Aneby kommuns delmål

Transkript

1

2 Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna och lokala intresseorganisationer. Luft Andelen resande med kollektivtrafik ska öka med 20% till år 2003 från 1999 års nivå. Befolkningen i Aneby kommun ska själva kunna påverka sitt resande genom bättre information och ökad folkbildning. Förbättra skyltning till industriområdena i Aneby för att slippa onödig trafik i tätorten. Bygga ut cykelvägar enl. de mål som finns angivna i cykelplanen. Påverka så att fler bussar som körs i och genom kommunen använder miljöanpassade drivmedel istället för diesel. Kommunen ska verka för att industrier med utsläpp väljer nya miljöanpassade lösningar. Samtliga nyinstallerade pannor och kaminer på landsbygden bör vara miljögodkända från år Luftundersökning ska ske vart 5:e år i kommunens tätorter. Grundvatten Skydda kommunens grundvattentäkter. Börja ett kontrollprogram av vissa brunnar i kommunen. Utreda ev. läckage från kommunens kyrkogårdar. Utreda kompletterade brunnar i Hullaryd, Vireda, Askeryd och Haurida. Sjöar och vattendrag Utveckla kommunens kontrollprogram så att det innefattar alla större sjöar och vattendrag. Inventera och eventuellt skydda biotoper i eller kring våra sjöar och större vattendrag. Minska närsalt-läckaget till Svartån. Förbättra för vandrande fiskar i vattensystemen. Bygga tunnlar eller spångar för uttern där vägar korsar vattendragen, (Noån prioriteras). Undvika att vattenuttag från sjöar och vattendrag påverkar växt- och djurlivet negativt. Våtmarker Nya torvtäkter får ej öppnas i kommunen. Inventera och undersöka skyddsvärdefulla våtmarker samt arter och biotoper. Torvtäkt på Björka 1:2 och 1:5 bör ej beviljas fortsatt täkttillstånd efter år Övergödning Kväve- och fosforutsläpp från avloppsreningsverk i kommunen ska minska med 40% till år 2003, räknat från Skyddszoner bör införas vid jord- och skogsbruk som angränsar till större vattendrag. Inventering av enskilda avlopp kring sjöar och större vattendrag till år Försurning PH-värdet i sjöar och vattendrag samt jordbruksmark, som inte är naturligt sura, bör överstiga ph 6.0. Införa provytor i kommunen, för att kunna kontrollera försurningsgraden. 14

3 Skogar Verka för att alla nya skogsbruksplaner blir gröna skogsbruksplaner. 50% av vedaskan från kommunens verksamhet bör återföras till skogsbruket. Förebygga ensidig plantering av barrträd. Inventera, kartlägga och skydda värdefulla biotoper. Odlingslandskapet Kommunen ska verka för att värdefulla ängsoch hagmarker samt åkermark hålls öppna. Kommunen ska verka för att andelen ekologiskt odlad mark (enl. EU:s normer) uppgår till 20% år Kommunen ska verka för att bevara kulturvärden i odlingslandskapet. Bebyggd miljö Den byggda miljöns negativa påverkan på luft och vatten ska vara så liten som möjligt. Andelen resande med kollektivtrafik ska öka med 20% till år 2003 från 1999 års nivå. Påverka Vägverket att minska saltningen av vägnätet i kommunen. Kräva bullerskyddande åtgärder vid behov. Främst vid stambanan samt vid riks- och länsvägar. Krav på lokalt omhändertagande av dagvatten (lod) vid nybyggnation. Bygga större dammar i tätorterna för lokalt omhändertagande av dagvatten. Senast år 2005 ska 25% av det dagvatten som idag går till reningsverk eller sjöar/vattendrag omhändertas lokalt. Placera filter i kommunens dagvattenbrunnar för ökad rening av vattnet, där inte dammar är möjliga. Avfall till förbränning från hushållen ska minska med 10% från 1999 års nivå till år Krav på sortering av byggavfallet vid alla byggprojekt. Kulturhistoriska och estetiska värden ska tas tillvara och stärkas. Användningen av naturgrus ska minimeras. Utreda plats för en snötipp i Aneby tätort. Giftfri miljö Användningen av kemiska bekämpningsmedel i kommunen ska kartläggas och informationsinsatser ska göras för att minska användningen. Mer information och alternativ till kemiska bekämpningsmedel vid försäljningsställen. Blyhagel förbjuds vid skjutbanor i kommunen år På kommunens skjutbanor ska blyförekomsten kartläggas och saneringsplan upprättas före år Strålmiljö Byggande ska anpassas efter markens radonhalter. Effekter från elektromagnetisk strålning i bostäder och lokaler ska utredas och följas upp. Byggnation i anslutning till större kraftledningar ska undvikas. Hushållen ska få information om radon i mark och vatten. Ozonskikt Kommunen ska påverka företagen att ej använda HCFC (bl a freon). Kommunens egna fastighetsbestånd ska avveckla användningen av HCFC före år

4 Kommunikationer Järnvägar Genom kommunen från Frinnaryd i norr till Aneby i söder löper stambanan mellan Stockholm och Malmö. Södra stambanan är utpekad av Banverket som järnväg av riksintresse. Det utreds just nu ett förslag om en snabbtågsförbindelse mellan Stockholm och Göteborg söder om Vättern, den sk Götalandsbanan samt en ny tågförbindelse mellan Helsingborg och Jönköping, den sk Europakorridoren. Den planerade sträckningen berör kommunen, men den exakta sträckningen är inte fastlagd. Det har ännu inte fattats något beslut om och när Götalandsbanan/Europabanan ska byggas. Vägar Ansvaret för byggande och underhåll av det allmänna vägnätet ligger på staten i form av Vägverket. De enskilda vägarnas underhåll svarar samfällighetsföreningar eller enskilda för, med bidrag från stat och kommun. Privata vägar sköts av enskilda, normalt utan bidrag. Ansvaret för gator inom planlagt område ligger på kommunen, utom i de fall där staten är väghållare, där vilar ansvaret på Vägverket. De allmänna vägarna delas in i europavägar, riksvägar och länsvägar. Riksväg 32, är ett riksintresse som förbindelseled mellan E4 vid Mjölby och östra/ södra Småland. En ny sträckning av vägen väster om Sunhultsbrunn har diskuteras liksom en ny västlig sträckning mellan Bredestad och Marbäck. Idag anser kommunen dock att på sträckan Bredestad-Marbäck bör en ombyggnad ske i befintlig sträckning med stigningsfält och att korsningarna i Bredestad och Marbäck snarast förbättras. Ett första steg har varit att på sträckan Bredestad- Marbäck begränsa hastigheten till 70 km/h. Följande gäller för vägsträckningen idag: restriktivitet för tillstånd till nya utfarter randbebyggelse längs vägen bör undvikas. Aneby kommun berörs av två större länsvägar, länsväg 132 från Huskvarna till Bredestad samt länsväg 134 från Eksjö till Kisa. Länsväg 132 har stor betydelse för resorna inom kommunen och för kontakterna med Jönköping-Huskvarna. De större genomfartsgatorna i Aneby tätort, såsom Storgatan, Köpmansgatan, Jönköpingsvägen, Grännavägen och delar av Skolgatan-Järnvägsgatan är också länsvägar för vilka Vägverket ansvarar. Övriga länsvägar, som genomkorsar kommunen ganska tätt, är i flera fall av ej godtagbar standard. Gator, gång- och cykelvägar Gator finns och anläggs i områden med detaljplan. I detaljplanen ska anges det utrymme som gatan får disponera. Gatan består vanligtvis av körbana och gångbana men kan även innefatta gatuplantering, cykelväg och parkering. Inom detaljplan är det normalt kommunen som är skyldig att genomföra gatubyggandet inom planens genomförandetid, om inte staten är väghållare. Aneby kommun har i dag väghållningsansvaret för ca 42 km gatunät och ca 9 km gång- o cykelväg. Kommunalt underhållsbidrag ges till ca 27 mil enskilda vägar med statsbidrag och ca 1,5 mil övriga enskilda vägar. Kommunen har också ansvaret för ca 1800 ljuspunkter på det kommunala vägnätet och delvis på statligt vägnät. I Aneby tätort är hastigheten rekommenderad till 30 km/h på delar av Storgatan och Köpmansgatan. 38

5 Värdefulla naturmiljöer Det finns många värdefulla naturmiljöer i Aneby kommun. Vid all typ av exploatering eller planering ska man ta hänsyn till naturmiljöerna. Kommunen kan förklara skyddsvärda områden som naturreservat eller djur- eller växtskyddsområde om detta bedöms vara lämpligt. Riksintressen Svartån-Noån, Noen Området omfattar sjöarna och åsarna i vattensystemet. Riksintresset avser främst vattendragen som livsmiljö för utter. Försiktighet bör råda vid skogsavverkning intill 50 meter från vattenbrynet. Ören Området är av riksintresse främst som livsmiljö för ett ursprungligt rödingbestånd och andra sällsynta fiskarter. Försiktighet bör råda vid skogsavverkning intill 50 meter från vattenbrynet. Assjön med Bordsjöbäcken Området är av riksintresse dels beroende på sjöns goda vattenkvalitet och dels för att vattenkvaliteten ger en god livsmiljö för den sällsynta flodpärlmusslan som främst lever i Bordsjöbäcken.Någon ytterligare vattenreglering än den som överenskommits mellan markägarna vid sjön ska ej tillåtas. Försiktighet bör råda vid skogsavverkning intill 50 meter från vattenbrynet. Sjöamålen Riksintresset beror på att det vid Sjöamålen finns en isälvsavlagring av stort vetenskapligt intresse. Området bör bevaras så orört som möjligt. Skogsbruket ska anpassas till områdets speciella naturvärde. Täkttillstånd ska ej beviljas. Bygglov ska normalt ej beviljas. Områdesbestämmelser kan införas för säkerställande av områdets naturvärden. Bredestad-Knutstorp Riksintresset grundar sig på värdefulla grusformationer. Området bör bevaras orört. Skogsbruket ska anpassas till områdets speciella naturvärden. Täkttillstånd ska ej beviljas. Områdesbestämmelser bör införas för reglering av markanvändning och byggande. Ylen (Huskvarnaån) Huskvarnaåns vattensystem. Utterstammen i systemet ska ges goda förutsättningar. Regionalt sällsynta växter förekommer i området. Herrstad-Eket-Råby Utgör kärnområdet i det riksintressanta odlingslandskapet runt Ralången. Markerna är s k förhistorisk centralbygd och har varit odlade under mycket lång tid. Herrstads betesmarker är närmast unika vad gäller storlek, antal vegetationstyper och artrikedom. Naturreservat Björkenäs Reservatet gränsar till sjön Ören som är av riksintresse för naturvården. Reservatet uppvisar ett storslaget landskap med vackra hagmarker och med delvis rik torrängsflora. Fågelsjön Hyllingen Sjön Hyllingen strax öster om Aneby är avsatt som naturreservat på grund av det rika fågellivet. Det är en liten, grund, igenväxande sjö som främst har betydelse för rastande fåglar. Vållingsön Ön är fridlyst som naturminne med hänsyn till sitt fågelliv. 50

6 15 Lillesjöområdet 16 Olofstorp - Mosseryd 17 Vagnsvik - Rya 18 Örjestorp 19 Skareda 20 Tubbarp - Knivlösa - Björnaryd 21 Barkäng - Hökhult 22 Sundby 23 Svartåns vattensystem 24 Bredestad - Knutstorp 25 Hättarp - Haga 26 Gungsan 27 Vrangsjön med omgivningar 28 Stallarp - Hattarp - Ulstorp - Björstorp Södra Notåsa 29 Islingen 30 Söljen 31 Majmålen - Gunnarsmålen - Majmålsmyren 32 Gravsjöhult - Gravsjön - Blekinge 33 Bordsjömossen 34 Löversmålen 35 Bordsjö - Bordsjön 36 Kunhult - Kunhultasjön - Purkan - Råmärket 37 Assjön - Bordsjöbäcken - Västra Lägern med omgivningar 38 Djupadal - Sjöhester 39 Skyttlingebäck Våtmarker enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering Klass 1 - objekt med mycket höga naturvärden. I dessa objekt får inga ytterligare ingrepp tillåtas Holmamossen Toskäppamossen Oexploaterade områden som bör skyddas mot mera betydande ingrepp och miljöförändringar Kommunen föreslår att ett område i västra delen av kommunen från Knohult i söder till Stora Galthult i norr, läggs ut som ett större oexploaterat område som har en enhetlig och bevarandevärd karaktär som bör skyddas mot betydande ingrepp och miljöförändringar. Detta område var utlagt i kommunens förslag till översiktsplan redan Länsstyrelsen ansåg då inte att det fanns behov av att redovisa denna typ av större opåverkade områden och därför togs det bort. Länsstyrelsens förslag att lägga ut delar av Askeryds socken som ett större oexploaterat område har från kommunens sida uppfattats negativt och omotiverat. Efter samråd med kommunerna Eksjö och Nässjö, som också berörs av området, har kommunen ändrat uppfattning och föreslår att länsstyrelsens förslag till större opåverkat område ska ligga kvar. Utpekandet av större opåverkade områden innebär inte förbud mot ny bebyggelse eller andra anläggningar. Meningen är istället att skydda större sammanhängande landsbygdsområden mot ekologiska påfrestningar, bullerstörningar och störningar på landskapsbilden. Styra exploateringsföretag som industrilokaliseringar, tätorts- och fritidsbebyggelse av större omfattning med därtill hörande anläggningar, större trafikleder, större kraftledningsföretag etc till andra, mer lämpliga områden. Ny bebyggelse och andra anläggningar kan därför tillkomma om karaktären på området bibehålls. Strandskydd För kommunen gäller ett generellt strandskydd på 100 m för samtliga sjöar samt för Svartån och Noån. Strandskyddet är utvidgat kring Noen och på ett område vid Skärsjösjön. Kommunen uppfattning är att strandskyddet ska vara 100 m kring samtliga sjöar. Att stanna upp ett ögonblick emellanåt kan vara den enda möjligheten att orka gå vidare. Olle Wedholm 52

7