Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden

Transkript

1 Rapport 1 (5) Datum Diarienummer BIN 2017/1214 Utredare Linda Vedestig linda.vedestig@trelleborg.se Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden Bakgrund Den 13 maj 2017 gjorde en enhetschef inom arbetsmarknadsförvaltningen ett uttalande i Trelleborgs Allehanda där hen uttryckte att det är en myt att man måste ha en gymnasieutbildning för att få ett arbete, och vidare att det finns massvis av jobb utan sådana krav. Att en chef i Trelleborgs kommun uttalar sig om utbildning på ett sätt som går tvärtemot vad omfattande studier på området visar, riskerar att få allvarliga konsekvenser för kommuninvånarna, både vad gäller långsiktig anställningsbarhet, etablering och utvecklingsbarhet på arbetsmarknaden. Om detta vilseledande uttalande står oemotsagt, med risk för att det blir en vedertagen sanning, riskerar det att få allvarliga konsekvenser även för kommunen i stort ur ett hållbarhetsperspektiv. Mot bakgrund av detta anser bildningsnämnden det angeläget att belysa gymnasieutbildningens betydelse för långsiktig anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden, genom avstamp i forskning på området. En avslutad gymnasieutbildning nyckeln Utbildningsnivån i Sverige har ökat de senaste 25 åren. Andelen som högst genomfört grundskoleutbildning har minskat från en tredjedel till att omfatta 12 procent av befolkningen mellan 1990 och Den vanligaste utbildningsnivån är gymnasieutbildning men det finns skillnader mellan könen. Fler kvinnor vidareutbildar sig på högskola eller universitet, vilket har medfört att kvinnor med högst grundskole- eller gymnasieutbildning har minskat. Utbildningsnivån för män har också stigit från att ha omfattat 34 procent 1990 till 14 procent 2015 (SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla, s ). Trelleborg1000, v 1.0, Bildningsförvaltningen Postadress: Box 79, Trelleborg Telefon: Besöksadress: Johan Kocksgatan 4 Fax: E-post: bildningsforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

2 2 (5) Något som är tydligt i de forskningsstudier som genomförts, samt den statistik som finns tillgänglig via SCB är att arbetslösheten i stor grad är kopplad till utbildningsnivån. Vissa grupper av unga har större svårigheter att etablera sig i arbetslivet. Det gäller främst unga med funktionsnedsättningar, unga med utländsk bakgrund och unga utan genomförd gymnasieutbildning. Störst risk för arbetslöshet löper de med endast förgymnasial utbildning. Långtidsarbetslösheten är också betydligt mer omfattande för de med ofullständig gymnasieutbildning (SOU 2016:77, En gymnasieskola för alla, s 228). Tydliga konsekvenser av ej påbörjade eller fullföljda gymnasiestudier Skolverket genomförde 2014 en rapport om ungas etablering efter gymnasieskolan (Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie). Ungdomarna i studien har gått ut gymnasiet 2006/2007, 2008/2009, 2010/2011. Resultaten visade att en avgörande faktor för långsiktig anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden var att ha genomfört gymnasieutbildning. Bland ungdomar som gått högst årskurs 1 eller 2 är andelen etablerade på arbetsmarknaden omkring hälften så stor jämfört med övriga grupper ett år efter att deras jämnåriga gått ut gymnasieskolan. Resultaten visar att ju kortare tid en ungdom går i gymnasieskolan, desto större blir alltså risken att hamna utanför både arbete och vidare studier (Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie, s 7). Etablering på arbetsmarknaden faktorer som påverkar Forskning visar att det finns flera riskfaktorer för att unga ska få en sämre etablering på arbetsmarknaden. Flera studier har visat på att dåliga resultat i gymnasieskolan påverkar negativt, det vill säga att inte ha påbörjat, att inte ha

3 3 (5) slutfört eller att sakna behörighet till högskolan. Vidare har brottslighet och missbruk en stor negativ påverkan. Risken att varken arbeta eller studera vidare är högre bland kvinnor än bland män i gruppen som ej påbörjat eller slutfört sina gymnasiestudier och högre bland ungdomar med utländsk bakgrund jämfört med ungdomar med svensk bakgrund. Även uppväxtmiljön påverkar risken för att inte påbörja eller slutföra gymnasiestudier, där fattigdom påverkar negativt. Studieresultaten från grundskolan och gymnasieskolan är tillsammans med brottslighet de faktorer som påverkar risken att inte arbeta eller studera mest (Unga utanför? Så har det gått på arbetsmarknaden för 90-talister utan fullföljd gymnasieutbildning, Temarapport 2017:4, s 41). (Unga utanför? Så har det gått på arbetsmarknaden för 90-talister utan fullföljd gymnasieutbildning, Temarapport 2017:4, s 42). Registerstatistik och etablering på arbetsmarknaden SCB har i sin rapport Unga utanför? Så har det gått på arbetsmarknaden för 90- talister utan fullföljd gymnasieutbildning även redovisat registerstatistik över ungdomars etablering på arbetsmarknaden utifrån ett mått som omfattar aktiviteter över ett helt kalenderår, det så kallade etableringsmåttet (s 43). Nedan redovisas de viktigaste resultaten. Etablering på arbetsmarknaden utifrån resultat i gymnasieskolan Andelen med etablerad ställning på arbetsmarknaden var lägst bland de som aldrig påbörjat en gymnasieutbildning och högst bland de som fullföljt med slutbetyg. Det var vanligare bland kvinnor att studera och vanligare bland män att vara etablerade på arbetsmarknaden.

4 4 (5) Ungdomar med slutbetyg studerade i högre utsträckning på högskolan och ungdomar utan slutbetyg men som varit inskrivna i årskurs 3 studerade i högre utsträckning i andra utbildningsformer. Andelen som varken arbetade eller studerade var högre ju lägre resultaten i gymnasieskolan var. En mycket hög andel varken arbetade eller studerade bland ungdomar som aldrig påbörjat gymnasieskolan. Etablering på arbetsmarknaden bland de som aldrig påbörjat gymnasieskolan Andelen som varken arbetade eller studerade var högre bland kvinnor. Skillnader bland kvinnor beroende på svensk eller utländsk bakgrund var små. Bland nyinvandrade män var dock en högre andel i studier jämfört med andra grupper män. Etableringen på arbetsmarknaden var sämre bland ungdomar som saknade behörighet till gymnasieskolan. Hur skolan och huvudmannen kan bidra till att ungdomar fullföljer gymnasiestudierna En avgörande faktor för ungdomars möjligheter till anställningsbarhet och etablering är om de fullföljt gymnasieskolans årskurs 3 eller inte. Ju kortare tid ungdomarna har gått i gymnasieskolan, desto större andel av dem befinner sig utanför såväl arbete som studier. Vilket understryker vikten av att på alla plan i samhället motverka att en ungdom avbryter sina gymnasiestudier, samt vikten av att med gemensam kraft motivera och stödja ungdomar att fullfölja eller återuppta sina gymnasiestudier. Genom den ändrade formuleringen i skollagen, 29 kap. 9, som började gälla från och med den 1 januari 2015 är det något som än tydligare slogs fast. Där lagstiftningen tidigare angav att kommunen skulle ha ett informationsansvar anges idag att kommunen har ett aktivitetsansvar och att detta i första hand ska främja att unga fullföljer sina gymnasiestudier. Det är viktigt att eleverna upplever att utbildningen är både meningsfull och utvecklande. Lärare som lyckas stimulera elevers lust att lära har en stor betydelse i det arbetet. Skolan har vidare ett ansvar att stärka elevernas kreativitet och nyfikenhet att lära samt att arbeta motiverande. Elevhälsans och studie- och yrkesvägledningens roll i arbete är centralt för att stärka elever som av olika anledningar har tappat studiemotivationen eller av andra skäl funderar på att bryta sina gymnasiestudier. Skolverket pekar på några faktorer som de anser är av vikt i arbetet med att bidra till att fler fullföljer sina studier: Ge elever så goda förutsättningar som möjligt att göra väl underbyggda val. En stark studie- och yrkesvägledning, både enskilt och i grupp, i grund- och gymnasieskolan bidrar till att minska risken för senare avbrott i gymnasieskolan om eleven tycker sig vara på fel program. Stärk elevernas kunskaper om arbetsmarknaden och integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Anpassa undervisning och krav på eget ansvarstagande efter elevens förmåga och förutsättningar.

5 5 (5) Tillgodose elevers behov av särskilt stöd. I skolans ansvar när det gäller särskilda stödinsatser ingår att uppmärksamma stödbehov, utreda och åtgärda dem, och följa upp och utvärdera insatserna. Uppmärksamma ogiltig frånvaro och utred de bakomliggande orsakerna samt sätt in konkreta åtgärder. Arbeta förebyggande med att skapa en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö som främjar ungdomars närvaro i skolan. Utred vad som ligger bakom önskan att avbryta studier. Samverkan mellan skolan och andra samhällsfunktioner kan vara ett bra stöd i sådana fall. Lyft fram värdet av en gymnasieutbildning och motivera eleven att fullfölja sina gymnasiestudier. Ett sådant stöd kanske speciellt kan gagna elever från hem utan studietradition. (Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie, s 45-46). Ovanstående punkter arbetar samtliga medarbetare inom bildningsförvaltningen aktivt med. Förvaltningen vill emellertid göra mer och behöver göra det i samverkan med flera andra aktörer som finns kopplade till barn och unga i kommunen. Med gemensam kraft kan vi påverka och stödja fler unga i sin motivation och i sina val. Som föreliggande rapport så tydligt visar är det flera faktorer som ligger till grund för att en ungdom beslutar sig för att inte påbörja eller fullfölja sin gymnasieutbildning och dessa faktorer kan utbildningsverksamheterna i kommunen påverka, men inte ensamt lösa. I Trelleborgs kommun är det således avgörande att alla, oberoende av vilken förvaltning, avdelning eller funktion man representerar och oavsett om man arbetar direkt med barn och unga eller arbetar med frågor som indirekt berör dem, samstämmigt signalerar gymnasieutbildningens betydelse och stödjer varje ungdom att fullfölja en sådan.