Nyttovärdering. Tieto PPS AH164, 1.2.2, Sida 1
|
|
- Mattias Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1
2 I nyttovärderingen värderas de identifierade nyttoobjekten i pengar. Det ger möjlighet att jämföra effektmålets olika nyttor och att jämföra nyttan med kostnaden för att realisera och underhålla. Nyttoobjekten kan vara penganyttor, tidsnyttor och kvalitetsnyttor. Penganyttorna, t.ex. ökade intäkter eller minskade kostnader värderas naturligt i pengar. Tidsnyttorna, tidsbesparingar, kan lätt räknas om till pengar, men den sparade tiden måste tillvaratas för att det ska uppstå nytta. Kavalitetsnyttorna är svårast att värdera. Istället för att försöka bedöma värdet på en kvalitetsnytta ges den ett värde utifrån hur stor betydelse den har relativt effektmålets penga- och tidsnyttor. Resonemanget bygger på att en rätt sammansatt värderingsgrupp tillsammans kan bestämma hur viktiga kvalitetsnyttorna är i förhållande till övriga nyttor. Detta sätt att värdera ger väl så säkra värden som om man försöker hitta riktiga siffror. Med nyttostrukturen går det att ta ställning till vilka förändringar som behövs för att ge mest värde. Om En förändring kan bidra mer eller mindre till flera olika nyttor, och flera olika förändringar kan krävas för att realisera en nytta. En enkel matris kan användas för att bedöma vilka förändringarna som är viktigast och ska genomföras. De förändrade beteendena och förmågorna identifieras utifrån intressenterna som berörs. Intressenternas behov och förväntningar i samband med förändringen ger förståelse för hur förändringen bör genomföras och vilka möjliggörare som krävs. Kostnaderna för att realisera effektmålet består av engångskostnader och löpande kostnader. Nyttorna och löpande kostnaderna beräknas som konstanta per år under hemtagningsperioden, den tid som effekten ger värde, och engångskostnaderna fördelas jämnt per år. Det är ett förenklat synsätt som oftast ger tillräckligt bra underlag för bedömning. En effektriskanalys nyanserar värderingen från en ofta alltför optimistisk kalkyl till mer realistiska värden. Nyttor och kostnader ställs samman till en nettokalkyl i business caset, ofta som en bilaga. Sida 2
3 , syfte Bedöma effektmålets värde relativt kostnaderna Värdering ger nyttornas värde uttryckt i pengar, kan jämföras tidpunkt för när olika nyttor uppnås och hur länge de består, hemtagningsperiod kostnaderna för att nå effektmålet rimlighet, hänsyn till hinder och risker samsyn på nytta och kostnader Sida 3
4 , begrepp Skapa jämförbara tal Förbättrad kvalitet värderat i pengar Nettonytta Möjlig nytta Tidsbesparingar värderade i pengar Verksamhetsförändring Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Löpande verksamhetskostnader Investeringar Projekt Kostnader Sida 4
5 Enkel värdering Princip för värdering i PPS Pengar Effektmål Nytta Kostnad Hemtagningsperiod År Nyttor och kostnader nyttor värderas som nytta per år under en hemtagningsperiod totalnyttan blir den samlade nyttan över hela hemtagningsperioden årliga kostnader summeras över hemtagningsperioden nyttor och årliga kostnader beräknas som konstanta per år engångskostnader fördelas jämnt över hemtagningsperioden Sida 5
6 , arbetsgång Utgå från identifierade nyttoobjekt 1. Beskriv förutsättningar och utgångspunkt 2. Förankra antaganden för värderingen 3. Värdera nyttoobjekten i pengar 4. Klarlägg behov av förändringar i verksamheten 5. Klarlägg behov av åtgärder, förändringsaktiviteter och projekt 6. Värdera kostnader för åtgärderna 7. Identifiera, värdera och hantera effektrisker 8. Sammanställ nyttor och kostnader i en totalkalkyl Sida 6
7 Värdering nyttoobjekt, pengar Möjliga nyttoobjekt, pengar nyttor som naturligt värderas och följs upp i pengar när de realiseras ges utfall direkt i pengar genom minskade kostnader eller ökade intäkter kan vara relativt enkla att kvantifiera, värdera och verifiera Nyttoobjekt, exempel minskad personalkostnad minskad energiförbrukning Förbättrad kvalitet värderat i pengar Tidsbesparingar värderade i pengar Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Sida 7
8 Värdering nyttoobjekt, tid Möjliga nyttoobjekt, tid nyttor som är mest naturliga att värdera och följa upp i persontid omräkningen till pengar görs vanligen på basis av genomsnittliga timkostnader tidseffekt är normalt sett lättare att kvantifiera och följa upp än kvalité Nyttoobjekt, exempel minskad hanteringstid. T Ä N K P Å Värdet av frigjord tid är helt beroende av hur den frigjorda tiden används Förbättrad kvalitet värderat i pengar Tidsbesparingar värderade i pengar Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Sida 8
9 Värdering nyttoobjekt, kvalité Möjliga nyttoobjekt, kvalité kvantifieras, värderas och följs upp i det mest naturliga kvalitetsmåttet kvalitetsmåttet omvärderas till pengar i den totala kalkylen Nyttoobjekt, exempel färre reklamationer från kund nöjdare användare.. Förbättrad kvalitet värderat i pengar Tidsbesparingar värderade i pengar Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Sida 9
10 Att värdera kvalitet De kvalitativa nyttoobjektens relativa betydelse jämfört med de nyttor som kvantifieras i pengar och persontid Hur stor betydelse har de kvalitativa aspekterna? Marginella 0-25% av total penga- och tidsnytta? Betydande 25-75% Lika viktiga % Avgörande > 100% T Ä N K P Å En rätt sammansatt värderingsgrupp kan ta ställning till betydelsen Sida 10
11 Värdering av nytta Nyttan är skillnaden mellan det eftersträvade läget och läget utan åtgärd vid den tidpunkt effektmålet skall vara uppnått Effektmål Läge med åtgärd Nuläge Kalendertid Utgångspunkt för värdering Läge utan åtgärd Exempel marknadsandel idag = 20% sjunker till 10% om tre år utan åtgärd men ökar till 30% med åtgärd = 20% som utgångspunkt för värdering Bedömd hemtagningsperiod Sida 11
12 Behov av förändring Nyttan nås genom verksamhetsförändring Effektmål Resultat Förändrade tillståndet beskrivs som förmågor i verksamheten beteenden hos de berörda V e r k s a m h e t s f ö r ä n d r i n g Uppnå förändring genom att identifiera nödvändiga förändringar i verksamheten utse ansvariga för förändringarna planera för förändringen T Ä N K P Å Förankring i verksamhetsledningen Sida 12
13 Identifiera förändringarna Ta reda på förändringsbehovet utifrån intressenterna Vilka berörs? analysera vilka intressenter som berörs och på vilket sätt Förmågor Beteenden Behov Förväntningar Hur ska de förändra? beskriv förmågor de ska ha beskriv hur de ska bete sig Vilka behov och förväntningar? ta reda på vad de behöver för att kunna förändra fråga efter deras förväntningar på förändringen T Ä N K P Å För att uppnå effekt krävs förändring ändrat beteende och nya förmågor För att underlätta förändringen krävs att behov och förväntningar tillgodoses Sida 13
14 Exempel Vilka förändringar är viktigast att genomföra? Bedöm vilka nya förmågor och beteenden som kan bidra till mest värde Förändring (förmågor och beteenden) Nyttoobjekt 1 Värde: X Nyttoobjekt, viktigast till vänster Nyttoobjekt 2 Värde: X Nyttoobjekt 3 Värde: X Nyttoobjekt 4 Värde: X Nyttoobjekt 5 Värde: X Nyttoobjekt 6 Värde: X Kostnader Förändring 1 Hög Hög Medel Hög Liten Liten Medel Ingen Förändring 2 Medel Medel Ingen Hög Liten Medel Medel Ingen Förändring 3 Liten Liten Ingen Medel Hög Liten Liten Liten Förändring 4 Hög Hög Liten Medel Ingen Hög Hög Liten Förändring 5 Ingen Ingen Medel Medel Ingen Ingen Medel Ingen Förändring 6 Hög Hög Medel Liten Ingen Ingen Medel Medel Förändring 7 Liten Medel Ingen Medel Ingen Ingen Medel Hög Engångskostnader Löpande kostnader T Ä N K P Å Motsvarande matris kan också användas för att utvärdera vilka åtgärder som är viktigast Sida 14
15 Behov av åtgärder Förändringsaktiviteter Effektmål Resultat V e r k s a m h e t s f ö r ä n d r i n g Projekt Identifiera möjliggörare för förändringen projekt med leveransobjekt förändringsaktiviteter inom verksamheten planer och ansvariga för projekt och förändringsaktiviteter Sida 15
16 Kostnadsvärdering Alla kostnader knutna till effektmålet skall värderas Kostnader för verksamhetsförändring, engångskostnader för planerade förändringar i verksamheten löpande verksamhetskostnader, tillkommande löpande kostnader investeringar i samband med förändringar projektkostnader, kostnader för framtagning av projektets resultat som inte ingår i någon annan del av kalkylen Totala kostnaden kan avvika från redovisningen beskriv tillvägagångssätt stäm av med ekonomiavdelningen Verksamhetsförändring Löpande verksamhetskostnader Investeringar Projekt T Ä N K P Å Använd etablerade metoder Tillåt osäkerhet i underlaget Sida 16
17 Värderingsmall Överslagskalkyl för nyttovärdering Kostnad Min Trolig Max Årlig kostnad Verksamhetsförändring Investeringar Total kostnad Osäkerhet Nytta Nytta Penganyttor Min Trolig Max Tid Vägt medel Pengar Osäkerhet Tidsnyttor Kvalitetsnyttor För varje post värderas min/max/troligt beräknas vägt medelvärde, (min+max+3*troligt)/5 bedöms osäkerheten, (max-min)/5, kalkyl Sida 17
18 Effektrisker Från idealkalkyl till realism, åtgärder Överoptimistisk nettonytta? Minskad nytta? Realistisk nettonytta? Riskanalys Ökad kostnad? T Ä N K P Å Var realistisk, det finns ofta många egenheter och mekanismer inom organisationen som kan förhindra att nyttan optimeras Sida 18
19 Effektrisker Exempel på risker för ett effektmål verksamhetsutvecklingen underskattas förändringsovilja, vanor organisationsstruktur organisationskultur, ledningsstil yttre beroenden missas, t.ex. till andra pågående projekt andra verksamhetsområden framtida förändringar ny teknik förändrade strategier nya verksamhetsområden organisations och personalförändringar projekten tar längre tid Sida 19
20 Analys av effektrisker Hög påverkan, H mycket svårt att nå målet allvarligt hinder H LH MH HH Medel påverkan, M skapar svårighet M LM MM HM Låg påverkan, L skapar störningar skapar irritation L LL ML HL L M H Sannolikhet att händelsen inträffar T Ä N K P Å Bedömningen ger underlag för prioritering av risker inför beslut om åtgärder Risklista Sida 20
21 , avgränsning Tag ställning till behov av kompletterande värdering Inflation Räntor Nuvärdesanalys Denna färdighet innehåller inte några anvisningar för hur en avkastning skall hanteras över tiden kan nyttjas för värderingar som omfattar längre perioder, värderingsgruppen bör då ta ställning till kompletterande beräkningssätt T Ä N K P Å Ju längre tid nyttovärderingen omfattar desto osäkrare blir förutsättningarna Sida 21
22 Kostnad och nytta över tiden Nytta Bedöma Hantera Realisera Förbereda Genomföra Avveckla BP1 BP2 BP3 4 BP5 BP6 BP5 BP6 BP7 BP8 Kostnad Effektmål H e m t a g n i n g s p e r i o d Kvalité Tid Pengar Verksamhetsförändring Löpande verksamhetskostnader Investeringar Projekt Sida 22
23 Sammanställning, presentation <Effektmål>, <Nnnn Nnnn>, <Utgåva> Exempel, nyttovärdering kalkyl Nytta Kostnad Hemtagningsperiod (antal år): 3 Nytta Kostnad Kvalité Verksamhetsförändring Arbetstid Löpande verksamhetskostnader Pengar Investeringar Projekt Osäkerhet 16% Osäkerhet 11% Nettonytta Nettonytta per år 1 852, kalkyl Business case Sida 23
24 Arbetsmöte - värdera nyttorna Värderingsgruppen enas om effektmålets värde, kostnader och risker D A G O R D N I N G 1. Förankra nyttostrukturen 2. Värdera nyttorna baserat på antaganden och förutsättningar 3. Bedöm kostnader för projekt, förändringsaktiviteter, investeringar och löpande underhåll 4. Sammanställ nyttor, kostnader och beräkna nettonyttan 5. Identifiera risker och korrigera kalkylen N Ä R Andra arbetsmötet i nyttovärderingen när en värderingsgrupp används R E S U L T A T Nyttorna värderade i pengar Bedömda kostnader Riskbilden identifierad Nettokalkyl T Ä N K P Å Dokumentera de antaganden som görs Ta enkla nyttor först och fokusera på de viktigaste Om osäkerheten är stor så använd försiktighetsprincipen Sida 24
25 , checklista Är gruppen rätt sammansatt för att kunna värdera nyttorna? Har nödvändig tid avsatts? Har tillgänglig underlag använts? Är berörda intressenter i förändringen identifierade? Är det tydligt vilka framtida förmågor och beteenden som krävs? Är intressenternas behov och förväntningar kända? Är förändringsaktiviteterna i verksamheten identifierade? Är de viktigaste förändringarna prioriterade? Är förändringarna förankrade i ledningen? Är det klart vilka möjliggörare som behövs för förändringen? Har risker för effektmålet hanterats? Fokuserar riskerna på de mest väsentliga nyttorna? Är nyttovärderingens resultat realistiskt? Behöver hänsyn till inflation och räntor beaktas och har det i så fall gjorts? Är kalkylen sammanställd i ett business case? Sida 25
Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1
Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men
Läs merOrganisera effektstyrning
Sida 1 Om organisera effektstyrning Beställarrollen är en komplex roll med ansvar för mycket arbete i den egna verksamheten. Det är bara i små projekt och enkla situationer beställaren helt själv kan utföra
Läs merBild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, ,
Bild (träd) för avsnittet. Sida 1 en ska övergripande tydliggöra hur projektet ska genomföras. Resultaten från projektplaneringen är projekttidsplanen, projektets resursbehovsplan och kalkyl. Resultaten
Läs merUppföljning, portfölj
Sida 1 Uppföljning, syfte En samlad bild av portföljstatus ger underlag för portföljprioritering möjlighet att optimera resursallokeringen framförhållning när det gäller framtida resursbehov tidiga varningar
Läs merÖversikt PPS - Projektledning
Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig
Läs merAffär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1
Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos
Läs merUppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1
Sida 1 Om uppföljning är den regelbundna kontrollen att vi har möjlighet att nå projektets mål. I PPS är det planen, dvs bilden av åtagandet, som gäller och inte verkligheten. Det ska tolkas så att vi
Läs merPrioritering, portfölj
Sida 1 Prioritering, syfte Prioritering ger beslut baserade på bra underlag att vi genomför de projekt och program som ger mest nytta balans i portföljen avseende typer av projekt stabilitet för beslutade
Läs merXxxx Multiprojekt, organisation
Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera
Läs merManual Fylla i verktyg för business case. Version 2.0 P
Manual Fylla i verktyg för business case Version 2.0 P-2018-18 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2018-02-02 Dnr: 2017-00723-2 ESV-nr: P-2018-18 Copyright: ESV Rapportansvarig:
Läs merProjektplan, åtagandet
Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att
Läs merStyrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1
Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen
Läs merProjektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1
Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.
Läs merNyttorealisering på 10-minuter ger
Nyttorealisering på 10 min Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om nyttorealisering: nyttorealisering:
Läs merFormulera målet, miniprojekt
Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett
Läs merRemissvar - Vägledning i Nyttorealisering
Stockholm 2011-03-05 E-delegationen S-103 33 Stockholm Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering För varje svar på en remiss finns en bakgrund hos den svarande, som tolkar remissen utifrån sina erfarenheter
Läs merVägledning 1.0. Anslutning till Mina meddelanden
Vägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden Vägledning Utvärdera, planera och starta anslutning till MM Kompletterande dokument Ramverk Dokumentstruktur >> Kompletterad med framtagen Vägledning & Förstudie
Läs merProjektLED. UPPDRAGSBESKRIVNING Projekt NAMN. Uppdragsbeskrivning. Projekt namn. Sida av totalt Causeway AB 1 av 6
UPPDRAGSBESKRIVNING Projekt NAMN Ort och Datum Ort och Datum Namn Beställare Namn Förstudieledare Causeway AB 1 av 6 Innehållsförteckning 1 Regler för en... 3 2 Bakgrund... 3 3 Valmöjligheter... 4 4 Förväntade
Läs merProjektstyrning. Tor Fridell
Projektstyrning 08-01-14 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 08-01-14
Läs merModell för portföljledning
Sida 1 Om modell för portföljledning PPS modell för portföljledning beskriver hur styrningen av en projektportfölj delas in i faserna planera och styra. Mellan planeringsfasen och styrningsfasen finns
Läs merTieto PPS AH146, 2.0.1, Xxxx Leda förändring. Sida 1
Leda förändring Sida 1 Utveckling av en organisations verksamhet mot nya mål innebär alltid att arbetssituationen för de medarbetare som ingår i verksamheten behöver förändras. För att lyckas måste de
Läs merUTEMILJÖKVALITÉER I ARBETSOMRÅDEN
30 Nyttovärdering av utemiljökvalitéer Inledning PENG (Prioritering Efter NyttoGrunder) är en etablerad metod för nyttovärdering av t.ex. organisationsförändringar, införande av nya IT-system eller fastighetsutvecklingsprojekt.
Läs merNyttorealisering Frukostseminarium Stockholm
Nyttorealisering Frukostseminarium 2017-04-10 Stockholm 1 Problembeskrivning 2009 Ökade krav på behovsdriven samverkan och utveckling över myndighetsgränser Många och kostsamma misslyckade IT-projekt När
Läs merGuide till projektmodell - ProjectBase
Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation
Läs merProjektstyrning. Tor Fridell
Projektstyrning 10-03-20 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 10-03-20
Läs merModell för projektledning
Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och
Läs merProjektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)
(1)10 (2)10 Innehållsförteckning 1 DOKUMENTSTYRNING... 4 1.1 shistorik...4 1.2 Referenser...4 1.3 avvikelse och förändringshantering i projektet...4 2 BAKGRUND OCH BESLUT OM PROJEKT... 5 2.1 Bakgrund...5
Läs merSnabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)
Läs merStyrande dokument. Göteborgs Stads riktlinje för nyttorealisering avseende digitalisering. Stadens nämnder och styrelser.
Styrande dokument Göteborgs Stads riktlinje för nyttorealisering avseende digitalisering 2Detta dokument gäller för Stadens nämnder och styrelser 3BDokumenttyp Riktlinje 4BFastställd/upprättad 2017-xx-xx
Läs merProjektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1
Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för
Läs merInformationsspridning
Sida 1 Om informationsspridning Korrekt och aktuell information skapar förutsättningar så att alla kan arbeta på ett effektivt sätt. Det bidrar även till att få medvetna och motiverade medarbetare. Projektledningens
Läs merGrunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1
Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en
Läs merVägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden
Vägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden Anna Gillquist Avdelningen för digitalisering SKL Vägledning Utvärdera, planera och starta anslutning till MM Kompletterande dokument Ramverk Dokumentstruktur
Läs merEgenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1
Sida 1 Om egenskapsgranskning en belyser projektets egenskaper. Den bygger på deltagarnas subjektiva upplevelser av projektet och kan användas som en första bedömning av projektets möjligheter och svårigheter.
Läs merBeskrivning av processen Skapa användarvänliga e- tjänster för externa och interna mottagare
1(18) 2016-06-30 Version 1.0 Skapad av Malin Tinjan, kansliavdelningen Beskrivning av processen Skapa användarvänliga e- tjänster för externa och interna mottagare Processen att Skapa användarvänliga e-tjänster
Läs merBemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1
Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter
Läs merUnikt med PENG-modellen: Värderar även mjuka och svåra nyttor Enkel Lättkommunicerad Trovärdig
R 1 Unikt med PENG-modellen: Värderar även mjuka och svåra nyttor Enkel Lättkommunicerad Trovärdig 2 Varför PENG-analysera? Hur stor är/blir nyttan? Vad består den av? Vad är viktigt att genomföra? Är
Läs merFörslag till ny investeringsmodell. För förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen
Förslag till ny investeringsmodell För förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen Ny investeringsmodell Uppdrag från ekonomiutskottet Baserad på antagande om överskottskrav ge förslag på investeringsmodell.
Läs merDe 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015
De 77 frågorna för systematisk egendeklaration av socialt ansvarstagande enligt svensk specifikation SIS-SP 2:2015 Dokument upprättat av Staffan Söderberg, AMAP Sustainability www.amap.se 2018-03-28 SIS-SP
Läs merSlutrapport Åtkomst mobil dokumentation
1.10 Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Säker roll och behörighetsidentifikation Åtkomst mobil dokumentation Utfärdat
Läs merSäkra nyttan med förändringsarbetet!
Säkra nyttan med förändringsarbetet! E-Förvaltningsdagarna 2014 Anna Pegelow Daniel Jafari Vad är egentligen problemet? Projekt som misslyckas Det blev dyrare än vi trodde Det blev inte som vi tänkt oss
Läs merNyttorealisering Anna Pegelow, SKL
Nyttorealisering Anna Pegelow, SKL Digitalisering är en förutsättning för att klara framtidens välfärd Brist på arbetskraft Inte råd att låta bli Invånarna förväntar sig det Digitalisering är många saker
Läs merKompetensprojekt På det mänskliga planet
LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå
Läs merLadok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter
Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera
Läs merWorkshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!
Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Kjell Rodenstedt, CMPG Workshop upplägg Introduktion 15:30-16:00 (denna lokal) Gruppövning 16:00-16:40 (Arkaden) 100 deltagare, 10 grupper,
Läs merWBS - arbetsstruktur
1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,
Läs merLadok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen
Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3
Läs merGör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...
Läs merProjectbase Projektplan
Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning som lyfter fram det viktigaste i projektplanen. Maximalt en sida som skrivs när planen är klar och skall
Läs merEffektrealisering på SJ
Effektrealisering på SJ Varför, vad och hur Anturadagen 2011-11-30 Pär Helgesson Vad är effekter? Ekonomistyrningsverkets definition: En förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och
Läs merBild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.
Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se
Läs merFramtidens gymnasium i Tyresö. Projektdirektiv
Bo Renman Sida: 1 (5) Framtidens gymnasium i Tyresö Projektdirektiv Bo Renman Sida:
Läs merProcessbeskrivning Projektstyrning
ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen
Läs merGuide till samhällsekonomisk analys
Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning och innehåll Syftet med den
Läs merRiktlinje för Intern kontroll
Riktlinje för Intern kontroll Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-01-29 Datum för revidering: 2019-03-29 Ansvarig för revidering: Ekonomiavdelningen Diarienr.: Publicering - extern: www.nybro.se/politik-kommun/
Läs merProjektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten
Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4
Läs merRegel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt
Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-18 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Avdelningen för verksamhetssupport FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37
Läs merLee Iacocca. (berömd Chryslerchef)
Lee Iacocca (berömd Chryslerchef) De kan komma in på mitt rum och säga: Får vi bara 25 miljoner dollar så ska vi se till att alla våra datorer kan prata med varandra. Bra, svarar jag, men vad gör det för
Läs merGYMNASIECASET 2018 Uppgifter och lösningsförslag
GYMNASIECASET 2018 Uppgifter och lösningsförslag Följande lösningar är endast förslag på hur man skulle kunna lösa uppgifterna. Precis som i andra case finns olika sätt att komma fram till ett bra svar.
Läs merUtkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. För synpunkter
Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering För synpunkter Uppdrag och process för fastställande av utgångspunkter Syfte med expertgruppen Syftet med expertgruppen är att statliga
Läs merRänteberäkning vid reglering av monopolverksamhet
1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar
Läs merStyrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning
Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning Antaget av: Kommunfullmäktige den 2018-09 xx Antaget av: Kommunstyrelsen den 2018-08 - xx Datum för revidering: 2022-11-29 Ansvarig för revidering:
Läs merRiskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet
Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3
Läs merInspel till dagens diskussioner
Intro till Agil Projektledning CMB 11 juni 2018 Mats Nyman Wenell Management AB Inspel till dagens diskussioner Historik och bakgrund Agila manifestet och de agila principerna SCRUM Kort om SAFe Wenell
Läs merRiktlinjer för intern kontroll
ÅLANDS OMSORGSFÖRBUND k.f. Riktlinjer för intern kontroll för Ålands omsorgsförbund k.f. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Riktlinjer för intern kontroll i Ålands omsorgsförbund k.f.... 1 1.1. Vad är intern kontroll?...
Läs merBedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:
ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på
Läs merVerksamhetsplanering
Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering 1/1 1/3 1/5 1/7 1/9 1/11 VO-planering Respektive VO VO-plan Prel. Budget Konsoliderad DSF-planering Danssporten vill Styrande dokument Verksamhetsinriktning Ekonomiansvarig
Läs merRisk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet
Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren
Läs merProposition Ekonomisk ram för år 2018
Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna
Läs merHur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad
Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET GABRIELLA WESTHEIM, MALMÖ STAD Utveckling av RSA-arbete
Läs merVälkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?
Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.
Läs merUtredning alternativ till Broby-Berga skolorna. Upprättad:
Utredning alternativ till Broby-Berga skolorna Upprättad: 2017-03-01 Upprättat av: Erika Johansson, projektledare Granskad av: Stefan Karlsson, projektchef Innehåll 1 Bakgrund... 1 2 Referenser... 1 3
Läs merRiktlinje för organisation och finansiering av projekt
Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...
Läs merPolitiskt program för Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde?
Politiskt program för Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde? UPPDRAGSBESKRIVNING 2017-05-24 ARBETSMATERIAL VERSION 1.1 HELEN SMITH ANNA-KARIN FOLGER Innehåll Bakgrund...3 Effektmål...3 Projektmål
Läs merHotellmarknadens konjunkturbarometer April Fortsatt stark hotellkonjunktur
Hotellmarknadens konjunkturbarometer April 19 Fortsatt stark hotellkonjunktur 1 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Hotellföretagen förväntningar på efterfrågan / 4 Förväntningarna fortsatta positiva / 4 Hotellföretagen
Läs merHotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur
Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti 19 Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur 1 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Hotellföretagens förväntningar på efterfrågan / 4 De positiva förväntningarna
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merProjektdirektiv Budgetverktyg
Diarienr: Y 2017/3 Budgetverktyg Direktivet är en överenskommelse mellan projektägare/beställare Peter Tellberg/Anna Lindholm och projektledare om förutsättningarna för förberedelsearbetet Filnamn: Budgetverktyg
Läs merDokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK
Läs merMedarbetarenkät Oktober Hälso o Sjukvårdsförvaltningen
Medarbetarenkät Oktober 2013 Hälso o Sjukvårdsförvaltningen Organisationsutveckling med medarbetarundersökningar FÖRÄNDRINGSARBETE Grupputveckling Coachning ÅTERKOPPLING Diskussion Lokala handlingsplaner
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merFramgångsfaktorer och hinder vid tillämpning av Nyttorealisering
Framgångsfaktorer och hinder vid tillämpning av Nyttorealisering Erfarenheter från verkligheten Offentliga rummet Malmö - 2016 Catharina Wannebo, Lantmäteriet Göran Dahl, Migrationsverket Daniel Jafari,
Läs merNYGAMLA METODER FÖR KONSEKVENSBEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIV. Mårten Karlsson, TYRÉNS 2016
NYGAMLA METODER FÖR KONSEKVENSBEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIV Mårten Karlsson, 2017-09-18 DENNA PRESENTATION MKB-metodik konsekvenser, samlad bedömning & alternativ Dagens praxis Hur skulle man
Läs merSå här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart
2012-09-25 Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart Leif Lindberg Teknisk chef Norrköpings Kommun 3 steg innan genomförande 1.Politiska beslut 2.Planprocessen 3.Budget & riskhantering
Läs merRegion Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,
Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,
Läs merReglemente Innehåll Fastställt av: Fastställt datum: Dokumentet gäller till och med: Dokumentet gäller för: Dokumentansvarig: Diarienummer:
Reglemente Innehåll 1 Syfte...3 2-6 Ansvarsfördelning...4 2 Kommunstyrelsen...4 3 Nämnderna...4 4 Förvaltningschef/VD...5 5 Verksamhetsansvariga...5 6 Medarbetare...6 Bilaga 1...7 1 Styrning och internkontroll...7
Läs merDMC. Nyttorealisering. Digitaliseringsdagen Skövde. Daniel Jafaris Consulting & Services
Nyttorealisering Digitaliseringsdagen 2018-09-27 Skövde DMC Problembeskrivning 2009 Ökade krav på behovsdriven samverkan och utveckling över myndighetsgränser Många och kostsamma misslyckade IT-projekt
Läs merEkonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system
1 (6) Ekonomiavdelningen Bilaga 2 Karolina Pihlblad Utgåva 2.0 Projekt nr: 4965524 2018-09-17 Dnr SU FV-2.2.2-0397-18 Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa
Läs merResursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1
Sida 1 , syfte Att balansera kalkylerat behov av resurser mot tillgång på resurser över tiden belägga projektets resurser optimalt minimera flaskhalsar och/eller obelagda resurser Under förberedelsefasen
Läs merHJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD
HJÄLPREDOR STYRANDE DOKUMENT FRIIS KVALITETSKOD För att underlätta arbetet med övergången till FRIIs uppdaterade Kvalitetskod som antogs av årsmötet i maj 2013 har FRII tagit fram hjälpredor avseende några
Läs mer1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3
2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3
Läs merProjektgenomförande forts. Tobias Svensson E.ON ES AB Lennart Perborg COWI AB
Projektgenomförande forts. Tobias Svensson E.ON ES AB Lennart Perborg COWI AB Agenda Intressentanalys Riskanalys Tidsplanering Kostnadskalkylering Sommarstugan LEP 2011-08-28 2 Intressentanalys Syfte?
Läs merPROJEKT DOKUMENT-ID VERSION
Styrande måldokument Plan PROJEKTiL Sida 1 (9) [Titel] Sida 2 (9) Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2 Mål och Verksamhetsnytta... 4 2.1
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merProjektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1
Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar
Läs merGranskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun
Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
Läs merRiktlinje för sociala investeringar
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Opard Ylva Datum 2015-10-27 Diarienummer KSN-2015-1831 Kommunstyrelsen Riktlinje för sociala investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Läs merATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA
ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER 2012-05-08 martin.grander@mah.se HUR VET DU ATT DU HAR LYCKATS MED DITT PROJEKT? Hur kan du kontinuerligt arbeta för att mäta framgång när det gäller
Läs merProjektdirektiv. SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete
Diarienr: Elisabeth Strandhagen Utgåva:7 Projektdirektiv SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete Direktivet är en överenskommelse mellan projektägare/beställare SND 2.0-konsortiet genom Max
Läs merHJÄLPREDOR FÖR ATT SKAPA STYRANDE DOKUMENT
HJÄLPREDOR FÖR ATT SKAPA STYRANDE DOKUMENT För att underlätta arbetet med FRIIs Kvalitetskod har FRII tagit fram ett antal hjälpredor avseende några av de styrande dokument som koden ställer krav på. Hjälpredorna
Läs mer