaser håller skiktet på att tunnas ut och allt mer av den farliga strålningen når jordytan. Miljömålet formuleras så att Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig ultraviolett strålning. Kommunen skall så långt möjligt välja mer miljövänliga kylmedel än vad lagstiftningen kräver Kommunen skall i samband med miljö- och livsmedelstillsyn aktivt informera i syfte att öka kunskapen om kylmedlens skadliga inverkan på ozonskiktet När det är möjligt att omhänderta cellplast och övriga isolermaterial på ett miljövänligt sätt skall detta göras vid kommunens återvinningscentraler Antal insamlade kylmöbler (exempelvis kyl och frys) vid kommunens återvinningscentraler Antal tillsynsbesök vid miljö- och livsmedelsobjekt där riktad information skett om kylmedlens skadliga inverkan på ozonskiktet Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Att en minskning av utsläppen sker genom bland annat en övergång till mer miljövänliga köldmedier 8

9 6. Säker strålmiljö Allt levande utsätts för olika typer av strålning, till exempel från kraftledningar, radiomaster, berggrund och rymden. En del strålning är helt ofarlig, andra typer är farlig enbart i stora doser och andra åter är farliga i mycket små doser. Det finns även stora individuella skillnader i känslighet för olika typer av strålning från exempelvis kraftledningar och datorskärmar. Miljömålet innebär att Människans hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Informera om eventuell radon i befintliga byggnader, regler för radon i nya byggnader samt radon i dricksvattentäkter Fortsätta ge bidrag för åtgärder i brunnar med för hög radonhalt Ta fram en radonriskkarta för kommunen Vid upprättande av detaljplaner för bostads- och industriområden skall markradonundersökning genomföras Risken för människors påverkan av elektromagnetisk strålning från konstgjorda strålkällor skall beaktas vid kommunens fysiska planering Kommunal personal med mobiltelefon skall utrustas med handsfree-utrustning för att minska risken för eventuell skadlig strålningsexponering Antal privata dricksvattentäkter med uppmätt hög radonhalt Antal detaljplaner för bostads- och industriändamål som antas där markradonundersökning genomförts Antal enbostadshus/flerbostadshus/skolor där radonmätning genomförts och där radonhalten överstiger 200Bq/m3 9

10 7. Ingen övergödning Genom vår användning av mark och vatten bidrar vi ofta till att öka halterna av näringsämnen i vårt inlandsvatten och i havet. De näringsämnen som skapar övergödning är främst fosfor och kväve. Genom övergödningen växer sjöar igen, det blir mer algblomning än normalt och syrebrist kan uppstå som ett resultat av detta. Även vårt grundvatten drabbas av för höga halter av närsalter. Det nationella målet innebär att Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall uppnås inom en generation. Vid framtida utbyggnad av bostads- och industriområden bör alternativ till traditionell vatten- och avloppsteknik beaktas Kommunen skall på sikt anlägga kvävefällor i anslutning till avloppsreningsverken i Gnosjö, Hillerstorp, Marieholm, Åsenhöga, Kulltorp och Nissafors som det sista steget i reningsprocessen samt utreda alternativa biologiska reningsmetoder i samband med ombyggnader vid kommunens avloppsreningsverk Det kommunala avloppsslammet skall vara av sådan kvalitet att det kan återföras till naturen som gödsling eller jordförbättring Kommunen skall aktivt informera allmänheten om fördelarna med att använda miljömärkta tvätt- och diskmedel Alla enskilda avloppsanläggningar invid vattendrag skall senast 2010 inventeras och anläggningar som inte är godkända åtgärdas Kommunen skall aktivt informera djurägare, bl a hästägare inom ramen för projektet Hästen som naturvårdare, om gödselhantering Uppfyllande av gällande tillstånd för årligt utsläpp av fosfor, kväve, organiskt material (BOD7) från kommunens avloppsreningsverk Andel avloppsreningsverk i kommunen med våtmarksanläggningar/dammar 10

11 8. Levande sjöar och vattendrag 6 % av Gnosjö kommuns yta består av sjöar och vattendrag. Sjöarna har en stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Vattendragen i Gnosjö kommun uppvisar höga metallhalter, vilka troligen kan härledas från äldre industriell verksamhet men andra utsläppskällor kan inte uteslutas. Enligt det övergripande miljömålet ska Sjöar och vattendrag vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation. Den totala belastningen av föroreningar (fosfor, kväve, tungmetaller m m) i kommunens sjöar och vattendrag skall minska genom information och tillsynsåtgärder av enskilda avloppsanläggningar, kommunala reningsverk samt industriell verksamhet Den biologiska mångfalden i kommunens sjöar och vattendrag skall bevaras samt ges förutsättning att öka genom kalkningsinsatser, återinplantering, sanering av förorenad mark med mera Dagvatten från hårdgjorda ytor skall i största möjliga omfattning tas omhand lokalt (LOD) där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt Öppna diken och bäckar bör inte kulverteras Industriell verksamhet skall utformas så att utsläppstillbud eller vatten från brandsläckning inte påverkar yt- eller grundvatten negativt, exempelvis genom slutna processavloppssystem eller sedimenteringsdammar Aktivt informera allmänhet och industrier i syfte att minimera utsläpp av kemikalier och tungmetaller via avlopp Kommunen skall bevaka möjligheten att få till stånd ändringar i vattendomar där regleringsrätten innebär olägenheter för människor, miljö, natur, friluftsliv eller fiske De naturliga djur- och växtbestånden i våra sjöar och vattendrag skall i största möjliga utsträckning bevaras Värden för tungmetaller, näringstillstånd samt försurningspåverkan i Hären, kommunens enda klass 1-sjö 11

12 9. Grundvatten av god kvalitet Dricksvatten av god kvalité är en av våra viktigaste naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vårt vatten hålls rent från utsläpp och föroreningar. Miljömålen innebär att Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag..inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall uppnås inom en generation. Kartläggning skall ske av grundvattentäkter som i en framtid kan bli aktuella för den kommunala dricksvattenförsörjningen. Dessa skall även få ett långsiktigt säkerställt skydd Kommunen skall upprätta vattenförsörjningsplaner med skyddsområden och skyddsbestämmelser för alla allmänna samt större enskilda vattentäkter (yt- och grundvatten) som en del i arbetet med översiktsplanen senast år 2010 Inga verksamheter som kan påverka vattentäkter och viktiga grundvattentillgångar negativt bör lokaliseras i dess närhet Kommunen skall genom rådgivning medverka till förbättring av enskilda dricksvattentäkter. Hushåll med misstänkt förorenat vatten skall erbjudas subventionerade analyser Kommunen skall även fortsättningsvis ge bidrag till åtgärder mot surt vatten i enskilda dricksvattentäkter Kommunen skall verka för att användandet av dricksvatten vid spolning av wc-avlopp minskar, detta genom att äldre toalettstolar gradvis byts ut till snålspolande stolar, senast till 2010 samt genom att kommunen planerar för alternativa toalettsystem vid kommande planering av bostads- och industriområden Förbrukning av kommunalt vatten per invånare/år Antal allmänna och större enskilda dricksvattentäkter som har vattenförsörjningsplan samt fastställt skyddsområde med gällande bestämmelser Antal försurade vattentäkter som åtgärdats Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Kommunen anser att det är viktigt att hushålla med grundvattentillgångarna och att de skyddas från föroreningar 12

13 11. Myllrande våtmarker Gnosjö kommun består till cirka 30 % av våtmarker. Dessa våtmarker har idag ett stort värde för den biologiska mångfalden men även för rekreation och turism, inte minst efter tillkomsten av Naturum vid Store Mosse. Miljömålet innebär att Våtmarkernas ekologika och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Kartläggning av skyddsvärda nyckelbiotoper och enstaka naturvårdsprojekt skall eftersträvas vid all planläggning Verka för att biologiskt återställningsarbete skall ökas i angelägna områden Anlägga våtmarker för omhändertagande av dagvatten på nya planlagda områden, där så är tekniskt och ekonomiskt möjligt Areal skyddade våtmarker Antal nyanlagda eller restaurerade våtmarker Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Gnosjö kommun anser att det är viktigt att våtmarkerna bevaras och att hänsyn tas till växt- och djurliv och den biologiska mångfalden 13

14 12. Levande skogar 72 % av Gnosjö kommuns landareal består av produktiv skogsmark och skogen har således en stor betydelse i kommunen. Både produktionen och den biologiska mångfalden i skogen påverkas av luftföroreningar och klimat. Sedan decennier faller stora mängder försurande ämnen ner över skogen. Det är inte möjligt att med säkerhet bedöma vilka konsekvenserna blir om den höga tillförseln fortsätter och ännu svårare är det att förutspå effekterna av eventuella klimatförändringar. Miljömålet innebär att Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet uppnås inom en generation. Gnosjö kommuns eget skogsinnehav skall senast 2010 vara miljöcertifierad enligt godkänd standard samt i samband med miljöcertifieringen skall även en skogsbruksplan tas fram för de kommunägda tätortsnära skogarna Kommunen skall verka för att tätortsnära skog aktivt utnyttjas som kunskapskälla och rekreationsplats Kommunen driver projektet Två alléer och tre vandringsleder under i syfte att ytterligare tillgängliggöra skogarnas och landskapens värde Areal skogsmark med biotopskydd respektive naturvårdsavtal Total areal nyckelbiotoper Antal objekt med höga naturvärden Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Gnosjö kommun ser positivt på att aska från rena trädbränslen återförs till skogsbruket i enlighet med kretsloppstankarna för att upprätthålla skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga och för att undvika ytterligare försurning. 14

15 13. Ett rikt odlingslandskap 6,7% av kommunens yta utgörs av åker- och betesmark. Ett rikt odlingslandskap förutsätter jordbruk i alla delar av landet, samt skötsel av kulturhistoriska miljöer, slåtter- och betesmarker så att värdena bevaras. Detta kan vara svårt att förena med ett rationellt och konkurrenskraftigt jordbruk. Det är viktigt att berörda brukare och allmänheten har god kunskap om varför vi ska bevara den biologiska mångfalden och kulturmiljöerna i odlingslandskapet, samt om vilka åtgärder som krävs. Miljömålet innebär att Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet uppnås inom en generation. Gnosjö kommuns mål/åtgärder för att uppnå miljömålet Driva projektet Hästen som naturvårdare i syfte att bibehålla det öppna landskapet under Uppmuntra markägare att bibehålla odlingsbar mark för att även i framtiden kunna odla livsmedel Inom kommunens skolkök skall mängden närproducerad och ekologiskt framtagna livsmedel öka med målsättningen att år 2010 skall 10 % av de livsmedel som kommunen köper in vara KRAV-märkta enligt KRAV ekonomisk förenings definitioner Antal betesdjur i kommunen Areal brukad jordbruksmark i kommunen Areal hävdad ängs- och hagmark i kommunen Areal KRAV-odlad mark i kommunen Andel kommunalt inköpta livsmedel inom kommunens skolkök som är KRAV-märkta Gnosjö kommun ställer sig bakom följande principiella åsikter Odlingslandskapet bibehålls minst på sin nuvarande nivå Odlingslandskapet ses som en resurs i folkhälsoarbetet 15

16 15. God bebyggd miljö Under de senaste 40 åren har tätorternas befolkning och areal ökat kraftigt, samtidigt som boendetätheten minskat. Avstånd och transportbehov har därmed ökat. I glesbygd är bilen ofta det enda möjliga färdsättet. För att minska bilåkandet krävs satsningar på miljövänliga, säkra och tidseffektiva transportmedel. En annan viktig aspekt är bostädernas läge i förhållande till arbetsplatser, butiker och annan service. Miljömålet innebär att Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet uppnås inom en generation. Skapa förutsättningar för boende på landsbygden, bland annat genom projektet Hästen som naturvårdare, marknadsföring av attraktiva tomter m m Miljöstörande verksamheter skall placeras så att de inte skapar olägenheter för intilliggande bostads- och rekreationsområden Målsättningen för kommunen skall vara så få mobilbasstationer/master som möjligt samt samverkan mellan olika operatörer på befintliga master Transporter av farligt gods och avfall skall styras så att riskerna för person- och miljöskador vid en olycka minimeras I våra tätorter skall andelen grönområden bevaras och kommunen skall verka för ökad tillgänglighet till dessa Det kommunala programmet för kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer bör revideras senast 2010 Kommunen skall verka för att kunskapen om värdefulla kultur- och naturmiljöer ökar Kommunen bör upprätta områdesbestämmelser för ett kulturhistoriskt intressant område vartannat år Kommunens energiplan skall revideras en gång per mandatperiod Gång- och cykelvägar skall snöröjas före gator och vägar Kommunens andel av återvunnet naturmaterial såsom berg, grus och sten skall öka Genom information och tillsynsverksamhet skall kommunen aktivt arbeta för en god inomhusmiljö i Gnosjö kommun med avseende på radon, buller, sjuka hus med mera Hemkompostering skall stimuleras ekonomiskt och genom information Verka för att möjligheterna till källsortering och kompostering förbättras i flerbostadshus En fungerande kompost skall finnas på samtliga förskolor och skolor i kommunen och personal och barn skall få stöd i användandet av denna Kommunen skall tillhandahålla vegetationsupplag i kommuninvånarnas närområden Kommunen skall aktivt verka för att fler typer av avfall skall kunna återvinnas vid våra återvinningscentraler Kommunens mål är att återvinningen i kommunen minst skall nå riksgenomsnittet När det är möjligt att omhänderta matavfall genom biologisk behandling skall detta göras vid kommunens matproducerande enheter då det finns tekniska och ekonomiska förutsättningar för detta I samband med ansökningar om bygglov skall kommunen ge förbättrad service i form av energi- och miljörådgivning Kommunen skall aktivt verka för att luftburna el- och teleledningar grävs ner Antal byggnader och kulturmiljöer där det finns ett långsiktigt bevarandeskydd Antal hushåll med hemkompostering som sökt bidrag Andelen insamlat avfall, förpackningar och returpapper i förhållande till riksgenomsnittet 16

17 Vad kan jag göra själv Minska fordonstrafikens och arbets redskapens miljöpåverkan. Gå, cykla, åk kollektivt eller samåk. Miljövänlig körning sparar pengar. När du byter bil överväg att skaffa ett miljövänligare alternativ. 7 Tilläggsisolering spar energi, pengar och miljö. Välj miljövänlig el och uppvärmning. Lär dig att elda rätt! 8 Minska ditt användande av kemikalier, rengöringsmedel, färg m.m. och använd miljövänliga alternativ som är miljömärkta. Sparsam dosering spar miljö och pengar! 9 Lämna in ditt farliga avfall till miljö stationen, till exempel färger, kemikalier, batterier och lysrör. Lämna tillbaka oanvänd medicin till apoteket. 10 Välj mat som är ekologisk eller tillverkad så nära dig som möjligt. Försök att minska ditt användande av bekämpningsmedel i trädgården. Kompostera om du har möjlighet. 17 Lämna din uttjänta kyl/frys till miljö stationen för återvinning. Vid nyinköp fråga din fackhandlare om bästa miljö alternativ. När du installerar värmepump, anlita en kunnig fackman! Misstänker du förekomst av radon i din bostad, kontakta miljö- och bygg förvaltningen för att få hjälp med mätning. Om din fastighet inte är ansluten till kommunalt avlopp är det viktigt att din avloppsanläggning uppfyller miljökraven. Kontakta miljö- och bygg förvaltningen för råd. Minska ditt användande av vatten. Använd snålspolande toaletter, duscha istället för att bada och diska inte under rinnande vatten. Köp varor i lösvikt eller i återvinnings bara förpackningar och utnyttja refillsystem. Undvik varor med dubbla förpackningar, engångsartiklar samt metallförpackningar. Försök att återanvända varukassar eller använd tygkasse.

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 1 (15) MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004 Miljöprogrammet med nyckeltal redovisas årligen som ett miljöbokslut i årsberättelsen. För varje miljökvalitetsmål i Miljöprogram för Vaggeryds kommun redovisas

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljömålen i prövning & tillsyn Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljöprogram sammanfattning De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram. Miljömålen är: begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö,

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Grästorps kommun Kommunfullmäktige POLICY 2015-05-12 Dnr 244/2014 Mål för Grästorps kommuns miljöarbete Antaget av Kommunfullmäktige 2015-06-15 41 1(10) Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands Högsåra miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-,

Läs mer

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009. Lokala miljömål

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009. Lokala miljömål Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari 2009 Lokala miljömål Åtgärder i Vellinge kommun 1. Begränsad klimatpåverkan... 4 2. Frisk luft... 5 3. Bara naturlig försurning...

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivning / Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 85 Innehåll Inledning 87 -Miljöbedömningens syfte och krav på innehåll -Översiktsplan för Färgelanda

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se Miljöredovisning 2006 Miljö- och byggnadsnämnden www.sollentuna.se Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden (nu miljöoch byggnadsnämnden) i Sollentuna fick 1993 i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Aneby kommuns delmål

Aneby kommuns delmål Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna

Läs mer

Miljömål för Kungsbacka 2008 2015

Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka ska utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Ur Vision för Kungsbacka Mer information Miljörapport 2006 som beskriver

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011-2020 Lidingö - Energismart, hållbar och miljöklok stad. 1 Hållbar utveckling Lidingö stads miljöarbete i sitt sammanhang För att möta klimat- och miljöförändringarna arbetar

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands

Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands Vänö miljöbeskrivning I projektet Green Islands www.greenislands.se Om Green Islands Green Islands projektet har under tre år samlat information om hur vi kan leva mer hållbart med fokus på energi-, avfalls-,

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 172 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INLEDNING Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att i ett tidigt skede införa ett miljöperspektiv i projekt som kan ha miljöpåverkan för att underlätta

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009 2 1(20) Miljöbokslut för Hammarö kommun Detta är Hammarö kommuns andra miljöbokslut. Miljöbokslutet är uppbyggt utifrån de nationella miljömålen. Dessa mål har inte brutits

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län.

2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING. DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. 2008-12-10 Dnr: 2007-0937-214 UTSTÄLLNINGSHANDSNDLING DETALJPLAN för Örmo 3:3 m fl i Konga samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län. PLANBESKRIVNING HANDLINGAR SYFTE OCH HUVUDDRAG Plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län

Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län Rapport 2007:17 Innehåll 3 Förord 4 Inledning 5 Regionala miljömål 6 Begränsad klimatpåverkan 7 Frisk luft 8 Bara naturlig försurning 9 Giftfri

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för del av Alfta tätort TEKNISKA FÖRVALTNINGEN

Läs mer

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP

Goda exempel. från investeringsprogrammen Klimp och LIP Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex Goda exempel att inspireras

Läs mer

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 Det krävs samverkan och samspel för a t vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt. Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 6 Giftfri miljö... 8 Rent vatten...10

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av Atkins Sverige AB i Göteborg på uppdrag av Melleruds kommun under hösten 2009 samt maj 2010. Ansvarig för arbetet har varit Maria Strid. Granskning av rapporten

Läs mer

Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun

Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun Miljöbokslut 2008 för Sandvikens kommun Illustration: Tobias Flygar Innehållsförteckning DÄRFÖR GÖR VI MILJÖBOKSLUT... 3 HUR GÅR DET MED MILJÖMÅLEN?... 4 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 6 FRISK LUFT... 8 BARA

Läs mer

13. INSATSOMRÅDEN OCH DELPROJEKT 155 DEL 4 KONSEKVENSER

13. INSATSOMRÅDEN OCH DELPROJEKT 155 DEL 4 KONSEKVENSER 13. INSATSOMRÅDEN OCH DELPROJEKT 155 DEL 4 KONSEKVENSER 156 14. Översiktlig miljöbedömning Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att hållbar utveckling främjas. Detta

Läs mer