Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010"

Transkript

1 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling

2

3 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år

4 Rapport :6 ISBN :a upplagan juni Anita Boij Alla bilder är från skolmåltiden i Hjo och Skövde A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Tranås

5 3 Innehåll Inledning...4 Sammanfattning...7 Hjo kommun...9 De flesta åt i skolan...9 De yngsta tyckte bäst om skolmaten... De yngsta åt ofta av salladsbuffén...11 Många uppskattade skolrestaurangen som miljö...12 De yngsta kunde påverka mest...13 De flesta hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden...14 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...14 Mariestads kommun...17 De flesta åt i skolan...17 De yngsta tyckte bäst om skolmaten...19 De yngsta åt ofta av salladsbuffén... Många uppskattade skolrestaurangen som miljö...21 De yngsta kunde påverka mest...23 Eleverna i år 3 och år 2 på gymnasiet hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden...23 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...24 Skövde kommun...27 De allra flesta eleverna åt i skolan...28 De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten...29 Lärarna åt ofta av salladsbuffén... Många uppskattade skolrestaurangen som miljö... Elever i år 3 och 6 kunde påverka mest...32 Eleverna i år 3 och lärarna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden...32 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...33 Lärarna och skolmaten...34 Tibro kommun...35 De flesta åt i skolan...35 De yngsta tyckte bäst om skolmaten...36 De yngsta åt ofta av salladsbuffén...37 De yngsta uppskattade mest skolrestaurangen som miljö...38 De yngsta kunde påverka mest...39 Eleverna i år 3 hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden... Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder... Töreboda kommun...43 De flesta åt i skolan...43 De yngsta och lärarna tyckte bäst om skolmaten...45 Lärarna åt ofta av salladsbuffén...46 En majoritet uppskattade skolrestaurangen som miljö...46 Eleverna i år 6 kunde påverka mest...48 Eleverna i år 6 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden...48 Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder...49 Lärarna och skolmaten...5 Fem kommuner tillsammans...51 Undersökningens genomförande och metod...64 Referenser...67 Bilaga 1. Enkäten...68 Tidigare rapporter...71

6 Inledning 4 Inledning Sverige och Finland är de enda länderna i världen där det är lagstadgat att alla elever i grundskolan dagligen ska få kostnadsfri skollunch. Det finns dock en mängd länder som serverar skollunch, om än inte skattefinansierad, exempelvis Storbritannien, Italien, Malaysia och Mexico. Däremot säger inte ännu den svenska lagen något om den näringsmässiga kvaliteten på maten (www.skolmatensvanner.org). Den nya skollagen som träder i kraft den 1 juli 11 kompletteras med att skolmaten ska vara näringsriktig (9/:UbU21, rsk 9/:37). Livsmedelsverket har också på uppdrag av regeringen tagit fram nya riktlinjer för maten i skolan. Råden är tänkta att fungera som stöd för personal, men även för föräldrar när det gäller vad som ska serveras i skolan (Bra mat i skolan 7). På senare år har, såväl nationellt som internationellt, barn och ungdomars hälsa blivit mer och mer uppmärksammat inom folkhälsoarbetet bland annat när det gäller övervikt. Övervikten hos olika befolkningsgrupper kan relateras till både förändrade matvanor och bristen på fysisk aktivitet. I de elva folkhälsomål som riksdagen beslutade om år 3 finns ett mål som särskilt anknyter till mat och det handlar om Goda matvanor och säkra livsmedel (Proposition 2/3:35). Statens folkhälsoinstitut har fått en central roll i den nationella samordningen av folkhälsoarbetet och de skriver på sin hemsida: Skolmåltiden Hjo Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, däribland Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Nästan procent av den vuxna befolkningen är kraftigt överviktiga. Andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt. / / 1 En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen av socker och fett, särskilt mättat fett, är för hög medan däremot intaget av frukt och grönsaker borde öka. / / I folkhälsopropositionen betonar regeringen angelägenheten av att ett mål formuleras för samhällets insatser när det gäller matvanor. Livsmedelspolitiken har till mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Det är viktigt med ett 1 Det här tecknet / / betyder att det finns text som inte tagits med i citatet.

7 5 Inledning folkhälsoperspektiv på denna politik. Det är också viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar (www.fhi.se 7-5-). Fest i Värings skola, Skövde För att vända utvecklingen har regeringen gett Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket uppdraget att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor som också inkluderar en ökad fysisk aktivitet i befolkningen (Handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet i befolkningen 5). Även Nordiska Ministerrådet har tagit fram en handlingsplan om mat, hälsa och fysisk aktivitet (Health, food and physical activity 6). Regeringen har också inrättat ett nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), placerat vid Örebro universitet. Centrumet kom igång under 4 och har till uppgift att brett stödja skolornas hälsofrämjande arbete. Såväl stat, landsting, kommun och en rad olika aktörer är involverade i det förebyggande arbetet kring barns och ungdomars hälsa med inriktning på bland annat mat och skolmat, däribland Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda kommuner. I dessa fem kommuner har kostcheferna och folkhälsoplanerarna gått samman och bildat ett nätverk för utvecklandet av skolmåltiden. Undersökningen I Hjo, Skövde och Töreboda kommuner genomförde A. Boij AB under år 7 och 8 undersökningar om elever, lärares och föräldrars uppfattningar om skolmaten. Som ett led i den fortsatta utvecklingen av skolmaten önskade dessa tre kommuner tillsammans med Mariestad och Tibro kommuner göra en ny undersökning om skolmaten. Alla kommunerna valde att göra undersökningen bland elever i år 3, 6 och 9 i grundskolan. Mariestads kommun valde att också göra undersökningen bland gymnasieelever i årskurs 2. Skövde och Töreboda kommun valde att även göra undersökningen bland de lärare som hade elever i år 3, 6 och 9. Resultaten från de fem kommunerna finns i den här rapporten. Totalt har elever medverkat i undersökningen, se diagram A. Det var 1 62 flickor, pojkar och elever som inte angivit sitt kön.

8 Inledning 6 Antal Hjo Mariestad Skövde Tibro Töreboda Flickor Pojkar Ej angett kön Diagram A. Elever som har deltagit i undersökningen fördelat på kön. Antal. Den kommun som hade minst antal elever var Hjo där 26 elever deltog i undersökningen och den kommunen som hade störst elevantal var Skövde med deltagande elever. I Skövde och Töreboda kommuner deltog också 126 lärare till eleverna i år 3, 6 och 9. Dessa finns dock inte medräknade i diagram A, utan finns redovisade i respektive kommunkapitel. Lästips Den här rapporten börjar med en sammanfattning av resultaten från de fem kommunerna. Därefter följer ett kapitel om varje kommun. I de kapitlen finns också några av alla kommentarer som elever och lärare skrivit. Sedan följer ett kapitel som kallas Fem kommuner tillsammans och som innehåller en gemensam analys för alla de deltagande kommunerna. För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om undersökningens metod och genomförande. För den läsare som kortfattat vill få en överblick över rapportens resultat är det lämpligt att läsa sammanfattningen på nästföljande sidor. Ett annat sätt att tillgodogöra sig rapporten är att läsa om den kommun som man är särskilt intresserad av samt det omnämnda kapitlet Fem kommuner tillsammans.

9 7 Sammanfattning Matgäster Vasaskolan, Skövde 65 % i år 3, 41 % i år 6 och % i år 9 tyckte att skolmaten ofta smakade bra. Sammanfattning Undersökningen genomfördes i vecka år (andra veckan i mars) i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda. Sammanlagt medverkade elever i år 3, 6 och 9, elever i år 2 på gymnasiet i Mariestad samt 126 lärare från Skövde och Töreboda i undersökningen. Generellt sett fanns det stora skillnader mellan årskurserna och mellan de olika kommunerna. Här sammanfattas resultaten för eleverna i år 3, 6 och 9 i alla fem kommunerna. För resultat om gymnasieeleverna i Mariestad, lärarna i Skövde och Töreboda hänvisas till respektive kommuns kapitel. 58 % i år 3, 34 % i år 6 och 37 % i år 9 var nöjda med salladsbuffén. Skolmåltiden Hjo Skolmaten Överlag åt de flesta eleverna av skolmaten de flesta dagarna i veckan. När eleverna i år 9 i grundskolan inte åt skollunch var alternativen att inte äta något alls, köpa något i skolcafeterian eller köpa pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande. Två tredjedelar (65 %) av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta var bra, med ofta åsyftas 3 5 gånger i veckan. I år 6 och 9 tyckte två femtedelar att maten ofta smakade bra, 41 respektive %. Eleverna i år 3 var bäst på att ofta äta av salladsbuffén. Bland dem fanns också den största andelen elever som var nöjda med salladsbuffén, 58 %. I år 6 och 9 var drygt en tredjedel nöjd med salladsbuffén, 34 respektive 37 %. 68 % i år 3, 55 % i år 6 och 5 % i år 9 tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra. 78 % i år 3, 61 % i år 6 och 56 % i år 9 var nöjda med måltidspersonalens bemötande. Miljön En viktig del av upplevelsen av skolmåltiden är miljön i skolrestaurangen. Hälften eller fler av eleverna tyckte att miljön var bra. I år 3 tyckte två tredjedelar att miljön var bra. Ungefär hälften av eleverna i år 6 och 9 tyckte att miljön var bra. I ytterligare frågor om miljön framgår att framför allt de yngsta eleverna tyckte att skolrestaurangen var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta. Till miljön hör också måltidspersonalens bemötande. En majoritet vad nöjda med deras bemötande. I år 3 var tre fjärdedelar nöjda. I år 6 var knappt två tredjedelar nöjda och i år 9 var drygt hälften nöjda.

10 Sammanfattning 8 Påverkansmöjligheter På allt fler skolor finns det matråd där eleverna får vara med och framföra sina åsikter, vilket säkerligen också är betydelsefullt för elevernas uppfattning om skolmåltiden. Det var framför allt eleverna i år 3 och 6 som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var 42 % av eleverna i år 3, 45 % av eleverna i år 6 och 27 % av eleverna i år % i år 3, 45 % i år 6 och 27 % i år 9 kunde påverka skolmåltiden mycket. Helhetsintrycket Svaren på dessa fem redovisade frågor har förts samman till ett index som mäter om eleverna har ett bra eller dåligt helhetsintryck av skolmåltiden. Det var eleverna i år 3 som hade det bästa helhetsintrycket, ungefär två tredjedelar (64 %). Därefter kom eleverna i år 6 (44 %) och sedan eleverna i år 9 (35 %). Matgäster Vasaskolan, Skövde Elevernas matvanor Eleverna fick också svara på några frågor om sina matvanor. Överlag minskade elevernas goda matvanor med den ökande åldern. Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade och elevernas dåliga matvanor ökade med åldern. Eleverna drack läsk och åt godis oftare. 64 % i år 3, 44 % i år 6 och 35 % i år 9 hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Ur ett folkhälsoperspektiv kan inte nog understrykas hur viktig en näringsriktig skolmat är för elevernas hälsa. Ur ett inlärningsperspektiv är goda matvanor, däribland skolmåltiden, bland barn och unga väsentlig för att nå de studieresultat som både skola och samhälle anser är eftersträvansvärda.

11 9 Hjo kommun Hjo kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 6 var det bara 51 % och i år 9 var det 54 % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (73 %) och ofta åt sig mätta (85 %). De yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (7 %) och som oftast var nöjda med den (67 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6 eller 9, åt skollunch de flesta skoldagarna. Knappt hälften av niondeklassarna köpte pizza eller liknande när de inte åt skollunch. De flesta eleverna var nöjda med skolrestaurangen som miljö (76 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 2 och 5 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 67 och 89 %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 66 och 82 %. De yngsta eleverna tyckte också att de mest kunde påverka skolmåltiden, 67 %. Med åldern minskade andelen som tyckte det. Utifrån detta är det inte förvånande att de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 78 % som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. Antal År 3 År 6 År 9 Flickor Pojkar Diagram 1. Hur många flickor och pojkar som svarade. Antal. Av de 295 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, har 26 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan svarat på enkäten. Det var 1 flickor och 1 pojkar. I diagram 1 visas hur många flickor och pojkar från varje årskurs som svarat. Andelen svarande var 88 %, vilket är ett mycket bra resultat. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Samma undersökning genomfördes också år 7 och därför redovisas resultaten för båda undersökningarna (Boij 8). Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet. De allra flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av eleverna i år 6 och 9 som vanligtvis åt skollunch. Frågan ställdes till elever i år 6 och 9 i grundskolan. De kunde välja mellan 5 dagar, 4 dagar, 3 dagar, 2 dagar, 1 dag och Sällan eller aldrig.

12 Hjo kommun De allra flesta eleverna åt för det mesta skollunch. Det fanns dock flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader). I diagram 2 visas andelen som svarat att de åt i skolrestaurangen 4 5 dagar i veckan fördelade på årskurs. Andelen elever som ofta åt skollunch, 4 eller 5 dagar i veckan, minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 4 elever i år 6 och 15 elever i år 9 åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Skillnaderna mellan år 7 och är inte signifikanta. Det fanns också skillnader mellan flickor och pojkar år. Det var fler flickor än pojkar som ofta åt skollunch, 94 % jämfört med 84 %. Hur ordnade eleverna i år 9 sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram År 6 År Diagram 2. Elever i år 6 och 9 som ofta åt skollunch, fördelat på år 7 och Köper pizza el. likn. Skolcafeterian Äter inget Äter hemma Köper mat i affär 7 Diagram 3. Hur eleverna i år 9 ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen, fördelat på år 7 och.. Jämfört med år 7 var det en mindre andel elever som år valde att köpa pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande och att äta i skolcafeterian. Skillnader är signifikanta. De yngsta tyckte bäst om skolmaten De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de om maten? Eleverna fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna. I diagram 4 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta smakade bra, det vill säga alltid eller 3 4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade drastiskt mellan år 3 och 6, för att sedan stiga något till år 9. Cirka fyra femtedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten År 3 År 6 År 9 7 Diagram 4. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs samt år 7 och..

13 11 Hjo kommun ofta smakade bra och hälften av eleverna i år 6 och 9 tyckte det. Skillnaderna mellan undersökningsåren är inte signifikanta. Alla elever fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar tabell 1 visar andelen elever som svarat ofta, det vill säga Alltid eller 3 4 gånger i veckan. Tabell 1. Elever som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser samt år 7 och. År 3 År 6 År Fint upplagd 84 % 85 % 54 % 58 % 39 % 44 % Ofta mätt 88 % 89 % 68 % 64 % 6 % 64 % År 3 År 6 År Flickor 7 Diagram 5. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på årskurser samt år 7 och Pojkar Diagram 6. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på kön samt år 7 och.. År tyckte flertalet elever i år 3 att maten ofta var fint upplagd (85 %) och att de ofta åt sig mätta (89 %). Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. I år 9 tyckte 44 % att maten ofta var fint upplagd och 64 % att de ofta åt sig mätta. Skillnaderna mellan de båda undersökningstillfällena är inte statistiskt säkerställda. De yngsta åt ofta av salladsbuffén I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna, se diagram 5. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland eleverna i år 3. Sedan minskade andelen i år 6, för att öka i år 9. Bäst på att ofta äta av salladsbuffén var de yngsta skoleleverna. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta. Däremot är inte skillnaderna mellan år 7 och signifikanta. Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 6. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av salladsbuffén (75 % jämfört med 57 % år ). Inte heller här är skillnaderna mellan undersökningsåren statistiskt säkerställda.

14 Hjo kommun 12 Eleverna fick även svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram 7. Den största andelen nöjda elever fanns i årskurs 3. Där var cirka två tredjedelar av eleverna nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna samt år 6 och de båda undersökningstillfällena är signifikant. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Många uppskattade skolrestaurangen som miljö I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet och den var ny för undersökningen år. Eleverna kunde svara att de tyckte att miljön var Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig eller Mycket dålig. Svaren visar inga större skillnader mellan olika svarsgrupper. Överlag tyckte 76 % av eleverna att miljön i skolrestaurangen var bra. Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendena om att det var trångt och att man fick sitta ensam och äta, fast man inte ville det. För överskådlighetens skull visar tabell 2 andelen elever som svarat Alltid eller 3 4 gånger i veckan. Påståendet om att det var rent och fräscht i skolrestaurangen var ny för år. Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 7. Hur nöjda eleverna var med salladsbuffén, fördelat på årskurser samt år 7 och.. Tabell 2. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser samt år 7 och.. År 3 År 6 År Trivsamt Luktar gott Rent o. fräscht Bullrigt Trångt Sitter ensam Gott om tid Det var överlag eleverna i år 3 som var oftast var nöjda med skolrestaurangen, oavsett undersökningsår. De tyckte att det var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen som tyckte att det ofta luktade gott och var rent och fräscht.

15 13 Hjo kommun % 9% % 7% 6% 5% % % % % % % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 År 3 År 6 År 9 Lite Varken mycket eller lie Mycket Missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 8. Hur nöjda eleverna var med personalens bemötande fördelat på årskurser samt år 7 och.. Diagram 9. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden fördelat på årskurser.. Däremot sjönk inte andelen som tyckte att det var trivsamt lika mycket. Från år 7 till år minskade andelen elever i år 3 som tyckte att det ofta var bullrigt och den skillnaden är signifikant. Det var förhållandevis få, cirka en femtedel, som tyckte att det ofta var trångt. Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är inte signifikanta. Få elever fick ofta sitta ensamma, men det var bland de yngsta eleverna som flest tyckte det. Totalt 6 elever fick sitta ensamma fast de inte ville det år. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland år 9 där 67 % ansåg att de hade gott om tid att äta. År 7 tyckte 54 % av niondeklassarna det. Skillnaden mellan undersökningsåren tenderar att vara statistiskt säkerställd och innebär att år var det fler i år 9 som tyckte att de hade gott om tid att äta. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram 8. Störst andel nöjda elever fanns i år 3. Därefter skedde en stor minskning till år 6 och minst andel nöjda elever fanns i år 9. År 7 var skillnaderna mellan årskurserna signifikanta, vilket de inte var år. Ökningen mellan niondeklassarna år 7 och år är statistiskt säkerställda. Från år 3 till år 9 ökade också andelen elever som varken var nöjda eller missnöjda. Andelen missnöjda elever är förhållandevis liten oavsett årskurs. Totalt handlar det om 17 elever som angett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med måltidspersonalens bemötande. De yngsta kunde påverka mest Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Frågan var ny för år. Eleverna fick svara om de kunde påverka Mycket, Ganska mycket, Varken mycket eller lite, Ganska lite eller Lite. I diagram 9 visas andelen som svarade Mycket eller Ganska mycket. Två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Bland eleverna i år 6 och 9 var

16 Hjo kommun 14 det två femtedelar som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden. De flesta hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden År 7 valdes tolv frågor ut för att spegla elevernas helhetsuppfattning om skolmåltiden Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande samt åtta frågor om miljön i skolrestaurangen. Det bör dock poängteras att både år 7 och på en del av frågorna kunde eleverna svara Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd. På andra frågor kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. Resultaten visade att de som var mest nöjda med skolmåltiden var de yngsta eleverna. För att kunna jämföra resultaten med år gjordes samma analys även år, se diagram. Det var fyra femtedelar av eleverna i år 3, två tredjedelar av eleverna i år 6 och hälften av eleverna i år 9 som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. Skillnader mellan undersökningsåren är inte signifikanta. För att få en bra jämförelse mellan alla fem kommunerna gjordes en annan sammanräkning som innehöll fem frågor, se diagram 11. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Till skillnad från enkäten år 7 fanns en fråga om helhetsintrycket av miljön med och antalet frågor om miljön som ingick i helhetsintrycket kunde reduceras. Även om frågorna från de båda undersökningstillfällena i stort liknar varandra, är de inte identiska. Det får till följd att man inte bör jämföra de båda sammanräkningarna med varandra. Diagram 11 är istället utgångspunkt för jämförelsen med de andra kommunerna. Man kan dock konstatera att år har en majoritet av eleverna ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. I år 3 hade 78 % av eleverna ett bra helhetsintryck. Det minskade till år 6 för att sedan öka till år 9 igen. Skillnaderna är signifikanta År 3 År 6 År 9 7 Diagram. Elever som år 7 och tyckte att skolmåltiden var bra som helhet (12 frågor) fördelat på årskurs År 3 År 6 År 9 Diagram 11. Elever som år hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden (5 frågor) fördelat på årskurs..

17 15 Hjo kommun Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: Varje dag, 5 6 dagar, 3 4 dagar, 1 2 dagar eller Sällan/Aldrig. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1 2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det finns två signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna och de gäller frukost och frukt. Det fanns också flera signifikanta skillnader mellan undersökningstillfällena. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns. Tabell 3. Elevernas matvanor fördelat på årskurser samt år 7 och.. År 3 År 6 År Äter frukost varje dag 95 % 91 % 79 % 75 % 71 % 65 & Äter frukt varje dag 54 % 55 % 32 % 31 % 13 % 26 % Dricker läsk 2 dagar/vecka eller mindre 93 % 82 % 79 % 83 % 68 % 83 % Äter godis, chips, kakor och liknande 2 dagar/vecka eller mindre 86 % 76 % % 69 % 58 % 7 % Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern och samma mönster fanns vid båda undersökningstillfällena. Resultaten för frågorna om läsk och godis är ganska varierande, men den genomgående trenden är ändå en minskning, det vill säga att eleverna med åldern dricker läsk och äter godis oftare. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma. Det fanns inga större skillnader mellan vare sig årskurserna eller mellan flickor och pojkar. Drygt hälften av eleverna (57 %) åt lagad mat hemma varje dag.

18 Hjo kommun 16 Skolmåltiden Hjo

19 17 Mariestads kommun Mariestads kommun Överlag var det de yngsta eleverna i år 3 som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 64 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 gånger i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I gymnasiets år 2 var det bara % som tyckte att skolmaten var god 3 gånger i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (73 %) och ofta åt sig mätta (81 %). De yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (67 %) och som oftast var nöjda med den (53 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6, 9 eller gymnasiets år 2, åt skollunch de flesta skoldagarna. Närmare hälften av niondeklassarna och gymnasieeleverna åt något i skolcafeterian när de inte åt skollunch. De yngsta eleverna var mest nöjda med skolrestaurangen som miljö (66 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Ju äldre eleverna blev desto fler tyckte att det var trångt. Endast få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 1 och 5 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 66 och 81 %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 59 och 83 %. Det var flest yngre elever (år 3) som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, 5 %. Med åldern minskade andelen som tyckte det. Utifrån detta är det inte förvånande att de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 68 % som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. Antal År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 12. Flickor Hur många Pojkar flickor och pojkar som svarade. Antal. Av de 1 37 elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna, var det 941 elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan samt år 2 på gymnasiet som svarat på enkäten. Det var 498 flickor och 441 pojkar samt 2 elever som inte angett sitt kön. I diagram 12 visas hur många flickor och pojkar från varje årskurs som svarat. Andelen svarande var 91 %, vilket är ett mycket bra resultat. Endast en klass saknas i grundskolan. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet. De flesta åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av de äldre eleverna som vanligtvis åt skollunch. Frågan ställdes till elever i år 6 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet. De kunde välja mellan 5 dagar, 4 dagar, 3 dagar, 2 dagar, 1 dag och Sällan eller aldrig. De

20 Mariestads kommun 18 allra flesta eleverna åt alltså för det mesta skollunch. Det fanns flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader) mellan årskurserna, se diagram dagar 4 dagar 3 dagar 2 dagar 1 dag Sällan eller aldrig År 6 År 9 Gy 2 Diagram 13. Hur ofta eleverna i år 6 och 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet åt skollunch.. Andelen elever som åt skollunch 4 eller 5 dagar i veckan minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 33 elever i år 6, 48 elever i år 9 och 68 elever i år 2 på gymnasiet åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar. Hur ordnade eleverna i år 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram Skolcafeterian Äter inget Äter hemma Köper pizza el. likn. Köper mat i affär År 9 Gy 2 Diagram 14. Hur eleverna ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen.. Närmare hälften av eleverna, oavsett vilken årskurs de gick i, valde att äta något i skolcafeterian i stället och en fjärdedel åt inget alls. En skillnad var signifikant och den handlade om att en större del gymnasieelever än niondeklassare köpte pizza, hamburgare, korv, kebab eller liknande.

21 19 Mariestads kommun År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 15. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs.. De yngsta tyckte bäst om skolmaten De flesta eleverna åt alltså skollunch, men vad tyckte de om maten? Eleverna fick svara på hur ofta de tyckte att skolmaten smakade bra. De kunde svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. De största skillnaderna (signifikanta) fanns mellan årskurserna. I diagram 15 visas hur många som tyckte att skolmaten ofta smakade bra, det vill säga alltid eller 3 4 gånger i veckan. Andelen som tyckte att skolmaten ofta smakade bra minskade för varje årskurs. Nästan två tredjedelar av eleverna i år 3 tyckte att skolmaten ofta smakade bra och en femtedel av eleverna i år 2 på gymnasiet tyckte det. Mellan eleverna i år 3 och eleverna i år 2 på gymnasiet skilde 44 procentenheter. Det fanns också statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna, se diagram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 16. Elever som ofta tyckte att skolmaten smakade bra, fördelat på årskurs och kön.. Överlag var det en större andel flickor än pojkar som tyckte att skolmaten ofta smakade bra. Minst andel pojkar som tyckte att skolmaten ofta smakade bra återfanns i år 6. Där tyckte 65 % av flickorna och 35 % av pojkarna att maten ofta smakade bra. I år 6 fanns också den största andelen flickor som tyckte att maten smakade bra. Alla elever fick ta ställning till två påståenden om skolmaten; om den var fint upplagd och såg god ut samt om de åt sig mätta. Också här kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Svaren visade signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika årskurserna. För överskådlighetens skull visar diagram 17 visar andelen elever som svarat ofta, det vill säga Alltid eller 3 4 gånger i veckan.

22 Mariestads kommun Fint upplagd Äter mig mätt År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 17. Elever som ofta tyckte att maten var fint upplagd och åt sig mätta, fördelat på årskurser.. I år 3 tyckte flertalet av eleverna att maten ofta var fint upplagd (73 %) och att de åt sig mätta (81 %). Med åldern minskade andelen elever som tyckte det. I år 9 tyckte 16 % att maten ofta var finns upplagd och 38 % att de ofta åt sig mätta. De yngsta åt ofta av salladsbuffén I skolrestaurangerna finns en salladsbuffé där eleverna kan ta olika grönsaker till maten. Hur ofta åt eleverna grönsaker från salladsbuffén? De kunde även på den här frågan svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Det fanns signifikanta skillnader mellan årskurserna, se diagram 18. Störst andel som ofta, det vill säga minst tre gånger i veckan, åt av salladsbuffén fanns bland eleverna i år 3 (67 %). Sedan minskade andelen, för att öka i år 2 på gymnasiet (44 %). Bäst på att ofta äta av salladsbuffén var de yngsta skoleleverna. Skillnaderna mellan år 3 och de andra årskurserna är signifikanta. Däremot är inte skillnaderna mellan år 6, 9 och år 2 på gymnasiet signifikanta. Det fanns också stora skillnader mellan flickor och pojkar, se diagram 19. Oavsett ålder åt en större andel flickor ofta av salladsbuffén (53 % jämfört med 36 %). Eleverna fick också svara på hur nöjda de var med salladsbuffén. De hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram. Den största andelen nöjda elever fanns i årskurs 3. Där var drygt hälften (53 %) av eleverna nöjda. Därefter sjönk andelen nöjda betydligt till år 6 och 9, för att sedan öka i gymnasiets år 2 (32 %). Det fanns inga större skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna Flickor Pojkar 44 År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 18. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på årskurser.. Diagram 19. Elever som ofta åt av salladsbuffén, fördelat på kön.. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Miss nöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram. Hur nöjda eleverna var med salladsbuffén, fördelat på årskurser..

23 21 Mariestads kommun % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Dålig Varken bra eller dålig Bra Diagram 21. Vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser.. Många uppskattade skolrestaurangen som miljö I enkäten fanns flera frågor som handlade om miljön i skolrestaurangen och själva matsituationen. En fråga var om miljön som helhet. Eleverna och lärarna kunde svara att de tyckte att miljön var Mycket bra, Bra, Varken bra eller dålig, Dålig eller Mycket dålig. Svaren visar skillnader mellan årskurserna. Störst andel elever (66 %) som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra fanns i år 3, se diagram 21. Det fanns också skillnader mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna. Det var en större andel flickor än pojkar i alla årskurser, utom i år 2 på gymnasiet, som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra, se diagram Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 22. Elever som tyckte att miljön i skolrestaurangen var bra, fördelat på årskurs och kön.. Eleverna fick också ta ställning till ytterligare påståenden om miljön i skolrestaurangen. Alla svaren på påståendena uppvisade signifikanta skillnader mellan årskurserna, utom svaren på påståendet om att man fick sitta ensam och äta, fast man inte ville det. För överskådlighetens skull visar tabell 4 andelen elever som svarat Alltid eller 3 4 gånger i veckan. Tabell 4. Eleverna om miljön i skolrestaurangen, fördelat på årskurser. Rent o. Sitter Trivsamt Luktar gott Bullrigt Trångt fräscht ensam Gott om tid År 3 83 % 68 % 67 % 61 % 18 % 5 % 81 % År 6 71 % 39 % 49 % 48 % 17 % 3 % 66 % År 9 57 % 25 % 44 % 41 % 33 % 2 % 75 % Gy 2 42 % 13 % 42 % 52 % 55 % 1 % 71 % När det gällde den fysiska miljön tyckte en majoritet av eleverna i år 3 att det ofta var trivsamt, att det luktade gott, att det var rent och fräscht, men också att det var bullrigt. Med åldern minskade andelen som ofta tyckte så. Särskilt när det gällde att skolrestaurangen luktade gott minskade andelen mycket, från 68 % i år 3 till 13 % i år 2 på gymnasiet. Ande-

24 Mariestads kommun 22 len som ofta tyckte att det var trångt i skolrestaurangen ökade med åldern, från 18 % i år 3 till 55 % i år 2 på gymnasiet. Det kan tyckas som motsägelsefullt att å ena sidan tycka att skolrestaurangen är trivsam och å andra sidan tycka att den är bullrig, men uppenbarligen förtar inte den höga ljudnivån upplevelsen av skolrestaurangen som trivsam. Påståendet om att sitta ensam och äta, fast att man ville det handlar mer om den sociala miljön. Skillnaderna mellan årskurserna är inte signifikanta. Få elever fick ofta sitta ensamma, men det var bland de yngsta eleverna som flest kände så. Totalt 23 elever fick ofta sitta ensamma fast de inte ville det. Även om antalet är litet är det ändå betydelsefullt att följa upp de svaren och försöka förändra situationen för dessa elever. Påståendet om att man hade gott om tid att äta berör kanske mer schemaläggningen, men är nog så viktig för matsituationen. En majoritet av eleverna tyckte att de ofta hade gott om tid att äta. Minst andel som tyckte det återfanns bland år 6 där 66 % ansåg att de hade gott om tid att äta. Det fanns få signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna, utan upplevelsen av skolrestaurangen som miljö hörde främst samman med årskurs. En annan betydelsefull del i upplevelsen av skolrestaurangerna är måltidspersonalens bemötande. Eleverna fick frågan om hur nöjda de var med skolmåltidspersonalens bemötande och de hade fem svarsalternativ att välja mellan: Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd, se diagram 23. Störst andel nöjda elever fanns i år 3. Därefter skedde en stor minskning till år 6 och minst andel nöjda elever fanns i år 9. På gymnasiet ökade andelen nöjda elever. Skillnaderna är statistiskt säkerställda, dock inte mellan år 6 och 9. Från år 3 till år 9 ökade också andelen elever som varken var nöjda eller missnöjda. Andelen missnöjda elever är förhållandevis liten oavsett årskurs. Totalt handlar det om 72 elever som angett att de var missnöjda eller mycket missnöjda med måltidspersonalens bemötande. Det fanns också skillnader mellan flickorna och pojkarna i de olika årskurserna, se diagram 24. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Mis snöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd Diagram 23. Hur nöjda eleverna var med personalens bemötande, fördelat på årskurser..

25 23 Mariestads kommun Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 24. Elever som var nöjda med måltidspersonalens bemötande, fördelat på årskurs och kön.. I år 3 och 6 var det en större andel flickor än pojkar som var nöjda med måltidspersonalens bemötande. I år 9 fanns inga skillnader och i år 2 på gymnasiet var det en större andel pojkar än flickor som vad nöjda med måltidspersonalens bemötande. % 9% % 7% 6% 5% % % % % % År 3 År 6 År 9 Gy 2 Litet Varken mycket eller litet Mycket De yngsta kunde påverka mest Med tanke på hur många år som eleverna går i skolan och äter skolmaten är det betydelsefullt att eleverna upplever att de kan påverka skolmåltiden, både mat och miljö. Eleverna fick svara om de kunde påverka Mycket, Ganska mycket, Varken mycket eller lite, Ganska lite eller Lite, se diagram 25. Ungefär hälften av de yngre eleverna, i år 3 och 6, tyckte att de kunde påverka skolmåltiden mycket. Det var ungefär en femtedel de äldre eleverna, i år 9 och år 2 på gymnasiet, som tyckte att de kunde påverka skolmåltiden. Diagram 25. Hur mycket eleverna tyckte att de kunde påverka skolmåltiden, fördelat på årskurser.. Eleverna i år 3 hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden Fem frågor har valts ut för att spegla de svarandes helhetsuppfattning om skolmåltiden. Det var frågorna om hur ofta eleverna tyckte att skolmaten smakade bra, hur nöjda de var med salladsbuffén, med måltidspersonalens bemötande, vad eleverna tyckte om miljön i skolrestaurangen samt hur mycket eleverna kunde påverka skolmåltiden. Det bör dock poängteras att på en del av frågorna kunde eleverna svara Mycket nöjd, Nöjd, Varken nöjd eller missnöjd, Missnöjd och Mycket missnöjd. På andra frågor kunde de svara Alltid, 3 4 gånger i veckan, 1 2 gånger i veckan eller Aldrig. Dessa svar har till viss del olika betydelse. De förstnämnda svarsalternativen kan sägas

26 Mariestads kommun 24 spegla kvalitet och de sistnämnda speglar omfattning. I diagram 26 visas hur stor andel som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden. En majoritet av eleverna i år 3 hade ett bra helhetsintryck (68 %), men ju äldre eleverna blev ju färre tyckte att det var bra. I år 2 på gymnasiet hade % ett gott helhetsintryck av skolmåltiden. De flesta skillnaderna är signifikanta, men inte mellan år 9 och år 2 på gymnasiet. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan flickor och pojkar i de olika årskurserna. Elevernas matvanor försämrades med ökande ålder Hur ser skolelevernas matvanor utför övrigt? Äter de frukost varje dag och hur ofta äter de godis? Eleverna fick svara på fem frågor om sina matvanor under en vanlig vecka. De kunde välja mellan alternativen: Varje dag, 5 6 dagar, 3 4 dagar, 1 2 dagar eller Sällan/Aldrig. Enligt de rekommendationer som finns när det gäller matvanor ska man till exempel äta frukost och frukt varje dag, äta nyttigt under veckorna och endast dricka läsk och saft, äta kakor, godis, glass och chips till helgen, det vill säga 1 2 dagar i veckan. Analysen av svaren visar att det genomgående finns signifikanta skillnader mellan de olika årskurserna. För överskådlighetens skull redovisas inte hur många som angett varje svarsalternativ, utan istället hur många som svarat i enlighet med de rekommendationer som finns År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 26. Elever som hade ett bra helhetsintryck av skolmåltiden, fördelat på årskurs Äter frukost varje dag Äter frukt varje dag Dricker läsk 2 dagar/vecka el.mindre Äter godis o. likn 2 dagar/vecka el. mindre År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 27. Elevernas matvanor, fördelat på årskurser.. Andelen elever som åt frukost och frukt varje dag minskade med åldern. Andelen som drack läsk 2 dagar i veckan eller mindre var ganska konstant, medan gruppen som åt godis, chips, kakor och liknande 2 dagar i veckan eller mindre blev mindre. Det vill säga att de åt godis och liknande oftare än 2 dagar i veckan.

27 25 Mariestads kommun En fråga handlade om hur ofta eleverna åt lagad mat hemma. Rekommendationerna är att man ska äta minst ett lagat mål om dagen, men det lagade målet kan ju vara i skolan lika gärna som hemma Varje dag 5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan Sällan/Aldrig År 3 År 6 År 9 Gy 2 Diagram 28. Hur ofta eleverna åt lagad mat hemma, fördelat på årskurser.. Bland de äldsta eleverna återfanns den största gruppen som varje dag åt lagad mat hemma (74 %). Den minsta gruppen fanns bland de yngsta eleverna (59 %).

28 Mariestads kommun 26 Vinnande maträtt SkolmatsGastro, Skövde

29 27 Skövde kommun Skövde kommun Överlag var det de yngsta eleverna i år 3 och lärarna som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var 65 % som tyckte att skolmaten var god minst 3 dagar i veckan. Med åldern minskade andelen elever som tyckte att skolmaten ofta var god. I år 6 var det bara 36 % och i år 9 var det 44 % som tyckte att skolmaten var god 3 dagar i veckan eller oftare. Det var också de yngsta eleverna som ofta tyckte att maten var fint upplagd (68 %) och ofta åt sig mätta ( %). Lärarna och de yngsta eleverna var också bäst på att äta grönsaker från salladsbuffén (95 respektive 69 %) och som oftast var nöjda med den (75 respektive 61 %). De allra flesta eleverna, oavsett om de gick i grundskolan år 6 eller 9, åt skollunch de flesta skoldagarna. När niondeklassarna inte åt skollunch var det närmare hälften som köpte något i skolcafeterian. De yngsta eleverna var nöjdast med skolrestaurangen som miljö (69 %). De tyckte att den var trivsam, luktade gott, att den var rent och fräscht, men också att den var bullrig. Mycket få elever upplevde att de fick sitta ensamma och äta fast de inte ville det, mellan 3 och 8 % beroende på ålder. En majoritet av eleverna tyckte också att de hade gott om tid att äta, mellan 74 och %. En majoritet av eleverna var nöjda med måltidspersonalens bemötande, mellan 61 och %. Eleverna i år 6 tyckte att de mest kunde påverka skolmåltiden, 37 %. Utifrån detta är det inte förvånande att lärarna och de yngsta eleverna hade bäst helhetsintryck av skolmåltiden. Det var 64 % av eleverna i år 3 som tyckte att den var bra. Elevernas övriga matvanor visar att med åldern minskade de goda matvanorna som att äta frukt och frukost, medan de dåliga matvanorna ökade som att dricka läsk, äta godis, chips och liknande. Bland lärarna fanns ett stort stöd i att skolmaten skulle vara integrerad i det pedagogiska arbetet och att skolcafeterians utbud skulle stödja eleverna i att utveckla goda matvanor. Det var 85 respektive 94 % som tyckte att det var viktigt. Antal År 3 År 6 År 9 Lärare Flickor/Kvinnor Pojkar/Män Diagram 29. Hur många flickor/ kvinnor och pojkar/män som svarade. Antal. I april 7genomförde A. BOIJ AB en skolmatsundersökning i Skövde kommun (Boij 7). Då delades en enkät ut till elever, lärare och föräldrar. Av de elever, som enligt uppdragsgivarens uppgifter totalt gick i de aktuella årskurserna år, har elever från år 3, 6 och 9 i grundskolan samt 78 lärare svarat på enkäten. I diagram 29 visas andelen svar fördelat på de tre årskurserna och lärarna. Det var 4 elever och 2 lärare som inte angett sitt kön. Andelen svarande var 83 %, vilket är ett mycket bra resultat. Det är 3 klasser som inte besvarat eller lämnat in enkätsvaren. I bilaga 1 finns enkäten i sin helhet. I följande kapitel redovisas också resultaten från år 7. Vad tyckte eleverna om skollunchen? Hur ofta åt de av salladsbuffén och vad tyckte de bland annat om måltidspersonalens bemötande? Det är några av de frågor som kommer att besvaras i det här kapitlet.

30 Skövde kommun 28 De allra flesta eleverna åt i skolan Den första frågan som är angelägen att få svar på är hur många av eleverna i år 6 och 9 samt lärarna som vanligtvis åt skollunch. De kunde välja mellan 5 dagar, 4 dagar, 3 dagar, 2 dagar, 1 dag och Sällan eller aldrig. De allra flesta eleverna åt för det mesta skollunch. Det fanns dock flera signifikanta skillnader (statistiskt säkerställda skillnader). I diagram visas andelen som svarat att de åt i skolrestaurangen 4 5 dagar i veckan fördelade på årskurs. Andelen elever som ofta åt skollunch, 4 eller 5 dagar i veckan, minskade med den ökande åldern. Sammanlagt 39 elever i år 6 och 76 elever i år 9 åt skollunch 3 dagar i veckan eller mer sällan. Bland lärarna har en stor minskning skett mellan år 7 och, från 86 % till 5 %. Skillnaden är signifikant. Sedan förra undersökningstillfället har en avgift införts för de lärare som äter pedagogisk lunch tillsammans med barnen. Efter det minskade, enligt uppgifter från kommunen, andelen som åt skollunch. Det märks också i den här undersökningen. År 7 åt flickorna oftare i skolrestaurangen än pojkarna, skillnaderna var signifikanta. År fanns det inga större skillnader mellan flickor och pojkar. År fick eleverna i år 9 svara på hur de ordnade sin lunch när de inte åt i skolrestaurangen? Eleverna fick ta ställning till fem olika svarsalternativ och de kunde markera flera svar, se diagram År 6 År 9 Lärare 7 Diagram. Elever i år 6 och 9 samt lärare som ofta åt skollunch, år 7 och Skolcafeterian Äter inget Köper pizza el. likn. Köper mat i affär Äter hemma Diagram 31. Hur eleverna i år 9 ordnade lunch när de inte åt i skolrestaurangen år.. Att äta i skolcafeterian var det vanligaste alternativet. Sedan kom alternativet att inte äta något alls. Skillnader är signifikanta.

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol

Sedan början av 90-talet har allt fler kommuner börjat ta betalt av sina gymnasieelever för skol Sida 1 av 7 < Tillbaka Gymnasieelevernas matvanor. Om gymnasieelevers matvanor och attityder till måltider och måltidssituationer i skolan och hemma samt konsekvenser av skolmåltidsavgifter. Pedagogiska

Läs mer

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun

Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv

Skolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv Skolmåltidens kvalitet 1/16 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten

Läs mer

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten

Läs mer

skolmåltiden som offentlig måltid

skolmåltiden som offentlig måltid Den svenska skolmåltiden som offentlig måltid Christine Persson Osowski Leg. dietist, Fil. Dr. kostvetenskap Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Email: christine.persson-osowski@ikv.uu.se

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Skolmåltidens kvalitet Ht elevernas perspektiv

Skolmåltidens kvalitet Ht elevernas perspektiv Skolmåltidens kvalitet Ht 14 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län

Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län 1 Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län Fysisk aktivitet och goda matvanor är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor etableras i tidig ålder

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att

Läs mer

Utredningar & rapporter

Utredningar & rapporter Utredningar & rapporter VÄSTERÅS STAD Konsultcenter Skolenkäten 2016- Elever i grundskolan Årskurs 2 2016-06-22 Skolenkät 2016 Rapport för elever i grundskolan, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: -9 UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: -9 I följande tabell presenteras resultatet från Leva, levnadsvaneundersökningen.

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Liljaskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå Socialtjänst Umeå 2008-01-08 Tabell: Liljaskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Elevundersökning Skolmat

Elevundersökning Skolmat Elevundersökning Skolmat Eda Kommun 2009 SJK Stefan Johannesen Konsult Om SJK SJK är en konsultverksamhet som arbetar på uppdrag av myndigheter och företag. Den huvudsakliga verksamheten kretsar kring

Läs mer

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007 Tabell: Finnbacksskolan UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Socialtjänst 2008-01-08 Tabell: Finnbacksskolan I följande tabell presenteras resultatet

Läs mer

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Organisation Kvalitet

Organisation Kvalitet 1(6) 2(6) I Svedala kommun är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla, den har stor betydelse ur många aspekter. Den är helt nödvändig, i rätt mängd och rätt sammansättning,

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola

KOSTPOLICY. mat i förskola och skola KOSTPOLICY mat i förskola och skola Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten 2011. Övriga källor:

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11

Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Författningssamling i Riktlinjer för mat i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola och skola Dokumenttyp Riktlinje

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Vara kommun Grundskoleundersökning

Vara kommun Grundskoleundersökning Stockholm, maj 0 Vara kommun Grundskoleundersökning Uppdrag: Grundskoleundersökning Vara kommun Beställare: Vara kommun Kontaktperson Vara kommun: Maria Viidas Projektledare Markör: Maria Eklund Undersökningsperiod:

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan,

Läs mer

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på! Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk

Läs mer

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter

Norrbackaskolan. Elever År 5 - Våren 2011. Genomsnitt Sigtuna kommuns kommunala verksamheter Elever År 5 - Våren Kunskaper och bedömning 9 9 svar, % Medelvärde 7 0,. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5 9 0, 00 9 5, 55,. Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår.,

Läs mer

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004 SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19

Läs mer

Kostpolicy för skola och förskola

Kostpolicy för skola och förskola Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Utvärdering av utvecklingssamtal med ämneslärare. Vellinge.se

Utvärdering av utvecklingssamtal med ämneslärare. Vellinge.se Utvärdering av utvecklingssamtal med ämneslärare Utvärderingen visar att vi kan ta till oss och förbättra följande: 1. Tiden 2. Tillgängligheten 3. Tekniken 4. Övrigt Tiden 10 minuter lite kort. Några

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005 25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan

Läs mer

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun

Måltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2014-02-03 Handläggare: Liz Silvergrund Elfsberg FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Återrapport om analysen av Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning Enligt protokoll från FHN

Läs mer

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015 Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Rapport 2009:2 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Skattegården, Hallum 541 94 Skövde Telefon:

Läs mer

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011

Bodals förskola. Föräldrar Förskola - Våren 2011 Föräldrar Förskola - Våren svar, 3% Utveckling och lärande 3. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. 9 6 8 0 Medelvärde 3 3, 3 3, 39 6. Mitt barns tankar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Service och pedagogik Denna kategori omfattar frågor om serviceaspekter och pedagogiska inslag kring skollunchen. Om skolan inte har en egen skolrestaurang/matsal

Läs mer

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?

Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Maten har alltid varit ett omdiskuterat område om det gäller hemma, om

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Skolundersökning 2009 Grundskolan. Sankt Örjan. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Skolundersökning 2009 Grundskolan. Sankt Örjan. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Skolundersökning 00 Grundskolan Sankt Örjan På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara underlag för stadens

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten

Läs mer

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden

Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden Författningssamling i Riktlinjer för mat och måltid i förskola och skola Beslutad av barn och bildningsnämnden 2013-12-11 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för mat och måltider i förskola

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Rapport Bra mat i förskolan/skolan

Rapport Bra mat i förskolan/skolan Rapport Bra mat i förskolan/skolan Handläggare: Britt-Marie Rastman Helena Nordevik Johan Sjöholm Datum: 2011-05-29 Ytterligare formalia BoU-nämnden 2011-06-09 38 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Kontaktuppgifter & arbete

Kontaktuppgifter & arbete Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Orkla Matbarometer Sverige 2016 Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070

Läs mer

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim

Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer