Beslutsunderlag för offentlig sektor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslutsunderlag för offentlig sektor"

Transkript

1 Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika marknadsimperfektioner Maximera den totala välfärden Kostnad och nytta för alla medborgare inom en nation av en viss åtgärd Utgår från välfärdsteorin 1

2 Potentiella paretokriteriet (Kaldor-Hicks kriteriet) Vinnarna skulle kunna kompensera förlorarna Alternativkostnad vad är värdet i bästa alternativa användning Individernas egna värdering Icke-paternalism Preferenserna mäts genom betalningsvilja Gemensam enhet - kronor 2

3 Exempel på var samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler används som beslutsunderlag Transportsektorn Investeringar i transportinfrastruktur Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar Sjukhus Idrottsanläggningar Hälsosektorn Sjukvårdsbehandlingar Läkemedel Brandförsvaret Samhällsstöd till exempelvis viss industri Förändrad lagstiftning 3

4 Steg i en CBA 1. Identifiera 2. Kvantifiera 3. Värdera 4. Diskontera 5. Investeringskriterier 6. Känslighetsanalys 7. Utforma beslutsunderlag 4

5 1. Identifiera Referensalternativ (nollalternativ) samt andra alternativ Alla effekter 2. Kvantifiera Mäta storlek Göra prognoser Beskriva 3. Värdera 3.1 Marknadsförda varor och tjänster 3.2 Ej Marknadsförda varor och tjänster 5

6 3.1: Värdering av marknadsförda varor och tjänster Samhällsekonomiska intäkter benefits Marginell förändring: jämviktspris 6

7 Icke-marginell förändring: betalningsvilja för förändring 7

8 Export: försäljningsintäkter från utlandet Inhemsk produktion ersätter import: inbesparade importkostnader (betalning till utlandet) Tull tillfaller normalt det importerande landet 8

9 Exempel 1 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 50 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 9

10 Exempel 2 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 40 kr st inom landet och exporterar 5000 st för 40 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 10

11 Samhällsekonomiska kostnader (costs) För inputs i projektet används alternativkostnaden (värdet i bästa alternativa användning) Projektet använder inputs som produceras inom landet: Undanträngning (UT): Alternativkostnad = vad de köpare som trängs undan var beredda att betala för insatsvaran Specialproduktion (SP): Alternativkostnad = produktionskostnad Vid marginell förändring (opåverkat pris) samt perfekt konkurrens utan externa effekter, skatter eller subventioner visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om undanträngning eller specialproduktion antas 11

12 Negativ extern effekt Subvention 12

13 Punktskatt (inte som korrigering för extern effekt) Monopol 13

14 Om projektet använder inputs som importeras: betalningen till utlandet Arbetskraft Bruttolön inklusive sociala avgifter Om alternativt arbetslös Kan endast antas under begränsad tid 14

15 Exempel 3 Ett statligt projekt innebär att två personer anställs under ett år och producerar tjänster till värdet Projektet betalar personerna kr var och de betalar var i skatt Person 1 har i nuläget ett annat jobb och får kr i lön. Person 2 är alternativt arbetslös och får i arbetslöshetsstöd och betalar i skatt. Bortse från sociala avgifter Gör en samhällsekonomisk kalkyl för projektet 15

16 Kapitalförluster är sunk costs Exempel 4 En ny väg planeras som innebär att en skola som byggdes för tre år sedan för 5 miljoner kr måste läggas ned Vilken kostnadspost gällande detta ska vara med i den samhällsekonomiska kalkylen för vägen om a) Ny skola med samma standard byggs. Kostnaden för detta är 7 miljoner b) Barnen får gå i annan befintlig skola med ledig kapacitet c) Barnen får gå i annan befintlig skola som får byggas ut för 2 miljoner d) Barnen får gå i annan befintlig skola och detta innebär större klasser 16

17 Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl En realekonomisk kalkyl och en intressentkalkyl ger alltid samma resultat! Exempel 5 Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 17

18 Exempel 6 Se exempel 3 igen. Statligt projekt anställer två personer under ett år för vardera kr varav blir skatt och producerar tjänster till värdet Person 1 har annat jobb nu med samma lön. Person 2 är nu arbetslös med i arbetslöshetsstöd varav skatt. Gör en intressentkalkyl 18

19 Projektet kan orsaka positiva eller negativa externa effekter Exempel 7: positiva externa effekter Prissänkning när dessutom positiva externa effekter finns Värdet för samhället av att handbrandsläckare kan produceras och säljas billigare pga. ny teknik 19

20 3.2: Värdera resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit i vilket fall Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst får som de vill Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka värdera explicit utifrån individernas preferenser 20

21 Två sätt att få med dessa effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje investeringsprojekt. Oavsett vilket krävs metoder för att få fram värden. Värderingsmetoder Revealed Preferences Försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences Låter respondenter besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser 21

22 Restid och ett statistiskt liv är exempel på en ej marknadsförd nyttighet som värderas explicit utifrån individernas preferenser Exempel 8: Investering i transportinfrastruktur minskar restiden för trafikanterna Generaliserad transportkostnad (GC) 22

23 Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring för en anonym grupp människor Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg VSL = betalningsvilja/ risk 23

24 4. Diskontera Nyttor och kostnader kan inträffa vid olika tidpunkter måste diskontera till nuvärde Nuvärdet (PV) av beloppet x en gång om n år vid diskonteringsräntan i x PV = = x 1 ( 1 + i) n ( ) n + i = = x * tabellvärde i diskonteringstabell 1 Nuvärdet (PV) av beloppet x (i slutet av) varje år i n år vid diskonteringsräntan i PV n n n x = = x t t= 1 ( 1+ i) t= 1 ( ) t + = ( + ) t 1 i x 1 i = t= 1 = x * tabellvärde i diskonteringstabell 2 24

25 DISKONTERINGSTABELL 1 Nuvärdet av en krona som utfaller efter n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,9804 0,9709 0,9615 0,9524 0,9434 0,9346 0,9259 0,9174 0, ,9612 0,9426 0,9246 0,9070 0,8900 0,8734 0,8573 0,8417 0, ,9423 0,9151 0,8890 0,8638 0,8396 0,8163 0,7938 0,7722 0, ,9238 0,8885 0,8548 0,8227 0,7921 0,7629 0,7350 0,7084 0, ,9057 0,8626 0,8219 0,7835 0,7473 0,7130 0,6806 0,6499 0, ,8880 0,8375 0,7903 0,7462 0,7050 0,6663 0,6302 0,5963 0, ,8706 0,8131 0,7599 0,7107 0,6651 0,6227 0,5835 0,5470 0, ,8535 0,7894 0,7307 0,6768 0,6274 0,5820 0,5403 0,5019 0, ,8368 0,7664 0,7026 0,6446 0,5919 0,5439 0,5002 0,4604 0, ,8203 0,7441 0,6756 0,6139 0,5584 0,5083 0,4632 0,4224 0, ,8043 0,7224 0,6496 0,5847 0,5268 0,4751 0,4289 0,3875 0, ,7885 0,7014 0,6246 0,5568 0,4970 0,4440 0,3971 0,3555 0, ,7730 0,6810 0,6006 0,5303 0,4688 0,4150 0,3677 0,3262 0, ,7579 0,6611 0,5775 0,5051 0,4423 0,3878 0,3405 0,2992 0, ,7430 0,6419 0,5553 0,4810 0,4173 0,3624 0,3152 0,2745 0, ,7284 0,6232 0,5339 0,4581 0,3936 0,3387 0,2919 0,2519 0, ,7142 0,6050 0,5134 0,4363 0,3714 0,3166 0,2703 0,2311 0, ,7002 0,5874 0,4936 0,4155 0,3503 0,2959 0,2502 0,2120 0, ,6864 0,5703 0,4746 0,3957 0,3305 0,2765 0,2317 0,1945 0, ,6730 0,5537 0,4564 0,3769 0,3118 0,2584 0,2145 0,1784 0,1486 DISKONTERINGSTABELL 2 Nuvärdet av en krona som utfaller i slutet av varje år i n år vid olika räntesatser år/ränta 0,02 0,03 0,04 0,05 0,06 0,07 0,08 0,09 0,10 1 0,980 0,971 0,962 0,952 0,943 0,935 0,926 0,917 0, ,942 1,913 1,886 1,859 1,833 1,808 1,783 1,759 1, ,884 2,829 2,775 2,723 2,673 2,624 2,577 2,531 2, ,808 3,717 3,630 3,546 3,465 3,387 3,312 3,240 3, ,713 4,580 4,452 4,329 4,212 4,100 3,993 3,890 3, ,601 5,417 5,242 5,076 4,917 4,767 4,623 4,486 4, ,472 6,230 6,002 5,786 5,582 5,389 5,206 5,033 4, ,325 7,020 6,733 6,463 6,210 5,971 5,747 5,535 5, ,162 7,786 7,435 7,108 6,802 6,515 6,247 5,995 5, ,983 8,530 8,111 7,722 7,360 7,024 6,710 6,418 6, ,787 9,253 8,760 8,306 7,887 7,499 7,139 6,805 6, ,575 9,954 9,385 8,863 8,384 7,943 7,536 7,161 6, ,348 10,635 9,986 9,394 8,853 8,358 7,904 7,487 7, ,106 11,296 10,563 9,899 9,295 8,745 8,244 7,786 7, ,849 11,938 11,118 10,380 9,712 9,108 8,559 8,061 7, ,578 12,561 11,652 10,838 10,106 9,447 8,851 8,313 7, ,292 13,166 12,166 11,274 10,477 9,763 9,122 8,544 8, ,992 13,754 12,659 11,690 10,828 10,059 9,372 8,756 8, ,678 14,324 13,134 12,085 11,158 10,336 9,604 8,950 8, ,351 14,877 13,590 12,462 11,470 10,594 9,818 9,129 8,514 25

26 Totalt nuvärde av årligen återkommande belopp i ett oändligt antal år P PV = i Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Påverkar rangordning mellan projekt Diskonteringsränta 4 % vanlig Internränta den ränta som gör att ett projekt precis går plus minus noll Tidshorisont = ekonomisk livslängd 26

27 Exempel 9 Ett projekt medför nytta motsvarande kr varje år under år Vilken nyttopost ska användas till nuvärde om diskonteringsräntan är 4 %? Hur stor är investeringskostnaden om internräntan är 5 %? 27

28 5 Investeringskriterier Benefits-costs Nettonuvärdeskvot (benefits-costs)/påverkan på offentlig budget Vid finansiell restriktion vill man ha så mycket välfärd som möjligt för budgeten 6. Känslighetsanalys Hur resultatet påverkas av förändring av olika prognoser, värden, diskonteringsränta etc. Viktigt! 28

29 7. Utforma beslutsunderlag Investeringskriterier Effekter som ej värderats Känslighetsanalys Hur påverkas olika intressenter Hur påverkas statens eller kommunens finanser 29

30 Exempel 10 Företaget Segling AB vill starta verksamhet i kommunen Saltås, som för tillfället har hög arbetslöshet. För detta har Segling AB sökt ett engångsbidrag från kommunen för att kunna starta upp sin verksamhet. Saltås kommun anlitar nu dig som kunnig nationalekonom för att genomföra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för att se om det aktuella projektet är bra och förtjänar ett kommunalt bidrag. Segling AB skulle hyra lokal av en privat företagare för per år under hela perioden på 9 år. Den privata företagaren skulle alternativt hyra ut till ett annat företag för per år. Dock krävs ombyggnad av lokalen för innan start som den privata företagaren får bekosta. Segling AB skulle investera i inredning för totalt Denna investering är uppdelad på inköp från två olika företag inom landet och ett utländskt företag. Inköp av begagnad inredning skulle göras från ett nedlagt utländskt företag för Ingen annan har visat intresse för denna utrustning. En annan post är inköp av inredning för av ett monopolföretag som tar ut ett pris som motsvarar dubbla produktionskostnaden och har ledig kapacitet. Slutligen skulle Segling AB köpa inredning för från ett fullbelagt monopolföretag som har produktionskostnader på endast Segling AB måste också investera i en båt. Båten köps på en marknad med fullständig konkurrens. Segling AB betalar 3 miljoner för båten. Båtens livslängd är 9 år. Segling AB kommer att anställa 3 personer. 2 av dessa är för tillfället arbetslösa men kommer att få marknadsmässig lön. Företagets kostnad för dessa är totalt per person och år. De arbetslösa får i nuläget arbetslöshetsersättning motsvarande per år. Den tredje personen har speciell seglarutbildning och värvas från andra delar av landet. Personen får samma lön som tidigare, vilket för Segling AB innebär en kostnad på totalt per år. Segling AB kommer varje år att ha övriga driftskostnader på Segling AB kommer att ha i intäkter per år. a) Gör en samhällsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Förklara dina beräkningar noggrant. Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt? b) Gör en företagsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Hur stort måste bidraget vara för att Segling AB ska starta sin verksamhet? 30

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska? Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig sektor Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar,

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

1 redovisningsseminarium

1 redovisningsseminarium Cost Benefitanalys samhällsekonomisk projektutvärdering Introduktion till nationalekonomi Grundläggande mikroekonomi Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (CBA) Värderingsmetoder CBA inom transportområdet

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Jan Lindvall, upplaga 4, 2011 Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys 1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll MATEMATISK INTRODUKTION Innehåll - Räkneregler för bråk - Räkneregler för potenser - Procenträkning - Ekvationer o Ekvationer och tillvätförlopp - Nuvärdesberäkningar - Funktioner o Linjära funktioner

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant

Finansiering. Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap Jonas Råsbrant Finansiering Föreläsning 3 Investeringsbedömning BMA: Kap. 5-6 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Investera eller dela ut? F03 - Investeringsbedömning 2 Huvudmetoder för investeringsbedömning Payback-metoden

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet? Praktikerns syn på det samhällsekonomiska beslutsunderlaget. Peo Nordlöf peo.nordlof@vv.se Varför samhällsekonomiska analyser? Varför inte vanlig marknadslösning?

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu. Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.se\~bkr Uppläggning Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömningar Exempel

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5) Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer

- MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer FAKTORMARKNADER HÄRLEDD EFTERFRÅGAN ARBETSKRAFT: OM w EFTERFRÅGAS MINDRE L p.g.a. ATT - MC för slutprodukten produktionen minskar man köper mindre av alla produktionsfaktorer - Man substituerar med billigare

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och

Läs mer

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Mikael Svensson & Henrik Jaldell 2014-08-20 Presentation vid MSB Seminarium, Westmanska palatset, Stockholm 1 Översikt arbetslag 1 För

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster Värdering av ekosystemtjänster Stockholm 22 september 2016 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nationalekonomi tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

Vad är en investering?

Vad är en investering? TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt asa.weinholt@liu.se Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS) 2015-02-18

Nya sätt att organisera räddning och respons. Åsa Weinholt asa.weinholt@liu.se Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS) 2015-02-18 Nya sätt att organisera räddning och respons Åsa Weinholt asa.weinholt@liu.se Avdelningen för Kommunikations- och transportsystem (KTS) 2015-02-18 Om mig Jag påbörjade mina doktorandstudier mars 2012.

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Brödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK

Brödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Brödtext VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Vad omfattar en SEK? Är en kombination av national- och företagsekonomiska beräkningar Värderar

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft

Läs mer

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S. Uppgift 1 a) Uppgifter om produktion per timme ger nedanstående: Antal timmar/enhet: Alternativkostnader Stål Textil Stål Textil A 0,5 0,2 2,5T 0,4S B 0,1 0,05 2T 0,5S A har komparativa fördelar för T,

Läs mer

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson Lektionsuppgifter till kursen Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 HT 2011 Lektion 1 Uppgift 1:1 En kommun äger en simhall. Den rörliga kostnaden för ett simhallsbesök

Läs mer

Värdering av resurserna och effekterna

Värdering av resurserna och effekterna Värdering av resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En ej marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering

Läs mer

Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad

Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad 1 (16) Manual till verktyg för beräkning av livscykelkostnad Förklaringar och exempel EM2000, v5.1, 2017-07-21 2 (16) Datum Om LCC-verktyget och den här manualen Den här manualen hör till ett LCC-verktyg

Läs mer

Livförsäkringsmatematik II

Livförsäkringsmatematik II Livförsäkringsmatematik II Embedded value Erik Alm, Hannover Re 2013 Value Business in Force (portföljvärde) (andra benämningar finns) Nuvärde av framtida kassaflöde på existerande affär Eventuell framtida

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Värdera resurserna och effekterna

Värdera resurserna och effekterna Värdera resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering

Läs mer

Makroekonomi med mikrofundament

Makroekonomi med mikrofundament Makroekonomi med mikrofundament Per Krusell Institutet för Internationell Ekonomi (och Princeton U) 14 Oktober 2008 14 Oktober 2008 1 / 12 Bakgrund: Keynesiansk makroteori Ett antal ekvationer i våra makrovariabler.

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

ABC i CBA Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn PM 2012:9

ABC i CBA Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn PM 2012:9 ABC i CBA Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn PM 2012:9 ABC i CBA Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn PM 2012:9 Trafikanalys Adress:

Läs mer

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79

Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson. Lektionsuppgifter till kursen. Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 Pernilla Ivehammar Thomas Sonesson Lektionsuppgifter till kursen Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler, 730G79 HT 2012 Lektion 1 Uppgift 1:1 En kommun äger en simhall. Den rörliga kostnaden för ett simhallsbesök

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

6 uppgifter och totalt 70 poäng

6 uppgifter och totalt 70 poäng Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats

Läs mer

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2 LEKTION 2 Lösningsförslag Uppgift 1 ATC =TC/Q = 100/Q + 8 0,12Q + 0,004Q 2 AVC = 8 0,12Q + 0,004Q 2 AFC = 100/Q (FC DEN DEL AV TC SOM ÄR OBEROENDE AV Q, DVS TC NÄR Q =0) MC = dtc/dq = 8 0,24Q + 0,012Q

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 2 Samhällsekonomisk teori 1 Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel 2 Samhällsekonomiska

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen 730g73,

Lösningsförslag till tentamen 730g73, Lösningsförslag till tentamen 730g73, 2013-01-18 Uppgift 1 Man bör absolut ha med följande aspekter: a) med fast kurs och valutareglering kan man -använda både finanspolitik och penningpolitik! Båda är

Läs mer

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se

F7 Produktionsfaktorer. 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer 2010-11-19 charlotte.svensson@liu.se F7 Produktionsfaktorer Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individ Samhälle Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut

Läs mer

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10 Imperfektioner 1 December 2008 () Lektion 7 1/12 1 / 10 Monoplistiska fackföreningar Tidigare har vi antagit perfekta marknader där alla är pristagare. Låt oss nu se analysera fallet med en monopolistisk

Läs mer

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi

VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se

F5 Elas(citeter mm. 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm 2010 11 15 charlo5e.svensson@liu.se F5 Elas(citeter mm Elas(citeter E;erfrågans priselas(citet Inkomstelas(citet Korspriselas(citet Utbudselas(citet Konsumentöversko5 Asymmetrisk informa(on

Läs mer