Marie-Louises frågor. Epidemiologi. Register

Transkript

1 Epidemiologi Birgitta Johansson Sjuksköterska Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Enheten för onkologi Marie-Louises frågor Varför har fler insjuknat i cancer från 70-talet och framåt och varför ar det färre som dör? Varför har antalet prostatacancerfall nästan fördubblats från 70- talet och framåt, men det är ungefär lika många som dör. Hur kan det vara så? Antalet fall av bröstcancer hos kvinnor har ökat ordentligt från 70-talet och framåt samtidigt har dödligheten minskat. Vad beror det på? Hur många män tror ni insjuknar i bröstcancer varje år? I diagrammet ser det ut som om det inte finns några män som dör i bröstcancer. Är det så? Antalet fall av livmoderhalscancer har i princip halverats. Vad beror det på? Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om uppgiftsskyldighet till cancerregistret vid Socialstyrelsen (SOFS 2003:13) 2 Av 6 förordningen (2001:709) om cancerregister hos Socialstyrelsen framgår att den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska lämna uppgifter till registret. Det innebär att uppgiftsskyldigheten gäller både den regionala och den lokala hälso- och sjukvården, dvs. landsting, kommuner och privata vårdgivare. 3 Uppgiftsskyldigheten gäller för nyupptäckta tumörer och tumörliknande tillstånd som påvisas vid - klinisk diagnostik, som även innefattar bildundersökningar, och klinisk undersökning, - morfologisk undersökning, - annan laboratorieundersökning, och - klinisk obduktion. (SOSFS 2006:15). Register Nationellt cancerregister från 1958 Sex regionala cancerregister Kvalitetsregister regionala och nationella Diagnos och sjukdomens utbredning Diagnostik Behandling Uppföljning av återfall Patientrapporterade mått? Tillfredsställelse med vård Hälsorelaterad livskvalitet 1

2 Registers kvalitet Korrekt diagnostik Fullständig inrapportering Diagnostik metoder Screening Svenska cancerregister Rapporter Cancer incidence in Sweden 2008 Ny rapport varje år Cancer i siffror 2009 En kontroll av cancerregistret avseende data för 1998 visar att ca 3,7% av cancerfallen saknades i registret. Barlow et al. (2009). Acta Oncologica, 48(1), Viktiga begrepp Incidens Antal nya fall som inträffar i en befolkning under en viss tidsperiod Anges ofta som antal fall per personer och år Prevalens Antal personer i befolkningen som har eller har haft cancer vid en bestämd tidpunkt Total prevalens (från år 1958 i Sverige) 5-års prevalens Ålderstandardisering Justerar för betydelsen av skillnader i befolkningens ålder för insjuknande och dödlighet Viktiga begrepp Mortalitet Dödlighet Anges vanligen som antal dödsfall per personer och år Relativ 5- och 10-årsöverlevnad Anger hur stor andel av de som diagnostiserats med sjukdomen som lever efter 5 resp. 10 år jämfört med en normalbefolkning i samma ålder 2

3 Ur Cancer i siffror 2009 Socialstyrelsen och Cancerfonden 2009 Ur Cancer i siffror 2009 Socialstyrelsen och Cancerfonden 2009 Ur Cancer i siffror 2009 Socialstyrelsen och Cancerfonden 2009 Socioekonomiska faktorers betydelse för diagnostik och behandling av lungcancer Berglund et al. Thorax : To examine possible associations between socioeconomic status, management and survival of patients with non-small cell lung cancer (NSCLC). 3

4 Socioekonomiska faktorers betydelse för diagnostik och behandling av lungcancer Berglund et al. Thorax : Data Regionala lungcancerregister i Uppsala/Örebro regionen Dödsorsaksregistret LISA - Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier 3370 fall år Resultat överlevnad Utbildningsnivå Mellan hög Socioekonomiskt index Hög Levande % Död i lungcancer % 9,0 13,4 15,8 79,7 78,1 75,1 10,6 78,9 13,3 78,0 Disponibel inkomst Hög Antal pers. i hushållet ,0 13,0 10,7 11,1 Justerat för ålder, kön och sjukdomsstadium 78,8 78,6 79,5 78,3 Resultat behandling Planerad behandling utbildning % Mellan Hög utbildning % % Operation 16,4 21,8 26,8 Resultat Cytostatika- 34,8 45,2 47,1 behandling Strålbehandling 25,3 28,6 25,2 Ingen aktiv kurativ behandling 20,8 19,5 20,9 4

5 Slutsatser Grupper av patienter med NSCLC med låg socioekonomisk nivå får mindre intensiv vård än de med högre socioekonomisk nivå utbildning är en prediktor för sämre överlevnad bland kvinnor med tidiga stadier av sjukdomen Orsakerna är okända men skillnader i tillgång till vård, komorbiditet och livsstilsfaktorer kan ha bedtydelse Epidemiologiska studier Syftar ofta till att fastställa i vilken grad en viss faktor (t.ex. kostvanor) är associerad till ett visst utfall (t.ex. bröstcancer) Randomiserade kontrollerade studier (RCT) Enbart avseende eventuellt skyddande faktorer Case-control studier Personer med cancer jämförs med kontroller utan cancer med avseende exponering för den aktuella riskfaktorn - retrospektiv Cohort studier En population (cohort) följs framåt i tiden med avseende på faktorer av intresse t.ex. kost, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. De som får cancer jämförs med de som inte får cancer Viktiga frågor kohort-studier hur många studiedeltagare behövs? hur lång uppföljningstid behövs? hur mycket exposition behövs? vilka andra betydelsefulla variabler behöver man mäta? hur mäter man på tillförlitligt sätt? Viktiga frågor vid fall- kontroll studier Hur definieras fallen? Hur väljs kontrollerna ut? Selektions bias Hur samlas data om exposition in i förgången tid (retrospektivt)? Recall bias 5

6 Epidemiologiska studier Relativ risk Andelen (%) i riskgruppen som diagnostiseras med cancer delat med andelen i kontrollgruppen som diagnostiseras med cancer Absolut risk Andelen (%) i riskgruppen som diagnostiserad med cancer Rökning och colorectal cancer - kohortstudie svenska tvillingar följdes i 30 år Hur långvarig rökning är associerat till colorectal cancer Frågeformulär om livsstilsfaktorer 1961 och 1967 Data från svenska cancerregistret t.o.m. dec 1977 Tre gånger vanligare med colorectal cancer hos storrökare LONG-TERM TOBACCO SMOKING AND COLORECTAL CANCER IN A PROSPECTIVE COHORT STUDY. Terry et al. Int. J. Cancer: 91, (2001) Relativ risk Justerat för ålder, kön, BMI och fysisk aktivitet Relativ risk (CI 95%) Icke rökare 1.0 Före detta rökare 1.0 ( ) Pipa/cigarr 0.9 ( ) 1-10 cigaretter 1.0 ( ) cigaretter 1.1 ( ) 20+ cigaretter 3.1 ( ) Icke-rökare n=9705 f.d. rökare n=2223 Pipa/cigarr rökare n= cigaretter/dag n= cigaretter/dag n= cigaretter/dag n= fall (3,1%) 79 fall (3,6%) 48 fall (2,7%) 68 fall (2,8%) 29 fall (3,0%) 6 fall (6,0%) 6

7 Lykopen och prostatacancer - kohortstudie män i USA Frågeformulär med frågor om hur ofta männen åt 131 olika produkter i medeltal under de senaste året (9 svarsalt. aldrig 6 eller fler ggr/dag) Fråga om prostatacancer (i frågefromulär) t.o.m Medicinska journalen inhämtades efter samtycke Relativ risk Justerat för ålder Beräknad mängd lykopen Relativ risk (CI 95%) (ca män per grupp) Kvintil 1 (minst lykopen) 1.0 Kvintil ( ) Kvintil ( ) Kvintil ( ) Kvintil 5 (mest lykopen) 0.79 ( ) Intake of Carotenoids and Retinol in Relation to Risk of Prostate Cancer. Giovannucci et al. J Natl CancerInst 1995;87: Kvintil 1 (minst lykopen) Ca 8000 män Kvintil fall (2,2%) 147 fall Kvintil fall Kvintil fall Kvintil fall (1,8%) 7