Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen"

Transkript

1 Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Studiens inriktning och omfattning Bakgrund Uppläggning av studien/forskningsprojektet Övergripande syfte/målsättning Etappindelning Metod och databearbetning Material/urval Population Definitioner och beräkningar i övrigt Kronisk diagnos vid sjukhus och i primärvård Koloncancer Rektalcancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Överlevnad Bilagor Bilaga 1 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne Bilaga 2 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne , specialistvård Bilaga 3 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor nyinsjuknade med kronisk diagnos Bilaga 4 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för män insjuknade med kronisk diagnos Bilaga 5 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor + män insjuknade med kronisk diagnos Etapp 3.doc 1(28)

4 03-03 Etapp 3.doc 2(28)

5 1 Sammanfattning I rapport Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen, , Etapp 1 visades bl a överlevnad efter cancerdiagnos för olika tidsperioder samt per ålder, kön och hemort. I rapport , Etapp 2 visades andra diagnoser före insjuknande i cancer för att finna riskmarkörer före insjuknande. I denna studie i Etapp 3 konstateras att för att studera komorbiditet i kroniska diagnoser måste diagnosmaterial finnas såväl från specialistvård som från primärvård. I Södra sjukvårdsregionen måste därför beräkningarna tills vidare grundas på uppgifter från register i Region Skåne. För övriga län saknas tillgång till sådana data i denna studie. De kroniska sjukdomar som enligt tidigare rapporter visade förhöjd förekomst 1-2 år före insjuknande i cancer var främst diabetes, hypertoni och olika anemier. Komorbiditet i dessa diagnoser beräknades därför i denna studie. Motsvarande uppgifter togs dessutom fram för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit (RA) och alkoholrelaterade diagnoser (se rapport Patienternas väg genom vårdsystemet 2004 ). Av figur 1 framgår andel av personer med kronisk diagnos före cancerdiagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne (diagnos ). Andel = 1 motsvarar normalbefolkningen. Två kalenderår bedömdes som en tillräckligt lång period för att huvuddelen av personer med kronisk diagnos hade haft vårdkontakt minst en gång Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 1 Andel av personer nyinsjuknade i cancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen (Region Skåne) Etapp 3.doc 3(28)

6 För att få en bra jämförelse har i studien också redovisats hur bilden blir när endast de diagnoser som ligger 90 dagar före insjuknandet i cancer tas med, se figur Kolon Rektal Lunga Bröst Prostata Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 2 Andel av personer nyinsjuknade i cancer med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos i jämförelse med hela befolkningen (Region Skåne). Det framgår av figur 2 att det är för lungcancer vi har en tydlig överrepresentation av diagnoserna reumatoid artrit (RA), olika anemier, KOL och alkoholrelaterade sjukdomar. Detsamma gäller för koloncancer avseende olika anemier och för rektal- och bröstcancer avseende alkolholrelaterade sjukdomar. Resultaten i studien bör tolkas som att de kroniska sjukdomarna i olika grad finns hos de cancersjuka men det innebär inte att det finns ett direkt orsakssamband som följd av detta. Ett exempel är lungcancer där RA är överrepresenterat och där rökning bör ses som den bakomliggande faktorn för båda sjukdomarna. Dessutom redovisas i studien uppgifter om överlevnad för cancerpatienter med andra sjukdomar. I olika studier har beräkningar av överlevnad efter cancer justerats för dödlighet i andra sjukdomar såsom hjärtinfarkt och stroke. Vi valde att istället undersöka om andra kroniska sjukdomar hos personer med nyinsjuknande i cancer påverkade överlevnaden. För alla cancerformer var överlevnaden nära den förväntade vid kronisk sjukdom. För personer med alkoholrelaterade diagnoser kunde dock noteras att överlevnaden var lägre, dock ej signifikant, för samtliga cancerformer Etapp 3.doc 4(28)

7 2 Studiens inriktning och omfattning 2.1 Bakgrund Uppdrag Landstingsdirektörerna i Södra sjukvårdsregionen och Landstinget Kalmar gav under våren 2004 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektörerna att förutsättningslöst utreda förutsättningar och möjligheter för en fördjupad samverkan/samarbete inom hälso- och sjukvården. I Södra sjukvårdsregionen ingår landstingen Blekinge, Södra Halland och Kronoberg samt Region Skåne. Södra Regionvårdsnämnden informerades om att de faktorer som främst skulle belysas var kvalitet, kvantitet, kompetens, befolkningsutveckling och avstånd i regionen. Efter ytterligare genomgångar och diskussioner i chefläkargruppen och EBM-rådet (EBM = EvidensBaserad Medicin) beslöts i december 2006 att kraftsamla på två områden: Gemensam bildhantering Tillgång till register för analys av vårdkonsumtion i Södra sjukvårdsregionen (registerstudier) Arbetet inom området registerstudier inleddes med att en studie/rapport togs fram, Sjukdomsmönster i sluten vård för befolkningen i Blekinge samt jämförelser med Skåne, P a sekretessproblematik kunde inte data användas från landstingen i Kronoberg och Halland. För att få tillgång till data för hela Södra sjukvårdsregionen beslöts att framöver bedriva studier som forskningsprojekt. Fördelen med detta arbetssätt är att studierna dessutom blir vetenskapligt upplagda och att det gynnar rapporteringen till Södra Regionvårdsnämnden. Tidigare studier I rapporten Cancer vårdkontakter ur ett producentperspektiv daterad med tillhörande bilagor redovisades uppgifter om incidens och vårdutnyttjande för sex cancerformer under perioden Syftet var att ge underlag för dimensionering och lokalisering av vård. Vårddata hämtades i huvudsak från register i Region Skåne. Regionala etikprövningsnämnden i Lund hade godkänt studien som forskningsprojekt. 2.2 Uppläggning av studien/forskningsprojektet Denna studie omfattar hela Södra sjukvårdsregionen med tydligt patientfokus och inriktning mot hälsoekonomi. Regionala etikprövningsnämnden i Lund har godkänt studien som forskningsprojekt ( , Dnr 80/2007). Forskningen bedrivs vid Onkologiskt centrum/tumörregistret Södra sjukvårdsregionen (Cancerepidemiologiska avdelningen vid Lunds universitet) och leds administrativt av Christer Sjöberg, Södra Regionvårdsnämndens kansli. Forskningsansvarig är professor Håkan Olsson. I forskargruppen ingår dessutom epidemiolog Thor Lithman, statistiker Dennis Noreen och chefsekonom Bo Attner, Södra Regionvårdsnämndens kansli, doktorand inom projektet vid Avdelningen för cancerepidemiologi. I kopplingsprojekt har också involverats sjuksköterska Katarina Sjövall, doktorand vid Onkologiska avdelningen och epidemiolog Martin Englund vid Morse-projektet (Minskad Ohälsa Rörelseorganens Sjukdomar Sydsverige) Etapp 3.doc 5(28)

8 Södra sjukvårdsregionens ledningsgrupp för gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor följer arbetet och har som referensgrupp utsett Regionala medicinska rådet - Tumörsjukdomar. För varje cancerform finns dessutom speciella referenspersoner. 2.3 Övergripande syfte/målsättning Studien ska belysa insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen. Uppdelning görs efter kön, ålder, med särskild redovisning av överlevnad för de som är yngre än 65 år och per hemort. Där så är möjligt görs indelning efter stadier och/eller med andra markörer för sjukdomsmängd och aggressivitet. Alla resultat ska bearbetas och analyseras för att ta reda på om det finns tecken som kan bidra till snabbare diagnos och om man får lika behandling oavsett var man bor i regionen. I mån av tillgång till data ska resultaten också belysas utifrån ett hälsoekonomiskt angreppssätt. Personer som ingått i randomiserade studier ska jämföras med övriga personer. Resultaten i studien ska initiera löpande uppföljning av cancersjukvården samt ge underlag för beslut om utformning av cancersjukvården i Södra sjukvårdsregionen. Studien kan också ses som ett pilotprojekt för att följa vårdkedjan för andra sjukdomar än cancer. 2.4 Etappindelning Etappindelningen har avseende etapp 1-2 följt den ursprungliga planen men fr o m etapp 3 sker löpande förändringar. 1 Hur ser insjuknande, omfattning och lokalisering av vård, överlevnad och kostnader ut för cancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen? Rapport Etapp 1, är en deskriptiv redovisning med utgångspunkt från samtliga personers primära cancerdiagnos i Södra sjukvårdsregionen under perioden Vård- och receptläkemedelsdata för hela regionen bildar bas för studien, som kompletterats med kostnadsdata från Region Skåne. Fördjupning sker i kommande etapper. 2 Kan tidiga symtom och tecken bidra till snabbare diagnos och behandling av cancersjukdomar? I rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, , redovisades om förändringar i vårdsökande/kontaktmönster i vården före cancerdiagnos kan indikera senare insjuknande i cancer och därmed utgöra en riskmarkör. Denna etapp omfattade endast personer med hemort Skåne. 3 a Komorbiditet och överlevnad I denna studie i etapp 3 har undersökts förekomst av komorbiditet (samsjuklighet/multisjuka), se definition sid 10 före insjuknande i cancer. De kroniska sjukdomar som enligt tidigare rapporter visade förhöjd förekomst 1-2 år före insjuknande i cancer var främst diabetes, hypertoni och olika anemier. Komorbiditet i dessa diagnoser beräknades därför i denna studie. Motsvarande uppgifter togs dessutom fram för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), reumatoid artrit (RA) och alkoholrelaterade diagnoser Etapp 3.doc 6(28)

9 3 b Vård av närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter I ett kopplingsprojekt med Avdelningen för onkologi har doktorand Katarina Sjövall involverats. I projektet har studerats vårdmönster för närmast anhörig (make/maka/sambo) till den cancersjuke. Vetenskaplig artikel har skrivits och skickats in för publicering. En rapport kommer under våren c - d Sjukskrivning av närmast anhörig (make/maka/sambo) till cancerpatienter respektive Sjukskrivning av cancerpatienter I dessa kopplingsprojekt deltar dels Avdelningen för Onkologi genom Katarina Sjövall, dels Martin Englund från Morse-projektet. Artiklar är skrivna men ännu inte publicerade. Rapport från dessa delprojekt kommer under våren a Cancer Incidence and Survival in Southern Sweden I denna etapp utvidgas etapp 1 till att omfatta ytterligare 2 år, , samt att samtliga cancerformer finns med. Särredovisning sker av 15 olika cancerformer som omfattar ca 75 % av all cancer. Samtidigt beas rapporten genom att vård och kostnader inte omfattas. Denna rapport förväntas vara klar mars/april b Får personerna likartad behandling för sin cancersjukdom vid olika sjukdomsstadier inom Södra sjukvårdsregionen? Fördjupningsstudie för lungcancer Genom att även använda data från kvalitetsregistret för Lungcancer undersöks om det går att få svar på hur överlevnaden påverkas av: Vilket sjukdomsstadium patienten har vid insjuknandet. När och på vilket sätt ges olika behandlingar i olika sjukdomsstadier för personer från olika bostadsorter? I delprojektet ska det också undersökas om det går att ta fram en generell analysmodell baserad på multivariatanalys. En rapport tas fram under våren/sommaren Fortsatt arbete/kommande etapp/etapper I kommande etapp/etapper är det aktuellt att göra en ytterligare breddning av de tidigare studierna, t ex genom att studera komorbiditet inom alla cancerområden. Samtidigt bör en fördjupning ske inom andra cancerområden än lungcancer genom att använda data från kvalitetsregister mm. Ett annat fördjupningsområde är läkemedel. Sammantaget bör också helheten belysas och då krävs även beräkningar av indirekta kostnader för sjukskrivning mm. En annan viktig komponent framöver är att på olika sätt påverka hur registrering av data kan bli både enklare och säkrare. Då kan relevant information användas både i det kliniska arbetet och för planering inom Södra sjukvårdsregionen. Därför inleds också parallellt med andra utvecklingsprojekt försök att med ett interaktivt arbetssätt kunna återge data till verksamheten för att ytterligare löpande analyser ska kunna göras Etapp 3.doc 7(28)

10 3 Metod och databearbetning 3.1 Material/urval För beskrivning av material/urval dels för hela registerstudien, dels specifikt för etapp 1-2 hänvisas till rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, I denna delstudie har materialet omfattat cancerinsjuknande , anmälda till Tumörregistret samt kroniska diagnoser hämtat från Region Skånes vårddatalager. Redovisningen omfattade en delgrupp av personer med kroniska diagnoser med datum för kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Bearbetningen gjordes för befolkningen i Region Skåne eftersom primärvårdens uppgifter fanns för denna befolkning men ej för övriga i Södra sjukvårdsregionen. 3.2 Population Totalt omfattar registerstudien en population för hela Södra sjukvårdsregionen enligt tabell 1. Tabell 1 Antal personer i Södra sjukvårdsregionen per cancerform i registerstudien Cancerform Antal personer efter urval Koloncancer Rektalcancer Bröstcancer Prostatacancer Lungcancer Totalt Antal personer per cancerform i denna delstudie för Region Skåne redovisas i tabell 2. Tabell 2 Antal personer per cancerform i Region Skåne Åldersgrupper Cancerform Kön Totalt Koloncancer Kvinnor Män Koloncancer Kvinnor + Män Rektalcancer Kvinnor Män Rektalcancer Kvinnor + Män Bröstcancer Kvinnor Män Bröstcancer Kvinnor + Män Prostatacancer Män Prostatacancer Män Lungcancer Kvinnor Män Lungcancer Kvinnor + Män Etapp 3.doc 8(28)

11 3.3 Definitioner och beräkningar i övrigt För beskrivning av definitioner och beräkningar dels för hela registerstudien, dels specifikt för etapp 1-2 hänvisas till rapport Etapp 2, Vård före insjuknande, I denna delstudie har använts följande specifika definitioner/beräkningar: Insjuknande För samtliga insjuknade i cancer beräknades andel personer med kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Ettårsöverlevnad beräknades för samtliga insjuknade i cancer med datum för diagnos som styrande variabel. Ettårsöverlevnad beräknades också för personer med kronisk diagnos före datum för cancerdiagnos. Ettårsöverlevnaden jämfördes mellan alla i respektive cancerform och delgrupper med olika kroniska sjukdomar. Förekomst (prevalens) av kronisk diagnos före cancerdiagnos beräknades för personer i respektive cancerform. Dessa data jämfördes med förekomst för hela befolkningen i Skåne. Uppgifter för respektive diagnos togs fram för perioden Andel beräknades mot befolkningen i Skåne Personer kan få en kronisk diagnos före cancerdiagnos, ibland i samband med utredningar som föregår cancerdiagnosen. Det påverkar inte den registrerade prevalensen före cancerdiagnos, men kan ge effekt på jämförelser med hela befolkningen. Dessa personer har inte haft specialistkontakt på samma sätt. För att korrigera för detta gjordes en kompletterande beräkning där förekomsten av respektive kronisk diagnos beräknades endast då den förekom första gången minst 90 dagar före cancerdiagnos. Samtliga datauttag avseende diagnos avsåg position 1-8, dvs såväl huvuddiagnos som bidiagnoser ingick i materialet. ICD-nummer för kroniska diagnoser Kroniska diagnoser Diabetes Reumatoid artrit, RA Hypertoni Anemier Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL ICD-nummer E10-E14 M05-M06 I10-I15 D50-D64 J44 Alkoholrelaterade diagnoser: Alkoholutlöst pseudocushngsyndom Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol Degeneration i nervsystemet orsakad av alkohol Alkoholutlöst polyneuropati Alkoholutlöst myopati Alkoholkardiomyopati Gastrit orsakad av alkohol Leversjukdom orsakad av alkohol Kronisk pankreatit orsakad av alkohol E244 F10 G312 G621 G721 I416 K292 K860 K Etapp 3.doc 9(28)

12 Vård av blivande moder för (misstänkt) skada på fostret på grund av alkoholmissbruk hos modern Foster och nyfödd som påverkats av alkoholbruk hos modern Fetalt alkoholsyndrom Toxisk effekt av alkohol Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Rehabilitering av alkoholmissbrukare Rådgivning och kontroll vid alkoholmissbruk O354 P043 Q860 T510-T519 Y901-Y909 Y911-Y919 Z502 Z714 Komorbiditet Närvaro av en eller flera sjukdomar förutom en primär sjukdom, s k samsjuklighet. Patienter med komorbiditet kallas även multisjuka. Överlevnad Överlevnad ett år efter cancerdiagnos beräknades för respektive cancerform med förekomst av olika kroniska sjukdomar. Resultaten standardiserades per ålder och kön till ettårsöverlevnad för samtliga insjuknade i respektive cancerform. Prevalens av kronisk sjukdom i befolkningen I bilaga 1 visas förekomst av kroniska diagnoser för hela befolkningen i Skåne. Prevalens beräknad på detta sätt var för diabetes 3,2 %, för reumatoid artrit 0,5 %, för hypertoni 6,8 %, för anemier 1,1 %, för KOL 1,0 % samt för alkoholrelaterade diagnoser 0,7 %. Prevalens beräknades med underlag för samtliga vårdkontakter i primärvård och specialistvård under två år. Det var av vikt att undersöka hur de olika vårdområdena bidrog till underlaget. I bilaga 2 visas därför motsvarande andel beräknad enbart utifrån registreringar i specialistvård. Samtliga diagnoser visade lägre förekomst när endast specialistvården ingick. Relationerna var något olika för olika diagnoser. Alkoholrelaterade diagnoser hade högst andel och hypertoni lägst. Motsvarande beräkning gjordes med diagnoser enbart från primärvård (visas ej). Beräknad på detta sätt var även andelen personer med registrerad diagnos lägre än när såväl primärvård som specialistvård ingick. Diagnoser fanns inte tillgängliga från privat vård. Därför gjordes en uppdelning av samtliga beräkningar per ålder, kön och hemortsdistrikt (visas ej). Trots att privat vård i huvudsak förekom i två av fem distrikt visades ingen skillnad mellan distrikten. Slutsatsen var att för att erhålla en god täckning för beräkning av förekomst av kroniska diagnoser behövdes uppgifter från såväl specialistvård som primärvård samt att avsaknad av diagnoser i privatvård inte hade någon avgörande betydelse för resultaten Etapp 3.doc 10(28)

13 Prevalens av kronisk sjukdom hos personer insjuknade i cancer Antal personer med kronisk diagnos i respektive cancerform samt andel av alla i cancerformen beräknades. Materialet signifikanstestades i avseende på skillnad mot hela befolkningen. En ytterligare beräkning gjordes där tidpunkten för första registrering av kronisk diagnos låg mer än 90 dagar före cancerdiagnos Etapp 3.doc 11(28)

14 4 Kronisk diagnos vid sjukhus och i primärvård För personer med cancersjukdom var andelen som återfanns i specialistvård med dessa diagnoser högre än motsvarande andel för hela befolkningen (tabell 3). Det visade att eftersom dessa personer oftast får specialistvård på grund av sin cancersjukdom, i högre grad än hela befolkningen, får de oftare också registrering av kronisk diagnos i specialistvård. Av samtliga redovisade cancerpatienter i Region Skåne med kronisk sjukdom fanns följande andel i specialistvård (patienterna kan också samtidigt finnas i primärvård med nämnd diagnos). Tabell 3 Andel av personer med cancerdiagnos och kronisk diagnos där diagnosen (också) registrerades i specialistvård (Region Skåne) Diagnos Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Koloncancer 89,6 92,3 84,6 75,4 88,6 >100 Rektalcancer 80, ,7 85,0 78,1 94,1 Bröstcancer 77,3 95,9 63,6 83,5 78,9 78,6 Prostatacancer 74,3 95,5 58,0 71,6 80,1 >100 Lungcancer 91,4 91,5 80,3 87,4 84,3 >100 Det finns inte full överensstämmelse mellan data från Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen (EPC) och Region Skåne. I tre fall finns fler personer i specialistvård (EPC) än totalt (Region Skåne). Det kan bero på att personer med hemort Skåne, som fått vård utanför Skåne, finns i EPC:s men inte i Region Skånes register. Denna skillnad har dock mindre betydelse för belysning av vilka data som behövs för denna typ av analys. Av personer i Region Skåne med definierad kronisk diagnos återfanns följande andel i specialistvård: alkohol 87,6 %, anemier 63,5 %, diabetes 66,6 %, hypertoni 41,2 %, KOL 58,1 % samt reumatoid artrit 89,2 %. Dessa tal är betydligt lägre än motsvarande för cancerpatienterna, särskilt för hypertoni. Reumatoid artrit har dock ganska lika täckning i specialistvård för de båda populationerna. Dessa beräkningar görs från uppgifter i bilaga 1 och 2, vilka visar andel av befolkning med kronisk diagnos, dels totalt, dels i specialistvård. Slutsatsen är att vid studier av komorbiditet i kroniska diagnoser måste diagnosmaterial finnas såväl från specialistvård som från primärvård. I Södra sjukvårdsregionen måste därför beräkningarna tills vidare grundas på uppgifter från register i Region Skåne. För övriga län saknas tillgång till sådana data Etapp 3.doc 12(28)

15 5 Koloncancer I tabell 4 visas att av kroniska diagnoser hade anemier högst förekomst, följt av hypertoni och diabetes för personer nyinsjuknade i koloncancer Tabell 4 Antal och andel personer nyinsjuknade i koloncancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Koloncancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,0 1 4,0 6 24,0 1 4, ,2 1 0, , ,7 5 2,6 1 0, ,7 5 1, , ,5 14 4, ,3 7 1, , ,9 22 5,5 2 0, ,4 1 0, , ,0 9 6,4 Kvinnor Totalt ,5 14 1, , ,4 50 4,8 4 0,4 Män ,8 4 15, ,7 1 0, , ,8 4 1,8 9 4, ,9 2 0, , ,8 15 4,7 5 1, ,0 6 1, , ,0 28 8,0 4 1, ,0 3 3, , ,1 8 9,1 Män Totalt ,9 12 1, , ,0 55 5,5 18 1,8 Kvinnor + Män ,0 2 3, ,6 1 2, ,6 2 0, , ,7 9 2,2 10 2, ,0 7 1, , ,2 29 4,8 5 0, ,1 13 1, , ,4 50 6,7 6 0, ,1 4 1, , ,7 17 7,5 Kvinnor + Män ,2 26 1, , , ,1 22 1,1 Signifikant fler personer med koloncancer hade diabetes jämfört med hela befolkningen (tabell 5). Överrepresentationen var 40 % såväl för kvinnor som för män med ett 95 % konfidensintervall på Även hypertoni visade förhöjda värden med en kvot på 1,16. Anemier var överrepresenterade med en kvot på 8,76. Även KOL visade en överrepresentation för personer med koloncancer. För samtliga dessa sjukdomar fanns förhöjda värden såväl för kvinnor som för män. Reumatoid artrit och alkoholrelaterade diagnoser avvek inte från förväntade värden. Efter justering för 90 dagar före diagnos kvarstod signifikant högre tal för anemier. Även diabetes visade förhöjda tal, dock utan signifikans Etapp 3.doc 13(28)

16 Tabell 5 Andel av personer nyinsjuknade i koloncancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Koloncancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,40 1,15 1, ,06 0,84 1,31 Reumatoid artrit ,82 0,45 1, ,76 0,40 1,30 Hypertoni ,13 1,00 1, ,71 0,60 0,82 Anemier ,36 7,44 9, ,82 2,29 3,42 KOL ,50 1,11 1, ,17 0,83 1,60 Alkohol 4 3 1,17 0,32 2, ,88 0,18 2,56 Män Diabetes ,40 1,17 1, ,10 0,90 1,32 Reumatoid artrit ,45 0,75 2, ,33 0,67 2,39 Hypertoni ,20 1,06 1, ,83 0,71 0,97 Anemier ,25 8,18 10, ,93 3,24 4,71 KOL ,42 1,07 1, ,90 0,63 1,25 Alkohol ,45 0,86 2, ,89 0,44 1,59 Kvinnor + Diabetes ,40 1,23 1, ,08 0,93 1,24 Män Reumatoid artrit ,03 0,67 1, ,95 0,61 1,41 Hypertoni ,16 1,06 1, ,77 0,68 0,85 Anemier ,76 8,04 9, ,32 2,87 3,76 KOL ,45 1,19 1, ,03 0,81 1,29 Alkohol ,39 0,87 2, ,89 0,48 1,49 Sammanfattningsvis visas i figur 3 hur stor andel av personerna med koloncancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med , Kolon, alla diagnoser Kolon, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos , ,40 1,08 1,03 1,16 0,95 0,77 1,45 1,39 1,03 0,89 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 3 Andel av personer nyinsjuknade i koloncancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 14(28)

17 6 Rektalcancer I tabell 6 visas att av kroniska diagnoser hade hypertoni högst förekomst av kroniska diagnoser, följt av diabetes och anemier (tabell 4) för personer nyinsjuknade i rektalcancer Tabell 6 Antal och andel personer nyinsjuknade i rektalcancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupp i Region Skåne Rektalcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,1 1 9,1 2 18,2 1 9, ,3 3 2,3 11 8,5 6 4,7 5 3,9 2 1, ,0 3 2, ,9 11 9,6 2 1, ,3 1 0, , ,0 6 4, ,6 1 1, , ,0 1 1,6 Kvinnor Totalt ,7 8 1, , ,6 14 3,0 3 0,6 Män , , ,2 8 5,3 3 2,0 7 4, ,5 2 1, ,2 14 8,5 8 4,9 3 1, , , ,9 6 4,1 4 2, ,4 8 16, ,2 1 2,1 Män Totalt ,6 2 0, , ,1 18 3,4 14 2, ,7 1 4,3 2 8,7 1 4, ,6 3 1, ,1 14 5,0 8 2,9 9 3, ,5 5 1, ,4 25 9,0 10 3,6 3 1, ,2 1 0, , ,9 12 4,1 4 1, ,3 1 0, , ,7 2 1,8 Kvinnor + Män ,8 10 1, , ,9 32 3,2 17 1,7 Av personer med rektalcancer hade fler än förväntat diabetes (tabell 7). Det gällde såväl kvinnor som män, med signifikant skillnad för män. Även anemier hade högre förekomst än förväntat med en kvot på 3,74 och signifikans såväl för kvinnor som för män. Alkoholrelaterade diagnoser visade signifikant förhöjda värden för män. Reumatoid artrit, hypertoni och KOL visade ingen skillnad mot förväntade värden. Efter korrigering för 90 dagar visades inga signifikanta förhöjningar, dock hade diabetes högre tal än motsvarande i befolkningen Etapp 3.doc 15(28)

18 Tabell 7 Andel av personer nyinsjuknade i rektalcancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Rektalcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,25 0,89 1, ,18 0,84 1,62 Reumatoid artrit 8 7 1,11 0,48 2, ,97 0,39 2,00 Hypertoni ,90 0,72 1, ,76 0,59 0,95 Anemier ,37 2,49 4, ,17 0,68 1,87 KOL ,02 0,56 1, ,95 0,51 1,63 Alkohol 3 2 1,73 0,36 5, ,73 0,36 5,07 Män Diabetes ,34 1,04 1, ,14 0,86 1,48 Reumatoid artrit 2 4 0,49 0,06 1, ,49 0,06 1,77 Hypertoni ,98 0,79 1, ,75 0,59 0,95 Anemier ,12 3,13 5, ,99 0,54 1,67 KOL ,97 0,58 1, ,75 0,41 1,27 Alkohol ,02 1,11 3, ,73 0,90 3,03 Kvinnor + Diabetes ,30 1,07 1, ,15 0,93 1,41 Män Reumatoid artrit ,89 0,42 1, ,80 0,36 1,51 Hypertoni ,94 0,81 1, ,75 0,64 0,89 Anemier ,74 3,06 4, ,08 0,74 1,54 KOL ,99 0,68 1, ,84 0,55 1,22 Alkohol ,97 1,15 3, ,73 0,97 2,86 Sammanfattningsvis visas i figur 4 hur stor andel av personerna med rektalcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Rektal alla diagnoser Rektal diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos , ,30 1,15 0,89 0,94 1,08 0,99 0,80 0,75 0,84 1,97 1,73 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 4 Andel av personer nyinsjuknade i rektalcancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 16(28)

19 7 Bröstcancer I tabell 8 visas att av personer med bröstcancer hade ca 13 procent hypertoni. Tabell 8 Antal och andel personer nyinsjuknade i bröstcancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupp i Region Skåne Bröstcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,6 1 0,3 2 0,6 1 0, ,9 26 1, ,7 23 1,4 27 1,6 19 1, ,5 16 2, ,4 12 1,6 25 3,3 4 0, ,1 5 0, ,2 35 6,2 18 3,2 4 0, ,6 2 0, ,5 17 7,3 5 2,1 Kvinnor Totalt ,2 49 1, ,5 89 2,5 75 2,1 28 0,8 Män ,3 1 14, ,3 1 14, ,0 4 40,0 1 10, Män Totalt ,9 5 17,2 2 6,9 1 3, ,6 1 0,3 2 0,6 1 0, ,9 26 1, ,7 24 1,4 27 1,6 19 1, ,4 16 2, ,4 12 1,6 26 3,4 4 0, ,1 5 0, ,5 36 6,3 18 3,1 4 0, ,4 2 0, ,1 17 7,2 5 2,1 Kvinnor + Män Totalt ,2 49 1, ,6 91 2,5 76 2,1 28 0,8 För kvinnor med bröstcancer fanns förhöjda värden för alkoholrelaterade diagnoser med en kvot på 1,60 (tabell 9). Hypertoni visade lägre förekomst än förväntat medan övriga kroniska sjukdomar inte avvek från förväntade värden. Efter justering för 90 dagar kvarstod signifikant högre tal för alkoholrelaterade diagnoser Etapp 3.doc 17(28)

20 Tabell 9 Andel av personer nyinsjuknade i bröstcancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Bröstcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,98 0,85 1, ,91 0,78 1,06 Reumatoid artrit ,04 0,77 1, ,97 0,71 1,30 Hypertoni ,83 0,76 0, ,70 0,63 0,77 Anemier ,14 0,92 1, ,89 0,69 1,12 KOL ,93 0,73 1, ,79 0,61 1,01 Alkohol ,60 1,06 2, ,60 1,06 2,31 Män Diabetes 2 3 0,72 0,09 2, ,72 0,09 2,58 Reumatoid artrit Hypertoni 5 6 0,89 0,29 2, ,54 0,11 1,57 Anemier 2 1 2,16 0,26 7, ,16 0,26 7,78 KOL 1 1 0,89 0,02 4, ,89 0,02 4,97 Alkohol Kvinnor + Diabetes ,98 0,84 1, ,91 0,78 1,06 Män Reumatoid artrit ,03 0,76 1, ,97 0,71 1,29 Hypertoni ,83 0,76 0, ,70 0,63 0,77 Anemier ,15 0,93 1, ,90 0,70 1,14 KOL ,93 0,73 1, ,80 0,61 1,01 Alkohol ,57 1,04 2, ,57 1,04 2,27 Sammanfattningsvis visas i figur 5 hur stor andel av personerna med bröstcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Bröst alla diagnoser Bröst diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos ,98 0,91 1,03 0,97 0,83 0,70 1,15 0,90 0,93 0,80 1,57 1,57 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 5 Andel av personer nyinsjuknade i bröstcancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 18(28)

21 8 Prostatacancer I tabell 10 visas att av personer med prostatacancer hade ca 17 procent hypertoni. Tabell 10 Antal och andel personer nyinsjuknade i prostatacancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Prostatacancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män ,2 8 0, ,3 13 0,8 22 1,3 44 2, ,0 21 1, ,5 35 1,8 65 3,4 23 1, ,0 13 1, ,3 79 6,0 69 5,3 13 1, ,6 2 0, ,3 21 8,8 15 6,3 Män Totalt ,0 44 0, , , ,3 80 1,6 Av personer med prostatacancer hade 25 % fler än förväntat anemier (tabell 11). Av övriga kroniska sjukdomar visade hypertoni lägre frekvens än förväntat, övriga avvek inte från sina förväntningsvärden. Efter justering för 90 dagar visades inga förhöjda värden för anemier. Tabell 11 Andel av personer insjuknade i prostatacancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Prostatacancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Män Diabetes) ,85 0,76 0, ,73 0,66 0,81 Reumatoid artrit ,09 0,79 1, ,06 0,77 1,43 Hypertoni ,91 0,85 0, ,74 0,69 0,80 Anemier ,25 1,06 1, ,80 0,65 0,98 KOL ,99 0,85 1, ,85 0,72 1,00 Alkohol ,09 0,86 1, ,03 0,81 1, Etapp 3.doc 19(28)

22 Sammanfattningsvis visas i figur 6 hur stor andel av personerna med prostatacancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Prostata alla diagnoser Prostata, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos ,09 1,06 0,85 0,73 0,91 0,74 1,25 0,99 1,09 1,03 0,80 0,85 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 6 Andel av personer nyinsjuknade i prostatacancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 20(28)

23 9 Lungcancer I tabell 12 visas att av personer med lungcancer hade ca 23 procent KOL, samma för båda könen. Tabell 12 Antal och andel personer nyinsjuknade i lungcancer med kronisk diagnos per kön och åldersgrupper i Region Skåne Lungcancer Personer med kronisk diagnos Ålders- Samtliga personer Diabetes Reumatoid artrit Hypertoni Anemier KOL Alkohol Kön grupper Antal Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor ,3 1 6, ,0 9 2, ,6 12 3, ,2 9 2, ,5 13 4, ,4 16 5, ,2 4 1, ,1 12 5, , , ,6 1 0, ,5 2 6,5 9 29,0 5 16,1 4 12,9 Kvinnor Totalt ,4 36 3, ,7 60 6, ,6 14 1,5 Män ,6 1 5,6 1 5,6 0,0 1 5, ,9 6 1, ,1 11 3, ,8 29 9, ,7 9 2, ,3 24 5, ,0 15 3, ,8 8 2, , , ,7 9 2, ,1 5 13,5 8 21,6 9 24,3 Män Totalt ,2 23 2, ,0 75 6, ,6 54 4, ,0 1 3,0 3 9,1 1 3,0 1 3, ,9 15 2, ,8 23 3, ,6 38 5, ,8 22 3, ,1 40 5, ,9 19 2, ,2 20 3, , , ,7 10 1, ,4 2 2, , , ,1 Kvinnor + Män Totalt ,0 59 2, , , ,1 68 3,4 Av personer med lungcancer hade signifikant fler diabetes, såväl kvinnor som män (tabell 13). Även reumatoid artrit visade signifikant förhöjda värden för kvinnor och för män (rökning). Anemier förekom 2,83 gånger fler hos personer med lungcancer jämfört med befolkningen, medan KOL var överrepresenterat med en kvot på 7,29. Även alkoholrelaterade diagnoser visade förhöjda värden. Hypertoni visade en förhöjd frekvens för män, medan kvinnor inte nådde signifikant skillnad. Efter justering för 90 dagar visades också signifikant högre tal för reumatoid artrit, anemier, KOL och alkohol Etapp 3.doc 21(28)

24 Tabell 13 Andel av personer insjuknade i lungcancer med kronisk diagnos samt i jämförelse med hela befolkningen per kön och kronisk diagnos i Region Skåne Lungcancer Totalt insjuknade med kronisk diagnos Insjuknade med kronisk diagnos 90 dagar före cancerdiagnos Insjuknade Konfidensintervall 95 % Insjuknade Konfidensintervall 95 % Kön Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kvinnor Diabetes ,48 1,18 1, ,96 0,73 1,25 Reumatoid artrit ,54 1,78 3, ,25 1,54 3,18 Hypertoni ,08 0,92 1, ,75 0,63 0,90 Anemier ,71 2,06 3, ,58 1,10 2,20 KOL ,94 6,89 9, ,43 3,66 5,32 Alkohol ,39 1,86 5, ,39 1,86 5,70 Män Diabetes ,28 1,08 1, ,94 0,77 1,15 Reumatoid artrit ,60 1,65 3, ,15 1,29 3,36 Hypertoni ,14 1,00 1, ,78 0,66 0,91 Anemier ,94 2,31 3, ,57 1,12 2,14 KOL ,84 6,03 7, ,79 3,19 4,46 Alkohol ,47 2,61 4, ,02 2,22 4,02 Totalt Diabetes ,35 1,18 1, ,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit ,56 1,95 3, ,21 1,65 2,91 Hypertoni ,11 1,00 1, ,77 0,68 0,86 Anemier ,83 2,38 3, ,57 1,24 1,97 KOL ,29 6,63 7, ,05 3,56 4,54 Alkohol ,46 2,68 4, ,10 2,37 3,98 Sammanfattningsvis visas i figur 7 hur stor andel av personerna i lungcancer som har kronisk diagnos jämfört med hela befolkningen när alla diagnoser tas med och när enbart diagnoser som är satta 90 dagar före cancerdiagnosen tas med Lunga alla diagnoser Lunga, diagnoser 90 dgr före cancerdiagnos 7, ,4 1,0 2,6 2,2 1,1 0,8 2,8 1,6 4,1 3,5 3,1 0 Diabetes RA Hypertoni Anemier KOL Alkohol Figur 7 Andel av personer nyinsjuknade i lungcancer med kronisk diagnos i jämförelse med hela befolkningen i Region Skåne Etapp 3.doc 22(28)

25 10 Överlevnad Vid beräkning av överlevnad för cancerpatienter med förekomst av annan diagnos jämfört med överlevnad för alla cancerpatienter måste den kroniska diagnosen ha registrerats före cancerdiagnosen. I annat fall ges en snedvridning av materialet eftersom den kroniska diagnosen som sätts efter cancerdiagnosen endast kan erhållas för ej avlidna personer. Om avningen i tiden till före cancerdiagnos inte görs får personer med kronisk diagnos förhöjda värden för överlevnad jämfört med samtliga i cancerdiagnosen. För alla cancerformer var överlevnaden nära den förväntade vid kronisk sjukdom. För personer med alkoholrelaterade diagnoser kunde dock noteras att överlevnaden var lägre, dock ej signifikant, för samtliga cancerformer (Bilaga 3-5) Etapp 3.doc 23(28)

26 Bilagor Bilaga 1 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne Åldersgrupper Kronisk diagnos Kön Totalt Diabetes Kvinnor 0,0 0,4 0,5 0,9 3,1 7,6 9,7 8,3 2,8 Män 0,1 0,3 0,6 1,1 5,1 11,1 12,5 10,1 3,5 Totalt 0,1 0,4 0,5 1,0 4,1 9,2 10,9 8,9 3,2 Reumatoid artrit Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,3 1,1 1,8 2,0 1,2 0,7 Män 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 1,0 1,0 0,7 0,3 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,2 0,7 1,4 1,6 1,0 0,5 Hypertoni Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,9 8,6 20,6 29,3 28,9 7,4 Män 0,0 0,0 0,1 0,9 9,0 20,8 25,8 22,9 6,1 Totalt 0,0 0,0 0,1 0,9 8,8 20,7 27,9 27,0 6,8 Anemier Kvinnor 0,2 0,2 0,7 1,0 1,1 1,9 4,5 7,0 1,4 Män 0,3 0,2 0,1 0,1 0,6 1,7 4,4 8,3 0,8 Totalt 0,3 0,2 0,4 0,6 0,8 1,8 4,4 7,4 1,1 KOL Kvinnor 0,1 0,0 0,0 0,1 1,4 3,6 4,1 2,7 1,1 Män 0,1 0,0 0,0 0,1 1,0 3,5 5,9 5,4 1,0 Totalt 0,1 0,0 0,0 0,1 1,2 3,6 4,9 3,5 1,0 Alkohol Kvinnor 0,0 0,0 0,7 0,4 0,7 0,4 0,2 0,1 0,4 Män 0,0 0,0 0,7 0,8 2,0 1,6 0,7 0,3 1,0 Totalt 0,0 0,0 0,7 0,6 1,4 1,0 0,4 0,1 0, Etapp 3.doc 24(28)

27 Bilaga 2 Förekomst av kroniska diagnoser i procent av befolkningen i Region Skåne , specialistvård Åldersgrupper Kronisk diagnos Kön Totalt Diabetes Kvinnor 0,0 0,4 0,5 0,8 1,9 4,6 6,5 5,4 1,9 Män 0,1 0,3 0,6 0,9 3,1 7,1 8,7 6,8 2,3 Totalt 0,1 0,4 0,5 0,8 2,5 5,8 7,4 5,8 2,1 Reumatoid artrit Kvinnor 0,0 0,0 0,1 0,3 1,0 1,7 1,8 1,0 0,6 Män 0,0 0,0 0,0 0,1 0,4 0,9 0,9 0,5 0,2 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,2 0,7 1,3 1,4 0,8 0,5 Hypertoni Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,4 2,9 7,6 12,2 13,0 2,9 Män 0,0 0,0 0,0 0,4 3,6 9,3 12,8 11,5 2,7 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,4 3,3 8,4 12,4 12,5 2,8 Anemier Kvinnor 0,2 0,1 0,3 0,5 0,6 1,3 3,0 4,4 0,8 Män 0,3 0,2 0,1 0,1 0,4 1,2 2,9 5,5 0,5 Totalt 0,2 0,2 0,2 0,3 0,5 1,3 3,0 4,7 0,7 KOL Kvinnor 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 2,0 2,4 1,7 0,6 Män 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 2,2 3,9 3,6 0,6 Totalt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,6 2,1 3,0 2,3 0,6 Alkohol Kvinnor 0,0 0,0 0,7 0,3 0,6 0,3 0,1 0,1 0,4 Män 0,0 0,0 0,7 0,7 1,7 1,4 0,6 0,3 0,9 Totalt 0,0 0,0 0,7 0,5 1,2 0,8 0,3 0,1 0, Etapp 3.doc 25(28)

28 Bilaga 3 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor nyinsjuknade med kronisk diagnos Kvinnor Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes ,96 0,76 1,20 Reumatoid artrit ,93 0,44 1,70 Hypertoni ,99 0,86 1,14 Anemier ,03 0,90 1,17 KOL ,80 0,54 1,14 Alkohol 3 3 0,92 0,19 2,70 Rektal Diabetes ,07 0,75 1,49 Reumatoid artrit 7 7 1,04 0,42 2,14 Hypertoni ,03 0,80 1,31 Anemier ,90 0,62 1,25 KOL ,14 0,61 1,94 Alkohol 2 3 0,73 0,09 2,64 Bröst Diabetes ,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit ,94 0,68 1,26 Hypertoni ,99 0,89 1,09 Anemier ,89 0,70 1,13 KOL ,91 0,70 1,17 Alkohol ,89 0,57 1,33 Lunga Diabetes ,90 0,62 1,25 Reumatoid artrit ,65 0,31 1,20 Hypertoni ,91 0,71 1,15 Anemier ,73 0,43 1,16 KOL ,99 0,80 1,21 Alkohol 5 7 0,75 0,24 1, Etapp 3.doc 26(28)

29 Bilaga 4 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för män insjuknade med kronisk diagnos Män Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes ,04 0,86 1,26 Reumatoid artrit 8 8 0,96 0,41 1,89 Hypertoni ,07 0,92 1,23 Anemier ,03 0,89 1,18 KOL ,96 0,68 1,32 Alkohol ,76 0,38 1,36 Rektal Diabetes ,90 0,65 1,20 Reumatoid artrit 2 2 1,25 0,15 4,52 Hypertoni ,02 0,80 1,28 Anemier ,76 0,51 1,09 KOL ,82 0,41 1,46 Alkohol ,72 0,31 1,42 Bröst Diabetes 2 2 1,05 0,13 3,80 Hypertoni 4 4 0,90 0,24 2,30 Anemier 2 2 1,05 0,13 3,80 KOL 1 1 1,17 0,03 6,50 Prostata Diabetes ,96 0,86 1,06 Reumatoid artrit ,04 0,75 1,40 Hypertoni ,99 0,92 1,06 Anemier ,88 0,73 1,05 KOL ,92 0,77 1,08 Alkohol ,92 0,72 1,16 Lunga Diabetes ,91 0,65 1,23 Reumatoid artrit ,29 0,62 2,38 Hypertoni ,12 0,90 1,38 Anemier ,10 0,72 1,61 KOL ,11 0,90 1,36 Alkohol ,70 0,38 1, Etapp 3.doc 27(28)

30 Bilaga 5 Överlevnad ett år efter diagnosdatum för kvinnor + män insjuknade med kronisk diagnos Kvinnor + Män Överlevnad Konfidensintervall 95 % Cancerform Kronisk diagnos Antal Förväntat antal Kvot Nedre Övre Kolon Diabetes ,01 0,87 1,16 Reumatoid artrit ,94 0,56 1,49 Hypertoni ,03 0,93 1,13 Anemier ,03 0,93 1,13 KOL ,88 0,69 1,12 Alkohol ,79 0,43 1,33 Rektal Diabetes ,97 0,77 1,21 Reumatoid artrit 9 8 1,08 0,49 2,05 Hypertoni ,03 0,86 1,21 Anemier ,83 0,64 1,06 KOL ,96 0,62 1,44 Alkohol ,72 0,35 1,33 Bröst Diabetes ,95 0,81 1,11 Reumatoid artrit ,94 0,68 1,26 Hypertoni ,99 0,89 1,09 Anemier ,90 0,70 1,13 KOL ,92 0,71 1,17 Alkohol ,89 0,57 1,33 Prostata Diabetes ,96 0,86 1,06 Reumatoid artrit ,04 0,75 1,40 Hypertoni ,99 0,92 1,06 Anemier ,88 0,73 1,05 KOL ,92 0,77 1,08 Alkohol ,92 0,72 1,16 Lunga Diabetes ,90 0,71 1,13 Reumatoid artrit ,87 0,53 1,34 Hypertoni ,02 0,87 1,19 Anemier ,91 0,66 1,22 KOL ,05 0,90 1,21 Alkohol ,71 0,43 1, Etapp 3.doc 28(28)

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande:

Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande: Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen - Projektplan Bakgrund Studien är en populationsbaserad registerstudie och omfattar befolkningen i Södra sjukvårdsregionen. Regionala etikprövningsnämnden

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostataoch Lungcancer Etapp 1 Rapport 2008-05-26 Rapporten omfattar Rapport 2007-11-20 Kolon-, Rektal-, Bröst och

Läs mer

BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer

BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning

Läs mer

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Cancer i kvinnliga könsorgan

Cancer i kvinnliga könsorgan Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Cancer kolorektal.doc 1 Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Cancer kolorektal.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Landstinget Halland Mats Eriksson (M), t o m 46 Lisbeth Waagstein (M), ersättare Ingemar Andersson (S), tjg ersättare

Landstinget Halland Mats Eriksson (M), t o m 46 Lisbeth Waagstein (M), ersättare Ingemar Andersson (S), tjg ersättare PROTOKOLL 1(5) 2009-09-25 43-60 Protokoll fört vid sammanträde i Hjärnarp, Margretetorps Gästgifvaregård 2009-09-25 med Södra Regionvårdsnämnden. Närvarande Landstinget Blekinge Marie Sällström (S) Petronella

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Göran Giselsson (m) Ragnar Lindberg (s) (ersättare) Göran Andersson (c) (ersättare)

Göran Giselsson (m) Ragnar Lindberg (s) (ersättare) Göran Andersson (c) (ersättare) Protokoll fört vid sammanträde på Möckelsnäs Herrgård 2006-12-05 med Södra Regionvårdsnämnden 2006-12-05 60-76 1(5) Närvarande 2006-12-05 Landstinget Kronoberg Erling Persson (s) Göran Giselsson (m) Ragnar

Läs mer

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med

Läs mer

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3 Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Processägare Herman Nilsson-Ehle Februari 2017 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag.

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag. G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03 Diarienummer Ls060227-1 Konsult & stöd Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tf n 035-13 48 90 kristian.samuelsson

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Vi finns för att cancer finns

Vi finns för att cancer finns 2017-08-31 Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Vi finns för att cancer finns Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av cancerfall per år är

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

DRG och dess användningsområden

DRG och dess användningsområden DRG och dess användningsområden Användningsområden i Södra Sjukvårdsregionen Bo Attner Chefsekonom Södra Regionvårdsnämnden Ordförande i DRG-Rådet i södra sjukvårdsregionen (1993- Repr för S:a sjukvårdsregionen

Läs mer

Gustav Nilsson (M) Petronella Petersson (C), ersättare Anders Hansell, planeringsdirektör

Gustav Nilsson (M) Petronella Petersson (C), ersättare Anders Hansell, planeringsdirektör PROTOKOLL 1(6) Protokoll fört vid sammanträde i Diö, Möckelsnäs Herrgård 2009-06-05 med Södra Regionvårdsnämnden. Närvarande Landstinget Blekinge Landstinget Halland 2009-06-05 23-42 Marie Sällström (S)

Läs mer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom cancer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär

Läs mer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Bättre cancervård med patienten i fokus Bättre cancervård med patienten i fokus Regionalt cancercentrum syd, RCC Syd, är ett av sex regionala cancercentrum. Inrättandet av regionala cancercentrum syftar till att genom samordning förbättra och

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är

Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Vård på lika villkor? Det beror på VEM du är Marie Lawrence Avd. för statistik och jämförelser 2013-10-22 2013-10-25 2 2013-10-25 3 Multidisciplinär teamkonferens efter operation för ändtarmscancer jämförelser

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona

RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona RC syd och RCC syd kan de bli nåt? Björn Ohlsson Regional patientprocessledare kolorektal cancer RCC Syd samt blivande chef RC syd Karlskrona Vad är RCC? Varför en nationell cancerstrategi? Dubblering

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Hege Garelius Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök

Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Hälso- och sjukvårdens verksamhet statistik om vårdtillfällen, vårdtid, operationer, läkarbesök Referensår : vårdtillfällen, vårdtid, operationer: 2001 och 2002 läkarbesök: 2002 och 2003 HS0205 A. Allmänna

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter

Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl. (S) om åtgärder för effektivare behandling av KOLpatienter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mitra Nordén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-16 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 20 1 (4) HSN 1501-0136 Yttrande över motion 2014:14 av Dag Larsson m.fl.

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD.

GEOMAPPING. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. Stefan Peterson, RCC Syd 2016OKT14 GEOMAPPING GEOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA FAKTORERS INVERKAN PÅ INSJUKNANDE, BEHANDLING OCH ÖVERLEVNAD. ULF STRÖMBERG, SAHLGRENSKA ANDERS HOLMÉN F&U REGION HALLAND MEF

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer