Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Transkript

1 Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel

2 ca Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: Göran Jarborg

3 2015

4 Skolmat i andra länder Foto: Martha Payne

5 Vad kostar skolmåltiderna? Skolmåltiden 5,3 miljarder SEK/år ca 6 % av skolans budget Läromedel/utrustning/skolbibliotek 3,6 miljarder SEK/år Källa: Skolverkets statistik 2013

6 En bra måltid behöver inte kosta mer än en dålig Foto: Mats Andersson Foto: Theresa Brown

7 Skolmåltiden är en del av utbildningen Påverkar hälsa, lärande och trivsel

8 De 15 största riskfaktorerna för Sverige år 2010 som procent av DALY. Från GBD profile: Sweden

9 Källa Läkartidningen januari 2015; 112 C4TH

10 Sverige saknar nationell strategi för mat och fysisk aktivitet

11 Vetenskaplig bakgrund Systematisk genomgång av all publicerade forskning fram till 2012 Matmönster baserat på vegetabilier samt fisk och magra mjölkprodukter sammantaget minskar risken för kroniska sjukdomar Samma matmönster bidrar till stabil vikt Även små förbättringar har positiv effekt på hälsan

12

13 Hur äter vi jämfört med rekommendationerna? Nationella undersökningar, Riksmaten unga vuxna äter sämst unga kvinnor får för lite av flera näringsämnen

14 Riksmaten Unga vuxna (18-30) äter: minst frukt och grönsaker minst fisk minst fullkorn Intag av läsk, saft, sport- och energidrycker (ml/dag) mest läsk mest sötsaker

15 Skolbarns hälsovanor (WHO) Andelen som äter frukost 4-5 vardagar/vecka minskar från ca 90 % bland 11 åringar och minskar till ca 70 % bland 15 åringar. Andelen elever som äter frukt dagligen minskar från % bland 11 åringar till % bland 15 åringarna Knappt hälften av 11 åringar äter grönsaker varje dag (33-45 % bland 15 åringar) 2-3 % av 11 åringar äter godis dagligen (4-5 % bland 15 åringar) och 3-7 % dricker läsk dagligen 2001/ /14: Ökning av grönsaksintag och minskning av godis och läskintag Källa: Folkhälsoinstitutet 2014 HBSC

16 Riksmaten ungdom Åk 5, 8 och år 2 gymnasiet 3000 elever på slumpmässigt utvalda skolor i hela landet 2 dagars kostregistrering Blodprov Pilotundersökning HT 2015

17 Hälsovinster med att förbättra matvanorna redan i barndomen Prevalensen övervikt/fetma stabil i Sverige Ökande gap mellan olika grupper Övervikt /fetma som barn ger stor ökad risk för övervikt/ fetma och ohälsa som vuxen och ökad risk för ohälsa vuxen ålder. Övervikt/fetma i barndomen men normalvikt som vuxen medför inga ökade hälsorisker.

18 IDEFICS studie 8 länder Sverige var det land där ungdomar åt mest likt traditionell medelhavskost I Sverige drog skolmåltiden upp konsumtionen av grönsaker Beghin et al British Journal of Nutrition

19 Skollunchen utjämnar skillnader Utvärdering av nya riktlinjer för skollunch i UK Elever som åt av skollunchen fick i sig mindre socker än de som tog med matsäck Högre intag av vitamin C hos de som åt skollunchen Signifikant skillnad bland barnen i lägre socioekonomiska grupper Spence et al, 2014

20 Främja bra matvanor i skolan Framgångsfaktorer 1. Bred samverkan över hela skolan 2. Koppling till föräldrar och matlagning i hemmet 3. Samstämmighet mellan vad som undervisas och vad som serveras på skolan 4. Långsiktighet och delaktighet 5. Fortbildning och stöd till personal Källa: Schools for Health in Europe

21 Matvanor och skolprestation Mätta elever har bättre förutsättningar att lära

22 Matvanor och inlärning Bra skollunch bättre blodvärden/ bättre uppmärksamhet under eftermiddagen (Horn 2009) Lagad skollunch ger mer näring än en matsäckslunch (Evans 2010) Frukostätare är mer sällan överviktiga, har bättre matvanor under hela dagen, bättre kognitiva funktioner, bättre humör (Rampersaud et al 2005, Bhattacharya 2008, Meyers 1989) Järnstatus kopplat till kognitiv förmåga (McCann & Ames 2007, Osendarp et al 2007) Frukt och grönt - barn med högre konsumtion hade bättre akademiska resultat i skolan (Florence et al 2008) Hunger påverkar koncentration och inlärning negativt (Lennernäs, 2011)

23 Unga äter för lite mat!

24 Utmaningen

25 Lustfyllt och nyfiket Barn och ungdomar tycker om det de känner igen och äter det de tycker om Exponering Smakbryggor Foto: Hanna Nilsson Positivt och lustfyllt Delaktighet Foto: Mats Andersson

26 Måltidens mervärden Mätta elever Tid för möten och samtal Pedagogik Hälsa Elevinflytande

27 Delaktiga matgäster Gemensamma visioner Kunskap Matglädje Praktisk demokrati

28

29 Måltiden som läromedel Årskurs 4-6 Lärarhandledningar (Lgr11) och elevuppgifter Faktatexter riktade till elever i årskurs 4-6 För nedladdning på

30 Lektionsbank Maten i våra liv Hälsa Miljö Skolmåltiden som pedagogiskt verktyg

31 Bra mat i skolan

32 Bra mat i skolan

33 Foto: Michaela Johansson Ferm

34 Drottningdalsskolan, Norrtälje Ali Banzola, kock Foto: Mona J Roos

35 Skolmåltiden - når alla Hälsa och lärande går hand i hand Skolan har möjlighet att ge alla barn lika förutsättningar att lyckas Mål med skolmåltid

36 Skolmåltiden kan kompensera för sociala skillnader i matvanor Hög konsumtion av frukt och grönsaker stark koppling till positivt hälsoutfall (NNR) Högre konsumtionen av frukt och grönsaker bland högutbildade (Riksmaten ) Skolmåltiden är det största grönsaksbidraget (IDEFICS)

37 Kontakt Lena Björck Anna-Karin Quetel Twitter: