Vad jag ska prata om

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Vad jag ska prata om"

Nils Hansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Agneta Hörnell, professor Institutionen för kostvetenskap Umeå universitet Skollunchens betydelse för hälsa och inlärning vad vet vi egentligen? Föreläsning på Livsmedelsverkets Branschdagar i Stockholm november 2014 Vad jag ska prata om Skolmåltider, kognition och inlärning Skolans roll i folkhälsoarbete Skollunch i Sverige kort historik ProMeal projektet 1

Föreläsning på Livsmedelsverkets Branschdagar i Stockholm 11-12 november 2014 Vad jag ska

2 Skolmåltider, kognition och inlärning Tydliga negativa effekter av malnutrition/undernäring Frukost positiv effekt på uppmärksamhet, minne och prestation. Pollitt 1995, Rampersaud et al 2005, Gaire et al 2008, Muthayya et al, 2007 Kampanj Jamie Oliver skolor med förbättrad kost fick bättre resultat i nationella prov samt mindre elevfrånvaro. Belot & James 2009 Förbättrad skollunch och måltidsmiljö positiv effekt på klassrumsbeteende (koncentration, engagemang). Golley et al 2011, Storey et al 2011 Skollunch i Sverige 1880 t Matservering för de fattigaste (Stockholm) Statligt stöd Ansvaret flyttas till kommunerna Lag på gratis skollunch Lag på näringsriktiga skolmåltider 2

elevfrånvaro. Belot & James 2009 Förbättrad skollunch och måltidsmiljö positiv effekt på klassrumsbeteende (koncentration, engagemang).

3 Motiv för skolmåltider Stävja dåliga matvanor och undernäring Främja social jämlikhet och jämställdhet Främja friska medborgare Hantera fetma och förbättra kosten ur ett hälsoperspektiv Skolans roll i folkhälsoarbete Når alla barn Kunskap om faktorer som påverkar hälsan Regelbunden fysisk aktivitet Näringsriktig mat Utjämnar sociala skillnader En arena för att grundlägga och befästa goda vanor 3

Skolans roll i folkhälsoarbete Når alla barn Kunskap om faktorer som påverkar hälsan Regelbunden

4 Prospects for promoting health and performance by school meals in Nordic countries Skolmatsystem i Norden Island Komplett näringsriktig måltid Delvis subventionerad Norge Lunchlåda hemifrån Ev subventionerad mjölk, frukt (och grönsaker) skolan bestämmer Finland & Sweden Komplett näringsriktig måltid Helt subventionerad 4

subventionerad Norge Lunchlåda hemifrån Ev subventionerad mjölk, frukt (och

5 ProMeal syfte Skollunchens betydelse för : Hälsosamheten totalt Beteende i klassrum Koncentration och minnesförmåga Elevernas upplevelser av och perspektiv på skollunch Deltagande i de fyra länderna Skolor, n Klasser, n Elever, n Pojkar, n (%) Flickor, n (%) Finland 9 17, (48) 107 (52) Island (51) 110 (49) Norge (43) 118 (57) Sverige (50) 102 (50) Total 30 58, (48) 437 (52) 5

Klasser, n Elever, n Pojkar, n (%) Flickor, n (%) Finland 9 17,5 206 99 (48) 107 (52) Island 6 10 225 115

6 Elever Vecka 1 Dag 1 Vecka 2 Dag 2 6 Vecka 3 Dag 7 Längd och vikt Datatest Empatibaserade berättelser Minienkät före och efter lunch Foton av skollunchen/ lunchlådan Observationer i klassrummet Datatest Fokusgruppsintervjuer Föräldrar Matfrekvensformulär om maten hemma (Nordic Monitoring) Skola Skolmatsmiljö Ljudnivåer Lärandemiljö Kostnaden för skolmåltiden Organisation (SkolmatSverige) Empatibaserade berättelser ramhistoria (2 versioner) Föreställ dig att du precis har ätit färdigt dagens skollunch och är på väg ut ur skolmatsalen. Du känner dig nöjd och glad / Det känns inte bra. Skriv en berättelse om vad som hänt under lunchen som fick dig att känna så. Efter att du skrivit färdigt din berättelse kan du även rita en bild/bilder som beskriver din berättelse. 6

(SkolmatSverige) Empatibaserade berättelser ramhistoria (2 versioner) Föreställ dig att du precis har ätit färdigt dagens skollunch och är på väg ut ur skolmatsalen.

7 Empatibaserade berättelser Skolmatsmiljö Sverige 7

8 Jämförelse referensportion med barnens portion Reference portion Ätandemiljön i Norge = lärandemiljön 8

9 Elev nr 1 Elev nr 2 Dag Lunchlåda Lämnat Lunchlåda Lämnat 1 2 Inget Inget Inget Inget 9

10 Slutkläm Vi hoppas att vi kommer att kunna säga något om vilka effekter skollunch och olika skolmåltidssystem kan tänkas ha på den totala kostens hälsosamhet och förutsättningar för lärande Vi kommer att ha perspektiv och synpunkter från dom som skolmåltiden påverkar mest eleverna Skolluncher kan vara en stor del av barns totala dagsintag och ett viktigt verktyg för att minska ojämlikhet i näringsintag bland barn, men det förutsätter att maten är både näringsriktig och attraktiv för eleverna Tack! Delar av ProMeal gruppens forskare från Sverige, Norge, Finland och Island 10

Skolluncher kan vara en stor del av barns totala dagsintag och ett viktigt verktyg för att minska ojämlikhet i näringsintag bland barn, men det

11 11

Relevanta dokument

skolmåltiden som offentlig måltid

Den svenska skolmåltiden som offentlig måltid Christine Persson Osowski Leg. dietist, Fil. Dr. kostvetenskap Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Email: christine.persson-osowski@ikv.uu.se