Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Transkript

1 Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare vid Hjälpmedelsinstitutet: Nina Lindqvist URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-format på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Förord Hjälpmedelsinstitutet har sedan 2011 arbetat med regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan. Inom uppdraget bedrivs försöksverksamheter på gymnasieskolor i Halmstad, Kalmar och Växjö. Lärarna som deltar får prova nya arbetssätt och eleverna får tillgång till teknikstöd. Vi har fått många positiva erfarenheter av hur möjligheterna att klara skolan kan ökas för de elever som inte når uppsatta mål. För att få en bild av vad insatser som bedrivs i Teknikstöd i skolan kostar och vad de samhällsekonomiska vinsterna blir vid en satsning, har Hjälpmedelsinstitutet låtit nationalekonomen Ingvar Nilsson genomföra en socioekonomisk studie. Resultaten är tydliga det är lönsamt att börja tidigt. Hjälpmedel och teknikstöd är billiga åtgärder i sammanhanget, även när kostnader för kartläggning, introduktion och andra indirekta kostnader är inräknade. Vi vet att tillgången till hjälpmedel varierar beroende på var i landet man bor och hur ansvaret är fördelat mellan olika aktörer lokalt och regionalt. Med den här studien vill vi visa att det lönar sig för samhället att satsa resurserna tidigt och därmed stimulera till diskussioner om hur fler ska få tillgång till hjälpmedel och teknikstöd. Sundbyberg, juni 2013 Hjälpmedelsinstitutet Nina Lindqvist Avdelningschef Analysavdelningen

4 Inledning Samhällsekonomiska vinster kan göras genom att satsa på teknikstöd till elever med kognitiva svårigheter. Att misslyckas i skolan ger sämre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och leder till stora samhällskostnader. Cirka 15 procent av alla elever i gymnasiet har kognitiva svårigheter som påverkar måluppfyllelsen negativt. Det finns en klar och entydig koppling mellan misslyckanden i grundskolan och gymnasieskolan och misslyckanden på arbetsmarknaden. Sannolikheten att hamna i utanförskap är fyra gånger större bland de som misslyckas i skolan än de som lyckas. Misslyckandena leder ofta till andra följdproblem och ökade samhällskostnader. Uppdraget Teknikstöd i skolan har under tre terminer genomfört försöksverksamheter som drivits av Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun, Kalmarsund Gymnasieförbund och Gymnasieförvaltningen i Växjö kommun. Man har erbjudit elever som har svårt att uppnå målen teknikstöd för att stärka dem i skolarbetet och förbättra deras förutsättningar på arbetsmarknaden. 77 procent av eleverna som fått teknikstöd säger att de har förbättrat eller förbättrat sina studieresultat mycket. 74 procent av eleverna säger att de hanterar besvärliga situationer i skolan bättre eller mycket bättre. Resultat En socioekonomisk studie som undersökt tänkbara och möjliga samhällsekonomiska effekter av ett fungerande teknikstöd har genomförts inom ramen för projektet. Studien har värderat och analyserat samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. Prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera värdet av framgångsrikt och effektivt användande av teknikstöd har också beskrivits och analyserats. Studien är baserad på analyser utifrån ett antal rimliga och transparanta antaganden om ett antal scenarios eller förlopp som prissats. Den utgår från antaganden eftersom man inte vet exakt vad som kommer att hända med de elever som ingår i projektet efter att de slutat skolan. Uppgifter om hur framtiden skulle sett ut för just dessa elever om inga insatser gjorts saknas.

5 Studien visar att om teknikstöd erbjuds och ett inträde på arbetsmarknaden reduceras från fem år till två år blir de samhällsekonomiska vinsterna drygt 1,3 miljoner kronor. Enklare skrivet är att om man satsar kronor på teknikstöd för en elev och reducerar ett senare inträde på arbetsmarknaden för eleven med en månad, har man tjänat in de satsade pengarna. Kalkylerna utgår av försiktighetskäl från att kostnaden är kronor per deltagande elev i projektet. I detta ingår identifiering, behovsbedömning, inköp av teknikstöd samt introducering till användandet av teknikstöd. Om användandet av teknikstöd leder till att elevens skoltid löper utan friktioner och förseningar och att eleven därmed undviker en försenad arbetslivsstart med en månad har projektet betalt sig. Om projektet undviker att en elev hamnar i ett livslångt utanförskap från arbetsmarknaden, har kostnaden för att bedriva projektet i de tre kommunerna betalats igen. Mer ingående resultat från den socioekonomiska studien finns i bilaga 1. I kognitions- och kostnadssnurran på Hjälpmedelsinstitutets webbplats går det att snabbt få en uppfattning om vad kostnaderna och vinsterna är i en specifik kommun, Diskussion Analysen visar att det ofta är kommunen som är den offentliga aktören som står för större delen av utanförskapets kostnader. Detta är särskilt intressant eftersom det sannolikt är kommunen som via skolan står för kostnaden för teknikstöd till den enskilde eleven. Den aktör som rimligtvis har det sociala investeringsuppdraget är också den aktör som har mest att vinna på det. I kommunen är det skolan som har investeringsuppdraget medan det är socialtjänsten som gör vinsterna av att investeringsuppdraget blir framgångsrikt. Detta borde kunna leda till en intressant omfördelningsdiskussion i kommunen. En annan intressant diskussion är omfördelningen mellan nu och sedan. Den sociala investeringen teknikstöd leder till en investeringskostnad idag medan intäkterna kommer att löpa under en lång tid framöver. Detta väcker frågor om ifall våra offentliga uppföljningssystem på ett adekvat sätt fångar den här typen av beslut och om behovet av någon form av socialt investeringskapital.

6 Bilaga På följande sidor presenteras undersökningen i sin helhet.

7 Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet har låtit göra en studie av hur kostnaderna och vinsterna för hur satsning på teknikstöd i skolan ser ut och vilka samhällsekonomiska effekter en satsning har. Studien utgår från flera fallbeskrivningar med olika scenarier. Resultatet som redovisas visar på förhållandevis stora samhällsekonomiska vinster med när det gäller såväl villkor för att få hjälpmedel som kostnaderna för individen. Studien har genomförts av nationalekonomen Ingvar Nilsson. Rapporten har skrivits av Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, som har lång erfarenhet av socioekonomiska analyser. Hjälpmedelsinstitutet - ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 2047, Sundbyberg Tfn Texttfn E-post registrator@hi.se Webbplats Artikelnummer pdf