Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Transkript

1 Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre

2

3 Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för den som själv vill skaffa ett larm för ökad trygghet. Inte minst mobila trygghetslarm med GPS har blivit mycket uppskattade. Trygghetslarm medför dessutom, förutom stora vinster för brukaren och anhöriga, i de flesta fall en minskad kostnad för kommunen då de äldre kan bo kvar längre hemma och skjuta upp en flytt till ett särskilt boende personer 65 år och äldre som bor i ordinärt boende har separat biståndsbeslut om trygghetslarm (Socialstyrelsen april 2012). Till det ska läggas de som har larm som en del av biståndsbeslut om hemtjänst, fått det som förskrivet hjälpmedel och alla som i dag skaffar ett larm privat för ökad trygghet. I den här foldern redovisas tre projekt som fått stöd av Teknik för äldre, ett regeringsuppdrag som gett stöd till ny teknik med inriktning på äldre och anhöriga. Resultaten från de projekt som beskrivs här, och övriga projekt, går att ta del av via Hjälpmedelsinstitutet och Teknik för äldres webbplats. 3

4 Larm ger många vinnare Såväl anhöriga som kommunen är vinnare på en ökad användning av larm för äldre med en demenssjukdom. Det visar de preliminära resultaten från ett projekt i Östersund där 14 äldre med demenssjukdom fått pröva på olika former av larm. Det har saknats både studier och en kostnads- och nyttoanalys av betydelsen av att använda larm för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Foto: Marie Birkel Många kommuner har inte haft en struktur vid förskrivning av larm, berättar Åsa Hannerz, arbetsterapeut som arbetar i Östersunds demensteam och projektledare för projektet. Det har bland annat varit oklart inom vilket lagrum larmen ska förskrivas, Socialtjänstlagen eller Hälso- och sjukvårdslagen. Otydligheten har även gällt vilken kompetens som krävs, såväl avseende handhavandet av larmen som teknikkunskapen. Minskad kostnad för kommunen Nu finns svaren framme från projektet i Östersund och de pekar mot att larmen ger många fördelar. Larmen ger i de flesta fall en minskad kostnad för kommunen då de äldre kan bo kvar längre hemma och skjuta upp en flytt till ett särskilt boende, framhåller Claes Malmquist på företaget Payoff AB som arbetat med utvärderingen. Utgiften för själva larmet, som är marginell, samt kostnaderna för installation och administration ska läggas till kostnaden för fortsatt hemtjänst om brukaren bor kvar hemma men det når ändå inte upp till vad det kostar med en plats på särskilt boende. 4

5 Maud och Kjell Lindholm i Brunflo har deltagit i det försök som Östersunds kommun genomfört med olika sorters larm. De är mycket nöjda med Vega positioneringslarm. Foto: Marie Birkel Larmen har upplevts mycket positivt av såväl anhöriga som brukare, betonar Åsa Hannerz. För flera brukare har positioneringslarmet inneburit att de kan fortsätta gå ut själva. Anhöriga har kunnat sova bättre då de vet att de väcks av larmet om brukaren kliver upp eller går. Östersunds kommun har använt dörrlarm, anhöriglarm, nödsändare och mobilt trygghetslarm med GPS. 5

6 Mobila trygghetslarm ger trygghet Trygghetslarm skapar trygghet för många äldre och anhöriga. Men räckvidden för ett vanligt trygghetslarm är väldigt begränsad och det gör att många äldre känner sig instängda i den egna bostaden. Därför har företaget Posifon utvecklat ett bärbart trygghetslarm som visar var bäraren befinner sig med hjälp av GPS-koordinater. Posifon används redan i flera kommuner i landet. Förra året startade Västerås en testverksamhet med tolv äldre personer som ges omsorg hemma för att undersöka hur det kan underlätta för användare, anhöriga och omsorgspersonal. Erfarenheten är att det skapar en känsla av att man vet att man kan larma och bli hittad. Glädje för oss båda Min man har en Posifon och det är till glädje för oss båda. När en person har en demenssjukdom får det inte vara krångligt och Posifon är enkel att använda. Min man stoppar den i skjortfickan varje morgon. För att nå mig behöver han bara trycka på en knapp. Och när jag ringer honom hör han mig direkt och behöver inte hantera Posifonen genom någon tryckning. Posifon ger oss trygghet. Det bästa är ju att aldrig behöva använda den. Precis som vilken försäkring som helst. Barbro Rohlin, anhörig 6

7 Bär sig på ett halvt år Forskaren och nationalekonomen Åke Dahlberg har utvärderat larmet utifrån den ekonomiska aspekten. Den totala årskostnaden inklusive abonnemang, kostar en kommun drygt kronor. En större räddningsinsats, eller ett årsboende på ett särskilt boende, kostar cirka en halv miljon kronor vardera. Larmet leder till färre räddningspådrag och att de äldre kan bo kvar längre i hemmet. Åke Dahlberg har vägt kostnaderna mot varandra och dragit slutsatsen att Posifonlarmet bär sig ekonomiskt på cirka ett halvt år både för samhället i stort och för kommunerna. Posifon som app Många smartphones har GPS-funktion. Posifon utvecklar nu en ny app för smartphones som har samma funktioner som Posifons egna larm. Den nya appen är ett komplement till den nuvarande larmenheten för de personer som föredrar att använda en smartphone och ska lanseras under

8 Fler alternativ ökar tryggheten Många äldre saknar kunskap om de trygghetslarm som finns på marknaden. De flesta tror att det endast går att få trygghetslarm från kommunen, men det finns andra alternativ. Företaget Familjelarm erbjuder ett komplement till kommunernas trygghetslarm till dem som av någon anledning inte vill ha eller kan få larm från kommunen. Istället för hemtjänsten kan det då vara anhöriga, grannar eller vänner som finns med som stöd till den som använder larmet. Med få undantag är dessa larm uppkopplade mot en larmcentral specialiserad för trygghetslarm, men an höriga ingår ofta i ringkedjan, och ibland även hemtjänsten, när brukaren larmar. Utvecklingen går mot att fler vill använda larm som gör det möjligt att vara aktiv utanför hemmet, berättar Christer Arlehed på Familjelarm. Det blir allt vanligare med mobila trygghetslarm som går att ta med och som har positioneringstjänster. Många olika krav Familjelarm har studerat hur olika grupper ser på användningen av larm. En del av studien har handlat om äldre som kommer från andra länder. För många som inte talar svenska kan det vara svårt att ha kontakt med en larmcentral. Då måste vi hitta nya lösningar för dem, framhåller Christer Arlehed. 8

9 Andra grupper som studerats är brukare med kognitiv nedsättning och demenssjukdom, och vilka krav som då ställs på larmen, samt de brukare av larm som i första hand vill ha kontakt med sina anhöriga och först i ett senare skede en larmcentral. Ett larm ska bidra till ökad valfrihet och trygghet, samt underlätta aktivitet. En stor del av våra kunder är anhöriga som vill hitta en trygg lösning både för sig själva och för sin närstående, brukaren av larmet, säger Christer Arlehed. 9

10 Foto: Marie Birkel Att visa hänsyn och respekt Att använda larm som en del av omsorgen av äldre kräver respekt för den enskilde och tydliga rutiner och regler. Utgångspunkten för att använda larm är alltid att det finns ett samtycke. Det kan vara svårt i vissa fall när det gäller personer med demenssjukdom, då gäller det att följa upp hur personen mår av att ha larmet. Visar personen oro och obehag av att till exempel bära ett positioneringslarm, kanske till och med sliter det av sig, finns det inget samtycke och larmet ska omedelbart tas bort. Att sätta på någon ett positioneringslarm som inte vill ha det, och som mår dåligt av det, är felaktigt och kan aldrig vara rätt. Det går att hitta lösningar men det krävs en personcentrerad vård och hög kompetens hos den personal som möter personer med demenssjukdom. Bodil Evertsson, Medicinsk ansvarig rehabilitering, MAR, i Östersunds kommun 10

11 GPS-larm med positioneringsmöjlighet POSIFON VEGA YOYOCARE NÖDSÄNDARE ANVÄNDNING Armband eller band runt halsen, i väska/ficka Armband, runt halsen, i väska/ficka eller med bältesclips Armband runt halsen. I väska/ficka Armband LADDNING Varje till vart 3:e dygn Varje till vart 3:e dygn Varje dygn Aldrig TEKNIK FÖR LARMKONTROLL Dator eller smartphone Larmmottagning, dator eller smartphone Smartphone eller mobiltelefon+dator Pejlas av polis UNGEFÄRLIGA KOSTNADER Startavgift 895 kr Uppläggningsavgift Inköpspris ca kr kr/mån 200 kr 695 kr/mån + mobilabonnemang Ca kr/år POSITIONERINGS- SYSTEM GPS och GSM GPS och GSM GPS och GSM Radiopejling VATTENTÄT Nej Ja Nej Ja TELEFON- FUNKTION Ja Ja Ja Nej ELEKTRONISKT STAKET (GEOFENCE) Ja Ja Ja Nej TRYGGHETS- CENTRAL Erbjuds mot extra kostnad Ingår Nej Nej WEBBPLATS

12 Mobila trygghetslarm med många vinnare Mobila trygghetslarm ger inte bara trygghet, för både brukare och anhöriga kan det också innebära en ökad frihet i vardagen. I takt med att mobila larm blir allt vanligare öppnas nya möjligheter. Mobila trygghetslarm medför dessutom, förutom stora vinster för brukaren och anhöriga, i de flesta fall en minskad kostnad för kommunen då de äldre kan bo kvar längre hemma och skjuta upp en flytt till ett särskilt boende. I den här broschyren berättar vi om erfarenheter från tre larmprojekt som fått stöd av Teknik för äldre. Kontakt Ingela Månsson, ansvarig handläggare ingela.mansson@hi.se Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box Sundbyberg Tfn Texttfn registrator@hi.se Artikelnummer Hjälpmedelsinstitutet 2013 Produktion: Svensk Information Tryck: MixiPrint AB