Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende

Transkript

1 1 Installations- och felsökningsguide för trygghetstelefoner i eget boende 1. Rutiner för installation av trygghetstelefon Viktigt att tänka på om vårdtagaren har... 2 ADSL-modem... 2 villalarm... 2 bredbandstelefoni eller IP-telefoni Hitta första telefonjacket Felsökning Grundkontroll Är trygghetslarmet påslaget? Har trygghetslarmet ström? Finns det kopplingston i telefonuttaget? Vad händer när man försöker larma? Annat som bör kontrolleras Djupare felsökning Trygghetstelefonen reagerar inte vid tryck på larmklockan Larmet går inte fram till larmcentralen Ljudproblem vid samtal med larmcentralen Trygghetstelefonen står och blinkar Trygghetstelefonen lyser inte alls Telefonen blockeras av trygghetstelefonen Pling i vårdtagarens telefon vid det automatiska provlarmet Kontroll av batterinivå i larmklockor och andra radiotillbehör Förklaringar av begrepp Nytt provlarm Uteblivet provlarm Länktest-larm (Uteblivet provlarm från Tx) Ackumulatorfel Auto batterifel Nätbortfall Nätretur Tekniska larm i larmmottagare DM8... 8

2 2 1. Rutiner för installation av trygghetstelefon När en ny trygghetstelefon installeras hos en vårdtagare är det viktigt att vissa åtgärder vidtas. En larmansvarig hos kommunen ska programmera trygghetstelefonen och installera den hos vårdtagaren. Det är viktigt för säkerheten att larmet kopplas till det första telefonjacket hos vårdtagaren. Om man kopplar trygghetstelefonen till det första jacket, innanför eventuella telefoner, så kan ett larm ringas ut även om en av de anslutna telefonerna är upptagen eller om luren råkar ligga av. Man kan prova vilket jack som är första-jacket genom att lägga av lurarna på alla telefoner. Den telefon som fortfarande har kopplingston sitter i första-jacket. Se utförlig guide för att hitta första jacket på sidan 3. Det är viktigt att apparaten inte placeras för nära en TV-apparat eller basstationen för en bärbar telefon. Både TVapparater och bärbara telefoner kan störa ljudkvaliteten i trygghetstelefonen. Efter installationen är det viktigt att man provar räckvidden för den bärbara larmknappen så att man försäkrar sig om att den fungerar i hela lägenheten och att den inte störs av någon annan teknisk utrustning. 1.1 Viktigt att tänka på om vårdtagaren har ADSL-modem Att vårdtagaren har bredbandsuppkoppling via ett ADSL-modem är ingenting som stör trygghetstelefonin. Det enda som är viktigt att tänka på vid installationen är att trygghetstelefonen i detta fall ska kopplas efter ADSLmodemet i första-jacket. Sätt alltså först i ADSL-modemets telepropp och sedan trygghetslarmets. Om man sätter trygghetslarmets telepropp innerst kommer det att ge ljudproblem och eventuellt kommer inte larmet heller att kunna ringas till larmcentralen. Det kan vara bra att känna till att ADSL-modemet alltid sitter i första-jacket. villalarm Om kunden har villalarm ska man, som vid ADSL-modem, koppla trygghetstelefonens telepropp efter villalarmets. Låt alltså villalarmets telepropp sitta först i jacket och sätt sedan trygghetslarmets telepropp utanpå. Om man sätter trygghetslarmets telepropp innerst kommer det att ge ljudproblem och eventuellt kommer inte larmet heller att kunna ringas till larmcentralen. Villalarmet sitter alltid i första-jacket. bredbandstelefoni eller IP-telefoni Det finns många olika typer av bredbands- och IP-telefoni. Det som är gemensamt är att de alla använder sig av en ATA-box, en form av modem som gör att samtalen rings via bredbandsnätet istället för det analoga telefonnätet. Det finns två huvudsakliga problem med dessa. Det ena är att vissa modeller har för dålig ljudkvalitet, och gör då att trygghetstelefonen har svårt att kommunicera med larmmottagaren, och det kan göra att larmet inte går fram. Det andra är att de inte har någon egen ström-backup. Det innebär att om det blir strömavbrott kan man inte larma, eftersom det i praktiken inte finns någon telelinje att larma på. Vid installation av trygghetstelefon hos vårdtagare som har bredbands- eller IP-telefoni ska man börja med att kolla var de har kopplat in sin egen telefon. Den brukar sitta kopplad direkt i ATA-boxen, som har ett eller två telefonuttag. Kontrollera med hjälp av en vanlig telefon om du har kopplingston i uttaget/uttagen. Koppla in trygghetstelefonens telekabel i ATA-boxens telefonuttag (i det uttag som är märkt med telefon 1 om det skulle finnas 2 stycken). Provlarma och se om larmet går fram. Gör det inte det, kontakta STT Condigi Support på Om det bara finns ett telefonuttag i ATA-boxen eller om vårdtagaren har två telefoner går det att koppla in en telefon i trygghetstelefonens uttag som är märkt med T2 (gäller ej Rex). Kom ihåg att informera vårdtagaren om att det inte kommer att gå att larma om det blir strömavbrott. Överväg eventuellt att placera en GSM-modul hos de vårdtagare som har bredbands- eller IP-telefoni. Då kan larmet ringas ut via det vanliga mobila GSM-nätet om det blir strömavbrott.

3 3 2. Hitta första telefonjacket Steg 1 Placera en analog telefon (Obs! ej bärbar telefon) med avlyft lur i det förmodat första telefonjacket. Steg 2 Kontrollera övriga telefonjack med hjälp av en annan telefon genom att koppla in den i vart och ett av de övriga jacken. Hörs ingen kopplingston är allting rätt, gå vidare och prova nästa telefonjack. Hörs kopplingston kan det betyda att detta är det första telefonjacket. Gå tillbaka till steg 1, lämna telefonen med avlyft lur i det här jacket och upprepa sedan steg 2 för alla övriga jack. Steg 3 Skulle inget första telefonjack hittas kan det bero på att jacken inte är seriellt kopplade utan istället parallellkopplade. Detta måste i så fall åtgärdas innan du installerar trygghetstelefonen. Steg 4 Skruva försiktigt bort locken på jacken och kontrollera att det inkommande kabelparet (A) är kopplat till de två undre skruvarna och det utgående kabelparet (B) till de två övre skruvarna. Alla jack i bostaden ska vara kopplade enligt bilden nedan förutom det sista jacket i serien som endast har ett kabelpar kopplat till de två nedersta skruvarna. Rätt kopplat Felkopplat I ett felkopplat telefonjack är båda kabelparen anslutna till de nedersta skruvarna. Kontrollera vilka kablar som hör ihop och koppla det inkommande trådparet till de nedre skruvarna. Det andra trådparet, det som leder vidare till nästa telefonjack, ska anslutas till de övre skruvarna. När du flyttat det ena kabelparet måste du kontrollera att du flyttat rätt. Koppla därför en telefon till jacket och kontrollera att du hör kopplingston, gör sedan detsamma för alla andra telefonjack.

4 4 3. Felsökning I denna felsökningsguide finns först ett antal grundkontroll-frågor som kan vara en bra start när man ska börja felsöka och inte vet var problemet finns. Därefter beskrivs ett antal problem lite mer ingående. Om inte felsökningsguiden ger en lösning på problemet, kontakta STT Condigi Support på , gärna medan ni är kvar på plats där problemet har uppstått. Det är bra om man har för vana att alltid ha med sig handterminalen ut till vårdtagaren där man ska installera/avhjälpa ett fel med trygghetslarmet för att kunna programmera om trygghetstelefonen om det skulle behövas. Ett tips är också att gå in på vår hemsida, där finns många guider för hur man gör enkla programmeringsändringar i trygghetstelefonen. 3.1 Grundkontroll Är trygghetslarmet påslaget? När trygghetslarmet är påslaget ska den gröna lysdioden lysa med fast sken. Om den gröna lysdioden inte lyser, kontrollera att av-/på-knappen står i läge 1. Knappen finns på trygghetstelefonens baksida, bredvid uttagen där sladdarna går in. Om av-/på-knappen står på 1 men den gröna lysdioden ändå inte lyser byt ut trygghetstelefonen Har trygghetslarmet ström? Om trygghetslarmet går på batteridrift så blinkar den gröna lampan en gång var femte sekund. Kontrollera att strömsladden sitter i vägguttaget. (Om skarvsladd används, kontrollera att den sitter i). Kontrollera att det finns ström i vägguttaget. (Prova med t ex en lampa för att säkerställa att det finns ström.) Finns det kopplingston i telefonuttaget? Kontrollera att trygghetslarmets telefonsladd sitter i telefonuttaget. (Om skarvsladd används, kontrollera att den sitter i.) Kontrollera att det finns kopplingston i telefonuttaget där trygghetslarmet sitter genom att koppla in en vanlig telefon i detta uttag. Finns det ingen kopplingston, kontakta teleoperatören Vad händer när man försöker larma? När man larmar ska den gröna lysdioden börja blinka och signaler höras, och efter en liten stund ska man komma fram till larmcentralen. Provlarma från boendes larmknapp. Om inga signaler hörs, prova att trycka på den röda larmknappen på trygghetstelefonen. Om det går att larma från larmknappen på trygghetstelefonen men inte från den boendes larmknapp som han/hon bär på sig, prova att byta ut den bärbara larmknappen. Om signaler hörs, men ingen svarar på larmet, gå vidare till Larmet går inte fram till larmcentralen på sidan Annat som bör kontrolleras Har den boende bytt telefonabonnemang? Är trygghetstelefonen korrekt installerad? Kontrollera med hjälp av Rutiner för installation av trygghetstelefon på sidan 2.

5 5 3.2 Djupare felsökning Trygghetstelefonen reagerar inte vid tryck på larmklockan Blinkar den lilla röda lysdioden på larmklockan när man trycker på den röda knappen? Om den inte lyser alls byt ut larmklockan mot en ny. Om den röda lysdioden flimrar batteriet i larmklockan är dåligt, byt ut larmklockan mot en ny. Om lysdioden gör korta blinkningar med några sekunders mellanrum larmklockan är ok. Prova att programmera in den mot trygghetstelefonen på nytt Larmet går inte fram till larmcentralen Om trygghetstelefonen reagerar och börjar pipa och blinka när man trycker på larmklockan, men det ändå inte går fram till larmcentralen eller annan personal som ska ta emot larmet finns det många saker att kontrollera. Börja med att gå igenom punkterna i den Grundkontroll som du finner på sidan 4. Om detta inte hjälper, fortsätt med nedanstående något mer djupgående kontroll. Steg 1 Prova att ringa larmmottagningsnumret från en vanlig telefon som sitter kopplad i samma jack. Om signalerna går fram och du får en massa toner i luren så fungerar larmmottagaren. Om signalerna inte går fram kontrollera om det är fler trygghetstelefoner som inte kan larma och om felet kanske finns centralt i larmmottagaren. Har ni en larmmottagare från STT Condigi, ring supporten för vägledning. Går larmen till en larmcentral, kontakta dem. Steg 2 Koppla in en annan programmerad trygghetstelefon och prova att larma med den. Om larmet går fram skicka den trygghetstelefon som inte fungerar till STT Condigi för felsökning. Om larmet inte går fram kontakta STT Condigi Support för guidning Ljudproblem vid samtal med larmcentralen Är ljudnivån för hög eller låg på en enskild trygghetstelefon går det att justera med hjälp av guiden för att ändra högtalarvolym. Guiden hittar ni på hemsidan, Upplever ni problem med brus eller andra störande ljud under larmsamtalet, kontrollera hur trygghetstelefonen är inkopplad. Ljudproblem kan uppstå om vårdtagaren har villalarm eller bredband via adsl. I dessa fall är det viktigt att trygghetstelefonen ska sitta efter villalarmet/adsl-modemet i jacket. Upplever ni att problem med ljudstörningar hos många vårdtagare kan felet finnas i larmmottagaren. Kontakta STT Condigi och be att en tekniker ska komma och se över detta Trygghetstelefonen står och blinkar Om trygghetstelefonen går på batteridrift så blinkar den gröna lysdioden en gång var femte sekund. Kontrollera att strömsladden sitter i vägguttaget. (Om skarvsladd används, kontrollera att den sitter i). Kontrollera att det finns ström i vägguttaget. (Prova med t ex en lampa för att säkerställa att det finns ström.) Om trygghetstelefonens gröna lysdiod blinkar en gång i sekunden håller den på att skicka ett larm, det kan vara det automatiska provlarmet, ett vårdlarm, en insatsregistrering eller någon annan typ av larm. Om någon typ av larm av någon anledning inte går fram till larmmottagaren (kan exempelvis bero på fel på telelinjer, trygghetstelefon eller larmmottagare) så blinkar den gröna lysdioden på trygghetstelefonen en gång varannan sekund. Trygghetstelefonen gör så många försök som den är förprogrammerad att göra (detta styrs genom programmeringen i er handterminal) så om den växlar mellan att blinka en gång i sekunden och en gång varannan sekund så håller den på att göra sina försök att nå larmmottagaren. När den gjort alla sina försök går den över till att blinka varannan sekund hela tiden. Tryck av larmet på den gröna knappen, och prova att larma. Om larmet inte går fram, gå till punkten Larmet går inte fram till larmcentralen på sidan 5.

6 6 Om det händer vid ett enstaka tillfälle att larmet inte går fram så är det inget att oroas över, det kan exempelvis bero på ett tillfälligt avbrott på telelinjen. Händer det ofta bör man däremot undersöka närmare vad orsaken är. Kontakta gärna STT Condigi s Support för guidning Trygghetstelefonen lyser inte alls När trygghetslarmet är påslaget ska den gröna lysdioden lysa med fast sken. Om den gröna lysdioden inte lyser, kontrollera att av-/på-knappen står i läge 1. Knappen finns på trygghetstelefonens baksida, bredvid uttagen där sladdarna går in. Kontrollera att strömsladden sitter ordentligt i vägguttaget och att det är ström i uttaget. Om trygghetstelefonen är strömförsörjd och påslagen, men den gröna lysdioden inte lyser, byt ut trygghetstelefonen och skicka in den för reparation Telefonen blockeras av trygghetstelefonen Att telefonerna blockeras när trygghetstelefonen kopplas in kan ha flera olika orsaker. Felet kan ligga i hur trygghetstelefon är inkopplad i telefonjacket, i teleproppen, i själva trygghetstelefonen eller i hur teleledningarna är dragna i huset/lägenheten. Kontrollera att trygghetstelefonen sitter först i första-jacket (undantaget om vårdtagaren har adsl-modem eller villalarm, då dessa ska sitta först). Använd den utförliga guide för att hitta första-jacket som finns på sidan 3. Om trygghetstelefonen sitter först i första-jacket, prova att byt ut teleproppen och se om det hjälper. Gör det inte det, byt ut trygghetstelefonen mot en ny. Skulle inte heller det hjälpa, kontakta STT Condigi Pling i vårdtagarens telefon vid det automatiska provlarmet Kontrollera att trygghetstelefonen sitter inkopplad först i första-jacket. Att använda en trygghetstelefon av modell Reflex Plus II kan också hjälpa. Om det inte hjälper, flytta det automatiska provlarmet till en tid då det inte stör vårdtagaren. För att göra det, tryck in den gröna knappen på trygghetstelefonen. Medan den gröna knappen hålls intryckt, tryck även in den röda knappen och håll båda intryckta i cirka fyra sekunder, tills du ser att den gröna lysdioden på trygghetstelefonen börjar blinka, då kan du släppa båda knapparna. Från och med nu kommer provlarmet att skickas vid denna tidpunkt. Tänk på att inte göra så att alla trygghetstelefoner skickar sina provlarm vid ungefär samma tid, utan sprida ut dem över dagen, för att inte orsaka onödig belastning på larmmottagaren Kontroll av batterinivå i larmklockor och andra radiotillbehör Den funktion som används för att testa räckvidden på larmklockan kan även användas för att på ett enkelt sätt kontrollera batterinivån i larmklockor och andra radiotillbehör. Stäng av trygghetstelefonen på strömbrytaren på baksidan och håll sedan in den gröna knappen på trygghetstelefonen samtidigt som trygghetstelefonen slås på igen. Släpp den gröna knappen när trygghetstelefonen börjar pipa. Tryck på larmklockan (eller testknappen på andra radiotillbehör) för att testa batteriet. o Ett kort pip betyder att tillbehöret är inprogrammerat och batteriet är ok. o Ett långt pip betyder att tillbehöret är inprogrammerat, men att batteriet i tillbehöret är dåligt och att behöver bytas ut. o Två korta pip betyder att tillbehöret som används inte är inprogrammerat i den aktuella trygghetstelefonen men att larmet når fram och att batteriet är ok. o Två långa pip betyder att tillbehöret som används inte är inprogrammerat i den aktuella trygghetstelefonen och att batteriet i tillbehöret är dåligt och behöver bytas ut. När en minut passerat utan provtryck, avslutas räckviddstestet automatiskt. Vill du avsluta räckviddstestet innan dess, tryck på den gröna knappen.

7 7 4. Förklaringar av begrepp 4.1 Nytt provlarm Från trygghetstelefonen skickas varje dygn ett automatiskt provlarm (standard är ett provlarm var 24:e timme men tiden går att ändra, och funktionen kan om man vill helt stängas av). Denna funktion finns för att man ska veta att trygghetstelefonen fungerar som den ska och att larm går fram. Första gången det automatiska provlarmet från trygghetstelefonen kommer in till larmmottagaren registreras ett Nytt provlarm. Även när provlarmet återkommer efter att trygghetstelefonen av någon anledning har varit ur funktion registreras ett nytt provlarm (gäller enbart om trygghetstelefonen varit ur funktion så länge att ett Uteblivet provlarm registrerats). 4.2 Uteblivet provlarm Från trygghetstelefonen skickas varje dygn ett automatiskt provlarm (se Nytt provlarm). Larmmottagaren eller larmdatorn håller reda på att detta larm kommer in varje dygn. Om provlarmet inte kommer in så reagerar larmmottagaren/larmdatorn på detta, vilket resulterar i ett Uteblivet provlarm. 4.3 Länktest-larm (Uteblivet provlarm från Tx) I trygghetstelefonen Reflex Plus II och den tillhörande larmklockan som hör till den finns en inbyggd funktion som gör att larmklockans funktion testas varje dag. Det fungerar så att larmklockan en gång varje dygn skickar en signal till trygghetstelefonen så att trygghetstelefonen vet om att den fungerar. Om trygghetstelefonen på ett förinställt tidsintervall (standard är 52 timmar) inte får någon signal från larmklockan så skickar trygghetstelefonen ett Länktest-larm till larmcentralen. Det brukar då stå exempelvis Uteblivet provlarm från Tx1. Den siffra som står ihop med Tx indikerar på vilken position det tillbehör som saknas ligger (efter hur många pip man programmerat in det). Står det Tx1 är det alltså larmklockan, som vanligtvis är inprogrammerad på position 1. Länktest-larm behöver inte nödvändigtvis betyda att något är fel på larmklockan. Det kan också helt enkelt vara så att vårdtagaren är bortrest och har larmklockan med sig, eller att vårdtagaren två dagar i rad råkat vara ute just vid den tid då larmklockan skickar sin signal till trygghetstelefonen. Man bör dock självklart kolla upp detta, exempelvis genom att ringa till vårdtagaren och be dem provlarma från sin larmklocka. 4.4 Ackumulatorfel Om en trygghetstelefon skickar ackumulatorfel under ett strömavbrott (eller då strömsladden är utdragen) är det en indikation på att trygghetstelefonens backup-batteri börja ta slut. (Backup-batteriet gör att trygghetstelefonen klarar ungefär 3 dygn utan ström.) När strömmen kommer tillbaka (eller sladden sätts i vägguttaget igen) kommer backup-batteriet åter att laddas upp. Har trygghetstelefonen ström och skickar ett ackumulatorfel ändå bör trygghetstelefonens backup-batteri bytas ut till ett nytt. Om detta är fallet kommer ackumulatorfel komma in om och om igen tills backup-batteriet är utbytt. 4.5 Auto batterifel När batteriet i en larmklocka eller ett annat radiotillbehör börjar bli dåligt skickas ett automatiskt batterifel. Om vårdtagaren har flera olika radiotillbehör, kontrollera batterinivån för att se vilket det är som behöver bytas ut. (Se instruktion ovan för hur man kontrollerar batterinivån.) 4.6 Nätbortfall När trygghetstelefonen tappar strömförsörjningen och övergår till batteridrift (om det blir strömavbrott eller om någon drar ur strömsladden) skickar trygghetstelefonen ett larm om nätbortfall. 4.7 Nätretur Om en trygghetstelefon varit utan strömförsörjning och gått på batteridrift (se Nätbortfall), så skickas ett larm om nätretur när strömmen kommit tillbaka.

8 8 4.8 Tekniska larm i larmmottagare DM Kommunikationsfel med dator 9991 Kommunikation med dator OK 9992 DM8 batterinivå låg 9993 DM8 batteri slut 9994 DM8 batteri OK 9995 DM8 nätbortfall (DM8 har ingen ström och går på batteridrift) 9996 DM8 nätretur (Strömmen är tillbaka) 9997 Avbrott på telefonlinje X 9998 Telefonlinje X OK 9999 Kommunikationsfel med brandlarm