MÅL FÖR TILLSYNEN Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn"

Transkript

1 MÅL FÖR TILLSYNEN Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

2 Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar 2

3 Innehåll Inledning.. 4 Frisk luft.. 6 Giftfri miljö. 8 Säker strålmiljö.. 10 Ingen övergödning. 11 Grundvatten av god kvalitet.12 God bebyggd miljö 13 Säkra livsmedel 16 Sammanställning av mål..17 3

4 Inledning Sverige och kommunerna Idag finns det 16 nationella miljökvalitetsmål. Syftet med målen är att inom en generation (2020) uppnå en hållbar samhällsutveckling. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Kommunerna har ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljömålen. En viktig uppgift är att föra en dialog om hur vi ska nå våra miljömål. Arbetet med miljömålen kan ske i t.ex. infrastrukturplanering, utveckling och bevarande av grönområden, energi- och vattenförsörjningsplaner mm. Ett annat användbart verktyg är arbete med miljömålsstyrd tillsyn. Lidingö och miljö- och hälsoskyddsnämnden Denna skrift är ett första steg i dokumenterat arbete med miljömålsstyrd tillsyn. Mål för tillsynen är en lokal anpassning av de regionala miljömålen som antogs maj De regionala målen är i sin tur en anpassning till de nationella målen. Precis som de regionala målen siktar Mål för tillsynen mot Mål för tillsynen är inte en kommunal strategi för Lidingö stad utan ett tillsynsverktyg för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Målen blir ett hjälpmedel för att bedöma tillståndet i miljön och för att prioritera tillsynsinsatser. Målen visar en önskvärd riktning för människors hälsa och miljön. Med Mål för tillsynen blir miljöarbetet strukturerat och åskådliggjort för enheten, nämnden och allmänheten. Nämnden bidrar till att uppfylla de regionala och nationella målen. För att kunna uppfylla målen ska varje mål delas upp i etappmål för Etappmålen och de aktiviteter som behövs för att uppnå dessa beskrivs i miljöoch hälsoskyddsenhetens årliga tillsynsplan. Utvärdering av etappmålen görs efter varje kalenderår. Det finns nationella mål och regionala delmål som miljö- och hälsoskyddsnämnden anser som mycket viktiga för kommunen men som ändå inte finns upptagna i detta dokument. Urvalet till Mål för tillsynen styrs av att målen måste kunna påverkas av enheten samt att de är möjliga att utvärdera. Miljö- och hälsoskyddsnämnden strävar dock efter att få med ytterligare mål i Mål för tillsynen Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inkluderat Livsmedelsverkets nationella mål om säkra livsmedel i detta måldokument. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att Mål för tillsynen är rimliga att nå under Mål för tillsynen är antagen av miljö- och hälsoskyddsnämnden , MSK 2006:419 II. 4

5 Läsanvisningar Kapitlen med tillhörande mål är indelade efter de nationella miljökvalitetsmålen. Till varje mål finns en motivering, en kort faktabakgrund och en beskrivning av tillståndet på Lidingö. Det finns även förslag till hur målet kan följas upp och utvärderas. Endast de nationella mål och regionala delmål som är aktuella för miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisas i denna rapport. Mål för tillsynen är formulerade så att en bättre kvalitet ska uppnås och i undantagsfall som en aktivitet som ska genomföras. 5

6 Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Regionala mål för Stockholms län Kvävedioxidhalten 30 µg/m 3 som årsmedelvärde och 75 µg/m 3 som timmedelvärde ska vara uppnådda i Stockholms län år Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Halten av partiklar, PM10, i luften ska inte överstiga 35 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 20 µg/m 3 som årsmedelvärde år Halten av partiklar, PM2,5, i luften ska inte överstiga 20 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 12 µg/m 3 som årsmedelvärde år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Mål för tillsynen 1. Låga halter av kvävedioxid Halten av kvävedioxid ska inte öka. Målet är en lokal anpassning. Kväveoxider i luften skadar hälsa, natur och kulturminnen. Störst betydelse för utsläppen har vägtrafiken. För kvävedioxid finns gränsvärden (miljökvalitetsnormer) angivna för halter som inte får förekomma. Årsmedelvärdet för denna gräns är 40 µg/m 3. Myndigheter och kommuner ska säkerställa att miljökvalitetsnormen uppfylls. Luften på Lidingö kontrolleras sedan 1986, via mätningar på stadshustaket. Från och med 1997 har den tidigare fasta mätstationen ersatts av sk diffusionsprovtagare (passiva provtagare), varvid mätning numera sker under vinterhalvåret oktober-mars. Resultaten visar att halterna av kvävedioxid successivt minskar, från 19 µg/m /1998 till 15,3 µg/m /2006. Miljö- och hälsoskyddsnämnden strävar efter att trenden inte ska vända och anser att det är av stor vikt att luftkvaliteten på Lidingö är fortsatt god. Nämnden lyfter fram luftkvaliteten bland annat i yttranden om nya planer och vid remisser. Om trenden visar att halten ökar måste nämnden arbeta med informationsinsatser, öka samarbetet med andra förvaltningar samt lyfta frågan till ett högre politiskt plan. Målet kan följas upp genom de mätningar av kvävedioxid som görs av miljöoch hälsoskyddsenheten. Målet kan även följas upp med hjälp av de mätningar och beräkningar som görs av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. 6

7 2. Låga halter av partiklar Halten av partiklar, PM10, ska inte öka. Målet är en lokal anpassning. PM10 är partiklar vars diameter underskrider tio µm (mikrometer). PM10 partiklar är till största delen uppvirvlande slitagepartiklar som kommer från slitage av vägbanor, däck och bromsar. En starkt bidragande orsak är användningen av dubbdäck. PM2,5 är partiklar vars diameter underskrider 2,5 µm. PM2,5 härstammar från förbränningsprocesser, från vedeldning och förbränningsanläggningar. Men även utsläpp i andra länder har stor betydelse för bakgrundshalten eftersom uppehållstiden i atmosfären kan vara några dygn. Då halterna av PM2,5 till så stor del påverkas av utsläpp i andra länder har nämnden valt att endast ha ett mål för PM10. En annan anledning är också att Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund redogör för halter av dessa partiklar. Från 2001 gäller miljökvalitetsnormer för inandningsbara partiklar, PM10. Gränsvärdet för dygnet får inte överstiga 50 µm/m 3. På Lidingö beräknas halten av PM10 idag uppgå till 39 µm/m 3. Nämnden strävar efter att halten inte ska öka. Detta görs bland annat genom yttranden vid nya planer och vid svar på remisser. Om trenden visar att halten ökar måste nämnden arbeta med informationsinsatser, samarbeta med andra förvaltningar samt lyfta frågan till ett högre politiskt plan. Målet kan följas upp med hjälp av de beräkningar som görs av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. 7

8 Giftfri miljö Nationellt miljökvalitetsmål Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Regionala mål för Stockholms län Mängden miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning har ökat senast år 2010 jämfört med år Spridning och användning i länet av bly, kadmium, kvicksilver samt koppar ska minska fram till år Endast miljövänliga färger och andra produkter används för fritidsbåtvård senast år (Målet återfinns under Hav i balans samt levande kust och skärgård i de regionala målen). Mål för tillsynen 3. Minskning av PCB i fastigheter Senast år 2010 ska 75 % av alla flerfamiljshus och industrilokaler som har fogmassa eller halkskyddad golvmassa som innehåller mer än 0,050 viktprocent PCB vara sanerade från PCB. Målet är en lokal anpassning. PCB tillsattes som mjukgörare i de fogmassor som användes för att täta och ta upp rörelser i fasader med till exempel betongelement. PCB har skadliga effekter på djur och människor, och kan finnas kvar i vissa byggmaterial från påbörjades ett projekt på Lidingö där fastighetsägare uppmanades att inventera byggnader med avseende på PCB. Fram till årsskiftet 2003/04 hade ca 83 % inventerat sina fastigheter kommer troligtvis en ny förordning om PCB att träda i kraft. Denna innebär bland annat att fastighetsägare till flerfamiljshus och industrilokaler ska ha inventerat sina fastigheter till 31 december Förordningen ställer även krav på att byggnaden ska saneras om det finns halter av PCB över 0,050 viktprocent. Att sanera PCB är anmälningspliktigt till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Detta innebär bland annat att en beskrivning av saneringsmetod ska göras samt att mängd PCB ska anges. Målet kan följas upp genom kontroll av antalet byggnader som ska saneras och vilka som är sanerade. 4. Utsläppskrav på fordonstvättar Senast år 2010 ska alla fordonstvättar med mer än 1000 tvättar klara utsläppskraven enligt Käppalaförbundets policy för fordonstvättar. Målet är en lokal anpassning. Bly, kadmium och kvicksilver är skadligt för växter, djur och människor även vid låga halter. De kan ge upphov till akuta förgiftningar. Käppalaförbundet har tagit fram en policy för att minska utsläppen 8

9 av metaller och olja från fordonstvättar till avloppsnät och efterföljande recipient. Ämnen som det bland annat ställs krav på är bly och kadmium. I och med att dessa krav ställs bedömer enheten att utsläppen av bly och kadmium från fordonstvättar kommer att minska. Idag finns det 6 stycken fordonstvättar som är anmälningspliktiga på Lidingö. Halter som måste underskridas är sammantaget för bly, krom och nickel 5 mg/fordon och för kadmium 0,10 mg/fordon. Målet kan följas upp genom kontroll av fordonstvättars provtagningsdokument. 5. Fler miljövänliga båtvårdsprodukter Till 2010 ska miljöpåverkan från båtbottenfärger ha minskat. Målet är en lokal anpassning. Målet avser alla båtvårdsprodukter som kan riskera att läcka ut i miljön. Gårdagens gifthaltiga färger ger klart mätbara haltförhöjningar av miljögifter och tungmetaller i akvatiska organismer vilket riskerar deras hälsa och miljön. Relevanta åtgärder för att nå målet är bland annat informations- och utbildningsinsatser till båtägare, organisationer och återförsäljare om att byta till produkter och metoder med lägre risker för miljön gjordes en recipientundersökning av Gråviken och Kyrkviken. Resultaten av denna undersökning visade att både vatten och sediment innehåller höga halter av bland annat koppar. Förklaring till detta kan vara den stora förekomsten av båtar och båthamnar i Kyrkviken. Målet kan följas upp genom kontroll av de butiker som säljer båtvårdsprodukter samt genom tillsyn av småbåtshamnar. 6. Minskning av farliga ämnen Till 2010 ska kunskapen hos tillverkare och importörer om Giftfri miljö (nationellt delmål 3) ha ökat och användningen av utfasningsämnen och riskminskningsämnen ska ha minskat. Målet är en lokal anpassning. Utfasningsämnen är ämnen med så allvarliga egenskaper att de överhuvudtaget inte bör användas. Utfasningsämnen är exempelvis ämnen som är cancerframkallande, hormonstörande och mutagena. Riskminskningsämnen är ämnen med egenskaper som ska ges särskild uppmärksamhet. Exempel på riskminskningsämne är ämnen som är allergiframkallande och har hög kronisk giftighet. På grund av ämnenas farliga egenskaper är det extra viktigt att tänka på hur kemiska produkter som innehåller dessa ämnen hanteras. Antalet verksamhetsutövare på Lidingö som berörs är cirka 20 st. I vilken omfattning som utfasnings- och riskminskningsämnen används har tidigare inte inventerats på Lidingö. Målet kan följas upp genom kontroll av mängden utfasningsämnen och riskminskningsämnen som används av aktuella verksamhetsutövare. 9

10 Säker strålmiljö Nationellt miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Regionalt delmål De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon har senast år 2010 tjänligt vatten. Mål för tillsynen 7. Låg radonhalt i enskilda brunnar Alla enskilda bergborrade brunnar ska vara mätta och åtgärdade med avseende på radon senast år Målet är en lokal anpassning. Hushållsvatten från bergborrade brunnar kan vara radonförande och avge radon till inomhusluften. Halten radon i hushållsvattnet varierar beroende på berggrundens sammansättning och brunnens placering i förhållande till sprickor där radon kan nå vattnet. Vatten med radonhalter över 1000 Bq/ml anses som otjänligt enligt Socialstyrelsens allmänna råd. Problemet kan åtgärdas genom att lufta hushållsvattnet med en radonavskiljare. Radonhalter som gör att hushållsvattnet är otjänligt hittas vid ungefär var tionde mätning i Stockholms län. På Lidingö har vi idag kännedom om ca 30 enskilda brunnar som används för hushållsvatten. Miljö- och hälsoskyddsenheten har inga mätresultat från dessa brunnar. Målet kan följas upp genom att studera andelen mätta och åtgärdade brunnar. 10

11 Ingen övergödning Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Regionala mål för Stockholms län Fosforutsläppen från enskilda VA-anläggningar ska minska med 15 procent från 1995 års nivå till 16 ton år Mål för tillsynen 8. Minskade fosforutsläpp Fosforutsläpp från enskilda avloppsanläggningar ska minska till Målet är en lokal anpassning. Utsläpp av fosfor från t ex jordbruk, enskilda avlopp och reningsverk leder till övergödning av Östersjön. Avlopp från enskilda fastigheter bidrar med ca % av kväve- och fosforutsläppen i Sverige. Fritidshus görs om till permanentbostäder vilket gör att avloppslösningarna inte är tillräckliga. För att anläggningar för enskilt avlopp ska fungera krävs att de sköts och används på ett bra sätt. En avloppsanläggning har också en begränsad livslängd då t ex en infiltrationsanläggning sätts igen efter tillräckligt lång användning vilket innebär högre utsläpp av fosfor och kväve. Antal enskilda avloppsanläggningar som finns i bruk på Lidingö uppskattas till 85 stycken. Av dessa bör ungefär hälften åtgärdas bland annat på grund av för hög ålder. En viktig del för att nå målet är att informera om skötsel och rutiner för anläggningarna. Målet kan följas upp genom att mäta antal inventerade enskilda avlopp och antal enskilda avlopp som uppfyller krav enligt meddelade tillståndsbeslut från kommunen. 11

12 Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Regionala mål för Stockholms län Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska senast 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet. Mål för tillsynen 9. Bra dricksvattenkvalitet Senast år 2010 ska alla som tar dricksvatten ur enskild brunn ha tjänligt vatten enligt Socialstyrelsens allmänna råd eller Livsmedelsverkets föreskrifter. Målet är en lokal anpassning. Det är viktigt att dricksvatten som används på ön inte är hälsovådligt och att det uppfyller Socialstyrelsens allmänna råd (enskilda brunnar) eller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (kommersiell verksamhet). Skadliga ämnen i dricksvatten kan vara fluorid, nitrat, nitrit och metalliskt uran men även förorening av skadliga bakterier kan förekomma. Barn är särskilt utsatta för dessa ämnen. På Lidingö har vi kännedom om ett 30-tal fastigheter som enligt en enkätundersökning 2005 tar sitt dricksvatten från egen brunn. Det finns även en livsmedelsanläggning, Fågelöuddebadet, som tar sitt vatten från enskild brunn. Under 2007 startar Socialstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning (SGU) ett nationellt projekt tillsammans med intresserade kommuner med syfte att få en bättre överblick av dricksvattnet i enskilda brunnar och på sikt kunna förbättra kvaliteten. Målet kan följas upp genom att kontrollera andelen enskilda brunnar som inte uppfyller Socialstyrelsens allmänna råd eller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. 12

13 God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Regionala miljömål Radonhalten i alla skolor och förskolor är år 2010 lägre än 200 Bq/m 3 luft och radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m 3 luft. (Målet återfinns under Säker strålmiljö i de regionala målen). Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder har minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år Alla kommuner i länet har en kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan senast år Tystnaden (frånvaron av buller) i Stockholms gröna kilar upprätthålls i minst rådande omfattning. Mål för tillsynen 10. Låg radonhalt i förskolor och skolor Radonhalten i alla skolor och förskolor är år 2010 lägre än 200 Bq/m 3 luft. 11. Låg radonhalt i bostäder Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m 3 luft. Målen överensstämmer med de nationella och regionala. Halten har bestämts i enlighet med Socialstyrelsens riktvärde. Exponering för radongas kan orsaka lungcancer. Radon i hus kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Varje år bedöms ca 100 personer i länet insjukna i cancer pga radon i inomhusmiljön eller i dricksvattnet. Ventilationen påverkar radonhalten och nivåerna har sannolikt ökat under de senaste decennierna pga lägre luftomsättning i energisparande syfte. 11% av länets skolor och förskolor, 15 % av flerbostadshusen och 40% av småhusen har en radonhalt överstigande 200 Bq/m 3. På Lidingö har alla fastighetsägare till skolor, förskolor och flerbostadshus uppmanats att mäta radon i hus med blåbetong eller direkt markkontakt. Småhusägare informeras årligen i lokalpress att mäta radonhalten i inomhusluften. Ca 45% av alla småhus och 80% av alla förskolor och skolor på ön har mätt radonhalten. 13

14 Målen kan följas upp genom att studera andelen av de mätta objekten med halter som överstiger målet. 12. Buller på utsatta platser ska minskas Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5% till år 2010 jämfört med år Målet överensstämmer med det nationella och regionala målet. Målet om buller är svårt att genomföra för miljö- och hälsoskyddsnämnden men vi anser att målet är mycket viktigt och därför arbetar enheten med det i tillsynsarbetet med bland annat bevakning i planarbetet och fastighetsdelningar. Buller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem och är den störning som berör flest människor i länet. Buller har stor påverkan på vår hälsa och möjligheten till god livskvalitet. Trafiken är den klart dominerande bullerkällan och ca 80% kommer från vägtrafiken som bedöms fortsätta att öka. I de mest utsatta områdena på Lidingö har staden erbjudit isoleringsåtgärder, utifrån ett visst subventioneringssystem. För att nå en bättre ljudmiljö måste fokus läggas vid att dämpa buller vid källan, t ex bullerdämpande vägbeläggning, hastighetsbegränsningar. Nationella insatser som krav på fordon och däck är mycket avgörande. Målet kan följas upp genom att jämföra antalet bullerstörda fastigheter enligt bullerutredningen 1997 jämfört med utsatta fastigheter i utredning som eventuellt tas fram inom de närmaste åren (se mål 13). Alternativt kan man studera antalet fastigheter där bulleråtgärder vidtagits. 13. Buller ska kartläggas En kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan ska vara framtagen senast år Målet är en lokal anpassning. EU har tagit fram ett direktiv för omgivningsbuller som gäller tät bebyggelse större än respektive invånare. Direktivet syftar till att samordna buller genom gemensamma bullermått, krav på kartläggning och handlingsplaner för utsatta områden och redovisning av rekreationsområdens bullersituation. Som en följd av direktivet utfördes 2002 ett pilotprojekt i Huddinge kommun, som innebar en kommuntäckande bullerkartläggning. Avsikten är att kommuner i länet ska nyttja den framtagna modellen i eget arbete med bullerkartläggning. Kartläggning av buller är viktigt för att kunna bedöma antalet människor som är utsatta för högre bullervärden än riktvärdena. En heltäckande bullerkartläggning kan bland annat användas som planeringsunderlag och en ny utredning bör göras i samband med ny översiktsplan (ca 2008). Åtgärdsplan för minskning av buller på utsatta platser bör upprättas i samband med detta. Lidingö är med i ett nystartat regionalt bullernätverk som ska leda till ökad kompetens inom bullerområdet och förbättra ljudmiljön i länet. Målet kan följas upp genom att konstatera om bullerkartläggning genomförts. 14

15 14. Bevara tysta områden Tystnaden, frånvaron av buller, ska upprätthållas i minst rådande omfattning. Målet överensstämmer med det regionala målet. Det finns behov av att hindra att utomhusbullret breder ut sig. Tystnaden är en bristvara i samhället. I det regionala målet står att läsa att alla kommuner bör ta fram ett planeringsunderlag som redovisar tysta områden, områden lägre än 40 dba (ekvivalent ljudnivå, genomsnittlig). Verksamheter som ska etableras i tysta områden måste vidta bullerdämpande åtgärder för att bibehålla den låga bullernivån. Kartläggning av tysta områden bör tas fram i samband med bullerkartläggning för ny översiktsplan. Sannolikt minskar förekomsten av tysta områden med anledning av den ökande biltrafiken. Målet kan följas upp genom att inventera och mäta upp den grönyta som har lägre ekvivalent ljudnivå än 40 dba. Detta blir ett användbart värde i framtida planeringar och översiktsplaner och ett bidrag till länets sammanställning av tysta områden. 15

16 Säkra livsmedel Nationellt mål Alla livsmedel som görs tillgängliga utanför det egna hemmet ska vara säkra, så att konsumenter inte utsätts för risker i form av sjukdomsalstrande mikroorganismer, fysikaliska eller kemiska föroreningar. Mål för tillsynen 15. Säkra livsmedel Senast 2010 ska alla anläggningar ha ett lägre tillsynsbehov jämfört med Målet är en lokal anpassning. Det lokala målet Säkra livsmedel har sin grund i Livsmedelsverkets nationella verksamhetsmål då det inte finns några regionala mål för livsmedelstillsyn. Livsmedelsverket uppskattade 1994 att så många som människor årligen blev matförgiftad av mat de ätit utanför hemmet. För att inte orsaka sjukdom måste livsmedel hanteras på rätt sätt. Det är livsmedelsföretagaren som ska se till att livsmedel håller utlovad kvalitet och att ingen blir sjuk på grund av smittförande eller på annat sätt skadliga ämnen. Målet med tillsynen är att konsumenterna ska kunna känna sig trygga när de handlar och äter mat i kommunen. Viktiga delar att granska vid tillsyn är företagarens rutiner för egenkontroll av bland annat temperaturer, hygien och förvaring. En ny avgiftsförordning träder i kraft den 1 januari 2007 vilket medför att skötsamma företag får en lägre avgift på grund av att tillsynsbehovet då minskar. I Lidingö finns ca 270 livsmedelsanläggningar som kräver regelbunden tillsyn. Målet kan följas genom årlig genomgång av anläggningarnas tillsynsbehov. 16

17 Sammanställning Målnr Mål för tillsynen Målbeskrivning 1. Låga halter av kvävedioxid Halten av kväveoxid ska inte öka. 2. Låga halter av partiklar Halten av partiklar, PM10, ska inte öka. 3. Minskning av PCB i fastigheter 4. Utsläppskrav på fordonstvättar 5. Fler miljövänliga båtvårdsprodukter 6. Minskning av farliga ämnen 7. Låg radonhalt i enskilda brunnar Senast 2010 ska 75 % av alla flerfamiljshus och industrilokaler som har fogmassa eller halkskyddad golvmassa som innehåller mer än 0,050 viktprocent PCB vara sanerade från PCB. Senast år 2010 ska alla fordonstvättar med mer än 1000 tvättar klara utsläppskraven enligt Käppalaförbundets policy för fordonstvättar. Till 2010 ska miljöpåverkan från båtbottenfärger ha minskat. Öka kunskapen hos tillverkare och importörer om Giftfri miljö (nationellt delmål 3) och att användningen av utfasningsämnen och riskminskningsämnen ska minska. Alla enskilda bergborrade brunnar ska vara mätta och åtgärdade med avseende på radon senast år Minskade fosforutsläpp Fosforutsläpp från enskilda avloppsanläggningar ska minska till Bra dricksvattenkvalitet Senast år 2010 ska alla som tar dricksvatten ur enskild brunn ha tjänligt vatten enligt Socialstyrelsens allmänna råd eller 10. Låg radonhalt i förskolor och skolor Livsmedelsverkets föreskrifter. Radonhalten i alla skolor och förskolor är år 2010 lägre än 200 Bq/m 3 luft. 11. Låg radonhalt i bostäder Radonhalten i bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m 3 luft. 12. Buller på utsatta platser ska minskas Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska har minskat med 5% till år 2010 jämfört med år Buller ska kartläggas En kommuntäckande bullerkartläggning och bullersaneringsplan ska vara framtagen senast år Bevara tysta områden Tystnaden, frånvaron av buller, ska upprätthållas i minst rådande omfattning. 15. Säkra livsmedel Varje livsmedelsanläggning ska ha den lägsta klassen för erfarenhetsfaktorn inom den riskklass den befinner sig i. 17

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Miljöhälsorapport 2009 Kapitel 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Nationella miljöhälsoenkäten 4 Könsskillnader 5 Miljö- och hälsorelaterad livskvalitet 6 Luftföroreningar

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt

Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt 2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under åren 2010 och 2011

Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under åren 2010 och 2011 sid 1(13) Dnr Vår referens / tel.nr e-post Göran Jansson / 040-25 22 61 goran.jansson@m.lst.se Bo Persson / 0435-71 99 15 bo.persson@kfsk.se Datum 2008-12-19 Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Miljömålen i prövning & tillsyn

Miljömålen i prövning & tillsyn Miljömålen i prövning & tillsyn --- Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Miljömålen i prövning och tillsyn Miljö- och byggnadsnämnden 2005 Förslag till miljömålsdokument har upprättats av Johan Kleman, miljö-

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll?

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll? Banverkets och Vägverkets utbildningsdagar april 2009, HM Miljökonsult 1 Innehåll Sveriges miljömål (16 st.) Giftfri miljö Miljöbalken Lagar och föreskrifter

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av

Läs mer

Tillsyn väg- och spårtrafik

Tillsyn väg- och spårtrafik Tillsyn väg- och spårtrafik Dokumenter behandlar översiktligt vanligt förekommande störningar från väg- och spårtrafik, hur störningarna kan åtgärdas och vilka roller olika aktörer har enligt miljöbalken.

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se

Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Inventering av miljöfarliga ämnen i våra byggnader 2010-10-18 Johan Götbring Miljöinvent AB 08-652 91 61 www.miljoinvent.se Miljöbalken 2:3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Hur påverkar miljön kronobergarnas hälsa?

Hur påverkar miljön kronobergarnas hälsa? Hur påverkar miljön kronobergarnas hälsa? Arbets- och miljömedicin: en resurs för Södra sjukvårdsregionen* Uppdrag Utreda misstänkt miljöbetingad ohälsa Arbeta förebyggande mot ohälsa betingad av arbetsmiljön

Läs mer

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Avgifta byggandet är ett samarbetsprojekt som syftar till att minska användandet av farliga ämnen inom byggbranschen. I projektet ingår: Fastighetsägarna,

Läs mer

Tillsynsplan 2015 för tillsyn enligt miljöbalken

Tillsynsplan 2015 för tillsyn enligt miljöbalken 2014-11-24 Reviderad: 2014-12-02 Erik Moelv Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 Krav på tillsynsplan... 3 Grund för prioritering av tillsynsarbete 2015... 4 Budget... 5 Personal och tid för miljöbalkstillsyn...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter; SFS 1998:944 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet Miljö och stadsbyggnad I Uddevalla är vi: Öppna - vi bjuder in till dialog och vill förnyas Orädda - vi har mod att ta risker och prövar gärna nya idéer Energiska - vi har kraft att driva igenom det vi

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030

NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 NACKAS MILJÖPROGRAM 2016 2030 Det krävs samverkan och samspel för a t vi ska kunna tänka nytt, långsiktigt och innovativt. Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 6 Giftfri miljö... 8 Rent vatten...10

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Nytt inom lagstiftning

Nytt inom lagstiftning Nytt inom lagstiftning Temadag Luft i Skåne 9 juni 2014 Helena Sabelström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-06-10 1 Genomförande av direktiv och beslut 1996

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se

Miljöredovisning 2006. Miljö- och byggnadsnämnden. www.sollentuna.se Miljöredovisning 2006 Miljö- och byggnadsnämnden www.sollentuna.se Förord Miljö- och hälsoskyddsnämnden (nu miljöoch byggnadsnämnden) i Sollentuna fick 1993 i uppdrag från kommunfullmäktige att årligen

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Miljönämndens Barnbokslut 2009

Miljönämndens Barnbokslut 2009 Miljönämndens Barnbokslut 2009 Miljöförvaltningens rapport 1/2010 Miljönämndens Barnbokslut år 2009 tillämpningen av kommunalt handlingsprogram för Förenta Nationernas Barnkonvention i miljönämndens verksamhet-

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län

Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt: Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Yttrande över remiss om Hälsans miljömål åtgärdsprogram 2016-2020

Yttrande över remiss om Hälsans miljömål åtgärdsprogram 2016-2020 MISSIV 2015-04-16 RJL 2015/400 Regionledningskontoret Avsändare Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Yttrande över remiss om Hälsans miljömål åtgärdsprogram 2016-2020 Förslag till beslut Nämnden för

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Miljömålskonferens Kemikalier och Giftfri miljö Skåne 2014-03-14 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen Vad kostar miljögifterna

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005 VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer