Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Transkript

1 Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

2 TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT MOBILT LARM ÄR ATT GE ÖKAD TRYGGHET, SJÄLVSTÄNDIGHET OCH RÖRLIGHET SAMT ATT FÖRBÄTTRA VÅRD OCH REHABILITERING UR BÅDE SOCIALT OCH EKONOMISKT PERSPEKTIV.

3 SVERIGES BEFOLKNING BLIR ALLT ÄLDRE. Samhället måste anpassa boende, vård, omsorg och rehabilitering till nya behov. De äldre vill behålla sin rörlighet och självständighet så länge som möjligt, men behöver samtidigt trygghet och flexibilitet i boendet. DAGENS LARM NYTTJAR DET FASTA telefonnätet och består av en telefon med högtalarfunktion samt en larmknapp som fästes vid handleden eller i ett band runt halsen. När larmkunden trycker på knappen kan den som tar emot larmet få kontakt via högtalartelefonen. Systemet ger trygghet, men räckvidden är begränsad och larmet fungerar inte om personen lämnar bostaden. ETT MOBILT TRYGGHETSLARM ger personen en helt annan rörlighet, vilket befrämjar både den fysiska och psykiska hälsan. Rörlighet och självständighet höjer livskvaliteten för den som är van att klara sig själv. Fysisk aktivitet och sociala kontakter har stor betydelse för hälsan och motverkar sjukdomar. Samtidigt ökar tryggheten för anhöriga och vårdgivare, som kan få kontakt med personen oavsett var denne befinner sig. Larmgivaren kan spåras geografiskt via GPS-teknik så att larmkunden kan få hjälp även om denne tappat orienteringen. Mobilt trygghetslarm var ett forskningsprojekt finansierat av Norrbottens Forskningsråd och CDH, Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård vid Luleå tekniska universitet. Syftet var att ta fram och prova en teknisk lösning för mobilt larm. CDH har varit projektägare.

4 Mobilt trygghetslarm > Via mobiltelefonen > Inomhus och utomhus > Flera mobila larmmottagare > Samtal via mobiltelefon > SMS med geografisk position (GPS) > Kartan över var personen befinner sig ((( ))) > Personens larm går > till vårdpersonalens telefon > PERSONEN KAN RÖRA SIG FRITT INOMHUS och utomhus, utan att vara begränsad av närheten till den fast monterade telefonen. När personen trycker på larmet skickas signalen till vårdpersonalens telefon eller telefoner, då flera mottagare kan vara anslutna. Vårdpersonalen kan också vara rörlig, eftersom de har mobila handdatorer som mottagare. Personal och larmkund kan tala med varandra om vad som hänt och vilken hjälp personen behöver. NÄR SAMTALET AVSLUTATS SKICKAS ett SMS med larmkundens geografiska position, som visas på en karta i personalens handdator/mobiltelefon. Det mobila larmet påverkar inte personens rörelseförmåga och hindrar inte fysiska och sociala aktiviteter. Tryggheten för båda larmkundens och anhöriga är större, då personens kan lämna bostaden, utan att systemet slutar fungera. Om personen är skadad, går vilse eller är förvirrad kan alltså personalen spåra larmtelefonen via GPS. Positionering med GPS-teknik fungerar dock endast utomhus.

5 > > som kan se var personen befinner sig. LARMTELEFONEN KAN FÖRSES MED en fallsensor, som reagerar om personen faller och inte själv kan trycka på larmet. Det mobila systemet kan i framtiden byggas ut med andra sensorer och givare som övervakar hälsotillstånd eller medicinering. Det är också fullt möjligt att integrera mottagningen av larm med kommunens ordinarie hantering av trygghetslarm.

6 > Genom att antalet äldre ökar kommer framtidens sjukvård att domineras av de sjukdomar som är vanliga i hög ålder. Allt fler människor kommer att behöva insatser från hälso- och sjukvården under allt längre tidsperioder. Nya tjänster och ny teknik som vänder sig till äldre utvecklas och testas. Rehabilitering utförs redan nu alltmer i hemmet. > Livskvalitet är viktig i alla åldrar. Hälso- och sjukvårdens regelsystem har mer och mer anpassats till människors rätt att som unik individ vara fullt delaktig i behandlingen och att även ta till vara deras kompetens som en resurs i vården. > Forskningen visar att människan är skapad för regelbunden fysisk aktivitet. Hälsan påverkas positivt om man kan vara aktiv. Forskningen visar också att träning är en färskvara och för äldre försvinner effekten snabbare än hos yngre. Sociala kontakter och socialt stöd hör även de till de viktiga friskfaktorerna. > Det mobila trygghetslarmet fungerar även utanför bostaden, vilket ökar tryggheten både för larmkunden och anhöriga. Personen kan fortsätta att leva ett rörligt och socialt liv, trots sjukdom eller funktionshinder. Larmsignalen går till flera mottagare, som även de kan vara mobila. Mottagaren kan prata med larmkunden, som alltid befinner sig inom mobilens räckvidd. Vid larm kan personen spåras geografiskt, med exakt position på en karta hos mottagaren. Fallsensorn ger dessutom extra trygghet. Om personen insjuknar eller ramlar och inte själv kan trycka på larmknappen skickas ett larm automatiskt.

7

8 KONTAKTPERSONER Anna-Lena Andersson tel e-post. Anders Granström tel e-post. Produktion: jobmedia.se / Foto: Per Pettersson