Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Transkript

1 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling

2

3 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år

4 Rapport :6 ISBN :a upplagan juni Anita Boij Alla bilder är från skolmåltiden i Hjo och Skövde A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Tranås

5 3 Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...7 Hjo kommun...9 De flesta åt i skolan...9 De yngsta tyckte bäst om skolmaten... De yngsta åt ofta av salladsbuffén...11 Många uppskattade skolrestaurangen som miljö...12 De yngsta kunde påverka mest...13 De flesta hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden...14 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...14 Mariestads kommun...17 De flesta åt i skolan...17 De yngsta tyckte bäst om skolmaten...19 De yngsta åt ofta av salladsbuffén... Många uppskattade skolrestaurangen som miljö...21 De yngsta kunde påverka mest...23 Eleverna i år 3 och år 2 på gymnasiet hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden...23 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...24 Skövde kommun...27 De allra flesta eleverna åt i skolan...28 De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten...29 Lärarna åt ofta av salladsbuffén... Många uppskattade skolrestaurangen som miljö... Elever i år 3 och 6 kunde påverka mest...32 Eleverna i år 3 och lärarna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden...32 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...33 Lärarna och skolmaten...34 Tibro kommun...35 De flesta åt i skolan...35 De yngsta tyckte bäst om skolmaten...36 De yngsta åt ofta av salladsbuffén...37 De yngsta uppskattade mest skolrestaurangen som miljö...38 De yngsta kunde påverka mest...39 Eleverna i år 3 hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden... Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder... Töreboda kommun...43 De flesta åt i skolan...43 De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten...45 Lärarna åt ofta av salladsbuffén...46 En majoritet uppskattade skolrestaurangen som miljö...46 Eleverna i år 6 kunde påverka mest...48 Eleverna i år 6 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden...48 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...49 Lärarna och skolmaten...5 Fem kommuner tillsammans...51 Undersökningens genomförande och metod...64 Referenser...67 Bilaga 1. Enkäten...68 Tidigare rapporter...71

6 Inledning 4 Inledning Sverige och Finland är de enda länderna i världen där det är lagstadgat att alla elever i grundskolan dagligen ska få kostnadsfri skollunch. Det finns dock en mängd länder som serverar skollunch, om än inte skattefinansierad, exempelvis Storbritannien, Italien, Malaysia och Mexico. Däremot säger inte ännu den svenska lagen något om den näringsmässiga kvaliteten på maten ( Den nya skollagen som träder i kraft den 1 juli 11 kompletteras med att skolmaten ska vara näringsriktig (9/:UbU21, rsk 9/:37). Livsmedelsverket har också på uppdrag av regeringen tagit fram nya riktlinjer för maten i skolan. Råden är tänkta att fungera som stöd för personal, men även för föräldrar när det gäller vad som ska serveras i skolan (Bra mat i skolan 7). På senare år har, såväl nationellt som internationellt, barn och ungdomars hälsa blivit mer och mer uppmärksammat inom folkhälsoarbetet bland annat när det gäller övervikt. Övervikten hos olika befolkningsgrupper kan relateras till både förändrade matvanor och bristen på fysisk aktivitet. I de elva folkhälsomål som riksdagen beslutade om år 3 finns ett mål som särskilt anknyter till mat och det handlar om Goda matvanor och säkra livsmedel (Proposition 2/3:35). Statens folkhälsoinstitut har fått en central roll i den nationella samordningen av folkhälsoarbetet och de skriver på sin hemsida: Skolmåltiden Hjo Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, däribland Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Nästan procent av den vuxna befolkningen är kraftigt överviktiga. Andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt. / / 1 En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen av socker och fett, särskilt mättat fett, är för hög medan däremot intaget av frukt och grönsaker borde öka. / / I folkhälsopropositionen betonar regeringen angelägenheten av att ett mål formuleras för samhällets insatser när det gäller matvanor. Livsmedelspolitiken har till mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Det är viktigt med ett 1 Det här tecknet / / betyder att det finns text som inte tagits med i citatet.

7 5 Inledning folkhälsoperspektiv på denna politik. Det är också viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar ( 7-5-). Fest i Värings skola, Skövde För att vända utvecklingen har regeringen gett Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket uppdraget att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor som också inkluderar en ökad fysisk aktivitet i befolkningen (Handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet i befolkningen 5). Även Nordiska Ministerrådet har tagit fram en handlingsplan om mat, hälsa och fysisk aktivitet (Health, food and physical activity 6). Regeringen har också inrättat ett nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), placerat vid Örebro universitet. Centrumet kom igång under 4 och har till uppgift att brett stödja skolornas hälsofrämjande arbete. Såväl stat, landsting, kommun och en rad olika aktörer är involverade i det förebyggande arbetet kring barns och ungdomars hälsa med inriktning på bland annat mat och skolmat, däribland Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. I dessa fem kommuner har kostcheferna och folkhälsoplanerarna gått samman och bildat ett nätverk för utvecklandet av skolmåltiden. Undersökningen I Hjo, Skövde och Töreboda kommuner genomförde A. Boij AB under år 7 och 8 undersökningar om elever, lärares och föräldrars uppfattningar om skolmaten. Som ett led i den fortsatta utvecklingen av skolmaten önskade dessa tre kommuner tillsammans med Mariestad och Tibro kommuner göra en ny undersökning om skolmaten. Alla kommunerna valde att göra undersökningen bland elever i år 3, 6 och 9 i grundskolan. Mariestads kommun valde att också göra undersökningen bland gymnasieelever i årskurs 2. Skövde och Töreboda kommun valde att även göra undersökningen bland de lärare som hade elever i år 3, 6 och 9. Resultaten från de fem kommunerna finns i den här rapporten. Totalt har elever medverkat i undersökningen, se diagram A. Det var 1 62 flickor, pojkar och elever som inte angivit sitt kön.

8 Inledning 6 Antal Hjo Mariestad Skövde Tibro Töreboda Flickor Pojkar Ej angett kön Diagram A. Elever som har deltagit i undersökningen fördelat på kön. Antal. Den kommun som hade minst antal elever var Hjo där 26 elever deltog i undersökningen och den kommunen som hade störst elevantal var Skövde med deltagande elever. I Skövde och Töreboda kommuner deltog också 126 lärare till eleverna i år 3, 6 och 9. Dessa finns dock inte medräknade i diagram A, utan finns redovisade i respektive kommunkapitel. Lästips Den här rapporten börjar med en sammanfattning av resultaten från de fem kommunerna. Därefter följer ett kapitel om varje kommun. I de kapitlen finns också några av alla kommentarer som elever och lärare skrivit. Sedan följer ett kapitel som kallas Fem kommuner tillsammans och som innehåller en gemensam analys för alla de deltagande kommunerna. För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om undersökningens metod och genomförande. För den läsare som kortfattat vill få en överblick över rapportens resultat är det lämpligt att läsa sammanfattningen på nästföljande sidor. Ett annat sätt att tillgodogöra sig rapporten är att läsa om den kommun som man är särskilt intresserad av samt det omnämnda kapitlet Fem kommuner tillsammans.

9 7 Sammanfattning Matgäster Vasaskolan, Skövde 65 % i år 3, 41 % i år 6 och % i år 9 tyckte att skolmaten ofta smakade bra. Sammanfattning Undersökningen genomfördes i vecka år (andra veckan i mars) i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda. Sammanlagt medverkade elever i år 3, 6 och 9, elever i år 2 på gymnasiet i Mariestad samt 126 lärare från Skövde och Töreboda i undersökningen. Generellt sett fanns det stora skillnader mellan årskurserna och mellan de olika kommunerna. Här sammanfattas resultaten för eleverna i år 3, 6 och 9 i alla fem kommunerna. För resultat om gymnasieeleverna i Mariestad, lärarna i Skövde och Töreboda hänvisas till respektive kommuns kapitel. 58 % i år 3, 34 % i år 6 och 37 % i år 9 var nöjda med salladsbuffén. Skolmåltiden Hjo Skolmaten Överlag åt de flesta eleverna av skolmaten de flesta dagarna i veckan. När eleverna i år 9 i grundskolan inte åt skollunch var alternativen att inte äta något alls, köpa något i skolcafeterian eller köpa pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande. Två tredjedelar (65 %) av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta var bra, med ofta åsyftas 3 5 gånger i veckan. I år 6 och 9 tyckte två femtedelar att maten ofta smakade bra, 41 respektive %. Eleverna i år 3 var bäst på att ofta äta av salladsbuffén. Bland dem fanns också den största andelen elever som var nöjda med salladsbuffén, 58 %. I år 6 och 9 var drygt en tredjedel nöjd med salladsbuffén, 34 respektive 37 %. 68 % i år 3, 55 % i år 6 och 5 % i år 9 tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra. 78 % i år 3, 61 % i år 6 och 56 % i år 9 var nöjda med måltidspersonalens bemötande. Miljön En viktig del av upplevelsen av skolmåltiden är miljön i skolrestaurangen. Hälften eller fler av eleverna tyckte att miljön var bra. I år 3 tyckte två tredjedelar att miljön var bra. Ungefär hälften av eleverna i år 6 och 9 tyckte att miljön var bra. I ytterligare frågor om miljön framgår att framför allt de yngsta eleverna tyckte att skolrestaurangen var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta. Till miljön hör också måltidspersonalens bemötande. En majoritet vad nöjda med deras bemötande. I år 3 var tre fjärdedelar nöjda. I år 6 var knappt två tredjedelar nöjda och i år 9 var drygt hälften nöjda.

10 Sammanfattning 8 Påverkansmöjligheter På allt fler skolor finns det matråd där eleverna får vara med och framföra sina åsikter, vilket säkerligen också är betydelsefullt för elevernas uppfattning om skolmåltiden. Det var framför allt eleverna i år 3 och 6 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var 42 % av eleverna i år 3, 45 % av eleverna i år 6 och 27 % av eleverna i år % i år 3, 45 % i år 6 och 27 % i år 9 kunde påverka skolmåltiden mycket. Helhetsintrycket Svaren på dessa fem redovisade frågor har förts samman till ett index som mäter om eleverna har ett bra eller dåligt helhetsintryck av skolmåltiden. Det var eleverna i år 3 som hade det bästa helhetsintrycket, ungefär två tredjedelar (64 %). Därefter kom eleverna i år 6 (44 %) och sedan eleverna i år 9 (35 %). Matgäster Vasaskolan, Skövde Elevernas matvanor Eleverna fick också svara på några frågor om sina matvanor. Överlag minskade elevernas goda matvanor med den ökande åldern. Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade och elevernas dåliga matvanor ökade med åldern. Eleverna drack läsk och åt godis oftare. 64 % i år 3, 44 % i år 6 och 35 % i år 9 hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Ur ett folkhälsoperspektiv kan inte nog understrykas hur viktig en näringsriktig skolmat är för elevernas hälsa. Ur ett inlärningsperspektiv är goda matvanor, däribland skolmåltiden, bland barn och unga väsentlig för att nå de studieresultat som både skola och samhälle anser är eftersträvansvärda.

11 9 Hjo kommun Hjo kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 6 var det bara 51 % och i år 9 var det 54 % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (73 %) och ofta åt sig mätta (85 %). De yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (7 %) och som oftast var nöjda med den (67 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6 eller 9, åt skollunch de flesta skoldagarna. Knappt hälften av niondeklassarna köpte pizza eller liknande när de inte åt skollunch. De flesta eleverna var nöjda med skolrestaurangen som miljö (76 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 2 och 5 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 67 och 89 %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 66 och 82 %. De yngsta eleverna tyckte också att de mest kunde påverka skolmåltiden, 67 %. Med åldern minskade andelen som tyckte det. Utifrån detta är det inte förvånande att de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 78 % som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. Antal År 3 År 6 År 9 Flickor Pojkar Diagram 1. Hur många flickor och pojkar som svarade. Antal. Av de 295 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, har 26 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan svarat på enkäten. Det var 1 flickor och 1 pojkar. I diagram 1 visas hur många flickor och pojkar från varje årskurs som svarat. Andelen svarande var 88 %, vilket är ett mycket bra resultat. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Samma undersökning genomfördes också år 7 och därför redovisas resultaten för båda undersökningarna (Boij 8). Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet. De allra flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av eleverna i år 6 och 9 som vanligtvis åt skollunch. Frågan ställdes till elever i år 6 och 9 i grundskolan. De kunde välja mellan 5 dagar, 4 dagar, 3 dagar, 2 dagar, 1 dag och Sällan eller aldrig.

12 Hjo kommun De allra flesta eleverna åt för det mesta skollunch. Det fanns dock flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader). I diagram 2 visas andelen som svarat att de åt i skolrestaurangen 4 5 dagar i veckan fördelade på årskurs. Andelen elever som ofta åt skollunch, 4 eller 5 dagar i veckan, minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 4 elever i år 6 och 15 elever i år 9 åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Skillnaderna mellan år 7 och är inte signifikanta. Det fanns också skillnader mellan flickor och pojkar år. Det var fler flickor än pojkar som ofta åt skollunch, 94 % jämfört med 84 %. Hur ordnade eleverna i år 9 sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram År 6 År Diagram 2. Elever i år 6 och 9 som ofta åt skollunch, fördelat på år 7 och Köper pizza el. likn. Skolcafeterian Äter inget Äter hemma Köper mat i affär 7 Diagram 3. Hur eleverna i år 9 ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen, fördelat på år 7 och.. Jämfört med år 7 var det en mindre andel elever som år valde att köpa pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande och att äta i skolcafeterian. Skillnader är signifikanta. De yngsta tyckte bäst om skolmaten De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de om maten? Eleverna fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna. I diagram 4 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta smakade bra, det vill säga alltid eller 3 4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade drastiskt mellan år 3 och 6, för att sedan stiga något till år 9. Cirka fyra femtedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten År 3 År 6 År 9 7 Diagram 4. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs samt år 7 och..

13 11 Hjo kommun ofta smakade bra och hälften av eleverna i år 6 och 9 tyckte det. Skillnaderna mellan undersökningsåren är inte signifikanta. Alla elever fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar tabell 1 visar andelen elever som svarat ofta, det vill säga Alltid eller 3 4 gånger i veckan. Tabell 1. Elever som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser samt år 7 och. År 3 År 6 År Fint upplagd 84 % 85 % 54 % 58 % 39 % 44 % Ofta mätt 88 % 89 % 68 % 64 % 6 % 64 % År 3 År 6 År Flickor 7 Diagram 5. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på årskurser samt år 7 och Pojkar Diagram 6. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på kön samt år 7 och.. År tyckte flertalet elever i år 3 att maten ofta var fint upplagd (85 %) och att de ofta åt sig mätta (89 %). Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. I år 9 tyckte 44 % att maten ofta var fint upplagd och 64 % att de ofta åt sig mätta. Skillnaderna mellan de båda undersökningstillfällena är inte statistiskt säkerställda. De yngsta åt ofta av salladsbuffén I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna, se diagram 5. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland eleverna i år 3. Sedan minskade andelen i år 6, för att öka i år 9. Bäst på att ofta äta av salladsbuffén var de yngsta skoleleverna. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta. Däremot är inte skillnaderna mellan år 7 och signifikanta. Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 6. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av salladsbuffén (75 % jämfört med 57 % år ). Inte heller här är skillnaderna mellan undersökningsåren statistiskt säkerställda.

14 Hjo kommun 12 Eleverna fick även svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram 7. Den största andelen nöjda elever fanns i årskurs 3. Där var cirka två tredjedelar av eleverna nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna samt år 6 och de båda undersökningstillfällena är signifikant. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Många uppskattade skolrestaurangen som miljö I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet och den var ny för undersökningen år. Eleverna kunde svara att de tyckte att miljön var Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig eller Mycket dålig. Svaren visar inga större skillnader mellan olika svarsgrupper. Överlag tyckte 76 % av eleverna att miljön i skolrestaurangen var bra. Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendena om att det var trångt och att man fick sitta ensam och äta, fast man inte ville det. För överskådlighetens skull visar tabell 2 andelen elever som svarat Alltid eller 3 4 gånger i veckan. Påståendet om att det var rent och fräscht i skolrestaurangen var ny för år. Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 7. Hur nöjda eleverna var med salladsbuffén, fördelat på årskurser samt år 7 och.. Tabell 2. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser samt år 7 och.. År 3 År 6 År Trivsamt Luktar gott Rent o. fräscht Bullrigt Trångt Sitter ensam Gott om tid Det var överlag eleverna i år 3 som var oftast var nöjda med skolrestaurangen, oavsett undersökningsår. De tyckte att det var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen som tyckte att det ofta luktade gott och var rent och fräscht.

15 13 Hjo kommun % 9% % 7% 6% 5% % % % % % % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 År 3 År 6 År 9 Lite Varken mycket eller lie Mycket Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 8. Hur nöjda eleverna var med personalens bemötande fördelat på årskurser samt år 7 och.. Diagram 9. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden fördelat på årskurser.. Däremot sjönk inte andelen som tyckte att det var trivsamt lika mycket. Från år 7 till år minskade andelen elever i år 3 som tyckte att det ofta var bullrigt och den skillnaden är signifikant. Det var förhållandevis få, cirka en femtedel, som tyckte att det ofta var trångt. Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är inte signifikanta. Få elever fick ofta sitta ensamma, men det var bland de yngsta eleverna som flest tyckte det. Totalt 6 elever fick sitta ensamma fast de inte ville det år. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland år 9 där 67 % ansåg att de hade gott om tid att äta. År 7 tyckte 54 % av niondeklassarna det. Skillnaden mellan undersökningsåren tenderar att vara statistiskt säkerställd och innebär att år var det fler i år 9 som tyckte att de hade gott om tid att äta. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram 8. Störst andel nöjda elever fanns i år 3. Därefter skedde en stor minskning till år 6 och minst andel nöjda elever fanns i år 9. År 7 var skillnaderna mellan årskurserna signifikanta, vilket de inte var år. Ökningen mellan niondeklassarna år 7 och år är statistiskt säkerställda. Från år 3 till år 9 ökade också andelen elever som varken var nöjda eller missnöjda. Andelen missnöjda elever är förhållandevis liten oavsett årskurs. Totalt handlar det om 17 elever som angett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med måltidspersonalens bemötande. De yngsta kunde påverka mest Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Frågan var ny för år. Eleverna fick svara om de kunde påverka Mycket, Ganska mycket, Varken mycket eller lite, Ganska lite eller Lite. I diagram 9 visas andelen som svarade Mycket eller Ganska mycket. Två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Bland eleverna i år 6 och 9 var

16 Hjo kommun 14 det två femtedelar som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden. De flesta hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden År 7 valdes tolv frågor ut för att spegla elevernas helhetsuppfattning om skolmåltiden Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande samt åtta frågor om miljön i skolrestaurangen. Det bör dock poängteras att både år 7 och på en del av frågorna kunde eleverna svara Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd. På andra frågor kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. Resultaten visade att de som var mest nöjda med skolmåltiden var de yngsta eleverna. För att kunna jämföra resultaten med år gjordes samma analys även år, se diagram. Det var fyra femtedelar av eleverna i år 3, två tredjedelar av eleverna i år 6 och hälften av eleverna i år 9 som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Skillnader mellan undersökningsåren är inte signifikanta. För att få en bra jämförelse mellan alla fem kommunerna gjordes en annan sammanräkning som innehöll fem frågor, se diagram 11. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Till skillnad från enkäten år 7 fanns en fråga om helhetsintrycket av miljön med och antalet frågor om miljön som ingick i helhetsintrycket kunde reduceras. Även om frågorna från de båda undersökningstillfällena i stort liknar varandra, är de inte identiska. Det får till följd att man inte bör jämföra de båda sammanräkningarna med varandra. Diagram 11 är istället utgångspunkt för jämförelsen med de andra kommunerna. Man kan dock konstatera att år har en majoritet av eleverna ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. I år 3 hade 78 % av eleverna ett bra helhetsintryck. Det minskade till år 6 för att sedan öka till år 9 igen. Skillnaderna är signifikanta År 3 År 6 År 9 7 Diagram. Elever som år 7 och tyckte att skolmåltiden var bra som helhet (12 frågor) fördelat på årskurs År 3 År 6 År 9 Diagram 11. Elever som år hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden (5 frågor) fördelat på årskurs..

17 15 Hjo kommun Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: Varje dag, 5 6 dagar, 3 4 dagar, 1 2 dagar eller Sällan/Aldrig. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1 2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det finns två signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna och de gäller frukost och frukt. Det fanns också flera signifikanta skillnader mellan undersökningstillfällena. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns. Tabell 3. Elevernas matvanor fördelat på årskurser samt år 7 och.. År 3 År 6 År Äter frukost varje dag 95 % 91 % 79 % 75 % 71 % 65 & Äter frukt varje dag 54 % 55 % 32 % 31 % 13 % 26 % Dricker läsk 2 dagar/vecka eller mindre 93 % 82 % 79 % 83 % 68 % 83 % Äter godis, chips, kakor och liknande 2 dagar/vecka eller mindre 86 % 76 % % 69 % 58 % 7 % Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern och samma mönster fanns vid båda undersökningstillfällena. Resultaten för frågorna om läsk och godis är ganska varierande, men den genomgående trenden är ändå en minskning, det vill säga att eleverna med åldern dricker läsk och äter godis oftare. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma. Det fanns inga större skillnader mellan vare sig årskurserna eller mellan flickor och pojkar. Drygt hälften av eleverna (57 %) åt lagad mat hemma varje dag.

18 Hjo kommun 16 Skolmåltiden Hjo

19 17 Mariestads kommun Mariestads kommun Överlag var det de yngsta eleverna i år 3 som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 64 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I gymnasiets år 2 var det bara % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (73 %) och ofta åt sig mätta (81 %). De yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (67 %) och som oftast var nöjda med den (53 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6, 9 eller gymnasiets år 2, åt skollunch de flesta skoldagarna. Närmare hälften av niondeklassarna och gymnasieeleverna åt något i skolcafeterian när de inte åt skollunch. De yngsta eleverna var mest nöjda med skolrestaurangen som miljö (66 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Ju äldre eleverna blev desto fler tyckte att det var trångt. Endast få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 1 och 5 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 66 och 81 %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 59 och 83 %. Det var flest yngre elever (år 3) som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, 5 %. Med åldern minskade andelen som tyckte det. Utifrån detta är det inte förvånande att de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 68 % som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. Antal År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 12. Flickor Hur många Pojkar flickor och pojkar som svarade. Antal. Av de 1 37 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, var det 941 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet som svarat på enkäten. Det var 498 flickor och 441 pojkar samt 2 elever som inte angett sitt kön. I diagram 12 visas hur många flickor och pojkar från varje årskurs som svarat. Andelen svarande var 91 %, vilket är ett mycket bra resultat. Endast en klass saknas i grundskolan. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet. De flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av de äldre eleverna som vanligtvis åt skollunch. Frågan ställdes till elever i år 6 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet. De kunde välja mellan 5 dagar, 4 dagar, 3 dagar, 2 dagar, 1 dag och Sällan eller aldrig. De

20 Mariestads kommun 18 allra flesta eleverna åt alltså för det mesta skollunch. Det fanns flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader) mellan årskurserna, se diagram dagar 4 dagar 3 dagar 2 dagar 1 dag Sällan eller aldrig År 6 År 9 Gy 2 Diagram 13. Hur ofta eleverna i år 6 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet åt skollunch.. Andelen elever som åt skollunch 4 eller 5 dagar i veckan minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 33 elever i år 6, 48 elever i år 9 och 68 elever i år 2 på gymnasiet åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Hur ordnade eleverna i år 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram Skolcafeterian Äter inget Äter hemma Köper pizza el. likn. Köper mat i affär År 9 Gy 2 Diagram 14. Hur eleverna ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen.. Närmare hälften av eleverna, oavsett vilken årskurs de gick i, valde att äta något i skolcafeterian i stället och en fjärdedel åt inget alls. En skillnad var signifikant och den handlade om att en större del gymnasieelever än niondeklassare köpte pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande.

21 19 Mariestads kommun År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 15. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs.. De yngsta tyckte bäst om skolmaten De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de om maten? Eleverna fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna. I diagram 15 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta smakade bra, det vill säga alltid eller 3 4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade för varje årskurs. Nästan två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta smakade bra och en femtedel av eleverna i år 2 på gymnasiet tyckte det. Mellan eleverna i år 3 och eleverna i år 2 på gymnasiet skilde 44 procentenheter. Det fanns också statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna, se diagram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 16. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs och kön.. Överlag var det en större andel flickor än pojkar som tyckte att skolmaten ofta smakade bra. Minst andel pojkar som tyckte att skolmaten ofta smakade bra återfanns i år 6. Där tyckte 65 % av flickorna och 35 % av pojkarna att maten ofta smakade bra. I år 6 fanns också den största andelen flickor som tyckte att maten smakade bra. Alla elever fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar diagram 17 visar andelen elever som svarat ofta, det vill säga Alltid eller 3 4 gånger i veckan.

22 Mariestads kommun Fint upplagd Äter mig mätt År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 17. Elever som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser.. I år 3 tyckte flertalet av eleverna att maten ofta var fint upplagd (73 %) och att de åt sig mätta (81 %). Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. I år 9 tyckte 16 % att maten ofta var finns upplagd och 38 % att de ofta åt sig mätta. De yngsta åt ofta av salladsbuffén I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna, se diagram 18. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland eleverna i år 3 (67 %). Sedan minskade andelen, för att öka i år 2 på gymnasiet (44 %). Bäst på att ofta äta av salladsbuffén var de yngsta skoleleverna. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta. Däremot är inte skillnaderna mellan år 6, 9 och år 2 på gymnasiet signifikanta. Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 19. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av salladsbuffén (53 % jämfört med 36 %). Eleverna fick också svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram. Den största andelen nöjda elever fanns i årskurs 3. Där var drygt hälften (53 %) av eleverna nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9, för att sedan öka i gymnasiets år 2 (32 %). Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna Flickor Pojkar 44 År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 18. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på årskurser.. Diagram 19. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på kön.. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Miss nöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram. Hur nöjda eleverna var med salladsbuffén, fördelat på årskurser..

23 21 Mariestads kommun % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Dålig Varken bra eller dålig Bra Diagram 21. Vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser.. Många uppskattade skolrestaurangen som miljö I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet. Eleverna och lärarna kunde svara att de tyckte att miljön var Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig eller Mycket dålig. Svaren visar skillnader mellan årskurserna. Störst andel elever (66 %) som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra fanns i år 3, se diagram 21. Det fanns också skillnader mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna. Det var en större andel flickor än pojkar i alla årskurser, utom i år 2 på gymnasiet, som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra, se diagram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 22. Elever som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra, fördelat på årskurs och kön.. Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendet om att man fick sitta ensam och äta, fast man inte ville det. För överskådlighetens skull visar tabell 4 andelen elever som svarat Alltid eller 3 4 gånger i veckan. Tabell 4. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser. Rent o. Sitter Trivsamt Luktar gott Bullrigt Trångt fräscht ensam Gott om tid År 3 83 % 68 % 67 % 61 % 18 % 5 % 81 % År 6 71 % 39 % 49 % 48 % 17 % 3 % 66 % År 9 57 % 25 % 44 % 41 % 33 % 2 % 75 % Gy 2 42 % 13 % 42 % 52 % 55 % 1 % 71 % När det gällde den fysiska miljön tyckte en majoritet av eleverna i år 3 att det ofta var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen som ofta tyckte så. Särskilt när det gällde att skolrestaurangen luktade gott minskade andelen mycket, från 68 % i år 3 till 13 % i år 2 på gymnasiet. Ande-

24 Mariestads kommun 22 len som ofta tyckte att det var trångt i skolrestaurangen ökade med åldern, från 18 % i år 3 till 55 % i år 2 på gymnasiet. Det kan tyckas som motsägelsefullt att å ena sidan tycka att skolrestaurangen är trivsam och å andra sidan tycka att den är bullrig, men uppenbarligen förtar inte den höga ljudnivån upplevelsen av skolrestaurangen som trivsam. Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är inte signifikanta. Få elever fick ofta sitta ensamma, men det var bland de yngsta eleverna som flest kände så. Totalt 23 elever fick ofta sitta ensamma fast de inte ville det. Även om antalet är litet är det ändå betydelsefullt att följa upp de svaren och försöka förändra situationen för dessa elever. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland år 6 där 66 % ansåg att de hade gott om tid att äta. Det fanns få signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna, utan upplevelsen av skolrestaurangen som miljö hörde främst samman med årskurs. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram 23. Störst andel nöjda elever fanns i år 3. Därefter skedde en stor minskning till år 6 och minst andel nöjda elever fanns i år 9. På gymnasiet ökade andelen nöjda elever. Skillnaderna är statistiskt säkerställda, dock inte mellan år 6 och 9. Från år 3 till år 9 ökade också andelen elever som varken var nöjda eller missnöjda. Andelen missnöjda elever är förhållandevis liten oavsett årskurs. Totalt handlar det om 72 elever som angett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med måltidspersonalens bemötande. Det fanns också skillnader mellan flickorna och pojkarna i de olika årskurserna, se diagram 24. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Mis snöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 23. Hur nöjda eleverna var med personalens bemötande, fördelat på årskurser..

25 23 Mariestads kommun Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 24. Elever som var nöjda med måltidspersonalens bemötande, fördelat på årskurs och kön.. I år 3 och 6 var det en större andel flickor än pojkar som var nöjda med måltidspersonalens bemötande. I år 9 fanns inga skillnader och i år 2 på gymnasiet var det en större andel pojkar än flickor som vad nöjda med måltidspersonalens bemötande. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Litet Varken mycket eller litet Mycket De yngsta kunde påverka mest Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Eleverna fick svara om de kunde påverka Mycket, Ganska mycket, Varken mycket eller lite, Ganska lite eller Lite, se diagram 25. Ungefär hälften av de yngre eleverna, i år 3 och 6, tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var ungefär en femtedel de äldre eleverna, i år 9 och år 2 på gymnasiet, som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden. Diagram 25. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, fördelat på årskurser.. Eleverna i år 3 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden Fem frågor har valts ut för att spegla de svarandes helhetsuppfattning om skolmåltiden. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Det bör dock poängteras att på en del av frågorna kunde eleverna svara Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd. På andra frågor kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas

26 Mariestads kommun 24 spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. I diagram 26 visas hur stor andel som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. En majoritet av eleverna i år 3 hade ett bra helhetsintryck (68 %), men ju äldre eleverna blev ju färre tyckte att det var bra. I år 2 på gymnasiet hade % ett gott helhetsintryck av skolmåltiden. De flesta skillnaderna är signifikanta, men inte mellan år 9 och år 2 på gymnasiet. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna. Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: Varje dag, 5 6 dagar, 3 4 dagar, 1 2 dagar eller Sällan/Aldrig. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1 2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det genomgående finns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 26. Elever som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden, fördelat på årskurs Äter frukost varje dag Äter frukt varje dag Dricker läsk 2 dagar/vecka el.mindre Äter godis o. likn 2 dagar/vecka el. mindre År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 27. Elevernas matvanor, fördelat på årskurser.. Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern. Andelen som drack läsk 2 dagar i veckan eller mindre var ganska konstant, medan gruppen som åt godis, chips, kakor och liknande 2 dagar i veckan eller mindre blev mindre. Det vill säga att de åt godis och liknande oftare än 2 dagar i veckan.

27 25 Mariestads kommun En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma Varje dag 5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan Sällan/Aldrig År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 28. Hur ofta eleverna åt lagad mat hemma, fördelat på årskurser.. Bland de äldsta eleverna återfanns den största gruppen som varje dag åt lagad mat hemma (74 %). Den minsta gruppen fanns bland de yngsta eleverna (59 %).

28 Mariestads kommun 26 Vinnande maträtt SkolmatsGastro, Skövde

29 27 Skövde kommun Skövde kommun Överlag var det de yngsta eleverna i år 3 och lärarna som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 65 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 dagar i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 6 var det bara 36 % och i år 9 var det 44 % som tyckte att skolmaten var god 3 dagar i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (68 %) och ofta åt sig mätta ( %). Lärarna och de yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (95 respektive 69 %) och som oftast var nöjda med den (75 respektive 61 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6 eller 9, åt skollunch de flesta skoldagarna. När niondeklassarna inte åt skollunch var det närmare hälften som köpte något i skolcafeterian. De yngsta eleverna var nöjdast med skolrestaurangen som miljö (69 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 3 och 8 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 74 och %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 61 och %. Eleverna i år 6 tyckte att de mest kunde påverka skolmåltiden, 37 %. Utifrån detta är det inte förvånande att lärarna och de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 64 % av eleverna i år 3 som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. Bland lärarna fanns ett stort stöd i att skolmaten skulle vara integrerad i det pedagogiska arbetet och att skolcafeterians utbud skulle stödja eleverna i att utveckla goda matvanor. Det var 85 respektive 94 % som tyckte att det var viktigt. Antal År 3 År 6 År 9 Lärare Flickor/Kvinnor Pojkar/Män Diagram 29. Hur många flickor/ kvinnor och pojkar/män som svarade. Antal. I april 7genomförde A. BOIJ AB en skolmatsundersökning i Skövde kommun (Boij 7). Då delades en enkät ut till elever, lärare och föräldrar. Av de elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna år, har elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan samt 78 lärare svarat på enkäten. I diagram 29 visas andelen svar fördelat på de tre årskurserna och lärarna. Det var 4 elever och 2 lärare som inte angett sitt kön. Andelen svarande var 83 %, vilket är ett mycket bra resultat. Det är 3 klasser som inte besvarat eller lämnat in enkätsvaren. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. I följande kapitel redovisas också resultaten från år 7. Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet.

30 Skövde kommun 28 De allra flesta eleverna åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av eleverna i år 6 och 9 samt lärarna som vanligtvis åt skollunch. De kunde välja mellan 5 dagar, 4 dagar, 3 dagar, 2 dagar, 1 dag och Sällan eller aldrig. De allra flesta eleverna åt för det mesta skollunch. Det fanns dock flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader). I diagram visas andelen som svarat att de åt i skolrestaurangen 4 5 dagar i veckan fördelade på årskurs. Andelen elever som ofta åt skollunch, 4 eller 5 dagar i veckan, minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 39 elever i år 6 och 76 elever i år 9 åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Bland lärarna har en stor minskning skett mellan år 7 och, från 86 % till 5 %. Skillnaden är signifikant. Sedan förra undersökningstillfället har en avgift införts för de lärare som äter pedagogisk lunch tillsammans med barnen. Efter det minskade, enligt uppgifter från kommunen, andelen som åt skollunch. Det märks också i den här undersökningen. År 7 åt flickorna oftare i skolrestaurangen än pojkarna, skillnaderna var signifikanta. År fanns det inga större skillnader mellan flickor och pojkar. År fick eleverna i år 9 svara på hur de ordnade sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram År 6 År 9 Lärare 7 Diagram. Elever i år 6 och 9 samt lärare som ofta åt skollunch, år 7 och Skolcafeterian Äter inget Köper pizza el. likn. Köper mat i affär Äter hemma Diagram 31. Hur eleverna i år 9 ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen år.. Att äta i skolcafeterian var det vanligaste alternativet. Sedan kom alternativet att inte äta något alls. Skillnader är signifikanta.