Slutrapport Mobilt Trygghetslarm (MTL)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Mobilt Trygghetslarm (MTL)"

Transkript

1 SLUTRAPPORT 1 (32) Mottagare Anders Nilsson Norrbottens Forskningsråd Slutrapport Mobilt Trygghetslarm (MTL) Partners:

2 SLUTRAPPORT 2 (32) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning 4 2 Projektbeskrivning Fas Fas Fas Fältproven 9 3 Teknisk beskrivning SRT 299 funktionalitet SRT 299 och Attendos fallsensor Qtek 9090 funktionalitet Larmapplikationen Integrering med ett Back End system GSM-täckning Säkerhet och tillförlitlighet Tekniska erfarenheter från fältproven Drifttider Forskning & teknikutveckling (FAS 3) 17 4 Forskning och Utvärdering Fler äldre ger nya utmaningar Hälsa vård och trygghet Fysisk aktivitet och äldre Informationsteknologi Utvärdering av teknik ur ett empowerment perspektiv Dagens trygghetslarm Resultat Positionering Trygghet och säkerhet, vad är man rädd för? Vem skall vara på andra änden av larmet? Hur ska ett mobilt larm se ut från ett brukarperspektiv? Kostnad 26

3 SLUTRAPPORT 3 (32) 4.13 Sällskap på distans Vi var ju medvetna att det var en prototyp det här så vi fick ju ta det för vad det är Inställning till ny teknik som redskap och hjälpmedel för äldre Erfarenheter från larmottagarna Kommersialiseringsförutsättningar Trygghetslarm marknaden Marknaden för trygghetslarm med fallsensor (MTL) Kommersialisering av mobilt trygghetslarm med fallsensor (MTL) 31 6 Avslutning 32 Ansvarig för rapporten: Anna-Lena Andersson, Luleå Kommun, Äldrecentrum Fyren Medförfattare: Anders Granström, Luleå Tekniska Universitet, CDH Maria Runelöf, Bodens Kommun, hemtjänsten Stefan Kullberg, MedCon Anita Melander Wikman, Luleå Tekniska Universitet, institutionen för hälsovetenskap Gunvor Gard, Luleå Tekniska Universitet, institutionen för hälsovetenskap Simon Nyman, Luleå Tekniska Universitet, institutionen för systemteknik David Nyström, Luleå Tekniska Universitet, institutionen för systemteknik Jimmie Wiklander, Luleå Tekniska Universitet, institutionen för systemteknik Lennart Isaksson, IntelliWork

4 SLUTRAPPORT 4 (32) 1 SAMMANFATTNING Sveriges befolkning blir allt äldre, behoven av vård och omsorg kommer att förändras i framtiden. Samhället behöver anpassa sjukvård, rehabilitering, boendemiljöer och konsumtion till äldres förväntningar och behov. Äldre människor behöver trygghet och flexibilitet i boendet och vill behålla sin rörlighet och självständighet så länge som möjligt. Många äldre håller sig aktiva och friska upp i allt högre ålder, men en ökad medellivslängd innebär inte detsamma som en ökad hälsa. Forskningen visar att vi människor är skapade för en rätt hög och regelbunden fysisk aktivitet. När det gäller äldres boende har även livsstilen en betydelse för hälsan. Hälsan påverkas alltså av i hur stor utsträckning man kan vara aktiv. Livskvalitet är väsentligt i alla åldrar. Syftet med projektet var att testa ett mobilt trygghetslarm. Hypotesen i försöket med mobilt larm var att om trygghetslarmet ger möjlighet till att leva mobilt skulle även individens rörelseförmåga öka, med ökad rörelsefrihet som resultat. Samtidigt var det viktigt att studera frågor som integritet och trygghet. Våra frågeställningar vid utvärderingen har varit; Hur påverkas rörelsefrihet, integritet och trygghet vid användning av ett mobilt trygghetslarm? Hur ser äldre på utformning och design av en framtida produkt? Vi har speciellt analyserat testpersonernas upplevelser av att använda ett mobilt larmsystem och hur detta påverkar rörelsefrihet och integritet. Dessutom har systemets funktionalitet och användbarhet utvärderats. Projektet har även föreslagit vad som krävs för en kommersialisering av produkten. De trygghetslarm som finns idag larmar via det traditionella telefonnätet eller via IP telefoni. Dessa larm monteras i brukarens hemmiljö och består av en trygghetstelefon med högtalarfunktion samt en larmknapp som brukaren bär runt handleden eller i ett band runt halsen. Dessa två enheter kommunicerar med varandra när ett larm utlöses. Räckvidden är begränsad vilket innebär att systemet endast fungerar inomhus inom den egna lägenheten/huset. På grund av ovanstående kan därför inte larmkunden lämna bostaden och behålla den trygghet som larmet ger. Mobila trygghetslarmsprojektet (MTL) har därför fokuserat på att utforma en teknisk lösning för ett mobilt trygghetslarm för äldre, som kan medföra trygghet, ökad självständighet och mobilitet inom ramen för olika typer av behov för äldre. Projektet inriktar sig på att försöka öka möjligheten till rehabilitering och vård av äldre, både ekonomiskt och socialt, genom innovativa tekniska lösningar. Den tekniska delen i projektet indelades i 3 faser. Fas 1: Utveckling av mobilt trygghetslarm och mobil svarsterminal utifrån kommersiellt tillgängliga produkter Fas 2: Som ovan, men med integration av kommersiell fallsensor (Attendo) till fas1, dvs. ett system bestående av mobilt trygghetslarm med fallsensor och mobil svarsterminal Fas 3: Som ovan samt vidareutveckling av hård- och mjukvara med fokus på falldetektering utifrån tidigare forskningsprojekt för sensor- och plattformsutveckling inom EISLAB (Embedded Internet Systems) vid Luleå tekniska universitet (LTU)

5 SLUTRAPPORT 5 (32) Nio äldre personer i Luleå och Boden Kommun har testat de mobila trygghetslarmen i 3-6 veckor under perioden december 2005 till februari Tre av dessa äldre har dessutom testat systemet med integrerad fallsensor. Utvärdering av projektet är genomförd i sin helhet. Kvarstår dock djupare analys av resultaten från brukarintervjuerna. De resultat som redovisas i rapporten får därför ses som preliminära. 2 PROJEKTBESKRIVNING Projektet startade med att tillsätta en lämplig projektgrupp med nödvändiga resurser och kompetenser för att leda, driva, utveckla, utvärdera och bedriva forskning inom projektet. Projektägare: Projektledning: CDH, Anders Granström CDH genom Anna-Lena Andersson, Luleå Kommun, enhetschef äldrecentrum Fyren Forskning och utveckling: LTU genom institutionerna för Systemteknik och Hälsovetenskap Näringsliv: Attendo Systems Scandinavian Radio Technology Appello Kommuner: Luleå och Bodens kommun. En grundläggande kartläggning gjordes för att ta reda på vilka tillgängliga larmtelefoner som finns på marknaden. Tänkbara produkter levererades av Attendo System, Benefon, Scandinavian Radio Technology Projektet delades in i tre tekniskt och tidsmässigt separerade faser och omfattningen av testverksamheten i de båda kommunerna fastställdes.

6 SLUTRAPPORT 6 (32) 2.1 FAS 1 Denna del bestod av att snabbast möjligt integrera kommersiell utrustning för att åstadkomma en mobil manuell larmfunktion med positionering och mottagningsenhet. Systemet byggdes upp av larmtelefon SRT med inbyggd GPS kopplad till en kart- och positioneringsfunktion Wisepilot 2 från Appello i mottagningssystemet via en mobilenhet QTEK Under inledningen av fas 1 genomfördes en workshop med personalen som arbetar med det stationära trygghetslarmet inom Luleå Kommun (se bilaga 1) Mobilt Larm fas 1 Riiing Hallå? Aaaj Brukaren är ute och går Problem uppstår Brukaren larmar Larmet skickas Det ringer i vårdpersonalens telefon Personal och brukaren kan börja tala med varandra SMS Brukaren lokaliseras När samtalet är avslutat skickas ett SMS med brukarens position från larmtelefonen till personaltelefonen Personaltelefonen hämtar en karta och personalen kan börja navigera sig till larmplatsen via Wisepilot Om personalen vill så kan en ny position hämtas genom en enkel knapptryckning I fas 3 diskuteras möjligheten att integrera systemet med kända larmcentralsystem Mobilt Trygghetslarm Page:

7 SLUTRAPPORT 7 (32) 2.2 FAS 2 Denna lösning innehöll förutom funktionalitet beskriven i fas 1 även en integration med en kommersiell fallsensor från Attendo Systems. En dialog med utvecklingsavdelningen på Attendo startades för att utväxla information nödvändig för att hitta det lämpligaste sättet att integrera den automatiska fallsensorn. Mobilt Larm fas 2 (Attendo falllarm) Riiing Hallå? Aaaj Brukaren faller eller trycker på knappen Larmet skickas Larm tas emot och skickas vidare Larmet skickas Det ringer i vårdpersonalens telefon Personal och brukaren kan börja tala med varandra SMS Brukaren lokaliseras När samtalet är avslutat skickas ett SMS med brukarens position från larmtelefonen till personaltelefonen Personaltelefonen hämtar en karta och personalen kan börja navigera sig till larmplatsen via Wisepilot Om personalen vill så kan en ny position hämtas genom en enkel knapptryckning I fas 3 diskuteras möjligheten att integrera systemet med kända larmcentralsystem Mobilt Trygghetslarm Page: 5

8 SLUTRAPPORT 8 (32) 2.3 FAS 3 Denna fas bestod av ett forskningsarbete för att åstadkomma en miniatyriserad larmenhet med integrerad fallsensor utifrån tidigare utvecklad hård- och mjukvara vid LTU, EISLAB samt erfarenheterna från tidigare faser i detta projekt. Forskningen fokuserade på framtagandet av en algoritm för säker detektering av fall med ett minimum av falska larm. Denna mjukvara ska sedan kunna installeras i själva sensorn. I denna fas ingick även arbetet med att beskriva tanken för en kompletterande serverlösning (back-end system). FAS 3 startade 1 september och pågick under hela projekttiden Mobilt Larm fas 3 (LTU falllarm) Riiing Hallå? Aaaj Brukaren faller eller trycker på knappen Larmet skickas Larm tas emot och skickas vidare Larmet skickas Det ringer i vårdpersonalens telefon Personal och brukaren kan börja tala med varandra SMS Brukaren lokaliseras När samtalet är avslutat skickas ett SMS med brukarens position från larmtelefonen till personaltelefonen Personaltelefonen hämtar en karta och personalen kan börja navigera sig till larmplatsen via Wisepilot Om personalen vill så kan en ny position hämtas genom en enkel knapptryckning I fas 3 diskuteras möjligheten att integrera systemet med kända larmcentralsystem Mobilt Trygghetslarm Page: 7

9 SLUTRAPPORT 9 (32) 2.4 FÄLTPROVEN Inom Luleå och Bodens kommuner, respektive enhet för ordinärt boende, har det mobila trygghetslarmet provats av sammanlagt 9 testpersoner och två personal under 3-6 veckor. Larmsystemet har bestått av en larmtelefon SRT 290 med larmknapp och några larm har dessutom försetts med en fallsensor som utlöses vid eventuellt fall. När larmknappen används går larmet direkt via trådlös kommunikation till personalens mottagare (Qtek 9090). Larmtelefonen innehåller även en positioneringsfunktion vilken gör att den som larmar går att lokalisera via en positionsangivelse på en kartbild på personalens larmmottagare. En etisk ansökan gjordes till regionala etikprövningsnämnden i Umeå. (se Bilaga 2). Varje testperson fick förutom muntlig även en skriftlig information om projektet Inbjudan till testpersoner samt samtycke med underskrift. (se bilaga 3) Förfrågan om att delta i testerna gick ut till Fyrens referensgrupp, bestående av representanter från pensionärsorganisationer i Luleå kommunen. Ett selektivt urval av testpersoner som var intresserade av att delta i försöket gjordes av enhetscheferna för två enheter inom respektive Luleå och Bodens kommun. Testpersonerna var i ålder år. Fyra personer var äldre utan funktionsnedsättning och som idag lever ett aktivt liv som pensionärer. Fem av testpersonerna hade funktionsnedsättning såsom balanshinder, yrsel och rörelsesvårigheter. Testpersonerna fick en utförlig användarmanual (se bilaga 5) Testpersonerna använde det mobila trygghetslarmet och testade detta vid olika tillfällen i sitt dagliga liv. De larmade när de var i rörelse, exempelvis när de hälsade på hos nära och kära, var på besök på sjukhuset eller under sina dagliga promenader ute på gården. Testpersonerna med funktionsnedsättning instruerades att de skulle använda larmet i de situationer där de, om de varit ensamma på promenad, skulle ha kontaktat någon för trygghet och säkerhets skull. Testpersonerna blev också upplysta om att försöket var frivilligt och att de - närhelst de så önskade - kunde avbryta deltagandet. De blev också upplysta om att larmet var att betrakta som en utvecklingsprodukt och därför ej kan ses som ett säkrat larmsystem. Om testpersonen skulle hamna i nöd uppmanades de att använda samma stöd och hjälp som om de inte haft något larm. Mottagningsfunktionen hanterades av två enhetschefer inom äldreomsorgen, en i vardera kommunen. Med hjälp av en handdator (Qtek 9090) besvarade de larmförfrågan och kunde tala med och vid behov lokalisera larmkunden. Mottagningsprogrammet utvecklades tillsammans med personalen, där ingick exempelvis en modul för att kunna lägga in kompletterande information om larmkunden som är av vikt vid ett larm t ex. sjukdomsbild, adress, anhöriga. Under testperioden inkom 3-4 larm per dag. Larmen i Boden gick i första hand till mottagningsenheten i Boden och larmen i Luleå gick i första hand till mottagningsenheten i Luleå. Kunde inte personalen i Boden svara så gick larmen över till mottagningsenheten i Luleå och vise versa. Personalen som svarade på larmet fungerade även som support och svarade på frågor från testpersonerna.

10 SLUTRAPPORT 10 (32) 3 TEKNISK BESKRIVNING 3.1 SRT 299 FUNKTIONALITET SRT 299 (Scandinavian Radio Technology) är den enhet som användes som den larmande telefonen. Telefonen använder det vanliga GSM-nätet för att skicka data och röstkommunikation och använder precis som alla vanliga GSM-telefoner ett SIM-kort. Enheten kan därför ses som en vanlig mobiltelefon inkapslad i ett annorlunda skal och utan bildskärm och den normala knappsats man ser på dagens mobiltelefoner. Inbyggt i enheten finns en mängd olika sensorer som kan programmeras för att skicka ett larm, en av dessa integrerade sensorer är en GPS som positionerar enheten, en IRport som reagerar på ljus, en mikrofon som regerar på ljud etc. På enheten finns även en knapp med vilken en användare manuellt kan starta ett larm. För att bestämma vilka av SRT 299 enhetens funktioner som ska användas kan enheten programmeras genom SMS meddelanden. I sitt ursprungsläge kan vem som helst programmera SRT 299 telefonen på distans, men det går även att begränsa denna frihetsgrad så att meddelanden som inte är skickade från ett specifikt telefonnummer ignoreras. Fyra stycken telefonnummer kan programmeras in i en uppringningslista i SRT 299. När enheten startar ett alarmförfarande kommer en röstanslutning och dataanslutning att försöka upprättas, baserat på det första telefonnummer som finns i listan. Skulle detta misslyckas försöker SRT 299 att upprätta ett samtal med andra numret i listan osv. Om inte något av de inprogrammerade numren svarar börjar SRT 299 ringa första numret igen, detta förfarande upprepas till det att SRT 299 har lyckats etablera kontakt med en telefon. För att SRT 299 ska fungera måste minst ett nummer finnas inprogrammerat i uppringningslistan. I projektet var SRT 299 telefonerna programmerade med två nummer. Det mottagarnummer som placerades först i uppringningslistan på ena telefonen placerades sist i listan på den andra och vice versa. SRT 299 telefonen programmerades även att skicka ett SMS meddelande till de telefoner som fanns med i listan. Det är i detta SMS meddelande som enhetens GPS-position finns lagrad. När SRT 299 startar en alarmprocedur börjar enheten med att etablera en vanlig röstkommunikation över GSM-nätet med ett av de inlagda telefonnumren i uppringningslistan. Över denna röstkommunikation kan brukaren och larmmottagaren föra en konversation. Det är upp till larmmottagaren att avsluta samtalet. SRT 299 kan inte lägga på under ett pågående samtal. När samtalet är avslutat skickar SRT 299 enheten ett SMS meddelande med bland annat GPS data till alla telefonnummer som finns i uppringningslistan. När meddelandet är skickat är larmproceduren slut och larmenheten återgår till ett viloläge.

11 SLUTRAPPORT 11 (32) 3.2 SRT 299 OCH ATTENDOS FALLSENSOR Under fas 2 och 3 av projektet testades tre modifierade SRT 299 enheter. Utöver den vanliga funktionaliteten fanns då även en radiosensor kopplad till larmenheten. Denna radioenhet lyssnade efter larmsignaler från en fallsensor (Attendo Systems). För att möjliggöra denna integrering togs en av SRT 299 IR-sensorer bort för att istället ersättas av radiomodulen. När en larmsignal upptäcktes startade SRT 299 samma larmförfarande som vid initiering av ett manuellt larm. 3.3 QTEK 9090 FUNKTIONALITET Vissa krav ställdes på den mottagartelefon som skulle användas. Ett av dessa krav var att den mottagande enheten skulle kunna fungera som en bas för ett program som hanterade inkommande larm samt ett program som omsatte den GPS position som skickades från SRT 299 enheten till något grafiskt och navigerbart. Eftersom en enklare mobiltelefon ofta inte stödjer detta valdes en Qtek 9090, eftersom denna plattform stödjer utveckling egna specialanpassade program. Det fanns även ett kommersiellt navigationsprogram Wisepilot (Appello) till plattformen som kunde användas till att åskådliggöra GPS positioner och hjälpa larmmottagaren med navigeringen. Utöver möjligheten att skapa egna program till Qtek 9090 plattformen kan den även användas som en vanlig mobiltelefon. Ur ett rent telefonperspektiv så är Qtek 9090 mer lik en vanlig mobiltelefon än vad SRT 299 enheten är. I det mobila alarmsystemet fungerade Qtek 9090 som en telefon som svarade på alla telefonsamtal som upprättades av larmande SRT 299 enheter. Utöver detta skapades även ett program som kunde hantera larmhistorik och användarinformation. Programmet tar även hand om de vitala SMS meddelandena innehållande GPS position och ser till att dessa koordinater automatiskt kan matas in och visas i navigeringsprogrammet Wisepilot. 3.4 LARMAPPLIKATIONEN Ett larm är, i det skedet det tas emot av Qtek 9090 telefonen, bara ett inkommande GSM-samtal och ett SMS meddelande med text. Utan ett program som hjälper Qtek 9090 användaren att hantera larm skulle mottagarförfarandet bli ganska kaotiskt. Det skulle exempelvis vara svårt att veta vilka inkommande telefonsamtal som var larmsamtal från SRT 299 och vilka som ringdes från vanliga telefoner. Utöver detta skulle positionsinformationen i SMS meddelandet vara väldigt svår att göra någonting av. För att säkerställa larmfunktionaliteten var det därför nödvändigt att skapa applikationen Mobilt Larm för Qtek 9090 plattformen. Programmet skrevs i språket C++ mot en kodbas som används på många bärbara plattformer. Skillnaden mellan kodbasen på exempelvis en Qtek 9090 och en vanlig dator är att vissa saker som går att programmera till en dator inte går att programmera till en handhållen Pocket PC (PPC) som Qtek 9090 klassificeras att vara. Detta gäller i båda riktningarna, och något som går att göra på en Qtek 9090 behöver nödvändigtvis inte stödjas på en stationär dator. Den grundläggande funktionaliteten som programmet skulle erbjuda var: Särskilja larmsamtal från vanliga samtal. Koppla inkommande larmnummer till en användare baserat på data från en användardatabas.

12 SLUTRAPPORT 12 (32) Ta emot och hantera flera larm samtidigt. Ta emot och lyfta ut GPS positionen från ett SMS meddelande. Överföra GPS positionen till ett program som ritade upp den på en karta. För att lösa dessa punkter skapades ett grafiskt gränssnitt i vilken larmmottagaren rent visuellt kunde lägga till nya brukare och koppla brukarinformation till specifika SRT 229 nummer. Det grafiska gränssnittet erbjöd också funktioner som att välja när navigering till en brukare skulle äga rum, larmavslut och larmloggar. I ett scenario där flera larm var aktiva samtidigt fanns även funktionaliteten att växla mellan dessa. Största svårigheterna i programmeringsarbetet låg i att implementera de funktioner som inte ses av larmmottagaren, utan istället de som hanterar identifiering av larmsamtal, mottagande och tolkning av SMS meddelanden. För att särskilja vilka samtal som var larmsamtal och vilka som var normala samtal programmerades applikationen att lyssna på alla inkommande nummer. När en Qtek 9090 användare svarade på ett samtal jämfördes det inkommande samtalet med alla SRT 299 nummer inlagda i brukardatabasen. Om det inkommande numret hittades kunde applikationen räkna ut att brukaren kopplad till det specifika SRT 299 telefonnumret precis hade larmat varpå information om brukaren hämtades ur databasen för att sedan presenteras på Qtek 9090 skärmen. För att komma åt positionen var applikationen tvungen att lyssna på inkommande SMS meddelanden. Eftersom de positionsmeddelanden som skickas under ett SRT 299 larm inte på något lätt sätt kan tolkas av en larmmottagare så programmerades Qtek 9090 att leta efter en sekvens tecken i alla SMS meddelanden som anlände på enheten. Om denna sekvens hittades i ett SMS meddelande så plockades innehållet ur meddelandet ut för att sedan skickas till applikationen. Meddelandet togs därefter bort och dök således inte upp som ett vanligt textmeddelande på Qtek 9090 enheten. Sekvensen tecken som applikationen försökte lokalisera förekommer sällan i vanliga textmeddelanden. Risken att ett SMS meddelande som inte har sitt ursprung från en SRT 299 var därför väldigt liten. När informationen i ett SRT 299 meddelande hade tagits emot av applikationen kunde en longitud och latitud plockas ut. Dessa data kopplades sedan, genom att använda meddelandets avsändare, ihop med det larm som tidigare aktiverats av en röstkommunikation från en SRT 299 telefon. Om larmmottagaren så önskade, fördes koordinaterna automatiskt över i programmet Wisepilot där det då presenterades som en position på en karta. 3.5 INTEGRERING MED ETT BACK END SYSTEM Det mobila larmsystemet består i sin enklaste form av en SRT 299 på brukarens sida samt en Qtek 9090 på larmmottagarens sida. Det som egentligen begränsar hur många SRT 299 enheter som kan programmeras att ringa upp en Qtek 9090 är larmmottagarens kapacitet att svara och eventuellt lokalisera larmande brukare. Risken är att en larmmottagare som själv agerar jour för ett stort antal larmkunder riskerar att få för många larm att hantera för att det ska vara möjligt att garantera att alla inkommande larm får den uppföljning som krävs. Varje SRT 299 kan programmeras att ringa upp fyra stycken Qtek 9090 nummer. I sin tur innebär detta att fyra stycken larmmottagare kan kopplas till varje SRT 299 för att på så sätt minska belastning på en enskild larmmottagare.

13 SLUTRAPPORT 13 (32) Med dessa begränsningar givna bör det vara klart att ett mobilt larmsystem endast bestående av larm- och mottagartelefoner snabbt kan bli ganska komplext. Om en större grupp brukare ska täckas upp krävs det fler Qtek 9090 enheter. I samband med att antalet involverade personer stiger så ökar även behovet av en kontroll och försäkran om att alla larm tas emot och behandlas. Eftersom komplexiteten på ett mobilt larmsystem utan central styrning snabbt skjuter i höjden bör frågan om huruvida ett fristående system kan integreras med en centralt placerad funktion, ett så kallat backend system, diskuteras. I ett fristående system kan SRT 299 programmeras att skicka ut ett SMS meddelande i vilket redovisas vilket nummer som svarade på det inledande röstsamtalet efter ett larmförfarande. Denna kvittens skickas dock bara ut till de Qtek 9090 nummer som finns programmerade i uppringningslistan, dvs. maximalt fyra stycken Qtek 9090 telefoner. Skulle det mobila larmsystemet innehålla fler än fyra Qtek 9090 enheter finns således inte någon möjlighet att distribuera information om att ett larm är hanterat till alla enheter. Detta är dock något som ett back-end system kan lösa. Det som är viktigt att ha i åtanke när en eventuell integrering med ett back-end system sker, är på vilket sätt data skickas inom det fristående mobila larmsystemet. I den implementerade prototypen används SMS meddelanden och röstkommunikation. Båda använder sig av GSM-nätet för all kommunikation. För att ansluta en server till det mobila larmsystemet så behövs det därför utrustning för att komma åt och ta del av denna informationskanal. Den kommunikation som används mellan en larmande SRT 299 och en mottagande Qtek 9090 begränsar dock även den möjligheten att enkelt integrera ett system. För att integrera ett back-end system skulle därför kommunikationsförfarandet behöva förändras lite. I sin minsta beståndsdel upprättas ett larm på följande sätt: 1. Brukaren trycker på larmknappen. 2. SRT 299 ringer upp det första av max fyra inprogrammerade nummer. 3. En av de uppringda larmmottagarna svarar och en röstkommunikation med brukare upprättas. 4. Larmmottagaren anser att samtalet ska avslutas och lägger på telefonen på sin sida. 5. SRT 299 skickar ett SMS meddelande till de nummer som finns inprogrammerade i uppringningslistan med bland annat GPS position. 6. SRT 299 skickar ett SMS meddelande till de nummer som finns inprogrammerade i uppringningslistan med en kvittens på vilket nummer som svarade på röstkommunikationen. Detta steg är valfritt och inte implementerat i projektprototypen. Röstkommunikationen är bundet till GSM nätet. Positionsdata kan dock skickas genom att använda GPRS istället för SMS. I detta fall finns dock inte möjlighet att skicka positionsdata till en telefon på en gång utan bara till en server ansluten till Internet. Qtek 9090 telefonen har också möjligheten att kommunicera med Internet med hjälp av en GPRS. Med detta sagt finns det två sätt att implementera ett back-end system på: Vidareutveckla Qtek 9090 applikationen att rapportera de larm som behandlas till en Internetansluten server för att på så sätt tillåta att en övergripande kontroll av hela det mobila larmsystemet skapas samtidigt som larmförfarandet i sin helhet lämnas orört.

14 SLUTRAPPORT 14 (32) Låta SRT 299 rapportera en position till en Server via GPRS och sedan låta Qtek 9090 applikationen hämta denna position via GPRS efter att röstkommunikation med en larmande brukare är avslutad och samtidigt rapportera att larmet är besvarat och håller på att behandlas. Vid larmavslut kan sedan Qtek 9090 applikationen programmeras att rapportera in att larmet är avslutat. Det finns ytterligare ett sätt att lösa en integrering med ett back-end system. Genom att använda hårdvara (såsom GSM modem) i servern kan ett back-end system komma åt SMS meddelanden och information från röstkommunikation. Med denna tekniklösning programmerar man in back-end serverns nummer på uppringningslistans sista plats i SRT 299 telefonerna. Vid ett larmförfarande kommer då den GPS position och den kvittens som skickas via SMS från SRT 299 under ett larmförfarande att nå servern. Med denna information vet servern vilken telefon som tog larmsamtalet samt vilken position en aktuell brukare hade vid larmtillfället. Denna lösning begränsar dock varje SRT 299 till att bara ringa tre larmmottagare eftersom en plats i uppringningslistan måste avsättas till serverns telefonnummer. Vidare kommer risken att ett samtal som inte besvaras av någon av de maximalt tre Qtek 9090 telefonerna ringer till servern istället. Antagande att ingen personal som kan rycka ut finns på back-end sidan kan detta ställa till med problem. Genom att inte låta servern svara på några samtal kommer dock en SRT 299 som försöker upprätta en röstanslutning med servern att återgå till första positionen i uppringningslistan och förhoppningsvis få svar från en Qtek 9090 enhet istället men denna procedur tar tid. Vilket sätt ett backend system ska implementeras bör utredas vidare. Med ett back-end system kan även informationsflödet inom ett större larmsystem förbättras. Larmkundspecifik information och kontaktinformation, vilka i prototypen ligger i separata databaser på varje enskild Qtek 9090, kan exempelvis centraliseras och distribueras för att försäkra om att alla larmmottagare alltid har tillgång till aktuell data. Inom projektet lades fokus på att implementera ett mindre system utan behov av en statisk server. Skulle det mobila larmsystemet användas i större skala finns det därför vidare studier som kan göras på vilket sätt ett mobilt larmsystem på effektivaste sättet kopplas samman till en central server. 3.6 GSM-TÄCKNING För att det mobila larmsystemet ska fungerar krävs det att både larmtelefonen och mottagartelefonen befinner sig inom täckningsområdet för ett GSM nät. Beroende på vilken operatör som väljs kan denna täckning variera. Med operatören Telia, vilken var den som användes under prototyptesterna av det mobila larmsystemet, sägs GSM nätet vara rikstäckande. Trots detta faktum är tillförlitligheten och täckningsbilden på det GSM nät som ska användas viktig att kontrollera innan ett mobilt larmsystem upprättas. En del operatörer har exempelvis bäst täckningsbild i städer medan GSM täckning på mindre befolkade platser är ringa eller lika med noll. En brukare måste givetvis göras medveten om dessa brister, d v s att man inte kan räkna med 100 % -ig säkerhet om man befinner sig långt utanför tätbebyggt område. Men alla som idag har en vanlig mobiltelefon för eget bruk är medvetna om att det kan finnas brister i täckningen om man befinner sig i bärskogen eller på liknande platser. Det viktiga är att systemet i de allra flesta fall höjer säkerheten och tryggheten signifikant och därmed också rörelsefriheten - jämfört med den begränsade lösning som finns idag i form av ett trygghetslarm i bostaden.

15 SLUTRAPPORT 15 (32) 3.7 SÄKERHET OCH TILLFÖRLITLIGHET Vad det gäller säkerheten i ett mobilt larmsystem finns det fyra huvudsakliga områden som bör tas i beaktning. Dessa är: Hårdvara Mjukvara GSM nätet Användarna En av de viktigaste faktorerna är att hårdvaruplattformen kring vilket ett mobilt larm byggs är stabil och fungerar. Eftersom målsättningen med ett mobilt larmsystem är att det ska fungera i alla lägen bör all hårdvara genomgå omfattande tester för att de eventuella fel som kan uppstå när utrustningen är utplacerad på brukare och larmmottagare. Under testerna av prototypsystemet påvisades ett par fel på Qtek 9090 enheten. Qtek 9090 enheten låste sig ibland helt och hållet varpå alla program som rörde larmapplikationen Mobilt Larm var tvungna att installeras på nytt. Detta scenario är ett fullgott exempel på vad som inte får tillåtas om ett larmsystem ska kommersialiseras. Hårdvarufel är ofta någonting som måste lösas på leverantörens sida. Det är därför viktigt att eventuella felaktigheter och problem uppdagas i ett så tidigt skede som möjligt. All mjukvara som skapas till ett mobilt larmsystem har hög potential att skapa problem. Eftersom de flesta program som skrivs ofta innehåller barnsjukdomar ska också mjukvaran genomgå utförliga och omfattande tester för att försäkra om att inte mjukvaran kan resultera i fel när ett mobilt larmsystem skapas. Prototypapplikationen som användes under testerna innehöll inledningsvis många små felaktigheter som ett resultat av bristande tester och tvingades därför revideras ett antal gånger under testernas gång. Dessa tester till trots så kvarstår dock att göra en kvalitetsförsäkran innan Mobilt Larm skulle kunna ses som en pålitlig och kommersialiserbar produkt. När liv står på spel får inte programmatiska fel finnas kvar i mjukvaran. Alla nödvändiga åtgärder för att minimera denna risk bör därför vidtas vid utveckling av ett kommersiellt system. Ytterligare en faktor som väger tungt vad det gäller säkerhet för ett mobilt larmsystem är GSM nätet. Eftersom all kommunikation inom det mobila alarmsystemet bara fungerar under om ett GSM nät finns tillgängligt är det viktigt utreda vilka felmarginaler som ett kommersiellt GSM nät för med sig. Skillnaden mellan ett mobilt telefonnät och ett fast telefonnät är egentligen inte så stora på ett rent teoretiskt plan. En viktig likhet är dock att telefonsystem i största allmänhet sällan är helt hundraprocentiga. I ett fast telefonnät händer det att ledningar går av, vilket resulterar i att några samtal inte går att upprätta. Samma resonemang går att applicera på ett GSM nät. Trots att GSM operatörerna i sig alltid strävar efter att erbjuda en hög kvalité på sin service finns det inte någon garanti att nätet alltid fungerar. Vid stor belastning på ett GSM finns det inte någonting som garanterar att ett samtal kan upprättas eller att ett SMS meddelande kan skickas. Denna kapacitetsfaktor är svår att göra någonting åt, men bidrar samtidigt till en av de större säkerhetsaspekterna gällande upprättandet av ett mobilt larm. Under projektets tester uppträdde ett GSM relaterat problem i samband med att vissa SMS meddelanden dröjde upp till 2 minuter innan de anlände. Larmapplikationen på Qtek 9090 skrevs därför om för att hantera denna latens, men i ett fall där inte ett SMS meddelande eller ett röstsamtal kommer fram över huvud taget finns det inte mycket att göra.

16 SLUTRAPPORT 16 (32) Den sista punkten som rör säkerheten och tillförlitligheten inom ett mobilt larmsystem är användarna eller den mänskliga faktorn. Det finns alltid en risk att människor gör fel, därför är det viktigt att ett mobilt larmsystem skapas med slutanvändarna i fokus för att minimera risken att ett fullt fungerande system stjälps på att antingen brukaren eller larmmottagaren använder det på fel sätt. Under testerna användes en larmtelefon som inte var utformad med avseende på brukare samt en larmapplikation som enbart utvecklats för att fungera med de mest basala funktionerna. Resultatet var trots detta väldigt bra, men det råder inte någon tvekan om att skalet som klär larmenheten och applikationen kan förbättras ytterligare. De fyra säkerhetsaspekterna som är nämnda ovan kan påverkas i större eller mindre utsträckning. Mjukvaran och användaraspekterna är de två parametrar som är mest påverkningsbara. Alla faktorer som är kopplade till hårdvaran är aningen mindre flexibla, om det antas att befintlig och redan tillgänglig hårdvara används. Minst påverkningsbar är kommunikationskanalen, dvs. GSM-nätet. Innan ett mobilt larmsystem kommersialiseras är det dock viktigt att alla ovan nämnda faktorer utreds för att maximera säkerhet och tillförlitlighet på systemet. 3.8 TEKNISKA ERFARENHETER FRÅN FÄLTPROVEN Under testerna påvisades en rad problem som inte gjort sig påminda när utrustningen testades i laboratoriemiljö. De huvudsakliga felen som uppdagades var: Qtek 9090 hängde sig ibland och tappade i samband med detta bort filer som var viktiga för att mottagarapplikationen skulle fungera. SMS meddelanden med position dröjde ibland upp till 2 minuter. Eftersom detta fenomen inte påträffats innan ställde orsakade det att vissa larm inte registrerades i applikationen på Qtek 9090 sidan. Om ett inprogrammerat larmnummer hade lagts till i telefonboken på Qtek 9090 enheten ersattes detta nummer även i den process där larmapplikationen försökte särskilja larmnummer från riktiga nummer. Om ett larmnummer fanns inprogrammerat i telefonboken på Qtek 9090 enheten reagerade därför inte applikationen på larm från den tillhörande enheten. Alla fel som uppdagades under testerna utförda under fas 1 åtgärdades till fas 2. Det visade sig dock att några av felen fortfarande levde kvar under de sista testerna. På grund av att tester utförda i en laborationsmiljö ofta inte är tillräckliga för att hitta alla fel i ett mobilt alarmsystem är det viktigt att poängtera att många fälttester med återkommande kodningsiterationer är av stor vikt för att försäkra sig om att stabiliteten på både hård- och mjukvara är tillräcklig. Det bästa sättet att hitta fel är att testa utrustningen i det element där det är tänkt att användas. 3.9 DRIFTTIDER Drifttiderna på de olika enheterna visade sig vara spridda från ett par timmar till några dygn. SRT 299 enheten behövde laddas ungefär en gång per dygn för att inte riskera strömbortfall. Batteriet i Qtek 9090 håller lite längre beroende på hur mycket enheten används. Eftersom enheten har tydliga indikationer råder det dock aldrig något tvivel när laddning bör ske. Den enhet som påvisade den kortaste drifttiden var den Bluetooth GPS som användes på mottagarsidan med en drifttid på omkring sex timmar.

17 SLUTRAPPORT 17 (32) Den stora variationen i drifttid mellan de olika enheterna resulterade i att enheterna sällan kunde laddas samtidigt. Detta kunde upplevas som påfrestande hos de personer som agerade larmmottagare under testerna. Eftersom brukarna bara var utrustade med en SRT 299 så krävdes det inte lika mycket från den sidan, även om fallsensorn som introducerades under andra testomgången även var beroende av ström den med. Drifttiden på fallsensorn var dock ganska lång och drevs således av engångsbatterier. För mer information se till bilaga 7, Mobile Alarm An evaluation of technology and implementation of a working prototype 3.10 FORSKNING & TEKNIKUTVECKLING (FAS 3) Målet med fas 3 var att bygga en programvaruarkitektur för reaktiv hantering av sensordata. Detta innebär att man med hjälp av en smart sensor, i realtid ska kunna detektera fall och möjligen också kunna koppla denna sensor till det mobila trygghetslarmet för att automatiskt generera ett larm om personen utrustad med larmet faller. Två identiska smarta sensorer konstruerades bestående av en MULLE-plattform 4 sammankopplad med en 2-axlig accelerometer. Dessa komponenter monterades in i en låda med måtten 17x56x71 mm. System skulle dock kunna göras mycket mindre i en serieproduktion eftersom MULLEplattformens storlek är 25x25x10 mm. Det första steget i framtagandet av programvaruarkitekturen var att använda sensorerna beskrivna ovan till att samla in data från accelerometrarna. Detta gick till på så sätt att en testperson utrustad med en eller två sensorer fick falla åt olika håll samtidigt som värdena från accelerometrarna trådlöst (bluetooth) lagrades i en fil på en bärbar dator med hjälp av program som skrevs för ändamålet. Syftet med detta var att via analys av data (MATLAB) hitta vad som karaktäriserar ett fall samt bestämma vilka parametrar som är lämpliga att använda till att detektera fallet. De parametrar som valdes var det löpande medelvärdet för accelerationen i x- och y-led. Nästa steg var att hitta en modell som kan beskriva mönstret för ett fall. Efter efterforskningar i litteratur samt forskningsrapporter valdes The Multivariate Normal Density Model. Det insamlade datat användes därefter till att träna denna modell till att detektera fall framåt, bakåt och åt sidan. Resultaten efter att ha provkört den tränade modellen i MATLAB med insamlade data visar att algoritmen framgångsrikt kan särskilja fall från andra aktiviteter såsom att sätta sig ner, gå ned för en trappa och liknande. Resultaten indikerar på möjligheten att bygga in denna funktionalitet i plattformen, dock har detta arbete inte rymts inom projektet. Systemets storlek skulle kunna göras mycket litet vilket inte har varit prioriterat i detta projekt. Detta innebär att det skulle vara möjligt att ha systemet inbyggt i kläder, armband eller liknande. En mer detaljerad beskrivning av systemet kommer att finnas i ett examensarbete utfört av Jimmie Wiklander som kommer att redovisas i juni Titel: Design of a fall and step pattern recognition system. 4 Tidigare utvecklingsprojekt inom Systemteknik (EISLAB)

18 SLUTRAPPORT 18 (32) 4 FORSKNING OCH UTVÄRDERING 4.1 FLER ÄLDRE GER NYA UTMANINGAR Det är allmänt känt att den framtida demografiska utvecklingen innebär en allt högre andel och ett större antal äldre i befolkningen i Sverige. I början av 2000-talet började demografi kurvor dyka upp i olika former av utredningar. Detta gäller inte bara i Sverige utan i hela västvärlden, och även i länder som t.ex. Japan. Idag är medellivslängden i Sverige 83 år för kvinnor och 78 år för män. Under de senaste 50 åren har medellivslängden ökat med 8 år för kvinnor och 7 år för män och Statistiska Centralbyrån (SCB) bedömer att medellivslängden de närmaste 50 åren kommer att öka med ytterligare 5år. För år 2020 prognostiserar SCB antalet 75 år eller äldre till 1 miljon, mer än tio procent av befolkningen. En av de största utmaningarna för ett samhälle med en åldrande befolkning är att ordna vården och omsorgen om de äldre i framtiden. Många äldre håller sig aktiva och friska upp i allt högre ålder men en ökad medellivslängd innebär inte detsamma som en ökad hälsa. Oftast har den demografiska utvecklingen framställts som ett stort problem men nu börjar det även komma en diskussion som innebär att äldreboomen, sedd som ett kluster, även kan innebära en möjlighet ett tillväxtområde. Nya tjänster och ny teknik som vänder sig till en växande del äldre i befolkningen utvecklas och testas. Genom att antalet äldre ökar kommer framtidens sjukdomsmönster att domineras av de sjukdomar som är vanliga i hög ålder och allt fler människor kommer att behöva insatser från hälso- och sjukvården under allt längre tidsperioder. Flera skäl talar därför för att rehabilitering i framtiden alltmer kommer att ske i hemmet. De ekonomiska betingelserna som sjukvården arbetar under gör att sjukvårdens bas behöver stärkas samtidigt som sjukhusen blir mer specialiserade för att ta hand om akuta sjukdomsfall. Rehabilitering utförs redan nu alltmer med hemmet och med primärvården som bas. Detta ligger helt i linje med nya vårdpolitiska tankegångar som att institutionsbaserad rehabilitering i största utsträckning skall undvikas och att patientens/brukarens inflytande över rehabiliteringsprocessen skall stärkas. Sjukgymnastikens kunskapsområde innebär studier av människans rörelsebeteende och rörelseförmåga med fokus på hälsa och ohälsa. Förutsättningar för rörelseförmåga, samt orsaker till bristfällig rörelseförmåga och bristfälligt rörelsebeteende är därför viktiga att studera. 4.2 HÄLSA VÅRD OCH TRYGGHET God hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen och respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet är hälso- och sjukvården mål. Vården ska tillgodose behov av trygghet, vara lättillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Kommunen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till dem som vistas där, både på sjukhus och i hemmen. Enligt socialtjänstlagen skall socialtjänsten ha som mål att främja människors sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Det finns särskilda bestämmelser för äldre människor. Dessa är att socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Livskvalitet är viktig i alla åldrar.

19 SLUTRAPPORT 19 (32) Socialnämnden ska verka för att ge äldre människor det stöd de behöver stöd samt hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. För att nå upp till målen krävs utveckling på flera områden. Det gäller att öka patientinflytandet, stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet samt att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, kontinuitet och samverkan mellan olika verksamhetsområden inom vårdens olika delar. Hälso- och sjukvårdens regelsystem har alltså mer och mer anpassats till patientens rätt att som unik individ vara fullt delaktig i behandlingen och att även ta till vara patienternas kompetens som en resurs i vården. 4.3 FYSISK AKTIVITET OCH ÄLDRE Forskningen visar att vi människor är skapade för en rätt hög och regelbunden fysisk aktivitet. När det gäller äldres boende har även livsstilen en betydelse för hälsan. Hälsan påverkas alltså av i hur stor utsträckning man kan vara aktiv. Sociala kontakter och socialt stöd hör även de till de stora friskfaktorerna. Flera studier har visat att hög aktivitetsnivå hos äldre minskar risken för funktionshinder, sjukdom och en för tidig död. Forskningen visar också att träning är en färskvara och för äldre försvinner effekten snabbare än hos yngre. Enligt Äldrepolitiska utredningen Senior 2005 håller de allra flesta ålderspensionärer sig friska och klarar sig själva långt upp i åren och anser att ett självständigt liv med hög livskvalitet bör underlättas högt upp i åldrarna 4.4 INFORMATIONSTEKNOLOGI Informationsteknologin fungerar som en stark drivkraft inom de flesta områden och branscher. Inte minst inom hälso- och sjukvård får den stor betydelse, eftersom den är kunskaps- och informationsintensiv. Befolkningens krav och förväntningar om insatser utvecklas parallellt med behandlingsmöjligheter och med den nya informationsteknikens förbättrade möjligheter att skaffa information finns allt starkare kopplingar mellan vad man förväntar sig och vad som är möjligt att göra. Den allt större klyftan mellan framtidens behov av vård och rehabilitering och samhällets resurser kan till viss del fyllas med ny teknik. I Regeringens proposition 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre presenterar regeringen sin plan över de kommande 10 åren. I planen betonar man vikten av fortsatt forskning för utveckling av äldreområdet med satsning på utveckling av nya tekniska lösningar i vård och omsorg av äldre. Forskning visar att acceptansen hos äldre av s.k. telemedicinska lösningar ökar eftersom kunskaperna om tekniken ökar, mer och mer användarvänlig teknik utvecklas och ett ökat intresse för användning av Internet kan noteras påverkar också. Modern teknik i hemmet måste göras begriplig, annars kan den upplevas skrämmande. Målet med tekniken är att bidra till trygghet, självständighet och självförtroende. Det finns alltså en övertygelse från de styrandes sida att utvecklingen av framförallt mobila tekniska lösningar skall lösa de problem och dilemman som tidigare nämnts. Men det finns även många som är kritiska till den telemedicinska utvecklingen och anser att tillräcklig evidens ej finns om att lösningarna som utvecklas är tillräckligt säkra eller kostnadseffektiva.

20 SLUTRAPPORT 20 (32) För att underlätta boendet i egna hemmet används idag olika former av teknik som t.ex. trygghetslarm. (se bilaga 6) Hemmet är i genuin mening brukarens domän. I hemmet skall brukarens integritet tillgodoses mer än någon annanstans. Hemmet är inte utformat för att vara en arena för rehabilitering. Rehabilitering i hemmet med hjälp av informationsteknik kan innebära förändringar i hemmet när olika teknisk utrustning som ex. sändare och mottagare av larm måste installeras och ex. vis trösklar och mattor måste tas bort. Målen med rehabilitering måste därför anpassas till brukarens och/eller de anhörigas önskemål mer än om motsvarande insatser sker på institution. Vid rehabilitering och användande av informationsteknik i hemmet möts olika aktörer, dels rehabiliteringsaktörerna dels de som bor i hemmet och brukar tjänsterna. Två perspektiv möts hemmet som ett hem och hemmet som en arbetsplats. När det gäller användande av informationsteknik och hjälpmedel i hemmet blir konflikterna extra märkbara. Informationsteknik i hemmet kan upplevas olika av brukare; den kan ge brukaren större trygghet, självbestämmande och livskvalitet eller ses som ökad kontroll, ökat beroende av rehabiliteringspersonal eller en källa till ökad oro för symtom och sjukdom. Brukaren kan uppleva informationsteknik i hemmet som ett skydd för den personliga integriteten eller som ett hot mot den. Användandet av informationsteknik i hemmet förändrar också det fysiska rummet genom t.ex. kommunikationsutrustningen som finns i hemmet, vilket kan upplevas som hot eller möjlighet. 4.5 UTVÄRDERING AV TEKNIK UR ETT EMPOWERMENT PERSPEKTIV Teorier kring eget ansvar, självbestämmande, beslutsamhet och egenvård, tillsammans med egenkontroll och strävan, är kopplade till begreppet empowerment för individen. Empowerment kan också definieras som i vilken grad individen är involverad i att definiera problem och att sätta upp mål. Empowerment begreppet används ofta inom hälsopromotion eftersom det innebär den process som möjliggör att individen tar kontroll över och förbättrar sin hälsa. Det finns en förhoppning från regering, företag och medborgare att ny teknik och e-hälsa skall hjälpa till i den process som empowerment innebär. Genom stöd av ny teknik för att t.ex. få tillgång till uppdaterad information kring sin hälsa och en ökad möjlighet till kommunikation med professionella, anhöriga och vänner skall medborgarens självbestämmande öka. Rörelsefrihet och mobilitet är också begrepp som hör till känslan av egenmakt och är ofta ihopkopplade med utvecklingen av ny mobil teknik. Genom den mobila tekniken skall vi som medborgare kunna förflytta oss och ändå ha samma tillgång till information som stöd och kunna kommunicera med de vi behöver för att känna trygghet och säkerhet.

21 SLUTRAPPORT 21 (32) 4.6 DAGENS TRYGGHETSLARM De trygghetslarm som används idag är avsedda för akuta situationer som exempelvis vid hastigt insjuknande, olycksfall, vid behov av ambulans etc. då individen inte kan vänta till hemtjänsten kommer. Trygghetslarmet är däremot inte ämnat som hjälp vid icke akuta situationer såsom medicinering, hushållsgöromål och uppassning dessa uppdrag åligger hemtjänsten. I en tidigare undersökning kring orsaken till larm visar det sig att mer än en tredjedel av alla larm under en femdagarsperiod handlar om andra anledningar än akut hjälp, ex, förfrågningar eller oro och kontaktbehov. Mängden fellarm, dvs. att larmet utlöses utan att larmkunden vet om att de tryckt eller råkat trycka på larmknappen är ett problem. Många anledningar till larm har att göra med installation och funktion av trygghetslarm (testlarm och batterilarm). Dagens trygghetslarm fungerar genom att brukaren vid ett eventuellt behov av hjälp trycker på en larmknapp som antingen sitter som en klocka runt handleden eller som ett halsband runt halsen. Personal svarar via en högtalartelefon som brukaren har någonstans i sitt hem. Larmet sänds till en larmcentral. När larmet mottagits och personalen svarat på larmet kan det ske talkontakt mellan brukaren och personalen genom trygghetstelefonen. Telefonen är ansluten till telefonlinjen samt ett eluttag. Trygghetslarmet har en räckvidd i hela hemmet och cirka tio meter utanför, därefter blir larmet obrukbart. Skulle brukaren larma utanför hemmet, utanför tio-meters zonen, kan däremot ingen talkontakt upprättas. En detalj brukare måste känna till är att det inte går att ringa samtidigt som man larmar. Funktionen av larmet kan också vara beroende av vilken teleoperatör man valt. Det innebär att trygghetslarmet i många fall kan komma att fungera som en begränsning av rörelseförmågan och därmed även påverka rörelsebeteendet i form av minskad rörelsefrihet. Syftet med projektet var att testa ett mobilt tryggetslarm. Hypotesen i försöket med Mobilt larm var att om trygghetslarmet är mobilt, skulle även individens rörelseförmåga öka med ökad rörelsefrihet som resultat. Samtidigt var det viktigt att studera frågor som integritet och trygghet. Våra frågeställningar vid utvärderingen har varit; - Hur påverkas rörelsefrihet, integritet och trygghet vid användning av ett mobilt trygghetslarm? - Hur ser äldre på utformning och design av en framtida produkt? 4.7 RESULTAT Hur påverkas rörelsefrihet och trygghet vid användning av ett mobilt trygghetslarm? Resultaten som redovisas i denna rapport är endast en beskrivning av de svar som testpersonerna lämnat. En djupare innehållsanalys som diskuteras tillsammans med annan forskning inom området kommer att publiceras i ett senare skede. Samtliga testpersoner ombads att ge sin egen definition på rörelsefrihet. Svaren som gavs var att ett trygghetslarm kan ge ökad rörelsefrihet och trygghet, särskilt om det är mobilt och går att använda utanför hemmet. Rörelsefrihet kan också innebära att ha möjlighet att genomföra sina egna önskningar och behov. En testperson uttryckte det så här:

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga

Trygghetslarm. Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Trygghetslarm Trygghetslarm är till för att skapa trygghet för dig och dina anhöriga Ansökan av trygghetslarm Du som har behov av trygghetslarm kan ansöka om det med hjälp av förenklad biståndsbedömning.

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

RESEARCH REPORT. Mobilt larm och rörelsefrihet

RESEARCH REPORT. Mobilt larm och rörelsefrihet RESEARCH REPORT 2006:07 Mobilt larm och rörelsefrihet Upplevelser av ett mobilt trygghetslarm Anita Melander Wikman Gunvor Gard Luleå tekniska universitet Research report Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE SoftAlarm 2.0 Privatpersoner. För iphone & Android SmartPhones

ANVÄNDARGUIDE SoftAlarm 2.0 Privatpersoner. För iphone & Android SmartPhones ANVÄNDARGUIDE SoftAlarm 2.0 Privatpersoner För iphone & Android SmartPhones Innehållsförteckning LADDA NER ER APP OCH KOM IGÅNG...3 INSTALLATION...3 SKAPA ERT SOFTALARM KONTO I APPEN...3 KOMMA IGÅNG...4

Läs mer

Larmsystem 5000 för en trygg och värdig omsorg.

Larmsystem 5000 för en trygg och värdig omsorg. Larmsystem 5000 för en trygg och värdig omsorg. LARMSYSTEM 5000 TILLBEHÖR ARBETSVERKTYG FAST TELEFONI TRÅDLÖS RADIO LEDNINGSVERKTYG IP-TELEFONI GSM 5000 LARMSYSTEM E-HÄLSA SÄNGLARM HANDENHET STOLLARM

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Systembeskrivning. Trygghetstelefon Caresse

Systembeskrivning. Trygghetstelefon Caresse och bärbar larmknapp Carino uppfyller EU:s direktiv för CE-märkning. Caresse är ett registrerat varumärke för Tunstall AB. Rätt till ändringar förbehålles. Tunstall AB, 2008 2 1997-02-25 Art.nr. 64CSE005

Läs mer

YOYOCare Vanliga Frågor & Svar

YOYOCare Vanliga Frågor & Svar 1 december 2010 YOYOCare Vanliga Frågor & Svar 1. Vad är YOYOCare? 2 2. Hur fungerar YOYOCare? 2 3. Vilka använder YOYOCare? 2 4. Vad är skillnaden mellan YOYOCare och en vanlig mobiltelefon? 3 5. Hur

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

SA031 SmartDialer. Bruksanvisning

SA031 SmartDialer. Bruksanvisning SA031 SmartDialer Bruksanvisning 1 Inledning SA 031 fungerar som en förlängningssladd till telefonen men påverkar inte telefonens vanliga funktion eller andra sladdar. Den har en enkelzonsfunktion och

Läs mer

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av: Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för Android

ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för Android ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för Android För Android SmartPhones rev 5 Innehållsförteckning ENDAST FÖR ADMINISTRATÖREN - SKAPA FÖRETAGETS SOFTALARM KONTO....3 ANVÄNDARNA.....4 INSTALLATION

Läs mer

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA

Äldreomsorgen i Södertälje. Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Äldreomsorgen i Södertälje Hemtjänsten VI GÖR DET MÖJLIGT FÖR DIG ATT BO HEMMA Vad kan vi hjälpa dig med? Hemtjänstens viktigaste uppgift är att göra det möjligt för dig att kunna bo kvar i din invanda

Läs mer

Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov

Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov Trygghetstelefon 62 IP, analogt eller GSM Trygghetstelefon 62 passar dina behov 2 Förbättrad säkerhet för oberoende boende hemma Vi har utvecklat vårt trygghetslarm för människor som vill leva ett självständigt

Läs mer

TrackBlock Tracking System Bruksanvisning 2012-09-08

TrackBlock Tracking System Bruksanvisning 2012-09-08 TrackBlock Tracking System Bruksanvisning 2012-09-08 Tack för att du valt TrackBlock Tracking System. Denna produkt är en kombination av GPS och GSM som hjälper dig att spåra bilar, båtar, arbetsmaskiner

Läs mer

YOYOCam G2. Vanliga frågor (FAQ) Maj 2012 - Rev 1.1

YOYOCam G2. Vanliga frågor (FAQ) Maj 2012 - Rev 1.1 YOYOCam G2 Vanliga frågor (FAQ) Maj 2012 - Rev 1.1 1. Vad är YOYOCam?...3 2. Hur fungerar YOYOCam?...3 3. Kan YOYOCam ta bilder och skicka dem?...3 4. Kan YOYOCam fjärrstyras?...3 5. Hur och när tar (och

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda ditt trygghetslarm med GPS för barn tryggt och sunt! Innehållsförteckning Vad är GPS? Hur fungerar GPS? Vad är GSM? Trygghetslarm med GPS Hur använder

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Ditt trygghetslarm Praktisk guide till ditt trygghetslarm

Ditt trygghetslarm Praktisk guide till ditt trygghetslarm Ditt trygghetslarm Praktisk guide till ditt trygghetslarm Så fungerar ditt trygghetslarm Trygghetslarmet består av en larmdosa med inbyggd högtalare och antenn, samt en larmknapp att ha runt halsen eller

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för iphone

ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för iphone ANVÄNDARGUIDE FÖRETAGSKUNDER SoftAlarm 2.0 för iphone För iphone Smartphones Rev 2 1 Innehållsförteckning ENDAST FÖR ADMINISTRATÖREN - SKAPA FÖRETAGETS SOFTALARM KONTO....3 ANVÄNDARNA.....4 INSTALLATION

Läs mer

EPIsafe 2 GSM-modul. Art.nr: 464234. Rev C SE

EPIsafe 2 GSM-modul. Art.nr: 464234. Rev C SE Bruksanvisning EPIsafe 2 GSM-modul Art.nr: 464234 Rev C SE Innhold 1. Introduktion:... 2 2. Artiklar som medföljer:... 3 3. SIM-kort... 3 4. Inkoppling av GSM-modul... 4 5. Uppstart... 4 6. Kodning av

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp.

Trygghetslarm. För att få talkontakt med personalen på trygghetscentralen måste du trycka på din larmknapp. Trygghetslarm Trygghetslarm Med trygghetslarm kan du få kontakt med personal i situationer då du inte kan nå fram till din vanliga telefon. Du använder larmet för att kalla på hjälp om du blir hastigt

Läs mer

Underlag för upphandling av Trygghetslarm

Underlag för upphandling av Trygghetslarm Underlag för upphandling av Trygghetslarm Dokumentet är ett kravdokument för upphandling av trygghetslarm i ordinärt boende. Underlaget för dokumentet är intervjuer av personer inom kommunerna, intervjuer

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr

Vad är ett trygghetslarm? En installatör kopplar in trygghetslarmet hos dig. Nycklar till din ytterdörr Larmet troget Vad är ett trygghetslarm? Trygghetslarm är till för dig vars hälsotillstånd gör att du kan behöva hjälp omedelbart, och där du har svårt att tillkalla hjälp på annat sätt. Är du 75 år eller

Läs mer

Internsystem för effektivare och tryggare vårdmiljö

Internsystem för effektivare och tryggare vårdmiljö Internsystem för effektivare och tryggare vårdmiljö Attendos Vår helhetssyn ger Med en växande andel äldre och ökad livslängd ökar vårdbehoven samtidigt som samhället önskar utveckla effektiva och säkra

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Under hösten kommer alla befintliga trygghetslarm att bytas ut. De som har trygghetslarm kommer

Läs mer

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare Som tiden går Hjälpmedel som gör vardagen lättare Att minnas Förgätmigej är en elektronisk tidskalender som visar dag och datum på en display och gör det lättare att komma ihåg vilken dag och månad det

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

MANUAL NETALERT FÖR IPHONE VERSION 1.1 WWW.NETALERT.SE

MANUAL NETALERT FÖR IPHONE VERSION 1.1 WWW.NETALERT.SE MANUAL NETALERT FÖR IPHONE VERSION 1.1 Installation Hämta och installera NetAlert till din iphone från App Store. När appen är installerad, starta NetAlert och följ instruktionerna under Första gången.

Läs mer

LARMPAKET XS Inkopplingsanvisning

LARMPAKET XS Inkopplingsanvisning Packa upp paketet Ditt larmpaket från Induo Home består av följande kompontenter. 1 st rörelsedetektor med inbyggd GSM-enhet, nätaggregat, väggfäste och USB-kabel. Förbered installationen Tänk igenom var

Läs mer

HITTAREN Användarmanual

HITTAREN Användarmanual HITTAREN Användarmanual SIMIT Hardware AB Engelbrektsgatan 9-11 SE-11432 Stockholm Sweden info@simitab.se Innehållsförteckning Allmänna tips om GPS... 1 Ladda Hittaren!... 2 Starta Hittaren första gången!...

Läs mer

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte

Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte TRYGGHETSLARM Larminformation Du har ansökt om ett trygghetslarm och här nedan finns viktig information som är bra att känna till. Syfte Trygghetslarmet är beviljat för att skapa trygghet utifrån var och

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

Trygghetslarm. Enköpings kommun

Trygghetslarm. Enköpings kommun Trygghetslarm Enköpings kommun Enköpings kommun 2014, Vård- och omsorgsförvaltningen, Bild omslag IBL Bildbyrå Trygghetslarm - så fungerar det i Enköpings kommun I den här broschyren hittar du information

Läs mer

BEST IQ säker vårdkommunikation i klartext! EN PRODUKT FRÅN

BEST IQ säker vårdkommunikation i klartext! EN PRODUKT FRÅN BEST IQ säker vårdkommunikation i klartext! EN PRODUKT FRÅN BEST IQ systemet som växer med uppgiften! Idag sker förändringar snabbare än någonsin. Inte minst inom vården. För att kunna möta morgondagens

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Datachassi visar vägen till säkra transporter

Datachassi visar vägen till säkra transporter Datachassi visar vägen till säkra transporter Ett säkert sätt att skydda dig och ditt gods Datachassi AB erbjuder lösningar inom: Transportsäkerhet (säkerhet mot till exempel inbrott och dieselstölder)

Läs mer

Användarhandledning - Skogsappen

Användarhandledning - Skogsappen Användarhandledning - Skogsappen Detta dokument utgör användarhandledningen till mobilappen Skogsappen som tillhör tjänsten epiforest. E p i s c o p e M o n i t o r i n g S y s t e m s A B, D r o t t n

Läs mer

Rekonditionering. EPIsafe 2 GSM. Art.nr 464238. Programversion x.x.x eller senare. Rev PA1 SE

Rekonditionering. EPIsafe 2 GSM. Art.nr 464238. Programversion x.x.x eller senare. Rev PA1 SE Instruktion Rekonditionering EPIsafe 2 GSM Art.nr 464238 Programversion x.x.x eller senare Rev PA1 SE Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Viktig information... 2 2. Rekonditioneringsförfarande...

Läs mer

JA-82Y Användarmanual

JA-82Y Användarmanual JA-82Y Användarmanual Innehåll 1. GENERELLA REGLER FÖR FJÄRRSTYRNING VIA SMS KOMMANDON... 4 2. KOPPLA -TILL LARMET MED SMS XXXXTILL... 4 3. KOPPLA -FRÅN LARMET MED SMS XXXXFRAN... 5 4. STATUSFÖRFRÅGAN

Läs mer

EkoTek 2.0. - trygghet för dig som arbetar i utsatta yrken.

EkoTek 2.0. - trygghet för dig som arbetar i utsatta yrken. EkoTek 2.0 - trygghet för dig som arbetar i utsatta yrken. EkoTek 2.0 är ett trådlöst och lättanvänt personlarm med positionering som enkelt kan byggas ut och anpassas efter verksamhetens behov och krav.

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera Innehåll 1 Externa antenner 2 GSM/GPRS 3 MMS 4 Ethernet inställningar 5 Fjärrhjälp OBS! För grundläggande information

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll

Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll Manual Skogsappen - Hemkomstkontroll Detta dokument utgör användarhandledningen till funktionen hemkomstkontroll i mobilappen Skogsappen som tillhör tjänsten epiforest. E p i s c o p e M o n i t o r i

Läs mer

Manual för PC-program Larm

Manual för PC-program Larm Manual för PC-program Larm Rev. 04-06-02 Manual för PC-program...1 Allmänt...3 Programmet...3 Grundinställningar...4 Larmlistor...5 Larmlista - Funktion...5 Larmlista Typ...6 Larmlista - exempel...6 Ingångar

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Användarmenyn. S k r i v d i n k o d...

Användarmenyn. S k r i v d i n k o d... Användarmanual Användarmenyn När larmsystemet är i frånkopplat läge kan användarmenyn nås genom att en användare skriver in sin PIN-kod. Från användarmenyn kan larmsystemet sedan larmas på, sättas i skalskyddsläge,

Läs mer

Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional.

Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional. Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional. 2 Effektivitet genom anpassning Idealiska lösningar för din framgång För att garantera omedelbart svar på hjälpanrop, snabb service och sammanhängande

Läs mer

rm lla specia Produktkatalog 2011

rm lla specia Produktkatalog 2011 speciallarm Produktkatalog 2011 om speciallarm SPECIALLARM utvecklar och tillverkar speciallarm och säkerhetsprodukter av mycket hög kvalitet. Vår affärsidé är att vara helt unika på att ta fram innovativa

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

INSTALATION GSM-A4. A4 Ins 3 jan -01

INSTALATION GSM-A4. A4 Ins 3 jan -01 GSM-A4 1 2 3 4 U1 U2 E + - INSTALATION Hellmertz Elektronik AB Sjötorpsvägen 8 Box 5 S-230 42 Tygelsjö E-Post Info@Hellmertz.se Tel: 040-466355 Fax: 040-466353 Preliminär! Version: 3.00 Datum: 4 okt 2000

Läs mer

BRUKSAVISNING EASY GSM

BRUKSAVISNING EASY GSM BRUKSAVISNING EASY GSM EASY GSM Installation av enheten. 1. Placera SIM-kortet i hållaren. Kontrollera att PIN-koden på SIM-kortet är avstängd. (Du kan stänga av PIN-koden genom att sätta SIM-kortet i

Läs mer

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik

Yttrande över motion Hur gör vi för att skydda de allra sköraste och mest förvirrade i äldreomsorgen med hjälp av teknik 1 (2) 2011-08-08 Tjänsteskrivelse Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Sofie Somers 08-523 063 78 sofie.somers@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Enhörna kommundelsnämnd Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Järna

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Innehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5.

Innehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5. ScandLarm Air Innehåll 1. Om ScandLarm Air... 3 2. Ladda ner App... 3 3. Starta kontrollpanel... 4 4. Konfigurera App till kontrollpanelen... 5 5. Koda enheter till kontrollpanelen... 7 5.1 Radera enhet...

Läs mer

Dialect Unified MAC-klient

Dialect Unified MAC-klient Dialect Unified MAC-klient Med Dialect Unified MAC-klient når du företagets växelfunktioner. Du kan sätta hänvisningar, logga in och ut ur grupper och t ex flytta samtal till en kollega du får tillgång

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Bosch Care Solutions Skydd och säkerhet för ett bättre liv

Bosch Care Solutions Skydd och säkerhet för ett bättre liv Bosch Care Solutions Skydd och säkerhet för ett bättre liv 2 En lång tradition av omsorg Det som definierar Bosch Group mer än något annat är att vi bryr oss. Vi levererar förstklassiga produkter och lösningar

Läs mer

TES Mobil. Användarmanual. Användarmanual TES Mobil Dok.nr. 32-019-03-02 v8

TES Mobil. Användarmanual. Användarmanual TES Mobil Dok.nr. 32-019-03-02 v8 1 TES Mobil Användarmanual 2 Innehållsförteckning 1 Introduktion... 3 1.1 Vad kan man göra med TES Mobil?... 3 1.2 Vad är en RFID-tag?... 3 1.3 Olika hantering på olika mobiltelefoner... 3 1.4 Rekommendationer

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se

ANVÄNDARMANUAL. Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se ANVÄNDARMANUAL Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se ÖVERSIKT NÄSTA HÅL AV/PÅ Håll in i 5 sek. FÖREGÅENDE HÅL Ladda här Tlink har endast 3 knappar. Uppdateringar kan

Läs mer

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.11.1

TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK. Telia Navigator version 1.11.1 TELIA NAVIGATOR ANVÄNDARHANDBOK Telia Navigator version 1.11.1 Innehåll HUVUDMENY 3 SÖK ADRESS 3 SÖK PERSON, SÖK FÖRETAG 3 SÖK I NÄRHETEN 3 FAVORITER 3 KARTA 3 TJÄNSTER 4 DESTINATIONSINFORMATION 5 NAVIGATION

Läs mer

Med BEST proactive finns säkerheten vid din sida. EN PRODUKT FRÅN

Med BEST proactive finns säkerheten vid din sida. EN PRODUKT FRÅN Med BEST proactive finns säkerheten vid din sida. EN PRODUKT FRÅN Skillnaden mellan fara och skada kan mätas i sekunder. BEST Proactive överfallslarm står alltid redo för skarpa situationer. SÄNDARE Bärs

Läs mer

Grundläggande bruksanvisning till GPS Tracker TK103-2

Grundläggande bruksanvisning till GPS Tracker TK103-2 Grundläggande bruksanvisning till GPS Tracker TK103-2 1.1 Uppstart Om du väljer att använda det medföljande refillkortet o Ladda med valfritt belopp o OBS! Glöm inte att ladda ditt kort minst en gång om

Läs mer

Larm för olika behov. Idriftsättningen är enkel, ett eller ett par SMS så är du igång.

Larm för olika behov. Idriftsättningen är enkel, ett eller ett par SMS så är du igång. LARMPAKET GSM Larm för olika behov Induo Home har fem larmpaket för att passa de vanligaste larmbehoven för mindre objekt. Våra paket passar för att övervaka hem, mindre företag, fritidsbostäder, hobbygarage,

Läs mer

Bruksanvisning Denna manual är till TRACKme enheter sålda innan 25/4 2008

Bruksanvisning Denna manual är till TRACKme enheter sålda innan 25/4 2008 Denna manual är till TRACKme enheter sålda innan 25/4 2008 1 Innehållsförteckning Introduktion till TRACKme 3 Funktionsprincip 4 Abonnemang 4 Registrering 5 Vad händer när larmet går? 6 Styrning av enheten

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet.

Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Monterings råd till ditt nya Larm Dokumentet hjälper dig att göra en bra montering med högsta säkerhet. Dessutom får du ytterligare givande tips i slutet av dokumentet. Vill du ha rådgivning kontakta Bostadslarmet

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Hr Björkmans Entrémattor AB - Framtida Mobila Lösningen. Examensarbetaren: Avan Omar Ismail. Kund: Hr Björkmans Entrémattor AB

KRAVSPECIFIKATION. Hr Björkmans Entrémattor AB - Framtida Mobila Lösningen. Examensarbetaren: Avan Omar Ismail. Kund: Hr Björkmans Entrémattor AB Kund: Hr Björkmans Entrémattor AB KRAVSPECIFIKATION Hr Björkmans Entrémattor AB - Framtida Mobila Lösningen DATUM Examensarbetaren: Avan Omar Ismail 1 2 KRAVSPECIFIKATION Innehållsförteckning 1.Inledning...5

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

SoftAlarm. Lättanvänt trygghetslarm via din familj och vänner ANVÄNDARGUIDE. Enkelt att bygga upp och ändra ditt sociala nätverk

SoftAlarm. Lättanvänt trygghetslarm via din familj och vänner ANVÄNDARGUIDE. Enkelt att bygga upp och ändra ditt sociala nätverk SoftAlarm AB ANVÄNDARGUIDE SoftAlarm Lättanvänt trygghetslarm via din familj och vänner Kalla enkelt på hjälp med SoftAlarm vid otrygghet eller skada. Larm med Hitta-funktion Enkelt att bygga upp och ändra

Läs mer

Manual till GPS tracker CT2200

Manual till GPS tracker CT2200 Manual till GPS tracker CT2200 Version: 1.0 Copyright Bucken 1. Ladda upp trackern Användarmanual GPS tracker Efter ca: 6 timmar ska den röda laddningsindikatorn slockna. 2. Skaffa simkort Refillkort från

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

MANUAL MOBIL KLINIK APP 2.2

MANUAL MOBIL KLINIK APP 2.2 MANUAL MOBIL KLINIK APP 2.2 Innehåll Innan appen tas i bruk 2 Registrera besök manuellt 6 Dokumentera besöket 7 Registrera besök med NFC-tagg 7 Planera nytt besök 9 Avboka besök 10 Patienter 10 Anteckningar

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Konsten att prata lågt.

Konsten att prata lågt. Konsten att prata lågt. Välkommen till oss på Glocalnet! Glocalnet har på kort tid växt upp till en av Sveriges största kompletta teleoperatörer. Att allt fler väljer oss är bästa beviset för att vår ambition

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Nya generationens trygghetslarm

Nya generationens trygghetslarm Nya generationens trygghetslarm CareIP är nya generationens trygghetslarm, där kommunikationen sker via IP eller mobilt via GSM/GPRS. CareIP är enkel att installera, med äkta Plug&Play, utvecklingsbar

Läs mer

Installationsanvisningar för GSMlarmmodul för IVT värmepump C- och E- modell med reglercentral Rego600

Installationsanvisningar för GSMlarmmodul för IVT värmepump C- och E- modell med reglercentral Rego600 Installationsanvisningar för GSMlarmmodul för IVT värmepump C- och E- modell med reglercentral Rego600 Rev B Innehållsförteckning INSTALLATIONSANVISNING: GSM-LARMMODUL TILL IVT VÄRMEPUMP...2 ALLMÄNT...2

Läs mer

WebbSMS från datorn. Innehållsförteckning

WebbSMS från datorn. Innehållsförteckning WebbSMS från datorn Innehållsförteckning 2012-01-02 Nyheter i WebbSMS 120102... 2 ip.1 gör SMS från datorn smartare med WebbSMS... 2 Flera användare med samma information.... 2 Tips och trix... 2 Valfri

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Sentrion intelligent säkerhet

Sentrion intelligent säkerhet Sentrion intelligent säkerhet www www IP-kamera Mobilgränssnitt Internet Befintligt nätverk SIOM Dörr-/larmnod Sentrion Centralenhet www Dörr-/larmnod SIOM Larm Sentrion marknadens mest intelligenta säkerhetssystem

Läs mer

Kortfattad användarhandbok

Kortfattad användarhandbok Kortfattad användarhandbok TANDBERG MXP-system - Svenska Programvaruversion F1 D13624.04 June 2006 Detta dokument får inte kopieras vare sig i sin helhet eller i utdrag utan skriftligt godkännande från:

Läs mer

BRUKSANVISNING EASYSTART GSM TC 202

BRUKSANVISNING EASYSTART GSM TC 202 TEKNISK DOKUMENTATION SV BRUKSANVISNING EASYSTART GSM TC 202 TELEFONSTYRNING FÖR EBERSPÄCHER VÄRMARE A WORLD OF COMFORT 11-0381_Manual.indd 1 2011-11-14 10.53 2 TEKNISK DOKUMENTATION INNEHÅLL KAPITEL TITEL

Läs mer

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät

WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät WINTEXT SERVER/ WINTEXT32 integrerad texttelefoni i tele- och datornät Projektbeskrivning och funktionsspecifikation Henrik Karlsson, AmuHadar 1 2003-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 2 Mål

Läs mer

KommITS Stockholm 5-7 November

KommITS Stockholm 5-7 November Public KommITS Stockholm 5-7 November Sebastian Lewenhaupt Tieto Corporation Sales Manager Tieto, Healthcare & Welfare Scandinavia sebastian.lewenhaupt@tieto.com Public 2 Tieto Corporation 2013-10-14 Public

Läs mer

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia

Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Telia Healthcare Information-PTS, Samordnad efterfrågan 150326 Jörgen Fredriksson, Telia Fenomenalt mottagande i media har positionerat Telia som ledande inom e-hälsa DN den 1 januari, 2015 DI den 26 juni,

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer