Motion till riksdagen. 1985/86: Ub252. GunnarBjörk i Gävle och Gunhild BoJander (c) Skolmåltiderna

Transkript

1 Motion till riksdagen 1985/86: Ub252 GunnarBjörk i Gävle och Gunhild BoJander (c) Skolmåltiderna En skola för alla! Skolmat för alla? Knappt någon miljöfaktor har lika stor betydelse för individens hälsa och utveckling som den mat han eller hon äter. En väl sammansatt kost som ger tillräcklig mängd energi- och näringsämnen skapar förutsättningar för en god hälsa och minskar risken för sjukdomar. En felaktigt sammansatt kost under barna- och ungdomsåren kan ge upphov till sjukdomar och men för livet. Utan mat kan vi inte leva; maten är en livsnödvändighel Otillfredsställande kostintag och dåliga matvanor påverkar barns och ungdomars prestation, beteende och hälsa. I de flesta barnfamiljer arbetar båda föräldrarna. I likhet med barnen äter de målet mitt på dagen producerat av ett storhushåll. Risken för att våra skolbarn äter en bristfällig frukost, slarvar med eftermiddagens mellanmål och utesluter det lagade kvällsmålet är stor. Skollunchens betydelse blir alltså allt större. Sambandet mellan barnens ätande och deras prestationsförmåga i skolan är i princip bevisat. Man vet att barn som äter en dålig frukost presterar sämre under förmiddagen i skolan. En tillbakablick visar att det redan på 1800-talet i Sverige fanns privata organisationer som serverade mat åt fattiga barn föreslog den s. k. befolkningsutredningen Sveriges riksdag att införa skolfrukost för skolbarnen startade denna verksamhet. Kommuner som på den tiden serverade sko lfrukost fick på särskilda villkor bidrag till verksamheten. Detta statsbidrag minskade efter hand för att 1966 förvinna helt. Därmed blev skollunchen en rent kommunal angelägenhet. De som verkade för att eleverna skulle få ett ordentligt mål mat mitt på dagen hade naturligtvis ett syfte med detta, att eleverna skulle orka med skolarbetet. skollunchen blev ett slags symbol för de vuxnas, skolpersonalens omsorg om barnen. Den fostrande rollen fick skolmåltiden först något senare, men i och med att Lgr 80 antogs, av en enig riksdag, fördes även den pedagogiska funktionen i förgrunden. "All verksamhet under skoldagen skall präglas av skolans mål och har därför ett pedagogiskt syfte" (Lgr 80). En skola för alla, en skola som sätter eleven i centrum, en skola som tänker på elevens hälsa och välbefinnande, en skola som pekar på vikten av kommunikation och ansvarstagande, en skola där måltiden är en integrerad del av skoldagen. Il

2 En skola där skolmåltiden är en del av skolans vardag, ingen från undervisningen isolerad företeelse, en naturlig del av elevens arbetsdag. en del av den pedagogiska processen under skoldagen, en bit i den fostran och kunskapsinlärning som kolarbetet ger. Så har man i en del kommuner i landet, t. ex. i Katrineholm, Linköping och Järfälla, tolkat skolmåltidens roll, helt i enlighet med läroplanens intentioner. Skolmåltiden har blivit ett slags läromedel, och undervisningsmaterial är som bekant "gratis'' under åtminstone den obligatoriska 9-åriga grundskolan. Den nya skollagen som riksdagen antog i decenber 1985 ser uppenbarligen inte på skollunchen som något allsidigt pedagogiskt instrument.- "Mat skall barnen och ungdomarna ha ändå", alltså underförstått: man kan ta ut ersättning för måltiden. Uppenbart är då att de redan svagpresterande eleverna, de utsatta, skulle komma i ett än sämre utgångsläge. skolmåltidens roll som ett läromedel, tillgängligt för alla, förfuskas. l stället för att köpa teoretiska böcker i konsten att överleva och äta rätt kan man få ut mycket av en skolmåltid tillgänglig för all a på samma villkor. Man kan med utgång punkt i läroplanens intentioner ta upp ämnen som egonom i, arbetsmiljö samt hälso- och kostfrågor. Man kan få ett bättre stöd från lärarna, när de ser att skollunchen är någonting mera än bara kalorier och näringsämnen. Detta borde också vara ett tillräckligt stort ekonomiskt argument. Om man får ut mer av de pengar man lägger på skolmåltiderna, blir ju pengarna mer värda. skollunchen har kanske inte ansetts innebära direkt undervisning. men trots detta så pågår ju hela tiden en inlärning. "Läromedel är sådant som lärare och elever gemensamt kommer överens om att använda för att nå uppställda mål" (lgr 80). skolmåltidens möjligheter i läroplanen borde beaktas; skollunchen pågår fem dagar i veckan. Den kunde också betraktas som en lektion. Ett utökat samarbete mellan lärarna och skolmåltidspersonalen efterlyses. Positiva erfarenheter har bl. a. gjorts i Härryda kommun. Kostfrågorna intar en alldels för undanskymd roll i skolan av i dag. Alla möjligheter att stärka ko tfrågorna ställning bör tas. En inlärning pågår hela skoldagen, låt vara att en del sker efter vad vi brukar kalla den dolda läroplanen. Genom elevmedverkan kan man låta eleverna, vilket de också vill, ta ett större ansvar för sig själva och för sin situation i stället för att man passivt blir betjänad. I Lgr 80 står det att "eleven skall aktivt medverka i att utforma skolans arbetsmiljö". Om skollunchens roll negligeras i skollagen men appostroferas i läroplanen upp tår en konflikt i kommunerna. Den stolta föresatsen om en skola för alla blir bara en "papperstiger''. Skolan kostar i dag miljarder, skolmåltiderna en bråkdel av detta. Har vi råd att inte ta till vara alla de möjligheter skolmåltiden kan ge? Mot. 1985/86 Ub252 12

3 Hemställan Med anledning av ovanstående hemställs att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att klarlägga för kommunerna skolmåltidens betydelse som en pedagogisk resurs samt att undanröja diskrepan en mellan läroplanen och skollagen. Mot. 1985/86 Ub252 Stockholm den 23 januari 1986 Gunnar Björk (c) i Gävle Gunhi/d Bolander (c) 13

4

5

6 gotab Stockhotm