MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund
|
|
- Olof Jakobsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MAT OCH CANCER Emma Nisukangas och Nadia Andersson Leg. Dietister och projektledare Dietisternas Riksförbund 1
2 PROJEKTET: MAT OCH CANCER ÖKA KÄNNEDOMEN OM NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION, OCH FRÄMJA ARBETE MED HÄLSOSAMMA MATVANOR OCH CANCERPREVENTION KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande 2
3 EUROPEAN CODE AGAINST CANCER 12 sätt att minska risken för cancer För privatpersoner Uppmuntrar till politiska initiativ och åtgärder KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande 3
4 INSJUKNANDE OCH DÖDLIGHET I CANCER ÅLDERSSTANDARDISERING ENLIGT BEFOLKNINGEN ÅR 2000 Källa: Cancerfonden KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande 4
5 KOST OCH CANCER KOST FÖR ATT FÖREBYGGA CANCER Primärprevention KOST UNDER BEHANDLING KOST EFTER BEHANDLING Sekundärprevention Motverka malnutrition (undernäring/övervikt/fetma) KOST I PALLIATIVT SKEDE Välbefinnande MAT, VIKT, FYSISK AKTIVITET OCH CANCER EN ÖVERBLICK AV EVIDENSEN 5
6 SVÅRT ATT FORSKA PÅ MAT OCH CANCERRISK Epidemiologiska studier Svårt att genomföra experimentella studier RCT:s omöjliga pga tids- och etikaspekten ÖVERSÄTTNING AV FORSKNING TILL RÅD 6
7 10 RÅD FÖR CANCERPREVENTION Håll en hälsosam vikt Begränsa intaget av sockersötad dryck Var fysiskt aktiv Ät mer grönsaker, frukt och baljväxter Begränsa intaget av skräpmat Begränsa intaget av rött kött och charkuterier Begränsa intaget av alkohol Använd inte kosttillskott för cancerprevention För mödrar: Amma ditt barn om du kan Efter cancerdiagnos: Följ dessa råd om du kan. AKTIVITETER I KORTHET 2015 Översätta råd om cancerprevention från World Cancer Research Fund (WCRF) Ta fram anpassat material för svensk kontext. Uppmärksamma cancerprevention och levnadsvanor genom artiklar i olika tidskrifter Opinionsbildning riktat mot politiker och tjänstemän Studiebesök WCRF international i London 2016 Vidareutveckla och sprida material om cancerprevention Ta fram material om sekundärprevention Föreläsningar riktade mot hälso- och sjukvårdens professioner Inledande samarbete med patientorganisationer Uppmärksamma cancerprevention och levnadsvanor genom artiklar i olika tidskrifter Intensifierat samarbete med RCCerna Samarbete med RCC Väst kring broschyr till befolkningen 2017 Tre heldagskonferenser om cancerprevention i samarbete med RCCerna, WCRF och Livsmedelsverket Vidareutveckla och sprida material om cancerprevention och sekundärprevention Uppmärksamma cancerprevention och levnadsvanor genom artiklar i olika tidskrifter Opinionsbildning riktat mot politiker och tjänstemän Föreläsningar 7
8 2018 Tredje Expertrapporten från WCRF/AICR i maj 2018 Artiklar/uttalanden i olika tidskrifter/sociala medier Uppdatering av material Undersökningar Utbildningsdagar tillsammans med RCC Möte med patient- och anhörigföreträdare Nätverk för dietister inom cancerrehabilitering Samarbete med Cancerfonden, Rosa Bandet Utbildningsdagar för hälso- och sjukvårdspersonal UTMANINGAR I KOMMUNIKATIONEN Rekommendationerna har varit de samma I 25 år (för- och nackdelar) Samstämmighet med nationella riktlinjer Att kommunicera risk Stora skillnader på gruppnivå men svårt på individnivå Informera utan att skuldbelägga Vad är alternativet? 8
9 ARE YOU MAKING YOURSELF ATTRACTIVE TO CANCER? 9
10 RESULTAT Föreläsningar Konferenser 2017: 450 personer Utbildnindsdagar tillsammans med RCC: 350 kontaktsjuksköterskor personer inom hälso- och sjukvården 100 patienter och anhöriga MAT2018 i Växjö, ca 70 personer Pilotföreläsning med Cancerfonden, ca 120 personer + minst ett hundratal dietistkollegor Totalt: ca 1900 personer RESULTAT Uställningar och andra arrangemang MAT2018 Växjö, cirka 1000 personer besökte DRFs monter. Patientsäkerhetskonferensen,Totalt deltog 2000 personer på patientsäkerhetskonferensen Sjuksköterskedagarna 2016, 2018, ca 600 på Sjuksköterskedagarna per tillfälle Fysioterapidagarna 2017, ca 900 deltagare. utställare vid Rosabandet-loppet, deltagare och funktionärer DRF kongress, ca 300 deltagare Almedalen Totalt: > personer 10
11 RESULTAT Trycksaker Broschyrer: 5000 av mat och cancer och 5000 av mat efter cancer, totalt broschyrer fram till ny tryck på 5000 reviderade 2019 Vykort: 1000 st Infografik: 1500 mottagare som fått material tre år i rad. Totalt: st MATERIAL 11
12 FRAMTIDEN Föreläsningar Seminarieturné med Cancerfonden Revidering och tryck av material Vem tar bollen om matens betydelse för cancerprevention? Stöd till personal inom hälso- och sjukvård i cancerrehabilitering. KONTAKT Hemsida: Mejl: matochcancer@drf.nu Facebook: matochcancer Instagram: matochcancer 12
13 13
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merVAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER
VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren är en kort sammanfattning av forskningsläget kring mat, vikt, fysisk aktivitet och cancerprevention. Syftet är att den ska användas
Läs merMAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?
MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merMAT OCH CANCER. Emma Nisukangas Leg. dietist, fil. master i kostvetenskap Projektledare Dietisternas Riksförbund
MAT OCH CANCER Emma Nisukangas Leg. dietist, fil. master i kostvetenskap Projektledare Dietisternas Riksförbund PROJEKTET: MAT OCH CANCER ÖKA KÄNNEDOMEN OM NUTRITIONENS BETYDELSE VID CANCERPREVENTION,
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merAGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03
AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merRegionala cancercentrums preventiva uppdrag
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merPREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen
Läs merSAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Läs merCancerprevention nuläge och utveckling
Cancerprevention nuläge och utveckling Workshop - Utvecklingskraft Cancer, Kalmar 2017-05-19 Vad menar vi med cancerprevention? Omfattar de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå
Läs merMat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting
Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting Dietister inom cancervård Fokus på patienter som är undernärda eller riskerar
Läs merhttp://www.wcrf.org/
http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har
Läs merCancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Cancerpreventionsplan Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 2017-2018 Sjukvårdsregioner i Sverige 6 sjukvårdsregioner. Samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd. Samverkansnämnden
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merHälsosamma levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer Inledning Vad vi äter, dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier
RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merCancerpreventionskalkylatorn - CPK. LUFT-konferensen i Eskilstuna september 2017
Cancerpreventionskalkylatorn - CPK LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 2017-09-14 Erika Häggström LUFT-konferensen i Eskilstuna 14-15 september 2017 Cancer i Sverige Ca 60 000 nya fall av
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs merVarför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent
Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent Non-Communicable Diseases (NCD) Noncommunicable diseases (NCDs) are the leading causes of death globally, killing more people
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merJanuari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården
Januari 2012 November - december 2011 Medborgarpanel 1 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Medborgarpanel 1 nov-dec 2011 - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården Varför är det här
Läs merMargarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merMat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension
Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merHälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)
Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merHälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby
Hälsofrämjande slutenvård Sölvi Vejby Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga Många patienter vill ligga till sängs
Läs merVarför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merNationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017 Hela patienten hela vägen Heléne Öberg, regional patientprocessledare, RPPL Cancerrehabilitering, RCC Syd 2017-10-25 NVP Cancerrehabilitering 2017 Nationella
Läs merProjekt Barn som anhöriga 2012-2014
Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda
Läs merHur kan dietisten hjälpa till vid
Hur kan dietisten hjälpa till vid diabetes typ 2 Katharina Sandström, leg dietist Viktoria Burman, leg dietist 2019-05-28 Bra kost och, när det behövs, viktreduktion stabiliserar blodsockret, ger förbättrad
Läs merJämlik hälsa och cancervård
Jämlik hälsa och cancervård Lena Sharp Tf avdelningschef, RCC 2019-05-20 Cancerplanen 2020-2023 Cancer berör alla! Cancerplan 2020-2023 Minska cancerrisken Efter cancer Jämlik hälsa och vård Hitta cancer
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merHälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs mer9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 2005 (10.6) (OR. en) 9803/05 SAN 99 INFORMERANDE NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9181/05 SAN 67 Ärende: Utkast till rådets
Läs merArbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Läs merPolitiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud
Tjänsteskrivelse 1 (5) Handläggare Agnetha Jonsson Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud Förslag till beslut 1. Regiondirektören
Läs merVad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merChristin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor
Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor
Läs merAtt arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?
Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man? Lolita Mörk, leg dietist Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merWHO: Barnfetman på alarmerande nivåer
Främja Hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Region Skåne Linda Håkansson Barnhälsovårdsamordnare Blekinge Barnfetma bland
Läs merRMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015
RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna
Läs merDET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Omvårdnad sedan 1910 Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. Vi är en ideell förening som företräder professionens
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Anna Mattsson Projektledare 2016-12-01 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och
Läs merCancerpreventiv kost. Motion till riksdagen 2018/19:428. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Markus Wiechel m.fl. (SD) Enskild motion SD209
Enskild motion SD209 Motion till riksdagen 2018/19:428 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Cancerpreventiv kost Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merRekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte Processledare 21 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte Processledare 21 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan för 2020-2023
Läs merHälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012
Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merUtbildning för samtal om bra matvanor
Utbildning för samtal om bra matvanor Enkätundersökning för att få bättre förståelse för hur landsting och regioner utbildar sin personal i primärvården, så att de kan känna sig trygga i att stödja patienten
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala hans.hagglund@akademiska.se Med ett och samma piller kan
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merJämlik vård Botkyrka-projektet
Jämlik vård Botkyrka-projektet Arja Leppänen Processledare RCC Stockholm Gotland Jämlik vård och Patientsamverkan Arja.leppanen@sll.se 22 oktober 2018, PCV Jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär
Läs merGoda vanor för ett friskare liv! Interkulturellt informationsprojekt i Botkyrka
Goda vanor för ett friskare liv! Interkulturellt informationsprojekt i Botkyrka Arja Leppänen, Processledare Jämlik vård och Patientsamverkan Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland arja.leppanen@sll.se
Läs merInsatser för att minska tobaksrökningen
Insatser för att minska tobaksrökningen Utvecklingsarbete för att stärka ledning och styrning av hälso- och sjukvårdens arbete med rökavvänjning. Sveriges Kommuner och Landsting Arbetsgivarorganisation
Läs merEffektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,
Läs merBättre cancervård med patienten i fokus
Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merFörskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län
1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa
Läs mer