Råd för kompostering av hushållsavfall

Transkript

1 Råd för kompostering av hushållsavfall 1

2 Innehåll Tag naturen till hjälp... 3 Hur fungerar komposten?... 4 Vilken behållare ska jag välja?... 5 Var ska jag placera behållaren?... 6 Vad kan jag lägga i komposten?... 7 Hur sköter jag min kompost?... 8 Vad gör jag om det blir problem?... 8 När är komposten färdig?... 9 Hur använder jag min kompostjord?

3 Tag naturen till hjälp När vi komposterar vårt matavfall bidrar vi inte bara till en bättre miljö, vi får dessutom något vi har nytta av mer direkt kompostjorden. När du sorterar och komposterar den organiska delen av avfallet återförs resurser till naturen. Naturen bryter ner ditt avfall och näringen från avfallet återförs till jorden som den en gång kom ifrån. Kompostjorden är utmärkt att använda i trädgården och kan ersätta gödningsmedel. För att lyckas med komposteringen behövs en del kunskap, erfarenhet och litet sunt förnuft. I den här broschyren har vi samlat några råd och tips om hur man kan sköta sin egen kompostering av matavfallet. 3

4 Hur fungerar komposten? Vid kompostering bryts det organiska materialet ned av bakterier, svampar, maskar och andra smådjur. Under nedbrytningsprocessen alstrar bakterierna värme. Det kan bli upp till 70 0 C i en kompost. För att processen ska fungera behövs syre. Det är därför viktigt att kompostmaterialet inte blir för hårt packat. Genom att blanda om i komposten då och då luckrar du upp kompostmaterialet. Det är dessutom bra att blanda i något strömaterial som ger struktur, till exempel flisade kvistar och grenar eller kutterspån. Det fordras balans mellan kol och kväve i komposten. Hushållsavfall innehåller mycket kväve och inte så mycket kol. I hushållskomposten behöver du därför blanda i kolrikt material, som t.ex. flisat trädgårdsavfall, sågspån, kutterspån eller hushållspapper. Är det för lite kol i komposten blir det överskott av kväve, som stiger upp i luften i form av ammoniak. Komposten börjar då lukta illa och du förlorar värdefull växtnäring. Kompostmaterialet ska vara lagom fuktigt som en urkramad svamp ungefär. Blir den för blöt täpps lufthålen igen och syrebrist uppstår i komposten. Blir den för torr avstannar processen. Det här behöver du: En kompostbehållare Behållare för efterkompostering Täckmaterial/strömaterial t.ex. flisat trädgårdsavfall Diverse trädgårdsredskap, t.ex. en grep En liten plasthink eller liknande i köket för att samla matavfallet i innan du lägger det i komposten. 4

5 Det är främst fyra faktorer du måste tänka på: En bra isolerad och skadedjurssäker behållare som kan fungera året runt. Luft mikroorganismerna måste ha syre för att kunna jobba. Rätt balans mellan kol och kväve. Lagom fuktighet också ett livsvillkor. Sedan är det bara att sätta igång! Kolrika material Papper Sågspån Bark Halm Ris/kvistar Löv Torrt gräs Kväverika material Frukt Färska grönsaksrester Fisk/kött Ägg Färskt gräs Gödsel Vilken behållare ska jag välja? Ett mycket viktigt krav på din kompostbehållare är att råttor, möss och fåglar inte ska kunna ta sig in i den, men däremot måste luft kunna komma in. Behållaren måste vara sluten, med både lock och botten, men ha lufthål. En botten av rostfritt nät är att föredra framför en tät botten, eftersom det bara är en fördel om maskar kan gå upp i komposten den vägen. Springor i behållaren bör vara max 5 mm breda och hål max 8 mm i diameter, för att utestänga råttor och möss. Råttor kan gnaga sig igenom både plast och trä. Plåt eller kraftigt rostfritt nät är därför i längden mer säkert mot råttangrepp. Tänk dock på att metallnät kan rosta. För att komposteringsprocessen ska hållas igång under vintern ska kompostbehållaren vara värmeisolerad. Behållaren måste också vara ventilerad så att det kan komma in luft. 5

6 Det ska vara lätt att lägga i avfallet och lätt att ta ut den färdiga kompostjorden. Enklast är om du kan ta ut en hel sida eller, som på en del roterande behållare, tömma innehållet rakt ner i exempelvis en skottkärra. Om du har en stor behållare kan det vara en fördel att ha en mittvägg. Då kan du först fylla den ena halvan, och sedan låta den efterkompostera medan du fyller den andra halvan. En annan lösning kan vara att två behållare, en för aktiv kompost och en enklare för efterkompostering. Lämplig storlek på behållare för 2-3 personer är 250 liter. Ska du kompostera ditt trädgårdsavfall i samma behållare som hushållsavfallet behövs förstås en större behållare. Räkna med cirka 100 liter per 100 m 2 tomtyta. Var ska jag placera behållaren? Det ska vara lätt att nå behållaren, även när det regnar och är mörkt eller snön ligger djup. Komposten luktar normalt inte illa men då och då kan den göra det, t.ex. om du lägger i för mycket matavfall och för lite strömaterial. Ha som tumregel att ställa komposten närmre ditt eget hus än grannens. Ställ den inte heller i norrläge. 6

7 Vad kan jag lägga i komposten? Du kan kompostera praktiskt taget allt som kommer från växt- eller djurriket. För att snabba på förmultningen bör du dela på stora avfallsstycken som kålhuvud, bröd och liknande. Ju mindre bitar desto snabbare nedbrytning. Du kan även lägga i köttben, men de förmultnar långsamt. För att undvika att sprida ogräs med kompostjorden bör du rensa bort ogräs och plantor innan de gått i frö. Ogräs som kvickrot och tistlar bör du låta torka i solen innan de läggs i komposten. Undvik att lägga sjuka växtdelar i komposten, särskilt om du använder kompostjorden i ett växthus. Exempel på vad som kan komposteras: Matrester Skal och rester från frukter, grönsaker och rotfrukter Te- och kaffesump, även påsarna och filtren Äggskal bör krossas Hushållspapper om det inte sugit upp något skadligt ämne Trädgårdsavfall (kvistar, grenar, löv och gräs). Det här ska du inte lägga i komposten utan sortera på annat sätt: Kemikalier, läkemedel Städdamm, dammsugarpåsar innehåller bl.a. bly Cigarettfimpar, tobaksaska, snus Aska, kalk Kattsand Plast, glas, metall Läder, gummi Papper som är vaxat, plastat eller färgat 7

8 Hur sköter jag min kompost? Lägg i lite strö varje gång du lägger i matavfallet. Hur mycket strö som behövs får du prova dig fram till, räkna med en del strö till tre, fyra delar matavfall. Blanda ner avfallet en liten bit i det gamla materialet innan du täcker med strö. Var extra noga med att täcka avfall från kött, fisk och skaldjur annars börjar komposten lukta illa. Fruktskal och fruktrester måste också täckas annars får du fruktflugor i komposten. Täckmaterial/strö: - Flisade kvistar och grenar - Löv, barr - Hö, hackad halm - Grovt sågspån - Kutterspån från obehandlat trä - Barkmull, torvmull Vad gör jag om det blir problem? Någon gång kan det säkert bli problem, men det kan alltid åtgärdas. Lukt För lite kolrikt material har lagts i komposten blanda i strö och rör om. Komposten har blivit för kompakt lufta genom att röra om, blanda i något strö som ger struktur, t.ex. flisade kvistar och grenar. Komposten är för blöt blanda i något strö som har god uppsugningsförmåga, t.ex. sågspån och gärna även något strö som ger struktur. Rör om i komposten regelbundet. Fisk-, kött- och skaldjursrester har täckts för dåligt blanda i strö och täck ordentligt med strö. 8

9 Flugor Materialet (främst fruktrester och skal) har täckts för dåligt blanda om i ytskiktet och täck med strö. Även köttrester kan förorsaka maggot och spyflugor. Lakvatten Komposten är för blöt blanda i strö. Ingenting händer Komposten har blivit för kompakt eller för blöt blanda i strö, rör om. För lite material har lagt i komposten lägg i mer. Om behållaren är för stor i förhållande till mängden komposterbart material, kan den avdelas i fack, eventuellt kan du ha ett flytande innerlock i behållaren. Myror Komposten är för torr (vanligare i trädgårdskompost) vattna och rör om. När är komposten färdig? I en väl fungerande varmkompost tar hela processen från avfall till kompostjord ungefär ett år. Efter den första häftiga nedbrytningsprocessen, som tar omkring tre månader, finns grovt material som inte är färdignedbrutet. Denna, så kallad halvkompost, kan användas för att täcka under buskar. Den ska inte användas till odlingar, då den fortsatta nedbrytningen konkurrerar med växternas rötter om både syre och kväve och därmed hämmar tillväxten. 9

10 Först när materialet har efterkomposterats under några månader är kompostjorden klar att användas. Det är en fördel om kompostjorden sedan får ligga ytterligare några månader innan den används. Den färdiga kompostjorden har mörk färg, en kornig konsistens, luktar jord och har samma temperatur som omgivningen. Om du inte har plats för efterkompostering i varmkompostbehållaren, bör komposten täckas, så att den skyddas mot urlakning och uttorkning. För att kontrollera om kompostjorden är färdig gör du ett så kallat krassetest. Så smörgåskrasse i ren kompostjord. Om fröna inte grott efter fem dagar, eller om de gror men krassen sedan gulnar, är kompostjorden fortfarande omogen. Innan du använder kompostjorden är det bra att sålla den genom ett metallnät. Sållningsresterna läggs tillbaka i kompostbehållaren för fortsatt nedbrytning. Kompostjorden kan användas både som jordförbättringsmedel och som gödningsmedel När du använder kompostjordent till blomkrukor ska den blandas ut med minst två delar gammal krukväxtjord eller tov och vanlig jord. Även vid övrig plantering eller sådd bör kompostjorden blandas med vanlig jord, då den är mycket näringsrik. Hur använder jag min kompostjord? Köksträdgårdar 5 liter kompost per m 2 arbetas in i jorden före sådd/utplantering. Så aldrig i oblandad kompost. Plantering av perenner och små buskar 5 liter kompost per m 2 arbetas in i jorden före plantering. Utplantering av sommarblommor 5 liter kompost per m 2 arbetas in i jorden före plantering. 10

11 Sådd av blomsterbädd 5 liter kompost per m 2 arbetas in i jorden före sådd. Anläggning av gräsplaner 15 liter kompost per m 2 arbetas in i jorden före sådd. Plantering av större buskar och träd Jorden från planthålet blandas med kompost enligt förhållandet 1 del kompost/6 delar jord (ingen oblandad kompost i botten på hålet). Efter plantering läggs ett cirka 2 cm tjockt lager kompost på jorden omkring plantan, lämna lite luft alldeles intill stammen. Gamla buskar och träd Lätt ett 1,5 cm tjockt lager kompost på jorden under plantorna. Lämna lite luft alldeles intill stammen. Gamla perennrabatter Lägg ett 1,5 cm tjockt lager kompost på jorden under plantorna. Gamla gräsplaner 1 del kompost blandas med 4 delar sand och läggs i ett 1,5 cm tjockt lager på våren. Riv därefter gräsplanen försiktigt (om gräset är täckt mer än 1-2 veckor ska planen vattnas). Drivhus- och krukväxter 1 del kompost blandas med 4 delar torvströ före sådd eller omplantering. 11

12 Frågor Har du frågor eller vill veta mer om kompostering, hur du sorterar ditt avfall för återvinning och aktuella öppettider på kommunens återvinningscentraler så kan du läsa mer på eller kontakta kommunens kundtjänst på Informationsavdelningen /ah. Tryck: Edita Västra Aros. Kundtjänst orebro.se/avfall