Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion

Transkript

1 Kraftsamling för en mer hälsosam livsmedelskonsumtion 19 oktober 2017 Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog

2 Hälsokonsekvenser av nuvarande konsumtion Dietary risks High blood pressure High body-mass index High fasting plasma glucose High total cholesterol IHME - Global burden of disease Sweden,

3 70 miljarder.. Den årliga kostnaden för fetma skattas till 70 miljarder Foto: Scandinav Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2017, Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till mat och fysisk aktivitet

4 Regeringsuppdraget maj 2016 maj 2017 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket Ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Lämna förslag på hur aktörer på nationell, regional och lokal nivå kan medverka i ett långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet Insatser och aktörer Utökad uppföljning

5 I korthet Matvanor försämras och förbättras samtidigt, den fysiska aktivitetsnivån är låg. Andelen med fetma ökar. Stora samhällskostnader och socioekonomiska skillnader. Matvanor och fysisk aktivitet kan påverkas genom långsiktiga insatser som påverkar både individerna och deras sociala och fysiska miljö. Viktiga samhällsstrukturer är skola och förskola, arbetsplatsen, hälso- och sjukvården, närområdet, föreningslivet, livsmedelskedjan och omsorgen. Nuvarande insatser är ej tillräckliga. Ofta kortsiktigt, lågt prioriterat och med stora skillnader i landet. Uppföljning och utvärdering saknas. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2017, Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till mat och fysisk aktivitet

6 Ojämlika förutsättningar Ojämlikhet i hälsoutfall Skillnader i matvanor

7 Skillnader i övervikt och fetma

8 Skillnader mellan grupper Mellan och högre tjänstemän, lägre tjänstemän, arbetare HLV, Folkhälsomyndigheten 2016 Se även: Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige, Livsmedelsverket 2016

9 Vad lägger vi pengar på? Knappt 40 % av den genomsnittliga matkassan läggs på mat som inte behövs ur näringssynpunkt. Öl, vin, läsk, godis, chips, kakor, kaffe... Källa: SCB Livsmedelsförsäljningsstatistik 2014

10 Förändringar i vardagen Konsumtionen av kött, godis, frukt och grönt har fördubblats, konsumtionen av kolsyrad dryck har fyrdubblats Den totala energitillgången per person och dag har ökat med ca 9 procent eller ca 200 kcal Antalet cykelresor minskade med 38 %, barns skolresor på cykel minskade med 48 % Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2017, Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till mat och fysisk aktivitet

11 Utmaningar matvanor och fysisk aktivitet Öka grönsaker, frukt, fullkorn, vegetabiliska oljor samt fisk och skaldjur vardaglig fysisk aktivitet Minska söta drycker, bakverk, feta mejerivaror, salt, rött kött och charkuteriprodukter energiintaget stillasittande

12 Underlag Analys av Folkhälsoenkätdata och hälsoekonomi Litteraturöversikter - Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet Internationella styrdokument Aktörskartläggning och dialogmöten Policys Vetenskap och fakta Aktörskarta Förslag Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2017, Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till mat och fysisk aktivitet

13 Myndigheternas förslag för insatser på nationell nivå 1. Inför målstyrning för att minska ohälsa i alla grupper samt minska skillnaderna i hälsa kopplat till matvanor och fysisk aktivitet 2. Skapa en nationell struktur för samordning av det nationella arbetet för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet 3. Öka förutsättningarna för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete med hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet 4. Öka kompetensen hos viktiga yrkesgrupper 5. Utred användningen av offentliga styrmedel 6. Inrätta ett nationellt saltsänkningsprogram 7. Utöka uppföljningen

14 Slutrapportens bilagor 1. Uppdragets genomförande 2. Aktörskartläggning och dialoger 3. Fördjupad analys av individdata och samhällsekonomiska beräkningar 4. Insatser för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. En kartläggande litteraturöversikt 5. Hälsofrämjande insatser riktade till arbetsplatsens fysiska miljö och organisationsstruktur: effekt på arbetsrelaterade utfall. En kartläggning av forskningen 6. Utgångspunkter för utökad uppföljning 7. Möjligheter till frivilliga hälsofrämjande åtaganden för företag i hela livsmedelskedjan 8. Reglering av sockerrika livsmedel 9. Subvention av hälsosam mat 10. Ekonomiska styrmedel på livsmedel och hälsa

15 Främja bra matvanor - rekommendationer och vetenskapligt stöd Samverkan mellan olika samhällssektorer och nivåer av styrning Nationella uppföljnings- och övervakningssystem Multisektoriella policyer och planer Samhällsplanering och infrastruktur Ekonomiska och juridiska styrmedel Kompetenshöjande insatser och utbildning Åtgärder mot marknadsföring av ohälsosam mat, särskilt i barns närmiljö Allianser för frivilliga åtaganden Öka tillgången på hälsosam mat på arbetsplatser och i vård, skola och omsorg Information via skola, hälso- och sjukvård och media Policys, handlingsplaner och strategidokument från EU, WHO och Norden + vetenskapliga litteraturöversikter

16 Möjliggörande faktorer Marknadspris Inkomst Fysisk miljö Kognitiv förmåga Attityder Värderingar Preferenser Kunskap Normer Infrastruktur Utbud Tillgänglighet Design Teknik UN Akenji och Chen (2016) A framework for shaping sustainable lifestyles. United Nations Environment Programme, 2016.

17 Rådgivning och information Generell rådgivning och information kan bidra till ökade hälsoklyftor. Rådgivning, information och märkning kan fungera bra i kombination med andra insatser Särskilda insatser kan behövas för vissa grupper Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2017, Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till mat och fysisk aktivitet

18 Generellt rörande insatser Långsiktiga insatser som påverkar både individerna och deras sociala och fysiska miljö Skapa och främja hälsofrämjande miljöer Utveckla och kvalitetssäkra ordinarie verksamheter Gör särskilda satsningar Levnadsvanor utvecklas i samspel mellan olika faktorer

19 Offentliga styrmedel på olika nivåer Nationell nivå Råd, rekommendationer, riktlinjer Lagstiftning Skatter Regional och lokal nivå Policy, riktlinjer, Ekonomiska incitament Budget Uppföljning och kontroll Foto: Josef Eliasson/Scandinav

20 Viktiga aktörer Nationell nivå riksdag, regering, nationella myndigheter livsmedelskedjans aktörer civilsamhälle Regional nivå landsting regioner länsstyrelse Kommunal/lokal nivå Livsmedelskedjan Kommunen Hälso- och sjukvården Arbetsplatsen kommunala förvaltningar helhet butiker, restauranger arbetsplatser fritid/rekreation - aktörer

21 Viktiga insatser i livsmedelskedjan Reformulera livsmedel (ändra sammansättningen så att de blir mer hälsosamma) Förändra portionsstorlekar och förpackningar Marknadsföring och produktexponering Justera priser Märka hälsosam mat med näringsinformation och symboler Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket 2017, Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till mat och fysisk aktivitet

22 Kommunen Kommunens kompensatoriska roll och främjande uppdrag Viktiga arenor - skola och omsorg, närområde, fritids/kulturverksamhet, informationsinsatser, nyanlända Exempel: Skola: klara skolgången, kunskaper och kompetenser inom mat och hälsa och ett hälsosamt utbud i skolan. Kommunen som arbetsgivare Långsiktiga insatser som påverkar både individerna och deras sociala och fysiska miljö

23 Hälso- och sjukvården - kvalitetssäkring och utveckling Evidens för att riktade samtal till individer och grupper har effekt, särskilt bland socioekonomiskt svaga grupper Följa riktlinjer och rekommendationer Rätt kompetens och styrning Hälso- och sjukvården som arbetsgivare Långsiktiga insatser som påverkar både individerna och deras sociala och fysiska miljö

24 Arbetsplatsen Hälsofrämjande insatser Policy Utbud och möjligheter Attityder och normer Särskilda insatser Är det viktigt att personalen mår bra? Finns möjlighet att gå ifrån och äta en måltid? Finns det en lunchrestauran g med hälsosamt utbud? Långsiktiga insatser som påverkar både individerna och deras sociala och fysiska miljö

25 Allt behöver samverka Hållbar utveckling Miljö Ekonomi Hälsa Miljökvalitetsmålen Strategin för hållbar livsmedelskonsumtion Livsmedelsstrategin Kommissionen för jämlik hälsa Regeringsuppdraget mat och fysisk aktivitet

26 Slutsatser Utmaningar Arbetet med Livsmedelsstrategin och Strategin för hållbar konsumtion har inte ett tydligt hälsoperspektiv. Viktiga insatser Utveckla och kvalitetssäkra ordinarie verksamheter Nationell nivå: tydligare målstyrning mot hälsosam livsmedelskonsumtion behövs Lokal och regional nivå: beakta hälsan i lokala och regionala planer, använd slutsatserna i våra underlag

27 Kontakt Folkhälsomyndigheten Pia Lindeskog Rapporten hittar du här: Livsmedelsverket Anna-Karin Quetel Rapporten hittar du här: