Nyttovärdering. Tieto PPS AH164, 1.2.2, Sida 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyttovärdering. Tieto PPS AH164, 1.2.2, Sida 1"

Transkript

1 Sida 1

2 I nyttovärderingen värderas de identifierade nyttoobjekten i pengar. Det ger möjlighet att jämföra effektmålets olika nyttor och att jämföra nyttan med kostnaden för att realisera och underhålla. Nyttoobjekten kan vara penganyttor, tidsnyttor och kvalitetsnyttor. Penganyttorna, t.ex. ökade intäkter eller minskade kostnader värderas naturligt i pengar. Tidsnyttorna, tidsbesparingar, kan lätt räknas om till pengar, men den sparade tiden måste tillvaratas för att det ska uppstå nytta. Kavalitetsnyttorna är svårast att värdera. Istället för att försöka bedöma värdet på en kvalitetsnytta ges den ett värde utifrån hur stor betydelse den har relativt effektmålets penga- och tidsnyttor. Resonemanget bygger på att en rätt sammansatt värderingsgrupp tillsammans kan bestämma hur viktiga kvalitetsnyttorna är i förhållande till övriga nyttor. Detta sätt att värdera ger väl så säkra värden som om man försöker hitta riktiga siffror. Med nyttostrukturen går det att ta ställning till vilka förändringar som behövs för att ge mest värde. Om En förändring kan bidra mer eller mindre till flera olika nyttor, och flera olika förändringar kan krävas för att realisera en nytta. En enkel matris kan användas för att bedöma vilka förändringarna som är viktigast och ska genomföras. De förändrade beteendena och förmågorna identifieras utifrån intressenterna som berörs. Intressenternas behov och förväntningar i samband med förändringen ger förståelse för hur förändringen bör genomföras och vilka möjliggörare som krävs. Kostnaderna för att realisera effektmålet består av engångskostnader och löpande kostnader. Nyttorna och löpande kostnaderna beräknas som konstanta per år under hemtagningsperioden, den tid som effekten ger värde, och engångskostnaderna fördelas jämnt per år. Det är ett förenklat synsätt som oftast ger tillräckligt bra underlag för bedömning. En effektriskanalys nyanserar värderingen från en ofta alltför optimistisk kalkyl till mer realistiska värden. Nyttor och kostnader ställs samman till en nettokalkyl i business caset, ofta som en bilaga. Sida 2

3 , syfte Bedöma effektmålets värde relativt kostnaderna Värdering ger nyttornas värde uttryckt i pengar, kan jämföras tidpunkt för när olika nyttor uppnås och hur länge de består, hemtagningsperiod kostnaderna för att nå effektmålet rimlighet, hänsyn till hinder och risker samsyn på nytta och kostnader Sida 3

4 , begrepp Skapa jämförbara tal Förbättrad kvalitet värderat i pengar Nettonytta Möjlig nytta Tidsbesparingar värderade i pengar Verksamhetsförändring Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Löpande verksamhetskostnader Investeringar Projekt Kostnader Sida 4

5 Enkel värdering Princip för värdering i PPS Pengar Effektmål Nytta Kostnad Hemtagningsperiod År Nyttor och kostnader nyttor värderas som nytta per år under en hemtagningsperiod totalnyttan blir den samlade nyttan över hela hemtagningsperioden årliga kostnader summeras över hemtagningsperioden nyttor och årliga kostnader beräknas som konstanta per år engångskostnader fördelas jämnt över hemtagningsperioden Sida 5

6 , arbetsgång Utgå från identifierade nyttoobjekt 1. Beskriv förutsättningar och utgångspunkt 2. Förankra antaganden för värderingen 3. Värdera nyttoobjekten i pengar 4. Klarlägg behov av förändringar i verksamheten 5. Klarlägg behov av åtgärder, förändringsaktiviteter och projekt 6. Värdera kostnader för åtgärderna 7. Identifiera, värdera och hantera effektrisker 8. Sammanställ nyttor och kostnader i en totalkalkyl Sida 6

7 Värdering nyttoobjekt, pengar Möjliga nyttoobjekt, pengar nyttor som naturligt värderas och följs upp i pengar när de realiseras ges utfall direkt i pengar genom minskade kostnader eller ökade intäkter kan vara relativt enkla att kvantifiera, värdera och verifiera Nyttoobjekt, exempel minskad personalkostnad minskad energiförbrukning Förbättrad kvalitet värderat i pengar Tidsbesparingar värderade i pengar Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Sida 7

8 Värdering nyttoobjekt, tid Möjliga nyttoobjekt, tid nyttor som är mest naturliga att värdera och följa upp i persontid omräkningen till pengar görs vanligen på basis av genomsnittliga timkostnader tidseffekt är normalt sett lättare att kvantifiera och följa upp än kvalité Nyttoobjekt, exempel minskad hanteringstid. T Ä N K P Å Värdet av frigjord tid är helt beroende av hur den frigjorda tiden används Förbättrad kvalitet värderat i pengar Tidsbesparingar värderade i pengar Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Sida 8

9 Värdering nyttoobjekt, kvalité Möjliga nyttoobjekt, kvalité kvantifieras, värderas och följs upp i det mest naturliga kvalitetsmåttet kvalitetsmåttet omvärderas till pengar i den totala kalkylen Nyttoobjekt, exempel färre reklamationer från kund nöjdare användare.. Förbättrad kvalitet värderat i pengar Tidsbesparingar värderade i pengar Ökade intäkter och minskade kostnader värderade i pengar Sida 9

10 Att värdera kvalitet De kvalitativa nyttoobjektens relativa betydelse jämfört med de nyttor som kvantifieras i pengar och persontid Hur stor betydelse har de kvalitativa aspekterna? Marginella 0-25% av total penga- och tidsnytta? Betydande 25-75% Lika viktiga % Avgörande > 100% T Ä N K P Å En rätt sammansatt värderingsgrupp kan ta ställning till betydelsen Sida 10

11 Värdering av nytta Nyttan är skillnaden mellan det eftersträvade läget och läget utan åtgärd vid den tidpunkt effektmålet skall vara uppnått Effektmål Läge med åtgärd Nuläge Kalendertid Utgångspunkt för värdering Läge utan åtgärd Exempel marknadsandel idag = 20% sjunker till 10% om tre år utan åtgärd men ökar till 30% med åtgärd = 20% som utgångspunkt för värdering Bedömd hemtagningsperiod Sida 11

12 Behov av förändring Nyttan nås genom verksamhetsförändring Effektmål Resultat Förändrade tillståndet beskrivs som förmågor i verksamheten beteenden hos de berörda V e r k s a m h e t s f ö r ä n d r i n g Uppnå förändring genom att identifiera nödvändiga förändringar i verksamheten utse ansvariga för förändringarna planera för förändringen T Ä N K P Å Förankring i verksamhetsledningen Sida 12

13 Identifiera förändringarna Ta reda på förändringsbehovet utifrån intressenterna Vilka berörs? analysera vilka intressenter som berörs och på vilket sätt Förmågor Beteenden Behov Förväntningar Hur ska de förändra? beskriv förmågor de ska ha beskriv hur de ska bete sig Vilka behov och förväntningar? ta reda på vad de behöver för att kunna förändra fråga efter deras förväntningar på förändringen T Ä N K P Å För att uppnå effekt krävs förändring ändrat beteende och nya förmågor För att underlätta förändringen krävs att behov och förväntningar tillgodoses Sida 13

14 Exempel Vilka förändringar är viktigast att genomföra? Bedöm vilka nya förmågor och beteenden som kan bidra till mest värde Förändring (förmågor och beteenden) Nyttoobjekt 1 Värde: X Nyttoobjekt, viktigast till vänster Nyttoobjekt 2 Värde: X Nyttoobjekt 3 Värde: X Nyttoobjekt 4 Värde: X Nyttoobjekt 5 Värde: X Nyttoobjekt 6 Värde: X Kostnader Förändring 1 Hög Hög Medel Hög Liten Liten Medel Ingen Förändring 2 Medel Medel Ingen Hög Liten Medel Medel Ingen Förändring 3 Liten Liten Ingen Medel Hög Liten Liten Liten Förändring 4 Hög Hög Liten Medel Ingen Hög Hög Liten Förändring 5 Ingen Ingen Medel Medel Ingen Ingen Medel Ingen Förändring 6 Hög Hög Medel Liten Ingen Ingen Medel Medel Förändring 7 Liten Medel Ingen Medel Ingen Ingen Medel Hög Engångskostnader Löpande kostnader T Ä N K P Å Motsvarande matris kan också användas för att utvärdera vilka åtgärder som är viktigast Sida 14

15 Behov av åtgärder Förändringsaktiviteter Effektmål Resultat V e r k s a m h e t s f ö r ä n d r i n g Projekt Identifiera möjliggörare för förändringen projekt med leveransobjekt förändringsaktiviteter inom verksamheten planer och ansvariga för projekt och förändringsaktiviteter Sida 15

16 Kostnadsvärdering Alla kostnader knutna till effektmålet skall värderas Kostnader för verksamhetsförändring, engångskostnader för planerade förändringar i verksamheten löpande verksamhetskostnader, tillkommande löpande kostnader investeringar i samband med förändringar projektkostnader, kostnader för framtagning av projektets resultat som inte ingår i någon annan del av kalkylen Totala kostnaden kan avvika från redovisningen beskriv tillvägagångssätt stäm av med ekonomiavdelningen Verksamhetsförändring Löpande verksamhetskostnader Investeringar Projekt T Ä N K P Å Använd etablerade metoder Tillåt osäkerhet i underlaget Sida 16

17 Värderingsmall Överslagskalkyl för nyttovärdering Kostnad Min Trolig Max Årlig kostnad Verksamhetsförändring Investeringar Total kostnad Osäkerhet Nytta Nytta Penganyttor Min Trolig Max Tid Vägt medel Pengar Osäkerhet Tidsnyttor Kvalitetsnyttor För varje post värderas min/max/troligt beräknas vägt medelvärde, (min+max+3*troligt)/5 bedöms osäkerheten, (max-min)/5, kalkyl Sida 17

18 Effektrisker Från idealkalkyl till realism, åtgärder Överoptimistisk nettonytta? Minskad nytta? Realistisk nettonytta? Riskanalys Ökad kostnad? T Ä N K P Å Var realistisk, det finns ofta många egenheter och mekanismer inom organisationen som kan förhindra att nyttan optimeras Sida 18

19 Effektrisker Exempel på risker för ett effektmål verksamhetsutvecklingen underskattas förändringsovilja, vanor organisationsstruktur organisationskultur, ledningsstil yttre beroenden missas, t.ex. till andra pågående projekt andra verksamhetsområden framtida förändringar ny teknik förändrade strategier nya verksamhetsområden organisations och personalförändringar projekten tar längre tid Sida 19

20 Analys av effektrisker Hög påverkan, H mycket svårt att nå målet allvarligt hinder H LH MH HH Medel påverkan, M skapar svårighet M LM MM HM Låg påverkan, L skapar störningar skapar irritation L LL ML HL L M H Sannolikhet att händelsen inträffar T Ä N K P Å Bedömningen ger underlag för prioritering av risker inför beslut om åtgärder Risklista Sida 20

21 , avgränsning Tag ställning till behov av kompletterande värdering Inflation Räntor Nuvärdesanalys Denna färdighet innehåller inte några anvisningar för hur en avkastning skall hanteras över tiden kan nyttjas för värderingar som omfattar längre perioder, värderingsgruppen bör då ta ställning till kompletterande beräkningssätt T Ä N K P Å Ju längre tid nyttovärderingen omfattar desto osäkrare blir förutsättningarna Sida 21

22 Kostnad och nytta över tiden Nytta Bedöma Hantera Realisera Förbereda Genomföra Avveckla BP1 BP2 BP3 4 BP5 BP6 BP5 BP6 BP7 BP8 Kostnad Effektmål H e m t a g n i n g s p e r i o d Kvalité Tid Pengar Verksamhetsförändring Löpande verksamhetskostnader Investeringar Projekt Sida 22

23 Sammanställning, presentation <Effektmål>, <Nnnn Nnnn>, <Utgåva> Exempel, nyttovärdering kalkyl Nytta Kostnad Hemtagningsperiod (antal år): 3 Nytta Kostnad Kvalité Verksamhetsförändring Arbetstid Löpande verksamhetskostnader Pengar Investeringar Projekt Osäkerhet 16% Osäkerhet 11% Nettonytta Nettonytta per år 1 852, kalkyl Business case Sida 23

24 Arbetsmöte - värdera nyttorna Värderingsgruppen enas om effektmålets värde, kostnader och risker D A G O R D N I N G 1. Förankra nyttostrukturen 2. Värdera nyttorna baserat på antaganden och förutsättningar 3. Bedöm kostnader för projekt, förändringsaktiviteter, investeringar och löpande underhåll 4. Sammanställ nyttor, kostnader och beräkna nettonyttan 5. Identifiera risker och korrigera kalkylen N Ä R Andra arbetsmötet i nyttovärderingen när en värderingsgrupp används R E S U L T A T Nyttorna värderade i pengar Bedömda kostnader Riskbilden identifierad Nettokalkyl T Ä N K P Å Dokumentera de antaganden som görs Ta enkla nyttor först och fokusera på de viktigaste Om osäkerheten är stor så använd försiktighetsprincipen Sida 24

25 , checklista Är gruppen rätt sammansatt för att kunna värdera nyttorna? Har nödvändig tid avsatts? Har tillgänglig underlag använts? Är berörda intressenter i förändringen identifierade? Är det tydligt vilka framtida förmågor och beteenden som krävs? Är intressenternas behov och förväntningar kända? Är förändringsaktiviteterna i verksamheten identifierade? Är de viktigaste förändringarna prioriterade? Är förändringarna förankrade i ledningen? Är det klart vilka möjliggörare som behövs för förändringen? Har risker för effektmålet hanterats? Fokuserar riskerna på de mest väsentliga nyttorna? Är nyttovärderingens resultat realistiskt? Behöver hänsyn till inflation och räntor beaktas och har det i så fall gjorts? Är kalkylen sammanställd i ett business case? Sida 25

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1 Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men

Läs mer

Organisera effektstyrning

Organisera effektstyrning Sida 1 Om organisera effektstyrning Beställarrollen är en komplex roll med ansvar för mycket arbete i den egna verksamheten. Det är bara i små projekt och enkla situationer beställaren helt själv kan utföra

Läs mer

Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, ,

Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, , Bild (träd) för avsnittet. Sida 1 en ska övergripande tydliggöra hur projektet ska genomföras. Resultaten från projektplaneringen är projekttidsplanen, projektets resursbehovsplan och kalkyl. Resultaten

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Uppföljning, portfölj

Uppföljning, portfölj Sida 1 Uppföljning, syfte En samlad bild av portföljstatus ger underlag för portföljprioritering möjlighet att optimera resursallokeringen framförhållning när det gäller framtida resursbehov tidiga varningar

Läs mer

Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1

Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1 Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos

Läs mer

Projektplan, åtagandet

Projektplan, åtagandet Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att

Läs mer

Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1

Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1 Sida 1 Om uppföljning är den regelbundna kontrollen att vi har möjlighet att nå projektets mål. I PPS är det planen, dvs bilden av åtagandet, som gäller och inte verkligheten. Det ska tolkas så att vi

Läs mer

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1 Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.

Läs mer

Xxxx Multiprojekt, organisation

Xxxx Multiprojekt, organisation Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera

Läs mer

Prioritering, portfölj

Prioritering, portfölj Sida 1 Prioritering, syfte Prioritering ger beslut baserade på bra underlag att vi genomför de projekt och program som ger mest nytta balans i portföljen avseende typer av projekt stabilitet för beslutade

Läs mer

Nyttorealisering på 10-minuter ger

Nyttorealisering på 10-minuter ger Nyttorealisering på 10 min Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om Nyttorealisering på 10-minuter ger kortfattade svar på följande frågor om nyttorealisering: nyttorealisering:

Läs mer

Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1

Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1 Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen

Läs mer

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering

Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering Stockholm 2011-03-05 E-delegationen S-103 33 Stockholm Remissvar - Vägledning i Nyttorealisering För varje svar på en remiss finns en bakgrund hos den svarande, som tolkar remissen utifrån sina erfarenheter

Läs mer

Formulera målet, miniprojekt

Formulera målet, miniprojekt Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett

Läs mer

Tieto PPS AH146, 2.0.1, Xxxx Leda förändring. Sida 1

Tieto PPS AH146, 2.0.1, Xxxx Leda förändring. Sida 1 Leda förändring Sida 1 Utveckling av en organisations verksamhet mot nya mål innebär alltid att arbetssituationen för de medarbetare som ingår i verksamheten behöver förändras. För att lyckas måste de

Läs mer

Modell för portföljledning

Modell för portföljledning Sida 1 Om modell för portföljledning PPS modell för portföljledning beskriver hur styrningen av en projektportfölj delas in i faserna planera och styra. Mellan planeringsfasen och styrningsfasen finns

Läs mer

UTEMILJÖKVALITÉER I ARBETSOMRÅDEN

UTEMILJÖKVALITÉER I ARBETSOMRÅDEN 30 Nyttovärdering av utemiljökvalitéer Inledning PENG (Prioritering Efter NyttoGrunder) är en etablerad metod för nyttovärdering av t.ex. organisationsförändringar, införande av nya IT-system eller fastighetsutvecklingsprojekt.

Läs mer

Modell för projektledning

Modell för projektledning Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och

Läs mer

Projektstyrning. Tor Fridell

Projektstyrning. Tor Fridell Projektstyrning 08-01-14 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 08-01-14

Läs mer

ProjektLED. UPPDRAGSBESKRIVNING Projekt NAMN. Uppdragsbeskrivning. Projekt namn. Sida av totalt Causeway AB 1 av 6

ProjektLED. UPPDRAGSBESKRIVNING Projekt NAMN. Uppdragsbeskrivning. Projekt namn. Sida av totalt Causeway AB 1 av 6 UPPDRAGSBESKRIVNING Projekt NAMN Ort och Datum Ort och Datum Namn Beställare Namn Förstudieledare Causeway AB 1 av 6 Innehållsförteckning 1 Regler för en... 3 2 Bakgrund... 3 3 Valmöjligheter... 4 4 Förväntade

Läs mer

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1 Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter

Läs mer

Nyttorealisering Frukostseminarium Stockholm

Nyttorealisering Frukostseminarium Stockholm Nyttorealisering Frukostseminarium 2017-04-10 Stockholm 1 Problembeskrivning 2009 Ökade krav på behovsdriven samverkan och utveckling över myndighetsgränser Många och kostsamma misslyckade IT-projekt När

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Säkra nyttan med förändringsarbetet!

Säkra nyttan med förändringsarbetet! Säkra nyttan med förändringsarbetet! E-Förvaltningsdagarna 2014 Anna Pegelow Daniel Jafari Vad är egentligen problemet? Projekt som misslyckas Det blev dyrare än vi trodde Det blev inte som vi tänkt oss

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Projektstyrning. Tor Fridell

Projektstyrning. Tor Fridell Projektstyrning 10-03-20 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 10-03-20

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Vägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden

Vägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden Vägledning 1.0 Anslutning till Mina meddelanden Anna Gillquist Avdelningen för digitalisering SKL Vägledning Utvärdera, planera och starta anslutning till MM Kompletterande dokument Ramverk Dokumentstruktur

Läs mer

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1 Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för

Läs mer

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Effektrealisering på SJ

Effektrealisering på SJ Effektrealisering på SJ Varför, vad och hur Anturadagen 2011-11-30 Pär Helgesson Vad är effekter? Ekonomistyrningsverkets definition: En förändring som inträffar som en följd av en vidtagen åtgärd och

Läs mer

Xxxx Kommunicera förändring

Xxxx Kommunicera förändring Kommunicera förändring Sida 1 Kommunicera förändring, syfte Skapa förståelse för förändringen och det bakomliggande behovet Skapa vilja till förändring T Ä N K P Å Om programarbetsformen används, så arbetar

Läs mer

WBS - arbetsstruktur

WBS - arbetsstruktur 1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. För synpunkter

Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. För synpunkter Utkast på utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering För synpunkter Uppdrag och process för fastställande av utgångspunkter Syfte med expertgruppen Syftet med expertgruppen är att statliga

Läs mer

Informationsspridning

Informationsspridning Sida 1 Om informationsspridning Korrekt och aktuell information skapar förutsättningar så att alla kan arbeta på ett effektivt sätt. Det bidrar även till att få medvetna och motiverade medarbetare. Projektledningens

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1

Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1 Sida 1 Om egenskapsgranskning en belyser projektets egenskaper. Den bygger på deltagarnas subjektiva upplevelser av projektet och kan användas som en första bedömning av projektets möjligheter och svårigheter.

Läs mer

Medarbetarenkät Oktober Hälso o Sjukvårdsförvaltningen

Medarbetarenkät Oktober Hälso o Sjukvårdsförvaltningen Medarbetarenkät Oktober 2013 Hälso o Sjukvårdsförvaltningen Organisationsutveckling med medarbetarundersökningar FÖRÄNDRINGSARBETE Grupputveckling Coachning ÅTERKOPPLING Diskussion Lokala handlingsplaner

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation

Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö. Electricity Solutions and Distribution /regulation Svenska regleringsmodellen Presentation Tromsö 1 Ny regleringsmodell från 2012 Fyraåriga regleringsperioder Ansökan om tillåten intäkt och beslut av Energimarknadsinspektionen (EI) ska ske i förväg, utvärdering

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt

Regel. Regler för investeringar och projekt. 1. Inledning. 2. Definition av investering och projekt Regel BESLUTSDATUM: 2014-03-18 BESLUT AV: Direktionen ANSVARIG AVDELNING: Avdelningen för verksamhetssupport FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103 37

Läs mer

Resursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1

Resursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1 Sida 1 , syfte Att balansera kalkylerat behov av resurser mot tillgång på resurser över tiden belägga projektets resurser optimalt minimera flaskhalsar och/eller obelagda resurser Under förberedelsefasen

Läs mer

Verksamhetsplanering

Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering 1/1 1/3 1/5 1/7 1/9 1/11 VO-planering Respektive VO VO-plan Prel. Budget Konsoliderad DSF-planering Danssporten vill Styrande dokument Verksamhetsinriktning Ekonomiansvarig

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Slutrapport Åtkomst mobil dokumentation

Slutrapport Åtkomst mobil dokumentation 1.10 Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Säker roll och behörighetsidentifikation Åtkomst mobil dokumentation Utfärdat

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Riktlinje för sociala investeringar

Riktlinje för sociala investeringar KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Opard Ylva Datum 2015-10-27 Diarienummer KSN-2015-1831 Kommunstyrelsen Riktlinje för sociala investeringar Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor!

Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Workshop: Lyckas med Governance, projektportfölj och projektkontor! Kjell Rodenstedt, CMPG Workshop upplägg Introduktion 15:30-16:00 (denna lokal) Gruppövning 16:00-16:40 (Arkaden) 100 deltagare, 10 grupper,

Läs mer

Projectbase Projektplan

Projectbase Projektplan Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning som lyfter fram det viktigaste i projektplanen. Maximalt en sida som skrivs när planen är klar och skall

Läs mer

Tidsplanering. Tieto PPS AH151, 1.0.1, Sida 1

Tidsplanering. Tieto PPS AH151, 1.0.1, Sida 1 Sida 1 , syfte Påverka produktionsarbetet genom att tydliggöra disposition av tillgänglig kalendertid samordna berörda och beskriva vägval skapa beredskap hos berörda möjliggöra mätning av progress Sida

Läs mer

Processbeskrivning Projektstyrning

Processbeskrivning Projektstyrning ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET GABRIELLA WESTHEIM, MALMÖ STAD Utveckling av RSA-arbete

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad

JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad JÄMSTÄLLDHETSSTRATEGI för Länsbygderådet Sjuhärad Antagen av styrelsen, 2010-09-22 Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har antagit visionen Vi ska bli bäst på jämställdhet. Upprättandet av en jämställdhetsstrategi

Läs mer

Realisera Nyttan! Hur säkerställer du effekten av genomförd verksamhetsutveckling?

Realisera Nyttan! Hur säkerställer du effekten av genomförd verksamhetsutveckling? Realisera Nyttan! Hur säkerställer du effekten av genomförd verksamhetsutveckling? Maria Björk Nyttorealisering är inte en process skapa den röda tråden Mer fokus på nytta och effekter än teknik Helhetssyn

Läs mer

Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1

Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1 Sida 1 , syfte Koordinera och styra när projekt ingår i projekt Hantera samband mellan beslutspunkter styrdokument roller T Ä N K P Å Skilj på mega-projekt och program Sida 2 Identifiera en projekthierarki

Läs mer

Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart

Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart 2012-09-25 Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart Leif Lindberg Teknisk chef Norrköpings Kommun 3 steg innan genomförande 1.Politiska beslut 2.Planprocessen 3.Budget & riskhantering

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning etjänster inom socialtjänsten Dokumentbeskrivning: Anslutning till den sammansatta basttjänsten SSBTEK

Läs mer

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Lee Iacocca. (berömd Chryslerchef)

Lee Iacocca. (berömd Chryslerchef) Lee Iacocca (berömd Chryslerchef) De kan komma in på mitt rum och säga: Får vi bara 25 miljoner dollar så ska vi se till att alla våra datorer kan prata med varandra. Bra, svarar jag, men vad gör det för

Läs mer

ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA

ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER MALMÖ HÖGSKOLA ATT MÄTA FRAMGÅNG I MATEMATIKPROJEKT MARTIN GRANDER 2012-05-08 martin.grander@mah.se HUR VET DU ATT DU HAR LYCKATS MED DITT PROJEKT? Hur kan du kontinuerligt arbeta för att mäta framgång när det gäller

Läs mer

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1 Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer

PPS - Aktuella utgåvor Färdigheter och mallar/exempel

PPS - Aktuella utgåvor Färdigheter och mallar/exempel Om utgåvenumreringen Dokumentet visar utgåvenummer per år för färdigheter och mallar/exempel. Alla dokument numreras med treställiga dokumentnummer, t.ex. 2.1.4. Första siffran/positionen stegas vid förändring

Läs mer

Projektdirektiv. SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete

Projektdirektiv. SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete Diarienr: Elisabeth Strandhagen Utgåva:7 Projektdirektiv SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete Direktivet är en överenskommelse mellan projektägare/beställare SND 2.0-konsortiet genom Max

Läs mer

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig Jarkko Erikshammar 2009-03-02 35 minuter Jarkko Erikshammar. Tel 0920 492 18 60, 070-668 97 72, e-post: jarkko.erikshammar@ltu.se Luleå tekniska universitet.

Läs mer

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Projektstyrningsprocessen i VärNa 1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-

Läs mer

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet

Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet Universitetsförvaltningen Fastställda av rektor 2012-05-29 Dnr: 2740/2012-010 INNEHÅLL 1 Institutionernas och styrelsernas arbete

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Styrning, ledning och uppföljning

Styrning, ledning och uppföljning Kommunledningsförvaltningen Ärendenr: KS 2016/314 Fastställd: KS 2016-11-09 Reviderad: - RIKTLINJE Styrning, ledning och uppföljning 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Målstyrning... 4 Begrepp i målstyrningen...

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn

MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET. Anläggningens namn MAJ 2015 TRÄNINGS BAROMETERN EN MÄTNING AV MEDLEMMARNAS NÖJDHET OCH LOJALITET Anläggningens namn INNEHÅLL INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION Bakgrund Syfte och mål Urval och insamling Frågestruktur

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

Unikt med PENG-modellen: Värderar även mjuka och svåra nyttor Enkel Lättkommunicerad Trovärdig

Unikt med PENG-modellen: Värderar även mjuka och svåra nyttor Enkel Lättkommunicerad Trovärdig R 1 Unikt med PENG-modellen: Värderar även mjuka och svåra nyttor Enkel Lättkommunicerad Trovärdig 2 Varför PENG-analysera? Hur stor är/blir nyttan? Vad består den av? Vad är viktigt att genomföra? Är

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

Specifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt

Specifikt Mätbart Accepterat Realiserbart Tidssatt Initiering av projekt, Förstudie och Skapa projektgruppen Initiering av projekt Definition av projekt Uppdragsbeskrivning - Mätbara mål - Avgränsad tid - Tillfälliga resurser - Temporär organisation -

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Framgångsfaktorer och hinder vid tillämpning av Nyttorealisering

Framgångsfaktorer och hinder vid tillämpning av Nyttorealisering Framgångsfaktorer och hinder vid tillämpning av Nyttorealisering Erfarenheter från verkligheten Offentliga rummet Malmö - 2016 Catharina Wannebo, Lantmäteriet Göran Dahl, Migrationsverket Daniel Jafari,

Läs mer

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster 1.00 Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster i Göteborgs stad Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av

Läs mer

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005

NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten. Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 NEA Seminarie: E-fakturor är lönsamt för staten Eva Wern, Peter Norén 28 november 2005 Dagens program Bakgrund och ESV:s förstudie ESV: s förslag Standard Paketlösning Skrivelse till Regeringen Lönsamhetsbedömning

Läs mer