Frågor: Brukar DU delta i skolidrotten? Samtliga elever deltar i gymnastiken om de är friska.

Transkript

1 Sammanfattning Hälsoperspektiv som hållbar utveckling. Varför? Befolkning dör i förtid pga. den nu rådande livsstilen med för mycket fel mat och brist på fysiskt aktivitet. Vi vill ändra utvecklingen till en hållbar utveckling. Det är viktigt att redan vid tidig ålder få elever att förstå konsekvenserna av ett dåligt livsstilsval. Vi vill på ett lustfyllt sätt få kost och hälsa att bli en naturlig del av vardagen som ska hålla genom hela livet. Vi vänder oss främst till åk 3-5. Vi pedagoger hoppas att det går att successivt integrera i skolverksamheten. Motivering till projekt Om man lyssnar på läkare och forskare världen över hör man deras samstämmiga åsikter om att fetma håller på att bli världens största hälsoproblem. Fetma hos barn ökar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtinfarkt etc. Barn rör mindre på sig idag. Detta pga. att det blir ofta skjutsade med bil eller barnvang i onödan. Att leka med TV, video och datorer är mycket mer förekommande. Att äta oregelbundet, småäta och den stora tillgången på sötsaker har också en bidragen orsak till barns fetma. Professor Claude Markus, chef för centrum för överviktiga barn KU i Huddinge har kartlagt att svenska barn riskerar att dö för tidigt i vuxen ålder pga. tex. diabetes, cancer och hjärtinfarkt. Claude Markus hävdar att samhället sviker dessa barn då de inte får den hjälp de behöver. Barnen kan hamna i utanförskap och drabbas av självförakt. Man måste tänka på att de bär på en kroniskt sjukdom som ökar risken för en förtidig död. De människor som fortfarande lider av fetma vid en ålder av 20 år kommer att förlora 13 år av sitt kvarvarande liv. Det är 2-3 gånger vanligare att pojkar och flickor i fattiga familjer lider av fetma än familjer som är välbärgade. Detta beror många gånger på en oregelbunden kost samt föräldrars brist på tid och barns brist på fysiskt aktivitet. För att barn ska lyckas med att förändra sin livsstil måste skolan hjälpa till genom bra och nyttig kost. Skolmaten är av stor vikt för att eleven ska orka prestera. Vi har gjort en rundfrågning bland elever om deras tankar kring idrott och skolmat. Eleverna går i årskurs 3-5. Undersökning är gjord för att få en tydligare bild av hur eleverna äter och motionera i och undanför skolan. Frågor: Brukar DU delta i skolidrotten? Samtliga elever deltar i gymnastiken om de är friska. Vad tycker DU om idrotten i skolan? Bra men det vore skoj med mer sport så som fotboll, handboll, innebandy. Mer utmaningar för de äldre eleverna i årskurs 4-5. Eleverna önskade också mer variation på idrotten. Är DU öppen för nya idrotter i skolan? Jättepositiv respons från samtliga elever. Hur tar DU dig till skolan?

2 Många elever blir skjutsade med bil till skolan. Andra går eller åker buss. De som inte har långt går om det är bra väder. Tillhandahåller skolan simlektioner? Nej men alla kan simma. På en skola i tredje klass förekommer simstester 1ggr/läsår. Kan de då inte simma finns extra hjälp att få. Vilka fritidsaktiviteter har DU efter skoltid? Det är stor variation vad eleverna gör på sin fritid. Alla elever har någon form av fritidsaktivitet. Många har två. Tex. fotboll, handboll, ridning, pingis och dans. Vad tycker DU om skolmaten? Eleverna var ganska negativa över lag. Det är ingen variation. Samma mat på samma veckodag. Tex. alltid korv på måndagar. Eleverna har ingen större kunskap om det serveras ekologisk mat i skolan. Favorit är pannkakor och piroger. Vad gör DU om du inte tycker om maten? Tar en smörgås. Önskar fil och flingor och att det ska serveras två rätter på de skolor där det inte redan görs. Hur är miljön i matsalen? Det är hög ljudnivå inne i matsalen och stökigt. Detta resulterar att eleverna får ont i huvudet. Keep walking scandinava Alla behöver rörelse för att må bra. Samtidigt finns en stark trend att ungdomar blir allt mindre aktiva och väger mer. I en undersökning så har man med hjälp av stegräknare undersökt barns rörelse. Man har sedan slagit fast hur många steg barn bör går om dagen, för att inte bli överviktiga. - Fickor 6-12år : steg/dag - Pojkar 6-12år : steg/dag (Rekommendationer från 14 olika forskare världen över, inkluderat Anders Raustorp, högskolan Kalmar). Stegräknaren medvetandegör, med hjälp av stegräknaren kan man mäta och tydliggöra rörelse både under lektioner/aktiviteter. Förhoppningsvis blir detta en ögonöppnare som gör att eleven lär sig värdera även vardagsaktivitet. Resultatet kan bli en utgångspunkt för diskussion och förändring av levnadsvanor. På finns information och lämpliga erbjudanden för skolverksamheten. Handslaget Projektet är en ständigt pågående process även uttrycket och de praktiska momenten är föränderligt. Utvecklingen ska genomsyra hela skolans hälsoprofil. Skolan kan jobba med två olika projekt som vi presenterar. Det första är Handslaget. (Fr.o.m. 1:a juni 2008 heter detta

3 projekt Idrottslyftet) Projektet är statligt finansierat och har en budget på 1 miljard från Från och med 1 juni 2008 har projektet ytterligare blivit beviljat 500 miljoner för en fortsatt satsning på fyra år då projektet har haft stor framgång. Projektet går ut på att elever i skolan ska få upp ögonen för idrott. Det är viktigt att arbetet utgår från ett jämställdhets och ett jämlikhetsperspektiv. Handslaget jobbar även med att få elever att uppskatta idrotten även i äldre åldrar. De fyra pelarna i projektet är: Utveckla förbund och föreningar Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Rekrytera och utveckla ledare Samverka med skolan. Skolan ansöker på om ekonomiska resurser. Ansökan ska vara inne senast den 29 oktober. Om ansökan beviljas kommer en lokal idrottsförening få i uppdrag att utföra Handslagets syfte. Den lokala föreningen kommer att skicka utbildad personal till skolan som motiverar elever till fysisk aktivitet. Det ska inte finnas något måste till att tävla utan lusten att röra sig är det viktiga. Kost är viktig När elever fyller år brukar det oftast ta med kakor eller glass och bjuda på i klassen. Under vissa perioder kan detta bli intesivt och på ett läsår blir det många tillfällen. För att få en hållbar utveckling inom kost kan man ha ett annat system för födelsedagsfirande. Ett exempel är att man varje kvartal ha ett gemensamt födelsedagsfirande för de elever som fyller under den perioden. Detta skulle innebära att en grupp elever 4 gånger/läsår tar med sig något gott att bjuder på. Annica Sohlström Chefsnutritionist och docent på livsmedelsverket inleder sin rapport om barns matvanor med citatet Goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn - grunden för hälsa och därför ett samhällsansvar Enligt Annica Sohlström måste det ske en radikal förändring med barns matvanor. Som det ser ut nu är det påväg åt fel håll. Barns matvanor i ålder 4, 8 och 11 år: För mycket mättat fett, salt och socker, för lite fiber. För lite frukt och grönsaker en fördubbling behövs för att följa rekommendationen. " Godis, söta drycker, snacks, glass och bakverk står för 25% av energiintaget. Barn till högutbildade åter mer frukt och grönsaker samt mindre fett. Slutsats: Samma matvaneförändringar behövs för barn som för vuxna! Elevernas kostvanor och hälsovanor måste förändras i samverkan med skolan. Annica Sohlström hävdar att det är möjligt att förebygga fetma hos barn genom att det finns skolbaserade program. Programmen ska innehålla hälsoinformation och stödjande miljö inom skolan. Det är också viktigt att ha hembaserade program så att hela familjen involveras för det är svårt att få till en livsstilsförändring hos barn om hemmiljö, fritid och resen av samhället ej involveras. Det är ett måste att programmen har en hållbar utveckling för att få en bestående effekt. Slutsatsen är ändå att kost och motion i kombination är en förutsättning för allas hälsa.

4 Lärarhandledning Idén till vårat förslag om arbetsätt har vi fått från Keep Walking Scandinava och Handslaget Tanken är att pedagoger tillsammans med sina elever gemensamt ska sätta upp mål och syfte med projektet för att få en hållbar utveckling (Hållbar utveckling i praktiken, s 16). Det viktiga är att eleverna ska vilja vara med och bestämma. Eleverna ska känna att deras åsikter har betydelse. Det är viktigt att eleverna upplever den demokratiska processen i undervisningen (Hållbar utveckling i praktiken, s 31). Hållbar utveckling ska inte ses som ett nytt ämne i skolan utan ska integreras i den befintliga undervisningen (Hållbar utveckling i praktiken, s 17). Tankar och idéer hur vi som pedagoger kan genomföra projekt med stegräknare: * Att få eleverna att gå en slinga varje dag. * Räkna hur många steg klassen går tillsammans. * Räkna hur många steg skolan måste gå tillsammans för att komma tex. runt jorden. * Klasser kan tävla mot varandra. Vilken klass går flest steg under en bestämd period. * Integrera stegräkningen med andra ämnen som tex. matematik, bild, geografi etc. * Involvera familjen. Samarbeta med elevernas hem genom tex. en bilfri dag. Syfte och mål med Handslaget, förutom extra tillfällen att röra sig på skoltid, är att eleverna ska hitta sin plats och kunna ta sin plats i ett socialt sammanhang. Lära sig att samarbeta och läsa av och hantera det sociala samspelet. En gång per termin anordnar skolan hälsokonferens där elever och personal bjuder in familjerna på öppet hus. Där redovisar klasserna sina resultat, arbetstätt, syften och mål som de har presterat under respektive termin. I form av teckningar, texter, fakta, bilder etc.

5 Litteraturlista Böcker Myndigheter för skolutveckling, Hållbar Utveckling, 2004 Internet