Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?

Transkript

1 Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ? Lars Rosén 1, Tore Söderqvist 2, Pär-Erik Back 1,3, Jenny Norrman 1 1 FRIST kompetenscentrum, Chalmers 2 Enveco Miljöekonomi 3 Statens Geotekniska Institut Tack till Åsa Soutukorva (Enveco), Lars Grahn (Sweco), Patrik Brodd (NV)

2

3 Projekt inom Hållbar sanering

4 Varför samhällsekonomiska värderingar? I samhällets intresse att utforma effektiva strategier och åtgärder Begränsade resurser Prioritering nödvändigt!

5 Standardmetod i (national)ekonomens verktygslåda: kostnads-nyttoanalys (KNA) Samhällsekonomiska konsekvenser Positiva samhällsekonomiska konsekvenser (nytta) Negativa samhällsekonomiska konsekvenser (kostnader) Ej möjliga att uttrycka i monetära enheter Möjliga att uttrycka i monetära enheter Möjliga att uttrycka i monetära enheter Ej möjliga att uttrycka i monetära enheter Jämförelse av positiva och negativa samhällsekonomiska konsekvenser

6 Samhällsekonomisk lönsamhet Nyttor Kostnader Grundläggande kriterium: Är summan av samtliga nyttor för alla berörda individer och företag större än summan av samtliga kostnader för alla berörda individer och företag? En analys av fördelnings-effekter är en nödvändig komplettering. Hur gör man en KNA?

7 KNA i fyra steg Steg 1: Definition av åtgärdsalternativ och målfunktion Vilka är åtgärdsalternativen i projektet? Vad är en målfunktion och hur definierar jag denna för min KNA? Teori: Avsnitt 4.1; 4.2 Exempel: Avsnitt 5.3 Steg 2: Identifiering av kostnader och nyttor Hur identifierar jag relevanta kostnader och nyttor för mitt projekt? Teori: Avsnitt 4.2 Exempel: Avsnitt 5.4 Steg 3: Kvantifiering Vilka värderingsmetoder är lämpliga? Hur monetariserar jag mina kostnader och nyttor? Teori: Avsnitt 4.2; 4.3; 4.4; 4.5; 4.6 Exempel: Avsnitt 5.5 Alltid förändringar jämfört med ett 0- alternativ! Steg 4: Beräkning Hur görs beräkningen? Vilka är osäkerheterna? Vad säger resultaten? Hur använder jag resultaten? Teori: Avsnitt 3.2; 3.3; 4.1; 4.2 Exempel: Avsnitt 5.6; Bilaga B

8 Beräkning av nuvärde - målfunktion i T 1 t t 1 (1 r) B it C it B i = nyttor av att genomföra åtgärden i C i = kostnader för att genomföra åtgärden i T = tidshorisont r = diskonteringsränta Beräkna nettonuvärdet av varje åtgärdsalternativ (i) (i förhållande till nollalternativet) som en nuvärdesumma av nytta minus kostnader för alla berörda i alla tidsperioder, där r är diskonteringsräntan.

9 Vilka är kostnaderna och nyttorna? Kostnadssidan renodlas till efterbehandlingsåtgärden i sig: C1. Åtgärdskostnader. C2. Åtgärdernas negativa effekter på hälsa. C3. Åtgärdernas negativa effekter på ekosystemvaror/ -tjänster. Nyttosidan gäller övrig inverkan av efterbehandlingsåtgärden: B1. Ökat markvärde. B2. Nettoeffekten på marknadsprissatta varor och tjänster kopplade till området. B3. Nettoeffekten på hälsa och ekosystemvaror/-tjänster.

10 Nyttor a Kostnader b Tabeller som ger exempel på konkreta nyttor och kostnader Nyttor Kostnader B1. Ökat markvärde B1a. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker. B1b. Ökat markvärde på fastigheter i omgivningen till följd av minskade externa effekter. B2. Nettoeffekten på marknadsprissatta varor och tjänster B2a. Efterbehandlingen ger möjlighet till verksamhet vars varu- eller tjänsteproduktion ger högre vinster än tidigare, t.ex. på grund av: B2aa. Varan eller tjänsten kan produceras till en lägre kostnad än förut. B2ab. Färre restriktioner för verksamheten har undvikits. B2ac. Ökat förtroende för verksamheten. B2ad. Minskat juridiskt ansvar. B2ae. Bättre arbetsmiljö för anställda inom området. B3. Nettoeffekten på icke marknads-prissatta varor och tjänster B3a. Minskade hälsorisker. B3aa. Minskade akuta hälsorisker. C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder. C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader. C1c. Kapitalkostnader i form av utebliven avkastning på kapital som låses till åtgärden. C1d. Kostnader för att genomföra åtgärder, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor (minus ev. intäkter från försäljning av metaller och massor). C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. C1f. Ekonomiska projektrisker, exempelvis fördröjning av efterbehandlingen och arbetsskador till följd av efterbehandlingen. C2. Åtgärdernas negativa effekter på hälsa C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). C3c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. B3ab. Minskade icke-akuta hälsorisker. B3b. Ökad tillgång på ekosystemvaror och tjänster. B3ba. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. B3bb. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. B3bc. Ökad tillgång på övriga ekosystemvaror och tjänster. C3. Åtgärdernas negativa effekter på ekosystemvaror och tjänster C3a. Minskad tillgång på ekosystemvaror och tjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det efterbehandlade området. C3b. Minskad tillgång på ekosystemvaror och tjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det efterbehandlade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. C3c. Minskad tillgång på ekosystemvaror och tjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. a Observera att hänsyn måste tas till risken för b Observera att hänsyn måste tas till risken för dubbelräkningar vid en summering av de olika nyttoposterna. dubbelräkningar vid en summering av de olika kostnadsposterna.

11 Exempel: Hexion, Mölndal Gammal färgfabrik m 2 Omvandling till bostadsområde (NCC) Stora mängder schaktning Omfattande förorening: Ftalater (DEHP) PAH Bly Xylen Bensen Alifater Aromater Tack till Åsa Landström och Ann-Sofie Östlund Malin Norin (NCC)

12 Åtgärdsalternativ 1. Uppgrävning och deponering av all förorenad jord > NVs generella riktvärden. 2. Uppgrävning och deponering av förorenad jord > platsspecifika riktvärden. Styrande ämnen: DEHP och bly. 3. Som alternativ 2 men med siktning före transport och deponering. 4. Som alternativ 2 men med siktning och jordtvätt.

13 Exempel monetarisering Nyttor Alt 1

14 Exempel monetarisering Kostnader Alt 1

15 Att dra slutsatser Beräkna målfunktionens värde för samtliga åtgärdsalternativ. Förändrar okvantifierade effekter något? Gör en känslighetsanalys. Gör en fördelningsanalys.

16 Beräkning av NPV

17 Okvantifierade effekter Mest betydelsefulla posten sannolikt rekreationsvärden Sannolikt likvärdiga för alla alternativ Okvantifierade poster kan ändra absolutvärden för NPV, men mindre troligt rangordningen av alternativen

18 Fördelningseffekter Exploatören (bostadsägarna) betalar Omgivningen får del av nyttorna Övriga samhället får bära en del av kostnaderna (ex miljökostander, olycksrisker)

19 Fördelar Några kommentarer Strukturerat och väletablerat prioriteringsverktyg Möjliggör en samlad bedömning av alla nyttor och kostnader av en åtgärd En procedur för strukturerad kunskapsinhämtning. Begränsningar Pusselbiten kan verka större än vad den är. Det finns fler kriterier än samhällsekonomisk lönsamhet Behov av en bredare analys (multikriterieanalys)