LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL"

Transkript

1 LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din klass följa vattnet genom hela kretsloppet: från sjöar och vattendrag via vattenreningsverk till hus och hem och tillbaka igen. Vi börjar från början, vid råvattenkällan. Här hämtas vårt dricksvatten och vi följer det genom vattenverk och vidare ut till hus, skolor och arbetsplatser där det används på flera olika sätt. Efter användning får vi följa det smutsiga vattnet ner i avloppet genom ledningar fram till avloppsreningsverket där det renas. Vår resa avslutas när vi släpper tillbaka det renade avloppsvattnet ut i sjöar, hav och vattendrag. SÅ HÄR KAN DU LÄGGA UPP LEKTIONERNA Det finns mycket att lära ut om vatten och därför är det smart att dela upp vattenundervisningen i tre lektioner: en lektion om vattendrag och dricksvatten, en om hur vi använder vattnet hemma och slutligen en lektion om avloppsvatten och havet. Dessa tre lektionssteg ger eleverna en bra förståelse för hur vattnets kretslopp fungerar men det går lika bra att anpassa upplägget på det sätt som passa dig och din klass bäst. Lycka till med undervisningen!

2 LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTION 1: LÄS Läs avsnitten Sjöar och vattendrag, Vattenverk och Vattenledningar i utbildningsmaterialet nedan. Avsluta med det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se. DISKUTERA Köpa vatten på flaska eller dricka vatten ur kranen, vad är bäst och varför? Fundera kring transporter, förpackningar, kvalitet och pris på flaskvatten kontra kranvatten. Hur är kvaliteten på dricksvatten i Sverige jämfört med i andra länder? Vi får vatten i kranen hemma, men hur var det förr i Sverige och hur är det fortfarande i många u-länder? LEKTION 2: LÄS Läs avsnittet Hemma i utbildningsmaterialet nedan och ta del av tips-sektionen på värlsvattendagen.se. DISKUTERA Hur kan eleverna påverka för att behålla vattnets kvalitet? Varför spolar många ner skräp i toaletten trots att det är lätt att slänga det i en papperskorg? LEKTION 3: LÄS Läs avsnitten Avloppsledningar, Avloppsreningsverk och Sjöar, hav & vattendrag i utbildningsmaterialet. Titta på sista delen i det interaktiva kretsloppet på världsvattendagen.se. DISKUTERA Vad händer med avloppsledningarna (rören) när man spolar ner skräp i toan? Och vem tror ni får betala det? Vad händer med bakterierna i reningsverket när man spolar ner giftiga ämnen i avloppet? Hur mår Östersjön idag? Vad kan vi göra för att den ska må bättre?

3 UTBILDNINGSMATERIAL SJÖAR &VATTENDRAG Visste du att innan dricksvattnet rinner ur din kran hemma så hämtas det från en av Sveriges alla sjöar, vattendrag eller från vårt grundvatten (djupt nere i marken)? Vattnet kan aldrig ta slut. Det fylls hela tiden på med nytt vatten från regn, åar och bäckar. Denna process kallas för vattnets kretslopp och det betyder att även om vattnet alltid fylls på så får vi aldrig något nytt vatten. Det är nämligen samma vatten som finns idag som fanns redan på dinosauriernas tid. Och det är samma vatten som dina barnbarnsbarn kommer att dricka. Vattnet cirkulerar runt i kretsloppet och kommer därför alltid tillbaka. Av den anledningen är det jätteviktigt att vi hjälps åt att hålla vattnet rent. I Sverige har vi en bra vattenkvalitet och därför går det bra att utvinna dricksvatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. Men innan vattnet kommer fram till din kran renas det i ett vattenreningsverk. Och även om stora mängder vatten tas från våra sjöar, vattendrag och grundvatten för att bli dricksvatten, så tar det tack vare kretsloppet aldrig slut. VATTENVERK I vattenverken renas vattnet till ett gott och friskt kranvatten. Reningen går till på olika sätt i olika vattenverk. Kontakta gärna de som jobbar med vattenreningen i er kommun för att få info om hur det görs hos er. I Sverige tar våra vattenverk ytvatten (från sjöar och vattendrag) eller grundvatten (djupt nere i marken) och renar det till dricksvatten. Processen från inhämtat rå vatten till rent dricksvatten är uppdelad i fyra steg och tar ungefär tolv timmar. Reningen i ytvattenverk är mer omfattande än grundvattenverk för där är vattnet inte lika rent från början. 1. SILNING Stora rör suger upp vatten från sjöar, vattendrag och grundvatten. För att fiskar, alger och vattenväxter inte ska följa med in i vattenverket åker vattnet genom stora runda finmaskiga silar. 2. KEMISK RENING Det filtrerade vattnet samlas i en stor bassäng där man tillsätter ett ämne i vattnet som fungerar ungefär som en magnet. Det drar åt sig smutsen i vattnet så att det bildas smutsklumpar. Dessa smutsklumpar sjunker till botten i de stora bassängerna och tas bort från vattnet. I en del bassänger finns bakterier som hjälper oss och äter upp det som annars skulle göra att vattnet luktade och smakade konstigt. 3. SANDFILTER På väg från bassängerna silas vattnet sedan genom sand. Där fastnar den sista smutsen. Efter alla dessa reningssteg blir vattnet gott och rent. Men för att vara riktigt säkra på att vattnet håller högsta kvalitet tar vi många olika prover före, under och efter reningsprocessen. 4. DESINFEKTION Innan vattnet slöpps iväg i våra ledningar kan det behövas desinfekteras. Det görs med hjälp av klor, ozon eller UV-ljus. Desinfektering ser till så att det inte finns några mikrobiologiska föroreningar kvar i vattnet.

4 VATTENLEDNINGAR För att vattnet ska komma fram till din kran från vattenverket måste det åka genom långa rör. Och vattentornen ger det extra skjuts. Under marken ligger rör som tar det nu renade dricksvattnet från vattenverket fram till din kran. Rören delar upp sig på vägen så att alla byggnader; som bostadshus, sjukhus, skolor, fabriker, restauranger och arbetsplatser får vatten till sina kranar. Alla som har en kran hemma hos sig har också ett vattenrör. För att vattnet ska orka rinna upp i alla hus behövs det tryck i vattenledningarna och det får vi av vattentornen. Vattentornen är alltid placerade högt upp, till exempel på en kulle. I vattentornen finns ett vattenlager, som säker. ställer att det alltid finns tillräckligt med rent dricksvatten. Vattnets pumpas upp i vattentornets vattenlager och när det sedan rinner därifrån får det sådan fart att det orkar högst upp i höghusen och till dem som bor längst bort från vattenverket. Vattentornen hjälper oss alltså att skapa tryck i ledningarna. HEMMA Var snäll mot vattnet. Varje dag använder varje person cirka 160 liter vatten. Det är ungefär vad som ryms i ett badkar. Det kanske låter mycket, men det är inte bara till dryck och matlagning som vi använder dricksvatten. Vi använder det också när vi spolar i toaletten, tvättar kläder, diskar, duschar, badar med mera. Och som tur är behöver du inte vara rädd för att använda för mycket vatten, det kommer ju alltid tillbaka tack vare kretsloppet. Men för att vattnets kretslopp ska fungera måste vi vara rädda om vattnet och miljön. Därför är det viktigt att tänka på några saker: Det är bara kiss, bajs och toalettpapper som får spolas ner toaletten. Släng aldrig skräp i toaletten, som hushållspapper, våtservetter, hår, tops, bindor, tamponger, plast påsar och tandtråd. Det orsakar stopp i vattenledningar och avloppsreningsverk. Spola aldrig ner kemikalier i avloppet. Färgrester, motor oljor, aceton och nagellack ska lämnas till en miljöstation. Även matfett är dåligt för rören, Spola aldrig ner medicin i avloppet. Gammal och oanvänd medicin ska lämnas till Apoteket. Använd miljömärkta disk-, tvätt- och rengöringsmedel. Använd lagom mycket tvättmedel och rengöringsmedel. AVLOPPSLEDNINGAR När du har badat, duschat eller spolat på toaletten är vattnet smutsigt. Det smutsiga vattnet rinner ner i avlopps rör under marken. I avloppsrören rinner smutsigt avloppsvatten från alla hus till avloppsreningsverket. Rören lutar för det mesta så att vattnet rinner av sig själv. Men ibland ligger det ett berg eller en sjö i vägen. Då behövs speciella pumpar som sätter fart på vattnet. Om man spolar ner skräp i toaletten kan det bli stopp i avloppsrören och i pumparna. Då måste det göras rent så att det inte blir översvämning. Regnvatten som regnar ner på gatorna kallas för dagvatten. Det rinner ner i brunnar och via ledningar ut i en bäck eller sjö. Dagvatten leds alltså inte till avloppsreningsverket. Av den anledningen ska bilar inte tvättas på gatan.

5 Tvättvattnet innehåller mycket smuts och giftiga ämnen. Det är inte bra om det rinner ner i dagvatten brunnarna och sen ut i naturen. Om du inte har tillgång till en tvätthall och måste tvätta bilen hemma, ställ den på gräsmattan istället för på gatan. Om du slänger skräp på gatan kan det också följa med ner i dagvattenbrunnen och orsaka stopp. Det är inte bra. AVLOPPSRENINGSVERK Spillvattnet (avloppsvatten) från alla hus och hem rinner i avloppsledningarna fram till ett avloppsreningsverk. Där renas vattnet innan det släpps tillbaka ut i våra sjöar och hav. Reningen går till på lite olika sätt i olika avloppsreningsverk, kontakta gärna de som jobbar med avloppsvatten i er kommun för att få info om hur vattnet renas hos er. AVLOPPSVATTNET RENAS I 4 STEG: 1. MEKANISK RENING Avloppsvattnet silas genom galler. I Sverige fastnar det sammanlagt ton skräp i avloppsreningsverkens galler varje år. Mycket av det är onödigt skräp som tops, cigarettfimpar, bindor, tuggummi och hushållspapper som borde ha slängts i papperskorgen istället. 2. KEMISK RENING I den kemiska reningen använder man ett ämne som drar åt sig fosforn i vattnet (precis som en magnet). Fosfor är ett ämne som bland annat finns i tvättmedel. Det får inte hamna för mycket fosfor i hav och sjöar för då orsakar det övergödning och algblomning vilket i sin tur inte är bra för fiskarna. 3. BIOLOGISK RENING Här finns levande bakterier och andra pyttesmå djur som käkar upp matrester, tvättmedel och vårt kiss och bajs. Däremot kan de inte äta upp kemikalier, målarfärg, nagellack och mediciner som finns kvar i vattnet. 4. SANDFILTER Det sista som händer är att avloppsvattnet silas genom bassänger med sand. Där fastnar den sista smutsen. Det som blir kvar när man har renat avloppsvattnet kallas för slam. Slammet kan användas som gödsel i jordbruket. Från slammet får man också biogas. Vissa bilar och bussar använder biogas istället för bensin. Det är snällare för miljön. SJÖAR, HAV & VATTENDRAG Det renade avloppsvattnet släpps tillbaka ut i sjöar, hav och vattendrag. Våra sjöar, hav och vattendrag är känsliga och om all smuts som kommer med avloppsvattnet skulle gå rakt ut i havet skulle många växter och djur inte klara sig. Därför är det viktigt att vi renar vattnet som vi använt innan vi släpper ut det i naturen igen. Särskilt viktigt är det att ta bort ämnen som fosfor och kväve från avloppsvattnet. Om det kommer ut i våra hav, sjöar och vattendrag växer det för mycket alger, man kallar det för algblomning och det mår hav, sjöar och vattendrag inte bra av. Om det bildas för mycket alger blir havs- och sjöbotten syrefattig och djur och fiskar tar då skada. Därför måste vi vara extra rädda om vattnet. TIPS! Testa klassens kunskaper med ett frågequiz eller ta ut bildningen ett steg längre med spännande vattenexperiment. Du hittar allt du behöver på världsvattendagen.se. Vi hoppas att ni har lärt er mycket om vatten och kretslopp, men framför allt att det har varit roligt. Har du eller din klass några synpunkter eller frågor så är ni välkomna att mejla oss på:

6 VATTENS KRETSLOPP 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? A) Affären B) Sjö och vattendrag C) Atlanten 2. Varför ska vi vara rädda om vattnet? A) Annars tar det slut B) Det blir vårt dricksvatten C) Man behöver inte vara rädd om vattnet 3. Med vattnets kretslopp menas: A) Att samma vatten går runt runt i naturen B) Att vattnet kretsar kring oss människor C) Att det inte bildas något nytt vatten VATTENVERK 4. Varför tar man prover på vattnet? A) För att kontrollera vattenkvaliteten B) För att kontrollera att vattennivån inte minskar C) För att räkna antalet fiskar 5. Vattnet rör sig runt runt i naturen och tar aldrig slut. Vad kallar man det? A) Vattnets omkrets B) Vattnets omlopp C) Vattnets kretslopp 6. Hur lång tid tar det för sjövatten att renas till dricksvatten i vattenverken? A) 12 timmar B) 12 dagar C) 12 år VATTENLEDNINGAR 7. Var lagras vattnet så att det finns när det behövs? A) I spolbilar B) I vattentorn C) I rör 8. Varför finns vattentornen oftast på en höjd? A) För att skapa vattentryck B) För att de ska synas bra C) Där finns det oftast tillräckligt med plats 9. Ungefär hur många vattentorn finns det i Sverige? A) ca 275 B) ca 10 C) ca 517 HEMMA 10. Hur många liter vatten ungefär använder människor i genomsnitt under ett dygn? A) 180 liter B) 2000 liter C) liter *Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.

7 11. Vad får man spola ner i toaletten? A) Kiss, bajs och toapapper B) Kiss, bajs och hushållspapper C) Kiss, bajs och våtservetter 12. Det är bra för miljön att använda miljömärkta tvättmedel, rengöringsmedel och diskmedel. Vilka miljömärken kan man hitta i affären? A) EU-sälen, Isbjörnen och Maskrosen B) Katten, Hunden och EU-laxen C) Svanen, Krav och EU-blomman 13. Gamla mediciner lämnar man till: A) Stockholm Vatten B) Apoteket C) Miljöstationen AVLOPPSLEDNINGAR 14. Varför ska du torka ur stekpannan med hushållspapper när du till exempel har stekt pannkakor? A) För att det inte ska smaka pannkaka nästa gång du använder stekpannan. B) För att inte matfettet som du har använt ska rinna ner i avloppet och orsaka stopp. C) För att bakterierna som finns på reningsverket inte ska få ont i magen. 15. Var ska man tvätta bilen? A) Hemma på parkeringen B) I en biltvätt på bensinstationen C) På grannens parkering 16. Vad gör en pumpstation? A) Gör rent avloppsvattnet B) Pumpar avloppsvattnet vidare till avloppsreningsverket C) Ingenting 18. Vad finns i kiss, bajs och tvättmedel och som inte är bra för naturen om det kommer ut i någon sjö eller i havet? A) Näringsämnet fosfor som göder havsväxter B) Skräp som lägger sig på badstränderna C) Lera 19. Hur mycket skräp fastnar i avloppsreningsverken varje vecka? A) ca ton B) ca ton C) ca ton 20. Vad kan bakterierna i reningsverken klara av att rena? A) Målarfärg B) Mediciner C) Kiss och bajs 21. När man renar avloppsvatten bildas en restprodukt som kallas slam. När slammet behandlas får man någonting man kan köra bil på, vad är det? A) Etanol B) Bensin C) Biogas SJÖAR, HAV & VATTENDRAG 22. Vilka behöver syre i vattnet? A) Djur och växter B) Ubåtar C) Stenar 23. Vad kan för mycket näringsämnen i sjöar, hav och vattendrag leda till? A) För tjocka fiskar B) För mycket vatten C) Syrefria bottnar AVLOPPSRENINGSVERK 17. Vad kallas det använda, smutsiga vattnet? A) Smutsvatten B) Lortvatten C) Avloppsvatten *Samtliga siffror grundar sig på rikssnittet.

8 VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor att lägga i botten Sand Jord Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter. Blommande växter är inte att rekommendera. GÖR SÅ HÄR: 1. Ta en stor glasburk som du kan få ner handen i utan att fastna. 2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand. 5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken. 6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i flera år. Lycka till! SÅ HÄR FUNKAR DET: Vatten avges från växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt jordklot i miniatyr. 3. Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand). 4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.

9 SÅ BLIR DRICKSVATTNET TILL 2. VAD HÄNDER VID ETT OLJEUTSLÄPP? SYFTE OCH BAKGRUND: Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett hav. Ni kan diskutera vilka djur i vattnet som drabbas mest. DET HÄR BEHÖVER DU: Skål Vatten Matolja Sked GÖR SÅ HÄR: 1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten. 2. Rör om med skeden. Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?

10 VATTENVERK SILA JORDGUBBSSAFT 3.GENOM SAND/KOLFILTER SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur smutsigt vatten kan filtreras och bli rent. Experimentet använder samma princip som när sjövatten renas i sandfiltren på vattenverket. Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten och se vad som händer! DET HÄR BEHÖVER DU: Utspädd saft Kaffefilter Aktivt kol Akvariesand Tratt Skål GÖR SÅ HÄR: 1. Lägg kaffefiltret i tratten och fyll det med kol och akvariesand. 2. Skölj igenom kaffefiltret i tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna. 3. Häll saften långsamt genom kaffefiltret så att saften filtreras. Du måste hälla så lite så att det bara droppar från filtret. Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.

11 VATTENLEDNINGAR KOMMUNICERANDE 4.KÄRL SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur ett vattentorn fungerar. DET HÄR BEHÖVER DU: Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang med förslutningsbara ändar Karamellfärg Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas bättre). 2. Häll blandningen i slangen och håll uppe båda ändarna så att inget rinner ut. 3. Rita ett vattentorn på en kulle och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska ligga lägre än vattentornet. 4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet nu? 5. Rita några nya våningar på höghuset och placera slangen så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?

12 HEMMA 5. VATTEN- FÖRBRUKNING SYFTE OCH BAKGRUND: Varje dag använder vi i genomsnitt 160 liter per person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker. GÖR SÅ HÄR: DEL 1 1. Ta en hink och fyll upp den med duschvatten under ca 1 min. 3. Räkna nu ihop ditt toaresultat med resultatet du fick i duschmätningen. Glöm inte att räkna med det vattnet som finns i mat och dryck. Hur mycket vatten blev det sammanlagt? TIPS! Om du tycker att det är svårt att räkna kan du be en någon vuxen om hjälp. 2. Räkna ut hur många liter hinken rymmer, en vanlig hink brukar rymma ca 10 liter. 3.Ta antalet liter vatten du samlat i hinken och multiplicera det med den tid som du brukar duscha, (exempel: 10 liter multiplicerat med 10 minuter, blir 100 liter vatten). DEL 2 1. Räkna nu ut hur många gånger du spolar toaletten under ett dygn. En vanlig toalettspolning förbrukar mellan 3-6 liter vatten. En gammal toalettstol brukar förbruka ca 12 liter vatten. 2. Multiplicera antalet spolningar med rätt antal liter vatten.

13 FRÅN AVLOPPET TILL ÖSTERSJÖN 6. PAPPER I AVLOPPET SYFTE OCH BAKGRUND: I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna. Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan. Du kan här ta reda på varför. GÖR SÅ HÄR: Prova att lägga olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika typerna av papper? Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.

14 AVLOPPSRENINGSVERK 7. EGET AVLOPPSRENINGSVERK SYFTE OCH BAKGRUND: Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar. DET HÄR BEHÖVER DU: 2 skålar Tvål Tandkräm Tops Durkslag eller sil Tratt Sand eller kol Kaffefilter 4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan se dem. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål och tvättmedel. 5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten. Hur ser vattnet ut nu? GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken. 2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket. 3. Låt skålen med vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men se till så att det som sjunkit till botten inte följer med.

15 SJÖAR, HAV OCH VATTENDRAG SALTHALT & 8.TEMPERATURER SYFTE OCH BAKGRUND: Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova själv och se vad som händer när man blandar salt och varmt vatten. DET HÄR BEHÖVER DU: Salt Skål Karamellfärg Sked GÖR SÅ HÄR: 1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig. 2. Blanda karamellfärg i varmt vatten. 3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och varför? 4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten. Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.

16 FRÅGA: 1. C 2. B 3. A 4. A 5. C 6. A 7. B 8. A 9. C 10. A 11. A 12. C 13. B 14. B 15. B 16. B 17. C 18. A 19. A 20.C 21. A 22. A 23. C

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att...

Alla kunskapstester. Mälaren. En sammanställning av samtliga kunskapstester. Visste du att... Alla kunskapstester En sammanställning av samtliga kunskapstester Mälaren 1. Varifrån kommer ditt kranvatten? Mälaren Östersjön Stockholms ström 2. Hur stor är Mälaren? Sveriges största sjö Sveriges andra

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor:

Bajsets väg. Rekommenderade böcker och hemsidor: Bajsets väg Det här materialet är utformat för att skapa en förståelse och öka intresset för vad som händer när vi spolar efter att ha besökt toaletten. Något som utförs dagligen och som går på rutin.

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Energispartips Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Kyl och frys: Frosta av kyl och frys regelbundet,

Läs mer

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten

Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Vi behöver din hjälp för ett renare vatten Du kan göra mycket för att vårt vatten ska vara rent och för att vi ska få en bättre natur. Det är enkla saker som

Läs mer

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011

Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det

Läs mer

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

Ett miljöföretag som arbetar för dig

Ett miljöföretag som arbetar för dig 2 3 Ett miljöföretag som arbetar för dig Avesta Vatten och Avfall AB är ett miljöföretag som ägs av Avesta kommun. Det är vi som ser till att du får rent vatten ur kranen och att avfallshanteringen sköts

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

1 Högåsen vattenverk.

1 Högåsen vattenverk. Högåsen vattenverk. 1 Högåsen vattenverk. 2 Vattenverket vid Högåsen ägs av Nyköpings- och Oxelösunds kommuner gemensamt genom NOVF (Nyköping Oxelösund Vattenverks Förbund). Vattenverket producerar cirka

Läs mer

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser

Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Miljömål för alla. Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Gunvor Bergquist. www..goteborg.se

Miljömål för alla. Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Gunvor Bergquist. www..goteborg.se Miljömål för alla Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad Gunvor Bergquist Projektet miljömål för alla Syftet med projektet är att ta fram material som i första hand riktar sig till invånare med annat modersmål

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Laga något gott för miljön! Information & inspiration. Ny avfallstaxa från och med 1 januari 2016. Matavfallskampanj!

Laga något gott för miljön! Information & inspiration. Ny avfallstaxa från och med 1 januari 2016. Matavfallskampanj! Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen Information & inspiration FRÅN UPPSALA VATTEN OCH AVFALL AB OKTOBER 2015 PYSSEL! Vad är det konstigaste vi hittat på ledningsnätet?

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun

Fettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Förbättra ditt avlopp

Förbättra ditt avlopp Förbättra ditt avlopp En viktig åtgärd för Björnöfjärden! 1 Utgivare/copyright: BalticSea2020 Text: Marika Palmér Rivera, Mats Johansson m.fl. Illustratör: Bo Rosander Grafisk formgivning: Bild & Kultur

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i villa Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och näring Närmare 40 % av det som hamnar i soppåsen är matavfall. Om matresterna

Läs mer

Rent, renare, Ecoboxrent!

Rent, renare, Ecoboxrent! Rent, renare, Ecoboxrent! Ett komplett minireningsverk som renar avloppet år ut och år in - helt utan kemikalier Robust byggd för vårt nordiska klimat Fritt från kemikalier För normal och hög skyddsnivå

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Skolmaterial om matavfallsinsamling Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever

Läs mer

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik Kartläggning årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV GRUNDBOK TESTA DIG SJÄLV 3.1 GRUNDBOK saltvatten Saltvatten är det vatten på jorden som innehåller så mycket salt att det inte går att använda som dricksvatten. Vattnet i haven

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

Allt du behöver veta om slam

Allt du behöver veta om slam Allt du behöver veta om slam Gäller från 1 februari 2016 2016-04-27 Vi ber om ursäkt för att vi inte börjat tidigare! Ända sedan 1970-talet har det varit kommunernas skyldighet att ta hand om slam från

Läs mer

Temperatur. Värme är rörelse

Temperatur. Värme är rörelse Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

När något går sönder

När något går sönder När något går sönder När något går sönder Med regelbunden skötsel av inredning och maskiner, slipper du och din verksamhet onödiga kostnader. Denna broschyr handlar om vad du som arbetar i verksamheten

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.

Hej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv. EARTH HOUR EARTH HOUR 2015 2015 LEKTIONSPLANERING INSKICKAD TILL WWF I SAMBAND MED EARTH HOUR 2015 Förskola: Kåsan, Enköping Kontakt: Sara Vennström, sara.vennstrom@enkoping.se Sammanfattning: Kåsan både

Läs mer

Checklistor inför Potträningen

Checklistor inför Potträningen Checklistor inför Potträningen 1. Förbered dig själv Att potträna handlar om att ditt barn skall lära sig ett nytt beteende, men det handlar faktiskt ännu mer om dig som förälder. Din attityd är A och

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Elbro Vad gör vi nu?

Elbro Vad gör vi nu? Elavbrott Vad gör vi nu? Historiens längsta elavbrott sid 1 Håll värmen med några enkla råd sid 3 Håll värmen med en egen kamin sid 4 Ljus i mörker sid 6 Tappa upp vatten sid 7 Mat utan el sid 8 Mat som

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva

Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva Miljö så funkar det Svenskt Näringsliv 2009 Ansvarig Utgivare: Kristina Scharp Produktion: XRDSi Stockholm-Brussels Författare: Frida Demervall Textredigerare: Eva Wikberg Grafisk Form: Andreas Enghed

Läs mer

Ramp svenska som andraspråk

Ramp svenska som andraspråk På span i kloaker och reningsverk (sas) Handledning av Eva Phister och Elisabeth Åman-Davis AV-nr: 31404 tv 7 Sammanfattning Den här handledningen vänder sig till dig som är lärare i svenska som andraspråk

Läs mer

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Introduktion MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP Miljö tillhör ett av läroplanens fyra övergripande perspektiv. Redan i skollagens första paragraf fastställs vikten av miljöarbetet: Var och en som verkar inom skolan

Läs mer

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller

a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller Celler som leder signaler kallas för S04_01 a hudceller b nervceller c blodceller d njurceller S042013 S04_02 Organ X Vad är organ X? S042006 a lever b magsäck c tunntarm d tjocktarm Fred har ett paket

Läs mer

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan?

När det gäller avloppsanläggningens placering finns olika avstånd man måste ta hänsyn till. När behöver man söka tillstånd eller göra en anmälan? Varför är avloppsrening viktigt? Minska syrebrist och övergödning Utsläpp av dåligt renat avloppsvatten till våra hav, sjöar, åar och bäckar kan ge syrebrist i vattnet med dålig lukt som följd. Det kan

Läs mer

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Norsborgs vattenverk Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt. Vi har producerat dricksvatten i över 100 år Stockholm Vatten har mångårig erfarenhet av vattenproduktion.

Läs mer

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer:

Projektledning, layout och text: Charlotta Skredsvik-Raudberget, Marianne Brännman. Illustrationer: Dags att spola! Denna barnbok är framtagen av Jönköpings kommuns tekniska kontor i samarbete med Estetisk produktion på Flahultskolan under ledning av bildlärare Annette Ohlsson. Projektledning, layout

Läs mer

Hyresgästintroduktion

Hyresgästintroduktion Hyresgästintroduktion VäLKOMMeN! Var rädd om din lägenhet och tänk på att om du flyttar är det någon annan som hyr den efter dig. Vårda och lämna lägenheten som du själv ville att den skulle se ut när

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Från Mälaren via Norrvatten

Från Mälaren via Norrvatten Från Mälaren via Norrvatten Från Mälaren via Norrvatten Dricksvatten ditt viktigaste livsmedel Bor du i en kommun som ligger strax norr om Stockholm och har kommunalt vatten? Då är du förmodligen en av

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor

Miljöarbete pågår. Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Miljöarbete pågår Vi renar avloppsvatten från en halv miljon människor Mycket bra studiebesök. Man får lära sig att avlopp är ett stort miljöproblem, hur problemet löses och hur man kan hjälpa till litegrann

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

SLÄTMOSSENS NATURPARK

SLÄTMOSSENS NATURPARK SLÄTMOSSENS NATURPARK Slätmossens naturpark är formad av människan under åtminstone hundra år. Men först nu, genom dammanläggningen, på ett avsiktligt sätt. Denna gång står paradoxalt nog naturen som förebild.

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING

ARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING 1 ARBETSBESKRIVNING 03 12 10 NY PANEL - UTVÄNDIGT WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING Ända fram till 30-talet användes huvudsakligen hyvlat, tätvuxet furukärnvirke till klädselbräda. Detta virke

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20

NO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20 NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering

Läs mer

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll En avloppsanläggning kräver underhåll och skötsel. Främst genom att regelbundet titta till anläggningen för att se så den fungerar som den ska. Problem

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Låt komposten vara din vän!

Låt komposten vara din vän! Låt komposten vara din vän! Det finns många fördelar med att kompostera! Mängden avfall från ditt hushåll minskar med 30-50%! Näringsämnen och mullbildande ämnen återvinns och du får ett utmärkt jordförbättringsmedel

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Gäller för Ödeshögs kommun från och med 2014-07-01 www.odeshog.se 1 Om du har ett enskilt avlopp med minireningsverk, trekammarbrunn, tvåkammarbrunn,

Läs mer

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester:

Mini-kompost. Vi skall här ge förslag på en mindre, riktigt lättskött variant passande för en eller två elevers dagliga fruktrester: Mini-kompost För att lära sig om hur nedbrytning fungerar kan det vara bra att arbeta med en liten kompost i modellform lämplig för inomhusbruk. Då kan man hålla igång den året om på ett ställe där det

Läs mer