Guide till samhällsekonomisk analys
|
|
- Linda Berglund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg
2 Inledning och innehåll Syftet med den här guiden är att ge en kort bakgrund till vad en samhällsekonomisk analys är och därefter ge en genomgång i vilka steg en samhällsekonomisk analys utförs. Guiden riktar sig till dig som finns i organisationen för sociala investeringsmedel vid Region Gävleborg. Guiden inleds med att besvara följande frågor: Varför en samhällsekonomisk analys? En samhällsekonomisk bedömning eller kalkyl? Vad innebär alternativkostnad och samhällsekonomisk effektivitet? Vad är samhällsekonomiska kostnader och intäkter? punktlista i slutet om vad som är viktigast att fokusera på. En samhällsekonomisk analys steg för steg Sist i guiden finns ett exempel över hur har gått tillväga för att göra en samhällsekonomisk analys. Exemplet ska fungera som inspiration över tillvägagångssätt, möjliga datakällor, och generellt hur en samhällsekonomisk analys skulle kunna tas fram. Länkar till vidare läsning och stöd avslutar guiden. Exempel på Samhällsekonomiska analyser Därefter följer en steg-för-steg beskrivning av en samhällsekonomisk analys och kalkyl, med en summering och
3 Varför göra en samhällsekonomisk analys? Samhällets resurser är begränsade. Det samlade behovet kan inte tillfredsställas med de resurser samhället förfogar över. Detta gör att vi ständigt ställs inför val och prioriteringar. Det grundläggande syftet med en samhällsekonomisk analys är att hjälpa till att välja och prioritera på ett effektivt, och ofta även rättvist, sätt. Genom att visa vilka kostnader, och vilka ekonomiska, en insats kan/kommer leda till, kan sådan prioritering göras. Ett beslutsstöd En samhällsekonomisk analys är ett stöd för beslutsfattare och baseras framförallt på effektivitetskriteriet. En samhällsekonomisk analys kan därför inte ensamt tala om för beslutsfattaren vilket beslut som ska fattas: utöver effektivitet finns fler kriterium att ta ställning till vid beslutsfattande. Vid investeringar är t.ex. rättviseaspekter minst lika viktiga. Minskar osäkerhet Den samhällsekonomiska analysen är alltså ett stöd för beslutsfattare, och syftar till att minska osäkerheten vid beslutsfattande. Osäkerheten kan förmodligen aldrig försvinna helt, men att utgå från den kunskap som finns, gör att inget beslut behöver fattas i okunskap. Därför är det också viktigt att komma ihåg att en samhällsekonomisk analys alltid är bättre än ingen alls. Objektivt värderat, ej subjektivt värderat Viktigt att komma ihåg är också att en samhällsekonomisk analys ska inte innehålla någon subjektiv värdering om vilket beslut som ska fattas. Genom sin utgångspunkt från effektivitetskriteriet är grundläggande samhällsekonomiska analyser objektiva och förhållandevis okomplicerade att göra. Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
4 Vad innebär alternativkostnad och samhällsekonomisk effektivitet? Alternativkostnad Alternativkostnaden blir ett centralt begrepp när vi har begränsade resurser. Alternativkostnaden är värdet av den nytta en vara eller tjänst hade kunnat ge, men som man måste avstå ifrån till förmån för en annan vara eller tjänst. Det finns alltså alltid en kostnad av att vi väljer, genom att det indirekt betyder att vi väljer bort något annat. Exempelvis: Vi har en investering som handlar om att minska antalet barn i förskolegrupperna (investering A), och en annan investering som handlar om att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen (investering B). Om vi väljer investering A innebär det att vi går miste om de positiva na från investering B. De missade na blir alternativkostnaden. En tumregel brukar vara att en investering ska genomföras om vinsten blir högre än om vi inte gör investeringen, eller högre än annan investering vid jämförelse. Samhällsekonomisk effektivitet Total samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser i form av varor och tjänster, naturresurser och miljö, tid osv., används på ett sådant sätt att det totala värdet av de samlade resurserna blir så stort som möjligt ur medborgarnas synpunkt. Åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. Källa: Nationalencyklopedin (2017), SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
5 Vad är samhällsekonomiska kostnader och intäkter? Generellt består samhällsekonomiska kostnader och intäkter av värdet av både negativa och positiva som en verksamhet/åtgärd/beslut för med sig. Positiv effekt / vinst Resurser skapas vilket gynnar användningen med ökad konsumtion idag, eller genom investeringar, i framtiden. Positiva nytto är det som förs in under intäktssidan i en samhällsekonomisk analys. Exempelvis kostnadsreduceringar genom ett positivt resultatutfall i insatsen/åtgärden. Negativ effekt / kostnad Förbrukning av resurser ger upphov till negativa nytto genom att användningen för någon annan påverkas. Negativa nytto är det som förs in under kostnadssidan i en samhällsekonomisk analys. Exempelvis skulle kanske en omfördelning av resurser kunna påverka en grupp på ett negativt sätt, vilket kan ge upphov till kostnader. Värdering av Utmaningen är egentligen inte att identifiera tänkbara positiva eller negativa, utan att värdera dessa. Den måttstock som används för att värdera nytto är betalningsvilja. Allt som någon individ är beredd att betala för har alltså ett värde, oavsett om det har ett marknadspris eller inte. I många fall går det att hitta sätt att värdera olika genom att endast strukturera upp ett schema av möjliga händelser kopplade till effekten. Exempelvis en insats som syftar till att minska antalet elever som går ut grundskolan med ej fullständiga betyg. Om resultatet blir att färre elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg blir intäkterna den kostnadsreducering som kan kopplas till effekten, dvs. minskat resursstöd, minskat antal år i gymnasieskolan. Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
6 En samhällsekonomisk analys steg för steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys 1. Definition, avgränsning och syfte Definiera den åtgärd/aktivitet som avses, vilken är målgruppen, vilken är tidsperioden, vilket är syftet osv. 2. Identifiera relevanta Fundera över vilka som är möjliga, där alla möjliga är av intresse. Sortera upp efter positiva och negativa. 3. Värdering av Försök värdera de du identifierat i steg 2, även de som är svåra att värdera i ett monetärt värde. Beskriv om positiva eller negativa kan antas omfattande eller obetydliga. 4. Diskontering och nuvärde Beräkna värdet av framtida för att få fram ett nuvärde. 5. Nettonuvärde Summera alla nuvärden till ett nettonuvärde för att hjälpa till vid prioritering. 6. Känslighetsanalys Reflektera över osäkerheten i din analys: ändra ingångsvärden och antaganden för att se hur utfallet påverkas av förändringar. Försök bygga upp ett scenario där alla dina antaganden inte blir som planerat, och hur det återspeglas i resultatet. Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg
7 En samhällsekonomisk analys steg för steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Några generella slutsatser Det viktigaste grundarbetet för en samhällsekonomisk analys är att steg 1-3 är väl genomtänkta och att det finns en grund för allt från målgrupp och syfte till relevanta samt hur dessa kan och ska värderas. Det är svårt att värdera, och framförallt som kanske inte är prissatta. Men det går att göra uppskattningar genom att avgöra huruvida effekten är positiv/negativ och i vilken omfattning den kommer påverka. Steg 4 och 5 är framförallt viktiga vid större samhällsekonomiska analyser. I det här sammanhanget är det viktigare med medvetenheten att en värdering av något som sker i framtiden inte behöver ha samma värde idag. Nettonuvärdet är oftast en hjälp att prioriteringar mellan olika val. I de fall där prioritering är överflödig, av olika orsaker, är steg 5 inte lika viktigt. Känslighetsanalysen i steg 6 kopplas också generellt till större samhällsekonomiska utredningar, men det är alltid nödvändigt att testa rimligheten i steg 1-3 (steg 4-5). Det är viktigt att få en uppfattning om kalkylen som ligger till grund är en så kallad glädjekalkyl, eller om den tål förändringar i na utan att resultatet går åt helt fel håll. Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg
8 En samhällsekonomisk analys steg för steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Att göra vid en samhällsekonomisk analys Fokusera på steg 1-3, de är viktigaste stegen för analysen. Var noga med definition, avgränsning, syfte, målgrupp och vilka aktörer som berörs av eventuella. Fundera över steg 4-5, försök få en uppfattning. Dessa steg kan upplevas som mer komplicerade än vad de är. I steg 6 bedömer du rimligheten i underlaget till steg 1-3, för att vara förberedd vad som kan hända om något antaganden inte faller ut som planerat. Källa: Samhällsmedicin, Region Gävleborg
9 Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Här finns en länk till den fullständiga ansökan.
10 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Satsningen genomförs under 16 tre år och ska därefter, under förutsättning att resultaten varit lyckade, implementeras i ordinarie verksamhet. Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
11 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Satsningen genomförs under 16 tre år och ska därefter, under förutsättning att resultaten varit lyckade, implementeras i ordinarie verksamhet. Minskat behov av HVBplaceringar i socialtjänsten Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten: Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: Färre elever går om grundskolan: Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: Färre elever till introduktionsprogram: Färre utbetalningar av försörjningsstöd: Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
12 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun Beskrivning Forskning visar att familjehemsplacerade barn i lägre grad är behöriga till gymnasieskolan än sina jämnåriga. En stor del av de familjehemsplacerade har också ett flöde mellan placeringar i familjehem och på HVB, vilket leder till bristande kontinuitet under uppväxten och ytterligare svårigheter att prestera i skolan. Placerade barns skolgång behöver därför stärkas för att öka deras förutsättningar till goda framtidsutsikter. För det krävs en välutvecklad samverkan mellan skolan och socialtjänsten. Målgruppen för Skolfam i Örebro kommun är barn som placerats i familjehem av Örebro kommun i Örebro kommun inom både kommunens egna familjehem och konsulentstödda familjehem. Totalt omfattar det 51 barn, totalt kommer satsningen kunna hantera mellan barn mellan åldrarna 7-14 år. Totalsiffran innefattar även 15-åringar, men de kommer inte inkluderas i satsningen. Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. Satsningen genomförs under 16 tre år och ska därefter, under förutsättning att resultaten varit lyckade, implementeras i ordinarie verksamhet. Minskat behov av HVBplaceringar i socialtjänsten Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten: Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: Färre elever går om grundskolan: Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: Färre elever till introduktionsprogram: Färre utbetalningar av försörjningsstöd: 12 årsplatser kan sparas in på 6 år. Kostnaden för en placering är ungefär 900tkr per år. Den totala besparingen blir då ca 11mnkr. Vi räknar lågt och tänker att 3 placeringar kan förhindras, vilket ger 2,7mnkr. Genom att avhjälpa låga betyg skulle färre behöva besöka öppenvård, med hypotesen att låga betyg kopplas till överrisker för ogynnsamma utfall vad gäller ex. missbruk av alkohol eller narkotika. Lågt räknat blir besparingen genom minskad belastning i öppenvården med individer ca 50tkr per år i 6 år, alltså 300tkr. Om målgruppen haft extra stödinsatser som en genomsnittliga eleven skulle specialpedagogresurserna belastas med 20 procent. Skolfam syftar till att minska behovet av stödresurser. En minskning med 25 procent av en tjänst är rimligt på 2 år, vilket ger en kostnadsbesparing på 600tkr på fem år. Ett rimligt antagande är att 3 elever från satsningen stöttas så pass mycket att de inte behöver gå om en årskurs. Ett år i grundskolan kostar ca 70tkr och kostnadsbesparingen blir då 200tkr för målgruppen. Ca 4-5 elever i statistiken behöver gå om gymnasiet. Genom satsningen kan vi anta att 4 färre elever behöver gå om en årskurs. Ett år på gymnasiet kostar ca 70tkr, vilket blir ca 300tkr för målgruppen. Från betygsstatistiken kan konstateras att ca 15 elever inte blir behöriga till gymnasiet. Dessa får gå gymnasiet introduktionsprogram, vilket är dyrare än ett nationellt program samt innebär extra år på gymnasiet. Vi antar att 6-9 elever blir behöriga tack vare Skolfam. Tre elevers kostnadsbesparing blir ca 300tkr. Bättre betyg skulle innebära färre med långvarigt behov av försörjningsstöd. Dessutom kan tillfälliga perioder av försörjningsstöd undvikas kopplat till bättre skolgång för målgruppen. Vi antar att försörjningsstödet i gruppen kan halveras, vilket betyder tre helårsekvivalenter under 5 år, och en kostnadsbesparing på ca 1,5mnkr. Källa: Örebro kommun (2015), och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
13 Exempel: Skolfam, social investering i Örebro kommun 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Definiera den åtgärd/aktivitet som avses, vilken är målgruppen, vilken är tidsperioden, vilket är syftet osv. Fundera över vilka som är möjliga, där alla möjliga är av intresse. Sortera upp efter positiva och negativa. Försök värdera de du identifierat i steg 2, även de som är svåra att värdera i ett monetärt värde. Beskriv om positiva eller negativa kan antas omfattande eller obetydliga. Beräkna värdet av framtida för att få fram ett nuvärde. Hoppa över detta steg. Summera alla nuvärden till ett nettonuvärde för att hjälpa till vid prioritering. Hoppa över detta steg. Reflektera över osäkerheten i din analys: ändra ingångsvärden och antaganden för att se hur utfallet påverkas av förändringar. Försök bygga upp ett scenario där alla dina antaganden inte blir som planerat, och hur det återspeglas i resultatet. Frivilligt steg Skolfam är ett arbetssätt för att stärka skolresultatet i grundskolan för barn placerade i familjehem. Det bygger på principen om samverkan mellan skolan och socialtjänsten för att förebygga misslyckanden i skolan. Skolresultatet står i fokus och arbetet bedrivs därför med skolan som arena och med pedagogiken som verktyg. (se utvecklad beskrivning sid. 16) 1) Minskat behov av HVBplaceringar i socialtjänsten 2) Minskat behov av öppenvård från socialtjänsten 3) Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan 4) Färre elever går om grundskolan 5) Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan 6) Färre elever till introduktionsprogram 7) Färre utbetalningar av försörjningsstöd 1) 2,7mnkr 2) 300tkr 3) 600tkr 4) 200tkr 5) 300tkr 6) 300tkr 7) 1,5mnkr (se utvecklad beskrivning sid. 18) Källa: Örebro kommun (2015) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
14 Samhällsekonomisk bedömning, mall steg-för-steg 1. Definition, avgränsning och syfte 2. Identifiera relevanta 3. Värdering av 4. Diskontering och nuvärde 5. Nettonuvärde 6. Känslighetsanalys Definiera den åtgärd/aktivitet som avses, vilken är målgruppen, vilken är tidsperioden, vilket är syftet osv. Fundera över vilka som är möjliga, där alla möjliga är av intresse. Sortera upp efter positiva och negativa. Försök värdera de du identifierat i steg 2, även de som är svåra att värdera i ett monetärt värde. Beskriv om positiva eller negativa kan antas omfattande eller obetydliga. Beräkna värdet av framtida för att få fram ett nuvärde. Hoppa över detta steg. Summera alla nuvärden till ett nettonuvärde för att hjälpa till vid prioritering. Hoppa över detta steg. Reflektera över osäkerheten i din analys: ändra ingångsvärden och antaganden för att se hur utfallet påverkas av förändringar. Försök bygga upp ett scenario där alla dina antaganden inte blir som planerat, och hur det återspeglas i resultatet. Frivilligt steg. Källa: Örebro kommun (2015) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
15 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 1 Definition, avgränsning och syfte Den tilltänkta åtgärden/aktiviteten ska definieras, avgränsas och beskrivas i ett syfte. Viktigt är att definiera vilken målgrupp som ska ingå, vilken tidsperiod som na senare ska mätas under. Effekterna (som identifieras i steg 2) ska också fördelas mellan olika aktörer eftersom det är vanligt att eventuella kostnader/intäkter inte tillfaller endast en aktör. 1. Definition, avgränsning och syfte Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
16 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 2 Identifiera relevanta Direkta och indirekta för samhället ska identifieras, inom ramen för den tidsperiod och övriga definition som valts. Strukturerar upp alla möjliga som kan tänkas uppstå, sortera mellan intäkter och kostnader (dvs. positiva och negativa ). Viktigt att tänka på är att na avgränsas efter den definition om målgrupp, tidsperiod osv. som redan klarlagts i steg 1. Här kan också konsekvensen av nollalternativet eller alternativkostnaden beskrivas, dvs. om åtgärden/aktiviteten inte genomförs. Nollalternativet hjälper också till som motivering för att en åtgärd möjligen bör genomföras. 2. Identifiera relevanta Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
17 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 3 Värdering av De som strukturerades upp i steg 2 ska värderas. För att det också ska kunna bli en samhällsekonomisk kalkyl måste na värderas till ett prissatt värde. Vissa har redan ett pris, vilket gör det enkelt. Andra har inget pris, monetärt värde, vilket kräver en större arbetsinsats. För väldigt svårvärderade får man göra det bästa möjliga genom att beskriva och försöka reda ut om det går att förvänta sig ett positivt eller negativt utfall, samt om na är omfattande eller relativt små. 3. Värdering av Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
18 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 4 Diskontering och nuvärde* Effekter från åtgärder/aktiviteter kan ge upphov till intäkter eller kostnader i framtiden. De framtida intäkterna och kostnaderna ska diskonteras, dvs. räknas om för att bli jämförbara med intäkter och kostnader som infaller idag. Diskonteringen ger då ett nuvärde. Storleken på nuvärdet beror på tidsperioden som valts samt vilken ränta som används: högre ränta respektive längre tidsperiod ger lägre nuvärde. Diskonteringsräntan kan ses som samhällets krav på avkastning för att avstå från konsumtion i dag till förmån för framtida konsumtion. 4. Diskontering och nuvärde Steg 5 Nettonuvärde* När steg 3 och steg 4 är genomförda så kan alla nuvärden summeras för att få fram ett nettonuvärde. Syftet är att kunna jämföra åtgärder/aktiviteter mot varandra, eftersom det sällan endast finns en åtgärd/aktivitet som är samhällsekonomiskt fördelaktig. Nettonuvärdet kan vara et underlag för prioritering. *Steg 4 och 5 behöver inte göras vid ansökan om sociala investeringsmedel. Stegen beskrivs här för att skapa en generell förståelse av samhällsekonomiska analyser. 5. Nettonuvärde Källa: SNS (2015), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
19 En samhällsekonomisk analys steg för steg Steg 6 Känslighetsanalys Underlag till en samhällsekonomisk analys i allmänhet, och till en samhällsekonomisk kalkyl i synnerhet, kan ofta vara osäkra utifrån vilka som kommer ske och vad det kommer att betyda. Prognoser över utfall och värdering av icke-prissatta i framtiden skapar denna osäkerhet. Det är viktigt att beskriva dessa osäkerheter och reflektera över dem: vad kan de antaganden som vi gör innebära? Vilka osäkerheter skapar dessa antaganden? I en sådan känslighetsanalys kan man ändra på de olika antagandena och satta värdena för att se hur dessa ändringar påverkar nettonuvärdet eller värderingarna av na. 6. Känslighetsanalys Källa: SNS (2015), Skandia (2012), Trafikverket (2012) och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
20 Tips för vidare läsning om samhällsekonomisk analys Användarmanual kalkylmodeller för sociala investeringar. Skandia (2015). Tillgänglig här. Att utvärdera sociala investeringar. SNS (2015). Tillgänglig här. Handbok i beräkningar av sociala investeringar. Skandia (2015). Tillgänglig här. Samhällsekonomiska analys förklarat på ett enklare sätt. Trafikverket (2016). Tillgänglig här.
21 Referenser Skandia, (2012). Sociala investeringar kring barn och unga. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: SNS, (2015). Att utvärdera sociala investeringar. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: Trafikverket, (2012). Introduktion till samhällsekonomisk analys. Publikation 2012:220. Stockholm, Sverige. PDF. Hämtad: Örebro kommun, (2015). Ansökan Skolfam. Örebro, Sverige. PDF. Hämtad:
Idéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Läs mer2015-10-09 Ks 781/2015
2015-10-09 Ks 781/2015 Skolfam Social investering i samverkan mellan Förvaltning förskola och skola, Socialförvaltningen och Vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och gymnasieförvaltningen. Sammanfattning
Läs merVärdet och vikten av tidiga insatser
Värdet och vikten av tidiga insatser - Ett samhällsekonomiskt perspektiv Elin Vimefall Örebro Universitet 2018-05-24 2018-05-28 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är
Läs merSociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby
Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma
Läs merTeknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden
Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare
Läs merEn rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och
Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merFörslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Läs merSamhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt
Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga
Läs mer2013-06-04 Ks 417/2013. Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun
2013-06-04 Ks 417/2013 Riktlinje för sociala investeringar Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...3 Sociala investeringar...4 Vem kan ansöka?...4 Kriterier...4 Prioriteringsordning...5
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs merSOCIALA INVESTERINGSMEDEL
RIKTLINJE FÖR SOCIALA INVESTERINGSMEDEL REGION GÄVLEBORG 1 Bakgrund...2 2 Syfte...2 3 Mål...2 4 Vem kan ansöka?...2 5 Kriterier för sociala investeringar...3 6 Ansöknings- och beslutsprocess...3 6.1 Behovsanalys...
Läs merSoci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Läs merRegion Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Läs merLokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser)
Ekonomiavdelningen Ärendenr: 2016/275 Fastställd: KS 2016-09-07 Reviderad: - RIKTLINJE Lokal utvecklingsreserv (sociala investeringar för tidiga insatser) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Definition
Läs merFÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007
FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna
Läs merSocial investeringsfond
Social investeringsfond Norrköpings kommun Malin Bengtsson Ekonom sociala investeringar Norrköpings kommun 136 000 invånare Växande population Gammal industristad 12,2 % arbetslöshet (ca 4,5% högre än
Läs merRiktlinje för sociala investeringar
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Opard Ylva Datum 2015-10-27 Diarienummer KSN-2015-1831 Kommunstyrelsen Riktlinje för sociala investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merRiktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun
VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför
Läs merSocial investeringsfond i Norrköping
Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa
Läs merAnalysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1
S Version 2018-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1 Kapitel 18 Samhällsekonomisk analys redovisad i Samlad effektbedömning (SEB) G L 6(1+0,1) 6 12 120 80
Läs merSociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg
Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet
Läs merKommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merHur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?
Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ? Lars Rosén 1, Tore Söderqvist 2, Pär-Erik Back 1,3, Jenny Norrman 1 1 FRIST kompetenscentrum, Chalmers 2 Enveco Miljöekonomi 3 Statens Geotekniska
Läs merRiktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-13 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 33 457 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Riktlinjer för
Läs merKAA Det kommunala aktivitetsansvaret
2017 KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017-03-27 Varför behöver vi ha en gemensam handlingsplan/strategi för KAA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas
Läs merSociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Vad är sociala investeringar? Förebyggande, tidigt genomförda insatser tidigt i processen eller tidigt i ålder
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar? Procent
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter
Läs merInvesteringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg
BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av
Läs merVänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.
Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se Vem arbetar med sociala investeringar? Vad är en social investering?
Läs merBeslutsunderlag för offentlig sektor
Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Procent
Läs merKA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12
KA - Det kommunala aktivitetsansvaret Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 Varför behöver vi ha en strategi för KA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas
Läs merFinansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden
Läs merF7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft
F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet
Läs merRiktlinjer för sociala investeringsmedel
Riktlinjer för sociala investeringsmedel 1 Syftet med dessa riktlinjer är att skapa en enhetlighet i hanteringen av sociala investeringsmedel. Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har valt att investera
Läs merNyttovärdering. Tieto PPS AH164, 1.2.2, Sida 1
Sida 1 I nyttovärderingen värderas de identifierade nyttoobjekten i pengar. Det ger möjlighet att jämföra effektmålets olika nyttor och att jämföra nyttan med kostnaden för att realisera och underhålla.
Läs merInformation om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola
Skolstöd INFORMATION 2017-11-21 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elever med omfattande behov av särskilt stöd
Läs merRemiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -
Läs merAnvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Läs merKVALITETSREDOVISNING Familjeenheten 2013
KVALITETSREDOVISNING Familjeenheten 2013 ENHET/ BUDGETENHET Familjeeneheten TIDSPERIOD 2013 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Familjeenheten handlägger ärenden som gäller barn och ungdomar
Läs merResultatsammanställning läsåret 2017/2018
Dnr 2018/BUN 0086 Resultatsammanställning läsåret 2017/2018 Tyresö kommunala grundskolor 2018-08-08 Tyresö kommun / 2018-08-08 2 (18) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun / 2018-08-08 3 (18)
Läs merHandledning för livscykelkostnad vid upphandling
1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den
Läs merRiktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv
Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Innehållsförteckning Syfte 3 Målgrupper 3 Verksamhetsöverskridande arbete 3 Vetenskapligt stöd 4 Insats/Innovation
Läs merEffektutvärdering av politik
Effektutvärdering av politik möjligheter och begränsningar Björn Öckert Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Näringsdepartementet 2018-01-23 Upplägg 1. Utgångspunkter
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-05-23 89 KS 155/18 Uppdragsbeskrivning - Arbetsmodell för sociala investeringar Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik. Forskningen
Läs merUtkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip
Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merEn samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40
Läs mer(tkr) Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön
Budget 2016-2019, Norrköpings kommun (tkr) Antal: 27 Utbildningsnämnden Summa: 105 074 Samtliga poster (även det som låg i plan), exklusive uppräkning av pris och lön 2016: 105 074 2017: 187 379 2018:
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merUppföljningsrapport, augusti 2017
Efter juli månad visar prognosen för socialnämnden på ett negativt resultat. Under sommarmånaderna har kostnader inom verksamhetsområde Vuxen ökat. Det är främst kostnader för vård av missbrukare enligt
Läs merRapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden
Rapport 1 (5) Datum Diarienummer 2017-10-05 BIN 2017/1214 Utredare Linda Vedestig 0410-73 42 78 linda.vedestig@trelleborg.se Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering
Läs merDelårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
Läs merSamhällsekonomisk utvärdering av utfallet for Enter Fredrik Hansen
Samhällsekonomisk utvärdering av utfallet for Enter 2012-2017 Fredrik Hansen fredrik.hansen@ju.se Syfte Samhällsekonomisk utvärdera samverkansverksamheten Enter Tre avgränsningar: Den samhällsekonomiska
Läs merLoke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Läs merSALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013
1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet
Läs merSOCIALA INVESTERINGAR I UPPSALA KOMMUN. Lina Wahlström, utvecklingsledare sociala investeringar
SOCIALA INVESTERINGAR I UPPSALA KOMMUN Lina Wahlström, utvecklingsledare sociala investeringar Vad handlar det om? Perspektivskifte: samhällets insatser för personer i behov av stöd bör ses som en investering,
Läs merResultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel
Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via
Läs merVerksamhet i egen regi HVB/Stödboende/Utsluss på Nygatan 63 I våra beräkningar har vi kommit fram till
Utifrån tidigare förslag om avveckling av HVB Sesam samt Stödboende EKB Via vill vi föra fram ytterligare ett kostnadsreduceringsförslag för avdelning ensamkommande barn Vårt förslag på en verksamhet under
Läs merRiktlinjer för sociala investeringar
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för sociala investeringar Örebro kommun 2016-09-13 Ks 954/2016 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR SOCIALA INVESTERINGAR PROGRAM Uttrycker värdegrund
Läs merPARTNERSKAPSSATSNING I FYRBODAL SOCIALA INVESTERINGSMEDEL SPÅR 2. Projektmöte
PARTNERSKAPSSATSNING I FYRBODAL SOCIALA INVESTERINGSMEDEL SPÅR 2 Projektmöte 2018-05-09 AGENDA Punkt Innehåll Ansvarig 1 Mötet öppnas Projektledare 2 Närvarande Projektledare 3 Genomgång av åtgärdslista
Läs merSamhällsekonomiska analyser av tidiga insatser
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser Elin Vimefall Örebro Universitet 2017-11-08 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.
Läs mer2017 Klart Avstämt med FC i berörd organisation
Åtgärd Effekt helår Konsekvens Status: Vad har gjorts? Vad återstår? Uppnådd effekt per rapportda tum 180831 Prognos Kommentar till uppnådd effekt och om effekt 2018 planerad effekt 2018 kommer att kunna
Läs merEmmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING
Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut
Läs merTrygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.
I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merBokslut 2018 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING
Bokslut 2018 GYMNASIESKOLA OCH VUXENUTBILDNING Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Driftredovisning... 3 1.2 Årets händelser... 3 1.3 Mål och måluppfyllelse... 3 Eleverna kunskaper utvecklas genom
Läs merBilaga till ekonomisk månadsrapport för Socialnämnden, mars 2019
Sid 1 (5) 2019-04-16 Dnr 19SON85 Tjänsteskrivelse Handläggare Rolf Hammar Tfn 026-17 93 05 rolf.hammar@gavle.se Socialnämnden Bilaga till ekonomisk månadsrapport för Socialnämnden, mars 2019 Allmänt om
Läs merCoachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503
Läs merSYV-nätverket GR
SYV-nätverket GR 170922 Innehåll. Vad är Plug In 2.0? Kända erfarenheter, lärdomar och resultat Kommande erfarenheter, lärdomar och resultat Kommande spridningsaktiviteter Följdprojekt Studieresultat efter
Läs merProjekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2012-03-30 Anders Nilfjord Sidan 1 av 2 Ekonomichef Dnr 2012/18 BUN. Barn- och ungdomsnämnden Budget 2013 inklusive verksamhetsplan Förslag
Läs merMånadsrapport augusti 2016
Månadsrapport augusti 216 Dnr 216/354-Ks Befolkning Befolkningsökningen ökar. Till och med juli är ökningen drygt 1 personer. Invandringsöverskottet är fortsatt största ökningsfaktorn. Arbetsmarknad Antalet
Läs merPlan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan
Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen
Läs merLokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera
Läs merFörslag till ny investeringsmodell. För förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen
Förslag till ny investeringsmodell För förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen Ny investeringsmodell Uppdrag från ekonomiutskottet Baserad på antagande om överskottskrav ge förslag på investeringsmodell.
Läs merMånadsrapport. Utgåva: Månadsrapport. Rapportperiod: Organisation: Barn och skolnämnd
Månadsrapport Utgåva: Månadsrapport Rapportperiod: 2019-02-28 Organisation: Barn och skolnämnd Könsfördelning År: 2019 2 God ekonomisk hushållning År: 2019 Nyckeltal Kön Målvärde 2019 Prognos Helår 2019
Läs merFOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009.
Härryda kommun FOTBOLLSLAGET Socioekonomisk minirapport från Härryda kommun 2009. Varför startade fotbollslaget? Sommar 2007 Många nationaliteter Öppna dörrar alla välkomna Våren 2008 Plan för vandalisering
Läs merÅpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL
Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12 Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Välfärdsstatens värden (NOU 2014:12) Människovärde Solidaritet
Läs merDelårsrapport 2019 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2019 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Innehållsförteckning 1 Delårsrapport 2019... 3 1.1 Driftredovisning... 3 1.2 Sammanfattning... 3 1.3 Perioden - Analys ekonomi/verksamhet... 3 1.4 Helårsprognos...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Introduktionsprogrammen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Uppföljning av prioriterade... 3 2.1 Utveckling och lärande / Kunskaper/Kunskaper... 3 2.1.1 Inget
Läs merKartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2015-10-27 I den här kartläggningen
Läs merAngående asylsökande ensamkommande barn över 18 år
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eikman Johan Datum 2017-08-21 Diarienummer SCN-2017-0339 Socialnämnden Angående asylsökande ensamkommande barn över 18 år Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta
Läs merKänslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad
Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merSamhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk
Läs merMånadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Individ- och familjenämnd Nov 2016
Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet Individ- och familjenämnd Nov 2016 Driftsredovisning... 4 Driftsredovisning per område/förvaltning... 5 Investeringsredovisning... 7 Avtalstrohet... 7 Hälsotal
Läs merFörstärkt familjehemsvård. Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter
Förstärkt familjehemsvård Ansvar och roller när socialnämnden anlitar privata konsulentverksamheter Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs mer