Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet"

Transkript

1 Version Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1)

2 2

3 Innehåll 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Fördelningseffekter och jämställdhet ASEK rekommenderar Fördelnings- och jämställdhetsaspekter ska hanteras främst inom ramen för presentation av analysresultat i Samlad Effektbedömning (SEB). Trygg eller otrygg miljö vid gånganslutning bör värderas olika för män och kvinnor (se kapitel 18, avsnittet om värdering av upplevd stadsmiljö). Bakgrund och motivering I nationalencyklopedin definieras jämställdhet enligt följande: Jämställdhet förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Värt att notera är att jämställdhet enligt denna definition inte förutsätter att män och kvinnor ska bete sig lika. Istället tas att möjligheter, rättigheter och makt ska vara jämt fördelade upp. I sammanhang som handlar om planering av transportsystemet i tankarna är en tolkning av detta att kvinnor och män bör ha samma makt och inflytande över transportsystemets utveckling. Av det följer att det är viktigt att män och kvinnor är likvärdigt representerade vid utformning av nya infrastrukturåtgärder och i beslutande organ. Särskilt viktigt är detta förmodligen i tidiga skeden och på idéstadier när man funderar över vilken typ av problem en given investering löser. I den traditionella samhällsekonomiska analysen är målet vanligen samhällsekonomisk effektivitet. I bakgrunden finns det så kallade Hicks/Kaldor-kriteriet som innebär att en åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till samhällsekonomisk effektivitet om summan av alla samhällsekonomiska intäkter är större än summan av alla samhällsekonomiska kostnader. Nu består de samhälleliga resursanvändningsproblemen inte enbart i att skapa effektivitet i produktion och konsumtion, utan även i att bidra till en fördelning av inkomst och konsumtion som är allmänt accepterad och/eller uppfattas som rättvis. Det finns alltså i samhället ett intresse för att jämställdhets- och fördelningsaspekter ska kunna vägas in när 3

4 beslut tas på olika områden. När det gäller transportsystemets utformning ges uttryck för detta i de transportpolitiska målen. Transportpolitikens övergripande mål är att: " säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet." Det övergripande målet stöds av två huvudmål, funktionsmålet och hänsynsmålet. Jämställdhets- och fördelningsaspekter speglas främst i funktionsmålet vilket formulerats som att: "Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov." Formuleringen av funktionsmålet samt de preciseringar av målet som finns lyfter bland annat fram aspekter som kön, ålder och geografisk fördelning. Dessutom ingår begreppet långsiktigt hållbar i det övergripande transportpolitiska målet. Hållbar utveckling brukar anses bestå av tre delar: ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Även om det inte finns någon allmänt accepterad definition av begreppet social hållbarhet, så innebär rimligen omnämnandet i det övergripande transportpolitiska målet att fördelningsaspekter längs en rad socioekonomiska dimensioner blir relevanta att belysa i transportsammanhang. Att en viss åtgärd i transportsystemet kan gynna ett geografiskt område mer än ett annat eller ett transportslag mer än ett annat är ganska uppenbart. På samma sätt kan en åtgärd vara mer eller mindre gynnsam för personer med funktionsnedsättning och olika åldersgrupper. Hur olika typer av åtgärder påverkar jämställdheten i transportsystemet är den aspekt som brukar ge upphov till mest diskussion. De flesta studier visar på att det finns det skillnader i resbeteende mellan könen. Till exempel finns skillnader mellan män och kvinnor både när det gäller val av färdmedel och i vilket ärende man gör sin resa (se till exempel Transek/Länsstyrelsen (2006) och WSP/RTK (2009)). Enligt WSP (2007) har kvinnor också ett mera komplext resmönster, jämfört med män, särskilt när det gäller arbetsresor. Kvinnor arbetar i större utsträckning deltid, har färre arbetsresor och gör oftare ärenden i samband med arbetsresor. Vid estimering av prognosmodeller stämmer modellerna något bättre för män än för kvinnor. Detta kan just bero på att kvinnors har resmönster är mer komplicerade men också på att de nyttofunktioner som modellerna bygger på stämmer bättre överens med mäns beteende. Trots skillnader i resbeteende mellan könen visar de flesta studier att det finns få värderingsskillnader mellan män och kvinnor när effekten av inkomstskillnader rensats bort. Mycket tyder alltså på att män och kvinnor, givet inkomst, i huvudsak har samma värdering av restidskomponenter, bekvämlighet och restidsosäkerhet (se till exempel WSP 2010). De värderingar som skiljer sig åt gäller framför allt olika aspekter av säkerhet och trygghet. Denna typ av skillnader kan vara speciellt viktiga att ta hänsyn till ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom skillnaderna kan leda till att kvinnor har sämre tillgång till kollektiv- 4

5 trafik på grund av otrygga anslutningar till den. Värdering av säkerhet och trygghet diskuteras mer utförligt i avsnitt 19. Det finns i princip två olika metoder för att hantera fördelningseffekter i en samhällsekonomisk analys. Den ena är att väga in fördelningseffekter genom att vikta kostnader och intäkter med fördelningsvikter som skall spegla värdet av den fördelningseffekt som kostnaden eller intäkten ifråga har (viktad CBA). Den andra metoden är att göra en strukturerad redovisning av fördelningseffekter, antingen i form av en inkomstfördelningsmatris som visar intäkternas och kostnadernas fördelning på olika grupper eller i form av en analys av positiva och negativa effekter för olika intressegrupper. Enligt HEATCO:s rekommendationer bör miniminivån vara att redovisa vilka grupper (inkomstgrupper, socioekonomiska grupper, samhällssektorer etc.) som vinner respektive förlorar på de åtgärder som utvärderas (HEATCO 2005). I metoden Samlad effektbedömning (SEB) som Trafikverket utarbetat ingår att redovisa fördelningseffekter i termer av hur nyttor fördelar sig mellan olika grupper i samhället. I och med att effekter redovisas grupperat på kön, ålder, geografiskt område, trafikslag, funktionsnedsättning m.m. hanterar SEB de fördelnings- och jämställdhetsfrågor som tas upp i de transportpolitiska målen samtidigt som HEATCO:s minimikrav för hantering av fördelningseffekter i uppfylls. ASEK rekommenderar att SEB används för att belysa jämställdhets- och fördelningsaspekter. ASEK-gruppen vill understryka att anledningen till att viktad CBA inte rekommenderas inte ska tolkas som att jämställdhets- och fördelningsaspekter inte är viktiga. I avsaknad av allmänt accepterade vikter anser vi dock att dessa aspekter bättre belyses genom att separat redovisa vilka grupper som gynnas respektive missgynnas av olika åtgärder. Om en välavvägd, men ofrånkomligt något godtycklig, viktning redan lagts in i de samhällsekonomiska analyserna får beslutsfattaren i det samhällsekonomiska underlaget inte svar på vad som är "effektivt" som hon sedan kan ställa mot sin bedömning av fördelningskonsekvenserna. Samma resonemang ligger bakom valet av tidsvärden för privata resor i avsnitt 7.1. Ett ytterligare argument för att inte rekommendera viktad CBA, även det i linje med resonemanget i avsnitt 7.1, är att de slutgiltiga fördelningskonsekvenserna av en åtgärd ofta är mycket svåra att fastställa. De slutliga effekterna är resultatet av interaktioner via marknader, skatte- och transfereringssystem. Referenser HEATCO (2005), Key issues in the development of harmonised guidelines for project assessment and transport costing. Deliverable 3, Final draft. Tillgänglig på: > Transek/Länsstyrelsen (2006), Mäns och kvinnors resande WSP (2007), Jämställdhet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar WSP/RTK (2009), Trender i Stockholmarnas resande en jämförelse mellan RVU 86/87 och 2004 WSP (2010), Trafikanters värdering av tid - Den nationella tidsvärdesstudien 2007/08. Rapport 2010:11, slutversion

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Kapitel 19 Analys av fördelning, regional utveckling och företagsekonomiska konsekvenser G L 6(1+0,1) 6

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 3 Beslutsunderlag och samlad effektbedömning (SEB) Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2)

Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) REMISSVAR 1 (7) Datum Ert diarienr Näringsdepartementet Ronald Rutgersson ronald.rutgersson@industry.ministry. se Förslag till ny transportpolitisk målstruktur (SIKA rapport 2008:2) Verket för innovationssystem,

Läs mer

PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys

PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys Sida 1 av 9 Projekt Ny Bro 2020 Handläggare av (leverantör) E. Miörner/ATKINS Godkänd (leverantör) R. Timmerman/ATKINS Diarie-/Upphandlingsnummer TN/2013:74 13/196 Granskad (leverantör) S. Broberg/Atkins

Läs mer

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011 Utredningen Särskilde utredaren: Europaparlamentarikern Kent Johansson Sekretariatet:

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:27) om säkerhet i vägtunnlar m.m.

Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:27) om säkerhet i vägtunnlar m.m. Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Per Vedin Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning av föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens

Läs mer

Metoder, verktyg och resultat

Metoder, verktyg och resultat Metoder, verktyg och resultat 5/26/2015 5/26/2015 Livskvalitet enligt SF 36 Patient Specifik Funktionell Skala - PSFS Hur inverkar synfältsdefekterna på bilkörningen? Kommer synfältsnedsättningen innebära

Läs mer

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser förklarat på ett enklare sätt Trafikprognoser, förklarat på ett enklare sätt Vi planerar idag för morgondagens transportsystem men hur kommer framtiden att se ut? Det vet vi inte och därför

Läs mer

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR2 Trafikutskottet Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling Sammanfattning av rapport 2014/15:RFR2

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst

Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Eva Noréus Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning av föreskrifter för flygtrafikledningstjänst

Läs mer

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors 2014-11-10 På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391

Läs mer

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5)

Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och IT från Rådet för jämställdhetsfrågor. Sammanfattning 1 (5) 1 (5) 2001-10-26 0210-0102105 Petra Thunegard, 011-19 11 29 2001-07-11 N2001/6498/TP Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över slutbetänkande (SOU 2001:44) Jämställdhet transporter och

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

so Sveriges konununer och landsti.ng

so Sveriges konununer och landsti.ng so Sveriges konununer och landsti.ng 51 Arlandabanan infrastructure AB 52 Green Cargo AB 53 Infranord AB 54 J ernhusen AB 55 SJAB 56 Svevia AB 57 SwedaviaAB 58 SvedabAB 59 Bil Sweden 60 Cykelfrämjandet

Läs mer

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

E22 Förbi Bergkvara, YSY004 E22 Förbi Bergkvara, YSY004 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Befintlig väg saknar på aktuell

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET > > Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2016-03-09, 81 ANSVAR UPPFÖLJNING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen)

Ärende 12. Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen) Ärende 12 Försäljning av fastighet Tärnan 14 (gamla brandstationen) Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Sammanträdesdatum 2015-04-23 SBN 45 SBN 2014.0292 Tärnan 14 (gamla brandstationen) - försäljning

Läs mer

Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon

Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Yvonne Wärnfeldt Väg och järnväg Konsekvensutredning av föreskrifter om tillstånd för försöksverksamhet med självkörande fordon Transportstyrelsens

Läs mer

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM

ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM ETT JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM En litteraturstudie Louise Eriksson 1,2 Jörgen Garvill 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Institutionen för psykologi, Umeå Universitet 2003:03 TRUM Transportforskningsenheten

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna

Läs mer

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (7) Datum

A. Allmänt. Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredning 1 (7) Datum Konsekvensutredning 1 (7) Datum Handläggare Maria Nilsson Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning av föreskrifter med kompletterande bestämmelser

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke Konsekvensutredning 1 (8) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - symbol för vägmärke I3, landmärke

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

God tillgänglighet till målpunkter i tätort

God tillgänglighet till målpunkter i tätort God tillgänglighet till målpunkter i tätort En förutsättning för en attraktiv och hållbar stad Metodbeskrivning Bilvägnät Fågelvägsavstånd till basservice Medel Inom 300m Mellan 300m och 600m Mellan 600m

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll

Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:60) om körkortets utformning och innehåll Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Henrik Julin Väg- och järnvägsavdelningen Enhet behörigheter Sektion regler och trafikmedicin Konsekvensutredning Ändring i Transportstyrelsens

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302 1. Beskrivning av åtgärden UA2 Befinlig sträckning (lila), UA3 Nysträckningsalternativ Byarum Tenhult (grönt) och UA4 Nysträckningsalternativ Torsvik Tenhult

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken Jonas Westin Centrum för regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NVF seminarium GODSINFRASTRUKTURÅTGÄRDER FÖR NORDENS

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Två tungt trafikerade vägar (väg 503

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet

Nationell strategi för ökad och säker cykling. Näringsdepartementet Nationell strategi för ökad och säker cykling Nationell strategi Regeringen avser att arbeta för en ökad och säker cykling. Ett led i detta arbete är att i dialog med berörda aktörer ta fram en nationell

Läs mer

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?

Transportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET? TVÅ METODER FÖR FART OCH FOKUS PÅ HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET Björn Wendle & Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic AB TILLGÄNGLIGHET? 2 TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET... är

Läs mer

LEADER SYDÖSTRA SKÅNE CHECKLISTA HORISONTELLA MÅL

LEADER SYDÖSTRA SKÅNE CHECKLISTA HORISONTELLA MÅL LEADER SYDÖSTRA SKÅNE HORISONTELLA MÅL Samtliga projekt i LEADER Sydöstra Skåne ska genomsyras av tre horisontella mål och bidra till att de uppnås. Dessa mål följer Sveriges jämställdhetsmål, Skånes miljömål

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Jämställdhet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar. WSP Analys & Strategi rapport 2007:12. Analys & Strategi

Jämställdhet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar. WSP Analys & Strategi rapport 2007:12. Analys & Strategi Jämställdhet i prognoser, kalkyler och konsekvensbeskrivningar WSP Analys & Strategi rapport 2007:12 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås

Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås RAPPORT 2012:113 VERSION 1.1 Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås rekommendationer och förslag på åtgärder Dokumentinformation Titel: Jämställdhet i trafikplaneringen i Västerås rekommendationer

Läs mer

Bygg om eller bygg nytt

Bygg om eller bygg nytt Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 3 och 4 Bygg om eller bygg nytt Kapitel 1 Introduktion Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel

Läs mer

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion. Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 1 och 2 Tänk om och optimera Kapitel 1 Introduktion Yta för bild Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Jämställdhetsenkät sammanställning

Jämställdhetsenkät sammanställning Jämställdhetsenkät sammanställning Under 2014 spred vi en enkät till de som definierar sig som kvinnor och som bor på landsbygden. Den ställde frågor som utformades efter riksdagens fyra jämställdhetspolitiska

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet

Karin Björkman, socialchef Anna-Lena Lilja, förvaltningssekreterare ANSLAG / BEVIS. Socialnämnden 2012-06-05. Socialkansliet Sammanträdesprotokoll 1 (6) Plats och tid Tisdagen den 5 juni 2012 i Portalen, Baggängsvägen 65, klockan 8.30-15.00 Beslutande Ingegerd Bennysson (S), ordförande Reidar Johansson (S), 1:e vice ordförande

Läs mer

Hur värderar vi samhällsnyttan?

Hur värderar vi samhällsnyttan? Hur värderar vi samhällsnyttan? på landsbygden - Hur värderar vi samhällsnyttan? Konferensversion 2014-05-01 Tryggve Sigurdson Expert effektanalyser ÅF Infraplan tryggve.sigurdson@afconsult.com 1 Vårt

Läs mer

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016

Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016 Trafikverkets Basprognoser fr o m 1 april 2016 Kunskapsseminarium 15 april 2016 Susanne Nielsen- Skovgaard Fredric Almkvist Petter Wikström Expertcenter Upplägg presentation Introduktion till trafik- och

Läs mer

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen?

Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Jämställdhetsintegrering hur når vi målen? Vad är jämställdhet? Lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män vad gäller; makt och inflytande ekonomiskt oberoende arbete, utbildning

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg förklarad på ett enklare sätt Kort om analyser, fakta och prognoser Om utvecklingsplanen Denna folder är en översikt av rapporten Trafikverkets trafikslagsövergripande

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Arbetar med: Geografisk placering:

Arbetar med: Geografisk placering: 1 2014-04-03 2 2014-04-03 Enheten Samhällsekonomi och modeller ansvarar för arbetet med samhällsekonomiska kalkyler, prognoser och övriga underlag för arbetet med infrastrukturplanering, banavgifter och

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Vänsterpartiets förslag till Verksamhetsplan 2017 För Överförmyndarnämnden Framtiden finns i Eskilstuna kommun tillsammans utvecklar vi en socialt hållbar kommun Vänsterpartiet gör skillnad 1 Framtiden

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Jämställdhets- och mångfaldsplan 2015-2017 för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2015-09-17, 90, Dnr 2014/0523 KS Innehållsförteckning Inledning... 2 Definitioner... 2 Ett område i kommunens personalpolicy...

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Förbifart Stockholm. Fokusgruppsmöte 2010-04-14. Trafikverket ansvarar även för

Förbifart Stockholm. Fokusgruppsmöte 2010-04-14. Trafikverket ansvarar även för Förbifart Stockholm Fokusgruppsmöte 2010-04-14 Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer