White paper. Så här möter kommunen behovet av vård i hemmet och ökar livskvaliteten för äldre med framtidens trygghetslarm

Transkript

1 White paper Emanuel Vedefors CEO, Innovation push Så här möter kommunen behovet av vård i hemmet och ökar livskvaliteten för äldre med framtidens trygghetslarm

2 När kommunen inte längre har råd och det analoga telefonnätet avvecklas så måste ny teknik och tjänster utvecklas. Vi blir allt äldre, medelåldern ökar, generationen som föds idag beräknas bli över 100 år. Många ålderssjukdomar går att begränsa och bromsa. Puckeln från 40-talets babyboom skall beredas plats och vård. Eftersom kommuner och landsting bevisligen inte har råd, utan vårdplatsen mer och mer utgår från hemmet, så måste ny teknik och tjänster utvecklas. Trygghetslarm har under det senaste året fått stor uppmärksamhet i media. Detta kopplat till svårigheten att på ett tillfredsställande sätt driftövervaka de analoga larmen samt det faktum att det analoga koppartrådsbundna telefonnätet är under avveckling och beräknas släckas ner 2017, något som ställer stora krav på övergång till helt digitala trygghetslarm. Värt att notera är att det för närvarande råder osäkerhet kring vissa leverantörers förmåga att leverera enligt gällande krav. Brister i äldrevården trots miljardsatsning I september i fjol fick Ulla Nordlöv äntligen besked om att hennes alzheimersjuke pappa Yngve beviljats en plats i äldreboende. Han blev därmed en av över personer som ställdes i kö. Enligt såväl Socialstyrelsen som justitieombudsmannen ska ingen behöva vänta på sin plats mer än tre månader. I dag, snart nio månader senare, bor Yngve fortfarande kvar hemma i lägenheten i Hägersten i Stockholm. Det händer att han ringer det första av dagens många samtal till dottern Ulla vid 4.30-tiden. Han som varit den starke, allmänbildade pappan hon alltid vänt sig till med respekt, måste nu fråga henne om allt. Många gånger. Ibland har han stått påklädd och väntat i porten hela söndagsmorgonen. Fast bilen som hämtar till dagverksamheten kommer först på måndagen. Och kvällsmedicinen som hemtjänsten lämnar till Yngve redan på eftermiddagen kan Ulla hitta bortglömd i köksskåpet. Källa: SvD, Jun 1,

3 Lite verklighet I nuläget pekar mycket på att behovet av trygghetslarm kommer att öka på grund av att: Idag finns det nästan en halv miljon som är äldre än 80 år i Sverige, i slutet av talet beräknas de vara över 1 miljon. Kostnaden för vård alternativt särskilt boende har skenat under de senaste 20 åren. Demens är den nya folksjukdomen, 3.5 miljoner har diagnosen inom EU. Ökat antal KOL patienter. Framförallt i gruppen kvinnor som började röka i yngre tonåren, under 50-talet och framåt några decennier. I åldern 80 år och äldre bor 78% av kvinnorna och 38 % av männen ensamma. Inom de kommande tjugo åren blir bristen på vård och omsorgspersonal stor. Detta enligt SCBs nya prognos som visar att år 2030 beräknas personer med rätt utbildning att saknas inom vården. Bristen kommer att vara speciellt tydlig inom äldreomsorgen som väntas stå för drygt hälften av sysselsättningsökningen inom den offentliga tjänstesektorn. Källa: SCB, Umeå Universitet, Äldrecentrum FoU Bild: Hälsans nya verktyg, Planering innovationstävling Framtidens trygghetslarm. 3

4 Mer verklighet Det kan konstateras att det idag saknas tillförlitliga lösningar på marknaden som uppfyller de uppställda önskemålen inklusive att fungera såväl i som utanför hemmet och med acceptabel batteritid eller inbyggt stöd för laddningsrutiner. Trygghetsaspekten säkerställs bland annat genom trygga bostäder, trygghetslarm och hemtjänstinsatser, men det paradoxala är att låsningen till hemmet motverkar en aktiv och meningsfull tillvaro tillsammans med andra. Många som har trygghetslarm berättar att de inte går hemifrån själva sedan de fick larmet eftersom det inte fungerar utanför hemmet. I Socialtjänstlagen (2010:427) 4 anges följande: Socialnämnden (i en kommun) ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Källa: Hälsans nya verktyg, Planering innovationstävling Framtidens trygghetslarm. Många äldre tvingas vara inomhus En av dem som bor på ett hem i Märsta utanför Stockholm är Rita Schulat. Hon får inte vara ute så ofta som hon har rätt till, berättar hennes man Elmar: - Utevistelsen och friska luften, den står vi anhöriga för kan man säga. Rita har sjukdomen alzheimers som gör att du lätt kan glömma saker och bli förvirrad. Hon har rätt till två promenader varje dag, men det blir inte ens en gång per dag. Alltså knappt hälften mot vad hon har rätt till. Flera tusen äldre är inomhus Och hon är inte ensam. Det finns nästan äldre personer på boenden i landet som vill komma ut oftare än vad de gör. Och Ritas man som du hörde nyss Elmar Schulat är missnöjd. - Som jag ser det är hemmet en förvaring. Hur känns det? Det känns inte bra, säger Elmar. Det är kommunerna som har ansvar för att de äldre får komma ut och att det finns tillräckligt med personal på boendena. Källa: SR, 15 juli

5 Dagens trygghetslarm är en trygghetstelefon och bara i hemmet Trygghetslarm är idag ett centralt och väletablerat hjälpmedel i samband med äldreomsorg och annan omsorg som ges i olika boendeformer. Särskilt stor volym har larm hemma hos äldre som nyttjar hemtjänst i mindre eller större omfattning, men ett stort antal larm finns också i särskilda boendeformer. Samtliga svenska kommuner kan erbjuda trygghetslarm, antingen helt utan kostnad eller mot en viss månadsavgift. Det finns ingen enhetlig policy på området. Larmenheten är vanligen stationär, placerad centralt i hemmet, ansluten till det fasta telenätet och kopplad till en larmcentral. Larmcentralerna har dygnet-runt-bevakning och kopplar vid behov vidare till berörd hemtjänstpersonal eller SOS Alarm för vidtagande av åtgärder beroende på bedömd allvarlighetsgrad. Liknande lösningar finns också utomlands. Vissa lösningar med koppling till närstående och/eller larmcentral saluförs också på konsumentmarknaden utan involvering av kommuner eller andra omsorgsgivare. Dagens trygghetslarm med en trådlös larmknapp som fästs rund handleden fungerar i huvudsak som en telefon. Larmet är begränsat till hemmet och fungerar inte om man befinner sig på andra platser, besöker släkt och vänner eller går motionspromenader. Det finns idag mobila larmenheter/system som klarar en del av kraven, men inget som är heltäckande eller som har stöd för den digitala standarden SCAIP. Dagens bärbara alternativ finns i två varianter, som en bärbar enhet som brukar benämnas tracker som vid larm skickar ett SMS med information av larmplatsen samt kopplar upp ett samtal till larmcentral eller förvalda personer. Det andra alternativet är i form av en mjukvara app som bygger på smartphone-plattformen, den kan närmast jämföras med en avancerad dator vilket ger oändliga möjligheter. Exempel på dagens tekniska utmaningar: Att kunna garantera tillförlitligheten oberoende av var man befinner sig (kräver sannolikt att den mobila larmenheten snabbt kan växla mellan olika teleoperatörer, s k roaming ). Att ha en rimlig batterilivslängd eller annan strömförsörjning som garanterar larmenhetens funktion i alla lägen. Larmenheten måste klara dåligt väder och användning i dusch. Att på ett sömlöst sätt möjliggöra rörelser ut och in i hemmet, där även fasta sensorer av olika slag automatiskt måste kunna kopplas in. Att vid behov kunna spåra enheten/personen, utan att göra intrång på den personliga integriteten i vardagen. Att på ett smart sätt kunna hantera individanpassning och individuella önskemål. Att kunna hantera situationer som orsakar överbelastning av kommunikationsnäten. Det är inte en orimlig tanke att de även ska kunna fungera utomlands. Detta får förstås implikationer för hur ansvaret för insatser vid larm ska fördelas mellan olika aktörer. Källa: Hälsans nya verktyg, Planering innovationstävling Framtidens trygghetslarm. 5

6 Framtidens trygghetslarm kommer att leverera kundvärden. Ett dreamteam har nu samlats med forskare från Chalmers tillsammans med Chalmers Industriteknik, BOID och teknikkonsultföretaget Veprox för att ta tag i dagens tekniska utmaning att utveckla nästa generations bärbart mobilt digitalt trygghetslarm. Ulrike Rahe, Professor, avd. Design & Human Factors, Produkt- och produktionsutveckling leder kravidentifiering och analys. Linus Wiklander, Civilingenjör i Teknisk Design, BOID leder konceptutveckling och initial verifiering. Kent Rundgren, PhD, Chalmers Industriteknik är länken mellan entreprenörskap, forskning, innovation och affärsutveckling. Emanuel Vedefors, PMP, Veprox driver projekt implementationen. Kundvärde för brukare, anhöriga och kommuner sammanfattas i nedan fördelar: Ett bärbart, mobilt, digitalt trygghetslarm skapar trygghet utanför hemmet och medför självständighet som ger ökad livskvalitet. Med ny teknik anpassad för målgruppen möjliggörs vård i hemmet med ökad trygghet och kvalitet. Videosamtal ökar tryggheten hos brukaren och ger ökad närhet till anhöriga, ökar möjligheten till snabb vårdinsats och minskar kostnader genom att minska behovet av utryckning. Larma enkelt genom en trådlös larmknapp och/eller automatiskt genom sensorteknik. Att snava, snubbla eller halka utgör hälften av alla olyckor bland äldre. Spårning vid behov inom ramen för det personliga integriteten. Trådlös laddning, skal med extra batteri tillsammans med inomhuspositionering som möjliggör påminnelser när man befinner sig nära en känd laddplats. Lättillgängligt med låga kostnader då plattformen bygger på existerande konsumentprodukter. Det sänker investeringskostnaden ytterligare i de fall brukaren redan har en smartphone. Trygghetslarmet laddas enkelt ner genom App-butikerna. IT-säkerhetskrav, automatiska provlarm löpande 1 gång per timme ger ökad trygghet, kontinuerlig övervakning och redundanta tjänster för att garantera 100% tillgänglighet. Möjlighet att använda alla operatörer vid behov ger maximal täckning. Uppfyller standarden för digitala trygghetslarm, SCAIP. 6

7 Fler kundvärden genom att nyttja inbyggda funktioner i smartphone-plattformarna. VoiceOver. Om du är blind eller synskadad kan du använda den avancerade skärmläsaren. Läs upp skärm. Om du har svårt att läsa texten på din smartphone kan funktionen Läs upp skärm användas till att läsa upp e-post, meddelanden, webbsidor och böcker. Kraftfulla inlärningsverktyg för personer med koncentrationssvårigheter eller andra kognitions- och inlärningssvårigheter. Koppling till sensorer för att tidigt få information om brukaren hälsa, skapa statistik och tidigt kunna arbeta proaktivt. Olika utföranden på larmenheter avseende färger och form för att kunna möta individuella önskemål och preferenser. Hur får jag veta mer om framtidens trygghetslarm? Kontakta oss om ni vill veta mer om projektet eller om din kommun vill vad med som pilotkund. Detta ger din kommun möjligheten att utvärdera Alerty Trygghetslarm och hjälpa oss att lyckas med nästa generation trygghetslarm under Innovation push AB Emanuel Vedefors, CEO E-post: emanuel@getalerty.com 7