Vattnets former. Rev
|
|
- Monica Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens intentioner i kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag. s.9 Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Följande tema tränar delar av nedanstående vetenskapliga förmågor. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. VAD? FÖR VEM Centralt innehåll åk 1-3 Vatten Åk 1-3 NO: Metoder och arbetssätt: Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild, och andra uttrycksformer. Material och ämnen i vår omgivning Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning kokning, kondensering, smältning och stelning. Berättelser om natur och naturvetenskap Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen. 1
2 Körschema Vatten (minst 180min) Förberedelse för läraren att göra eller plocka fram: Ett bord för material och ett bord att demonstrera experiment ifrån. Klassrummet möblerat för fem grupper som kan samarbeta runt borden. Dela in eleverna i grupper, (max 5 grupper) Möjlighet att titta på film från Sli, och att ha en PowerPoint på större delen av dagen. Papper och pennor Förberedelse ENaT Frys in isägg i ballonger ca 10 cm i diameter. 5st ägg till grupperna + ett visningsägg + ett ägg som kan läggas i frysen om eleverna kommer på fler saker att undersöka senare. Ballongerna dras av isäggen innan eleverna kommer. Viktigt innehåll i passet Eleverna bekantar sig med orden/begreppen: fastform, flytande form och gasform. Samt övergångarna mellan de olika formerna, avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Presentation av oss och ENaT Introduktion Träffa Vattenmolekylen så liten att den inte syns! Titta på film om vattenmolekylen från Sli (sök på vattenmolekyl ) Diskutera efter filmen var man kan hitta vatten, vattnets kretslopp m.m. Om vi kunde se vattenmolekyler så skulle vi se att den var hopbyggd av atomer en syreatom och två väteatomer. Atomer är världens små byggstenar lite som lego. För att göra oss en bild av det vi inte ser kan man göra en modell, så här ser en modell av vatten ut. Nästan som Musse Pigg: Isägget Berätta en historia om den sällsynta isfågeln som ibland lägger sina ägg. Idag har jag hittat ett bo, vill ni se äggen? Lägg ut texten lite fint.. Klassen delas in i grupper om 4 till 5 elever. Max fem grupper per klass. 2
3 Eleverna behöver tillgång till papper och penna. Utse en sekreterare i varje grupp. 1. Titta på isägget tillsammans. Berätta hur en forskare arbetar när de ska undersöka något nytt. Det är viktigt att ha frågor att undersöka och kloka gissningar att utgå ifrån. Hypoteser! 2. Er första uppgift är att skriva tre frågor om ägget som ni tror att ni kan svara på genom att själva undersöka ägget. Ni kommer att få ett ägg till er grupp när vi har samlat ihop frågorna. Läraren skriver upp elevernas frågor på tavlan efter en stund. Varje grupp får i tur och ordning berätta en fråga som de kommit på och som inte någon annan grupp har sagt. Därefter fortsätter vi flera varv tills det inte finns fler frågor. Vi tittar gemensamt på frågorna och ser om vi kommer på fler tillsammans. 3. Dela ut äggen. 4. Försök att svara på frågorna genom att undersöka ägget. Börja med era egna frågor och fortsätt med kompisarnas frågor. Under det här försöket kommer det finnas tillgång till saker som eleverna eventuellt vill ha för att undersöka ägget. T.ex. våg, måttband, dl-mått, plastlåda, termometer, förstoringsglas eller lupp. Man kan välja att visa sakerna innan grupperna skrivit frågor eller efter (kanske som en hjälp om det verkar trögt med att komma på frågor). När eleverna börjar bli klara med sina undersökningar samlar vi ihop deras erfarenheter och jämför våra resultat. Att flera personer gör samma undersökning är bra för försökets trovärdighet. Diskutera eventuellt vilka orsaker som kan finnas till olika resultat i grupperna. Har ni nya frågor nu? (Kanske kan experimentet upprepas en annan dag i klassen om det finns nya idéer) Stök i köket Bild 1-4 i pp Läs berättelsen om Kalle och Fanny Stök i köket från försök med Kemi Titta på de första fyra bilderna i PowerPoint Börja med att prata om vattenångan som försvann ur kastrullen och hamnade på fönstret. Titta på den femte bilden i PowerPoint, bild av kastrull och fönster. Bild 5 Hur kom vattnet till fönstret? Bild 6 Nästa bild är lika men med SVARET vattnet har flyttat sig som en gas till fönstret. Vatten i gasform. Vad är en gas? Kan vi se en gas?(de flesta gaser är osynliga) Kan vi se luften? Kan vi känna luften? Vad händer om vi fläktar med händerna? Bild 7 Vi gör Kalles makaron experiment. (för att titta på en gas) Bild 7 i PowerPoint 3
4 I isäggs-grupperna får eleverna göra om Kalles experiment i ett plastglas. Fyll ett glas med vit läsk. Vad kommer att hända om vi stoppar ner några makaroner och några russin i läsken? Gör en hypotes! Stoppa ner några makaroner och russin i läsken. Vad händer? Nu kan vi se gasen som bubblor och att de transporterar makaronen. (Den här gasen heter koldioxid, i det kokande vattnet är det vatten i gasform i bubblorna.) Diskutera resultatet och dra en slutsats av vad vi ser i försöket. Fria molekyler För att förstå att vi är omgivna av gaser, fria molekyler som svävar runt oss och som når fram till vår näsa. Tala om för eleverna att de ska försöka uppfatta en doft som sprider sig i rummet. (Mindre kul om man har råkat fisa ) Häll upp en kopp med hett vatten. Alla elever blundar, när ni känner doften av pepparmyntsolja (tuggummi eller tandkräm) så sätter ni ett pekfinger på er näsa. Droppa i en droppe pepparmyntsolja i det heta vattnet när alla blundar. Vad hände? Kunde ni känna doften? Hur kunde ni känna doften? Hur kom den från koppen till er? Resonera om molekyler som rör sig i luften. Gas = molekyler som rör sig fritt, mycket stora avstånd mellan atomer och molekyler. Finns det någon/några som har bättre luktsinne än vad vi har? Djur i naturen använder dofter mer än vad vi gör.(ex Fjärilshanen kan känna doften av en fjärilshona på 1 kilometers avstånd.) Vatten i tre former! Vilka tre former av vatten har vi arbetat med idag? Samma molekyl men i olika form. Det vill vi att ni ska kunna efter idag. Vatten i fast form, vad är det? Isägget! Is, snö mm Vatten i flytande form när använder ni det? Dricker vi och badar i mm Vatten i gasform, fart finns det? I luften, i kokbubblorna i vatten mm (Vattenångan du ser över en kokande kastrull är inte gas, när du ser vattenångan är den i flytande form.) Visa bilder på de tre formerna (PowerPoint bild 8 eller utskrift) Isbit Vattenpöl Gasmoln Bild 9 smälter: Vi tittar på isägget, vad heter det när is blir vatten? 4
5 Vatten i bägare Eleverna får till varje grupp en plastmugg, en gummisnodd och en plastfilm. Vad händer om vi häller hett vatten i muggen och sätter fast plasten för öppningen med gummisnodden? Hypotes! Vattnet kondenserar på plastfilmen, men hur kom det dit? RESONERA tillsammans, vattnet avdunstar, är i gasform, rör sig i luften precis som doftmolekylerna tog sig till er näsa. När de kom till den kalla plasten, fastnade de och blev vatten igen. Bild 10 avdunstar: Vad heter det när vatten går från vatten till gas? Bild 11 kondenserar:vad heter det när vatten går från gas till vatten? Bild 12 stelnar: Vad skulle hända om vi ställde in vattnet i frysen? Vad heter det? Dramatisering av vattnets former Låt eleverna vara vattenmolekyler Syret är kroppen, armarna sticker ut som väte. I fast form är molekylerna stela, alla håller i varandra och står still. I flytande form sitter molekylerna fortfarande ihop men de rör sig och böljar omkring. I gasform flyger molekylerna fritt i hela rummet. Fråga eleverna vad de är som gör att vattnet är i olika former? Energi värme Bild 9-12 Titta på bilderna igen och repetera begreppen (Bild 9 i PowerPoint) Smälter, avdunstar, kondenserar och stelnar, pilar och energier Avslutande och sammanfattande experiment och dokumentation Smält is och koka vatten i en glaskanna. Eleverna dokumenterar försöket på sin kopia av experimentet. Samtidigt tittar vi på PP från bild ett nytt ord per sida. Låt eleverna skriva och berätta innan vi visar rätt ord. Eller också visar man experimentet först och låter eleverna därefter fylla i de saknade orden på beskrivningen. Lägg is i kaffekannan. Vilken form är vattnet i? Fastform Knäpp på plattan och fråga vad som kommer att hända med isen. (Börja med låg värme) Dokumentera att isen smälter och att vattnet blir i flytande form. Vad kommer att hända är vattnet blir varmare? Vattnet kokar och avdunstar. Bubblorna är vatten i gasform. Fånga upp vattenånga i ett glas. Vattnet kondenseras på glaset. Vattnet har blivit flytande igen. Jämför utandningsluft en kall vinterdag. 5
6 Aggregationsformsleken Om det är möjligt går vi ut och leker. 1. Eleverna får lära sig hur de olika formerna ser ut, vi kan bestämma det tillsammans. Fast flytande gas 2. Ledaren ropar ut formerna och alla tränar på att visa dessa. 3. Lite svårare blir det nu när ledaren bara kommer att ropa ut förändringen, övergången, d.v.s. smälter, avdunstar, kondenserar, stelnar. Om du är i fast form och ledaren säger smält, då ska du visa flytande form. 4. Eleverna fortsätter leken i sina isäggsgrupper, en leder genom att vara den som ropar ut förändringen. De andra visa vilken form de hamnar i efter förändringen. Om vi hinner Bilduppgift gör en bild av vattnets tre aggregationsformer. (Titta på bild 12 i PowerPoint) Dela pappret i tre delar och gör en bild av varje form. Ritat t.ex. en snögubbe en badsjö och en kokbubbla Material: Molekylmodell Isägg - ballonger Djupa tallrikar av plast Våg Måttband dl-mått eller litermått hink luppar Kaffekanna (glas) Kokplatta Två glas Plast + gummisnodd Makaroner Vit läsk 5st plastglas Mugg Pepparmyntsolja Powerpoint Vatten, på egen sticka Utskrift av PowerPoint Elevkopior, smälta is, i klassuppsättning. Att jobba vidare med i klassen Försök att använda ENaT dagen som en del i den vanliga undervisningen. Dagen kan vara en inledning, komma in under eller i slutet av ett temaarbete. Förslag på andra områden där vatten är en del av det hela: sätt upp en bild i klassrummet av de tre formerna och övergångarna ytspänning de fyra elementen jord, luft, eld och vatten (idéhistoria) vatten under olika årstider bilduppgift att rita vattenmolekyler, eller klippa ut cirklar i färgat papper och sätta ihop till molekyler. frys in nya isägg och gör nya undersökningar För fler idéer se Försök med NO 1-3 Hans Persson 6
7 ISBN Bok tips! Blött, sött och salt allt om vatten Text: Kristin Dahl Illustrationer: Malin Hardestam Gratis handledning finns på Det finns också ett spel om vatten att köpa. 7
Vattnets former. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Vatten Åk 1-3
Vattnets former Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merLuftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merBlandningar och lösningar
Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merLuftundersökningar. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merMaterials egenskaper
Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merSå här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar
Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6
Läs merKemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merBygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Bygga fordon 4-6 Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merFörnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merExempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2
Naturvetenskap och teknik Grundskola åk 1-9 Modul: Förmågor, årskurs 1-3 Del 8. Sammanfattning och reflektion Exempel på progression årskurs 1-9 för förmåga 2 Karin Nilsson, Kristina Svensson, Anna Wirstedt,
Läs merI vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Läs merKarl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Läs merEtt inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse
Ett inspirationshäfte för att barn ska få en förförståelse 1 Visste du att det finns lika mycket vatten idag som det fanns på dinosauriernas tid. Dessutom är det samma vatten. Så det vatten som du dricker
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merVatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
Läs merTema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:
Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av
Läs merSå här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk Kan avgöra om en källa är användbar
Lärarhandledning Isbitar på toppen av burken Mål Årskurs 4-6 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9. Progression av förmågor 1-3 4-6 7-9 Till att
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merInstuderingsfrågor med svar inför prov om:
Instuderingsfrågor med svar inför prov om: Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former (tillstånd), vattnets kretslopp och vattens egenskaper. Vattnets uppbyggnad, vattnets tre former(tillstånd). 1. Vad heter
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merSträvansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Läs merBedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)
Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former
Läs merLÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merVad är allt uppbyggt av?
ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merHanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11
LINNÉUNIVERSITETET Vatten Vattnets funktioner och egenskaper Hanna Svensson och Johanna Ingered 2013-02- 11 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte sid 3 Naturvetenskapligt och tekniskt innehåll sid
Läs merHur man gör en laboration
Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs
Läs merVätskors volymökning
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merSå gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merSäkerhetsregler i kemi
Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och
Läs merLokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merREPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merDoft och smak Klubbmaterial för åk 4 Berit Kurtén-Finnäs och Anna Karin Jern
Doft och smak Klubbmaterial för åk 4 Berit Kurtén-Finnäs och Anna Karin Jern 1 Doft Målsättning Eleverna ska inse att doft är materia, d.v.s. har massa, att dofter sprids i luften, och kommer med luften
Läs merFacit till 38 No-försök
Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,
Läs merVATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson
NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merFörsök med matematik och Mattehuset Tema Trollkarlen
Försök med matematik och Mattehuset Tema Trollkarlen PROVLEKTION: Att mäta runda saker Följande provlektion är ett utdrag ur Försök med matematik och Mattehuset Tema Trollkarlen. Lektionerna handlar om
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merVÄLKOMMEN TILL. Vikarielärares Experimentkalender 2018
VÄLKOMMEN TILL Vikarielärares Experimentkalender 2018 INSTRUKTION TILL ÅRETS JULKALENDER FRÅN VIKARIELÄRARE.SE Till läraren. Hej, vad kul att du hittat hit och vill göra Vikarielärares experimentkalender.
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merBodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld. NO-biennal 2015
Bodil Nilsson bodil.nilsson100@gmail.com Om världen - barn undersöker sin omvärld NO-biennal 2015 Dagens experiment och teori återfinns dels i Uppbyggd runt de 4 elementen Jord Luft Vatten och Eld och
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merTerminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merNATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Läs merInlämningsuppgift. Virtuekursen HT 2013 Eric Bengtsson
Inlämningsuppgift Virtuekursen HT 2013 Eric Bengtsson Bakgrund. Jag går en kurs på Göteborgs Universitet som heter Virtue. I kursen ingår att vi ska redovisa hur vi arbetat med Virtue under året. Virtue?
Läs merTina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik
Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merHANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON
HANDLEDNING TILL FILMEN AV AGNETA DANIELSSON FÖRSLAG PÅ FRÅGOR OCH AKTIVITETER VAR ÄR MIN KOMPIS? Att Prick blev rädd när Fläck var borta är fullt förståeligt. Att tappa bort sin vän kan skrämma både liten
Läs mer5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Läs merHär är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.
Hej Hoppas du gillade fortbildningen. Här är dokumentationen. Kan du lova att inte mejjla den vidare, publicera eller sprida den digitalt utan att först kontakta mig på hanper@hanper.se Mvh Hasse Russinhissen-naturvetenskap
Läs meranvända kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merElekricitet. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11
Rev. 170308 Elektricitet Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Läs merFaktakoll i fokus. Pi och Powerbollarna. del 1 - det
1 Faktakoll i fokus del 1 - det vetenskapliga arbetssättet Pi och Powerbollarna 2 Innehåll Sida 3 Information aktivitet 4 Introduktion av karaktärer 5 Saga 8 Experiment 1 9 Förklara experiment 1 10 Laborationsrapport
Läs merKemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna
Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin
Läs merGrundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merTEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-05-22 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och
Läs merSkolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen
Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merLÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merLärarhandledning till: Serien Kemi nästa
Lärarhandledning till: Serien Kemi nästa Målgrupp: år 4-6 Omfattning: 6 x 10 minuter Beställningsnr: AV 101658 tv 1-6 Serien Kemi nästa handlar om vardagskemi, kemin som finns runt omkring oss och som
Läs merSMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merMode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR
Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merEXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN
EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10
Läs merKEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Läs merKemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Kemi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merAtomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder
KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera
Läs merPeriodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg
Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:
Läs merMål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Läs merBORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap
BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till
Läs mer