KOSTNADS-NYTTOANALYS AV ÅTGÄRDER MOT ÖVERSVÄMNINGAR OCH MARKFÖRORENINGAR I LINDÖOMRÅDET. Sweco Environment AB

Transkript

1 RAPPORT Norrköpings kommun KOSTNADS-NYTTOANALYS AV ÅTGÄRDER MOT ÖVERSVÄMNINGAR OCH MARKFÖRORENINGAR I LINDÖOMRÅDET UPPDRAGSNUMMER GÖTEBORG Sweco Environment AB Göteborg Lars Rosén, Johan Nimmermark, Mats Andréasson, Andreas Karlsson, Åsa Fritioff, Andreas Lindhe ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Lars Rosén Mobil lars.rosen@sweco.se

2 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

3 SAMMANFATTNING Lindöområdet i Norrköpings kommun är beläget strax söder om Motala ströms utlopp i Bråviken via Lindö kanal. I området finns en småbåts- och gästhamn. Området består idag av en blandning av gräsytor, hårdgjorda ytor som GC-vägar och parkeringar samt gräs- och grusfotbollsplaner. Den befintliga villabebyggelsen ligger nära strandområdet och kommunen har planer på att ytterligare exploatera de strandnära delarna med ny bebyggelse. Det finns markföroreningar inom området. Sweco har tidigare genomfört en miljöteknisk markundersökning av området och konstaterat att området måste efterbehandlas. Variationer i havsnivån i kombination med det strandnära läget gör att området också är utsatt för översvämningsrisker. Utifrån underlag från SMHI har utbredningen av olika översvämningsscenarier analyserats, se Figur A. Figur A. Översvämningsscenarier för Lindö-området. Det övergripande syftet med denna utredning är att genomföra en riskbaserad utvärdering av kombinerade åtgärder mot översvämningar och markföroreningar för Lindöområdet. Resultaten ska fungera som underlag för kommunens planarbete. Utvärderingen genomförs i form av en kostnads-nyttoanalys (KNA), där minskade samhällsekonomiska risker till följd av översvämning och belastning av föroreningar vägs mot kostnaderna för att genomföra de identifierade åtgärdsalternativen. rapport ra04s K o s t n a d s - n yt t o a n a l y s a v å t g ä r d e r m o t ö v e r s v ä m n i n g a r o c h m a r k f ö r o r e n i n g a r i Li n dö o mr å d e t

4 Kostnads-nyttoanalysen har genomförts stegvis enligt följande: 1. Hydrologisk modellering av översvämningsscenarier för olika återkomsttider. 2. Ekonomisk värdering av skadekostnader för de olika översvämningsscenarierna: Direkta Efterbehandling Bestående 3. Beräkning av riskkostnad som en funktion av återkomsttider och skadekostnader 4. Identifiering av åtgärdsalternativ, i detta fall kombinationer av efterbehandling av markföroreningar och översvämningsåtgärder 5. Kostnadsuppskattning av åtgärder 6. Beräkning av åtgärdernas nyttor, som en funktion av minskade riskkostnader och andra tillkommande nyttor, för varje åtgärdsalternativ 7. Kostnads-nyttoanalys, inklusive osäkerhetsanalys, och beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet 8. Rangordning och identifiering av mest lönsamma alternativ I Figur B och Figur C presenteras resultaten från riskkostnadsberäkningen för Lindöområdet. Riskkostnaderna har beräknats som ett nuvärde över tidshorisonten 100 år och med två olika diskonteringsräntor, 4 % enligt Naturvårdsverkets rekommendation och 1,4 % enligt Stern-rapportens rekommendation avseende åtgärder kopplade till klimatförändringar. I figurerna redovisas också riskkostnadernas osäkerhet. Det kan konstateras att riskkostnadens storlek i stort sett halveras om diskonteringsräntan höjs från 1,4 % till 4 %. I åtgärdsanalysen har tre olika åtgärdsalternativ identifierats, där samtliga är kombinationer av efterbehandling av markföroreningar och åtgärder mot översvämning: Alternativ 1: Invallning till HHW år 2100 (+ 2,37 m) kombinerat med massreduktion av föroreningar i hela området. Alternativ 2: Massreduktion av markföroreningar inom hela området och återfyllning till 100-årsnivå 2010 (+1,08 m). Alternativ 3: Massreduktion i delområde C och G 1 samt markhöjning till HHW år 2100 (+2,37 m). Åtgärdsalternativen har kostandsbedömts enligt Tabell A. 1 Områdets mest förorenade delar enligt tidigare undersökningar och riskbedömning av Sweco. Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

5 Riskkostnad (Mkr) percentil Medel 95-percentil alternativ Figur B. Den beräknade riskkostnaden för nollalternativet (d.v.s. ingen åtgärd). Diagrammet visar den beräknade riskkostnaden under 100 år med diskonterings-räntan 1.4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95-percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall Riskkostnad (Mkr) 4 5-percentil Medel 95-percentil alternativ Figur C. Den beräknade riskkostnaden för nollalternativet (d.v.s. ingen åtgärd). Diagrammet visar den beräknade riskkostnaden under 100 år med diskonterings-räntan 4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95-percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. rapport ra04s K o s t n a d s - n yt t o a n a l y s a v å t g ä r d e r m o t ö v e r s v ä m n i n g a r o c h m a r k f ö r o r e n i n g a r i Li n dö o mr å d e t

6 Tabell A. Åtgärdskostnader och årliga underhållskostnader för de olika åtgärdsalternativen, utryckta med osäkerhetsintervall. Åtgärd Åtgärdskostn ad (Mkr) Årlig underhållskostnad (kkr) Alternativ 1: Invallning till HHW år 2100 (+ 2,37 m) kombinerat med massreduktion av föroreningar i hela området. Alternativ 2: Massreduktion av markföroreningar inom hela området och återfyllning till 100-årsnivå 2010 (+1,08 m). Alternativ 3: Massreduktion i delområde C och G samt markhöjning till HHW år 2100 (+2,37 m). 30,1-40, ,9 25,5 0 21,9 36, Resultaten från KNAn för de tre åtgärdsalternativen i Lindö-området redovisas i Figur D och Figur E. Graferna visar åtgärdernas nuvärde, diskonterat över tidshorisonten 100 år. Utfall KNA (Mkr) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 5-percentil Medel 95-percentil Figur D. Nuvärden för de tre åtgärdsalternativen med avseende på efterbehandling av markföroreningar och skydd mot översvämningar i Lindö-området. Nuvärden är beräknade för tidshorisonten 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95- percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

7 Utfall KNA (Mkr) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 5-percentil Medel 95-percentil Figur E. Nuvärden för de tre åtgärdsalternativen med avseende på efterbehandling av markföroreningar och skydd mot översvämningar i Lindö-området. Nuvärden är beräknade för tidshorisonten 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95- percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. Som framgår av Figur D och Figur 30 uppvisar inget åtgärdsalternativ samhällsekonomisk lönsamhet, d.v.s. kostnaderna har beräknats överstiga nyttorna för samtliga åtgärdsalternativ oavsett valet av diskonteringsränta. Nuvärdet av de studerade åtgärdsalternativen bedöms ha underskattats eftersom alla nyttor inte kunnat kvantifieras. I huvudsak bör dock de nyttor som inte kvantifierats vara relativt likvärdiga för de studerade alternativen. Detta innebär att rangordningen mellan alternativen bör vara relevant medan de beräknade nettonuvärdena i absoluta tal bör tolkas med försiktighet. Den samhällsekonomiska lönsamheten har således sannolikt underskattats för samtliga åtgärdsalternativ. Utifrån den genomförda kostnads-nyttoanalysen rekommenderas att Alternativ 3: Massreduktion i delområde C och G samt markhöjning till HHW år 2100 (+2,37 m) genomförs. Detta under förutsättning att någon av de tre åtgärderna måste genomföras, dvs det är inte möjligt att nuvarande situation med markföroreningar bibehålls. Alternativ 3 innebär att de mest förorenade massorna avlägsnas och ger området ett långsiktigt skydd med en hög grad av tillförlitlighet mot översvämningar. Detta alternativ ger ett något lägre nuvärde jämfört med Alternativ 2 när en högre diskonteringsränta väljs. Skillnaderna är dock små i relation till beräkningarnas osäkerheter. rapport ra04s K o s t n a d s - n yt t o a n a l y s a v å t g ä r d e r m o t ö v e r s v ä m n i n g a r o c h m a r k f ö r o r e n i n g a r i Li n dö o mr å d e t

8 De huvudsakliga skälen att välja Alternativ 3 framför Alternativ 2 är följande: Alternativ 3 ger ett mera omfattande skydd mot framtida översvämningsrisker. Åtgärdernas nyttor är sannolikt underskattade och vid en högre värdering av nyttorna blir Alternativ 3 mera fördelaktigt relativt Alternativ 2. Alternativ 3 ger en tryggare situation för boende i området avseende översvämningsrisker. Människors oro har inte värderats i denna KNA, men en högre grad av säkerhet är sannolikt värdefullt för boende i området. Enligt SMHI kommer havets medelnivå att stiga ca 0,74 m under den närmaste 100-årsperioden. Detta innebär att grundvattennivåerna i området kommer att stiga i motsvarande omfattning. De framtida effekterna av grundvattennivåhöjningar har inte värderats i KNAn men Alternativ 3 innebär minskade risker med avseende på ökande grundvattennivåer relativt Alternativ 2. Slutligen bör det påpekas att kostnads-nyttoanalysen endast utgör en, men viktig, del av det fullständiga beslutsunderlaget rörande åtgärder mot översvämningar och markföroreningar. Inför det slutliga beslutet måste naturligtvis också andra aspekter beaktas, exempelvis planfrågor, juridiska förhållanden och människors oro. Som framgår av den genomförda analysen uppvisar inget av de tre åtgärdsalternativ som studerats samhällsekonomisk lönsamhet. För att undersöka huruvida en mera diversifierad markanvändning skulle kunna leda till en högre grad av lönsamhet har Norrköpings kommun utarbetat ett preliminärt förslag på alternativ markanvändning. Detta förslag utgår från nuvarande planförslag och innebär att en mindre del av Lindöområdet exploateras. En kompletterande KNA har därefter genomförts, vilken dels visar att det kan vara samhällsekonomiskt försvarbart att genomföra mera riktade skyddsåtgärder till de delar av området som ska exploateras. Resultaten från den kompletterande analysen redovisas mera utförligt i Bilaga 5. Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE GENOMFÖRANDE 2 2 OMRÅDESBESKRIVNING TOPOGRAFI GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN MARKFÖRORENINGAR 6 3 PRINCIPER FÖR KOSTNADS-NYTTOANALYS AV ÅTGÄRDER VAD ÄR KOSTNADS-NYTTOANALYS? KOSTNADER, NYTTOR OCH LÖNSAMHET MATEMATISK BESKRIVNING AV KNA TIDSHORISONT OCH DISKONTERING KOSTNADER OCH NYTTOR AV ÖVERSVÄMNINGSÅTGÄRDER NYTTOR KOSTNADER KOSTNADER OCH NYTTOR MED EFTERBEHANDLING OSÄKERHETS- OCH KÄNSLIGHETSANALYS 13 4 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT ANALYSENS OLIKA STEG STEG 1: ÖVERSVÄMNINGSSCENARIER STEG 2: EKONOMISK VÄRDERING AV ÖVERSVÄMNINGARNAS KONSEKVENSER STEG 3: BERÄKNING AV RISKKOSTNADEN INNAN ÅTGÄRD 20 rapport ra04s K o s t n a d s - n yt t o a n a l y s a v å t g ä r d e r m o t ö v e r s v ä m n i n g a r o c h m a r k f ö r o r e n i n g a r i Li n dö o mr å d e t

10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.5 STEG 4: IDENTIFIERING AV ÅTGÄRDSALTERNATIV PRINCIPLÖSNINGAR ÅTGÄRDER MOT ÖVERSVÄMNING PRINCIPLÖSNINGAR EFTERBEHANDLING AV MARKFÖRORENINGAR STEG 5: KOSTNADSUPPSKATTNINGAR AV ÅTGÄRDER ALTERNATIV 1: INVALLNING TILL HHW ÅR 2100 (+ 2,37 M) KOMBINERAT MED MASSREDUKTION AV FÖRORENINGAR I HELA OMRÅDET ALTERNATIV 2: MASSREDUKTION AV MARKFÖRORENINGAR INOM HELA OMRÅDET OCH ÅTERFYLLNING TILL 100-ÅRSNIVÅ 2010 (+1,08 M) ALTERNATIV 3: MASSREDUKTION I DELOMRÅDE C OCH G SAMT MARKHÖJNING TILL HHW ÅR 2100 (+2,37 M) STEG 6: BERÄKNING AV ÅTGÄRDERNAS NYTTOR STEG 7: KOSTNADS-NYTTOANALYS STEG 8: RANGORDNING OCH IDENTIFIERING AV MEST LÖNSAMMA ALTERNATIV 42 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION 43 6 REFERENSER 46 Bilaga 1: Översvämningsscenarier Bilaga 2: Schablonskadekostnader Bilaga 3: Skadekostnader Lindö Bilaga 4: Olycks- och miljökostnader för åtgärder Bilaga 5: Kompletterande kostnads-nyttoanalys Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

11 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Lindöområdet i Norrköpings kommun är beläget strax söder om Motala ströms utlopp i Bråviken via Lindö kanal. I området finns en småbåts- och gästhamn. Området består idag av en blandning av gräsytor, hårdgjorda ytor som GC-vägar och parkeringar samt gräs- och grusfotbollsplaner. Inom Lindö-området finns restaurang, diverse anläggningar för tre båtklubbar, en fotbollsanläggning samt en lekplats. Området har en välbesökt badstrand. Den befintliga villabebyggelsen ligger nära strandområdet och kommunen har planer på att ytterligare exploatera de strandnära delarna med ny bebyggelse. Figur 1 visar befintlig bebyggelse och den planerade nya bebyggelsen. Figur 1. Lindöområdet. Områden begränsade med färgade linjer beskriver planerad framtida markanvändning. Det finns markföroreningar inom området. Sweco (2011) har genomfört en miljöteknisk markundersökning av området och konstaterat att området måste efterbehandlas. Variationer i havsnivån i kombination med det strandnära läget gör att området också är utsatt för översvämningsrisker. Området är utfyllt och underliggande material består av lersediment med en 1 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

12 tidigare vassbeväxt strandkant. I dagsläget finns, förutom småbåts- och gästhamn, bollplaner, lekplats, minigolfbana, promenadstråk och en restaurang. Det finns även ett villaområde i anslutning till det aktuella området. Den tidigare utredningen av markföroreningar visar att åtgärder krävs för delar av området. På grund av områdets strandnära läge och låga marknivåer kan det också finnas behov av åtgärder mot översvämningar. Som ett underlag för kommunens planarbete ska därför en riskvärdering göras i syfte att finna den mest lämpliga åtgärden som kombinerar skydd mot såväl översvämningar och exponering av markföroreningar. 1.2 SYFTE Det övergripande syftet är att i denna rapport presentera en riskbaserad utvärdering av kombinerade åtgärder mot översvämningar och markföroreningar för Lindöområdet. Resultaten ska fungera som underlag för kommunens planarbete. Utvärderingen genomförs i form av en kostnadsnyttoanalys (KNA), där minskade samhällsekonomiska risker till följd av översvämning och belastning av föroreningar vägs mot kostnaderna för att genomföra de identifierade åtgärdsalternativen. Detta angreppssätt gör att det samhällsekonomiskt mest fördelaktiga alternativet kan identifieras. Som del av utvärderingen genomförs en analys av översvämningsscenarier och dessas samhällsekonomiska konsekvenser. Möjliga åtgärdsalternativ identifieras med avseende på: (i) framtida markanvändning, (ii) behovet av sanering av markföroreningar samt skydd mot översvämningar av Lindöområdet och omgivande villabebyggelse. Åtgärdsalternativen identifieras i samråd med kommunen och härvid ska såväl tekniska aspekter som inverkan på rekreation, landskapsbild m.m. beaktas. Identifierade åtgärder kostnadsbedöms, vilket inkluderar såväl genomförande-, miljö- och underhållskostnader. 1.3 GENOMFÖRANDE Arbetet har utförts i samverkan mellan Norrköpings kommun och Sweco Environment AB i Göteborg. Vid Sweco Environment AB har Lars Rosén varit uppdragsledare. I arbetet har Johan Nimmermark, Mats Andréasson, Andreas Karlsson, Åsa Fritioff och Andreas Lindhe medverkat. 2 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

13 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 TOPOGRAFI Huvuddelen av exploateringsområdet är flackt med lägst nivåer längs strandlinjen. I öster stiger nivåerna upp mot bergspartiet. Nivåerna inom området varierar mellan +0,5 m i strandlinjen till ca +3,0 m i söder och +5,3 m i öster, se Figur 2. Området begränsas i norr av Bråviken, i väster och i söder av gator samt i öster av ett bergs- och skogsparti. Figur 2. Marknivåer i Lindö-området, beräknade utifrån mätpunkter i området (markerade som ringar). 2.2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Jordlagren i området utgörs enligt jordartskartan från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) i huvudsak av postglacial lera, se karta i Figur 3. Området angränsar i nordväst 3 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

14 samt i öster till områden med sandig morän (blått) samt berggrund (rött). I anslutning till områdets sydvästra del finns en isälvsavlagring (grön markering). Figur 3. Jordartsgeologisk karta över Lindö-området. Källa: GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN De geotekniska förhållandena i området har undersökts av WSP (2012). Nedan ges en kort sammanfattning av de geotekniska undersökningarnas resultat. WSP konstaterar att i de västra och centrala delarna utgörs det översta lagret på ca 1,0 m av en hård och stenig fyllning. Ställvis underlagras fyllningen av grus, men i huvudsak vilar fyllningen på ett lager av lera med mycket låg skjuvhållfasthet. Lerans mäktighet varierar mellan 2,8 och 5,8 m. Leran underlagras av sandlager med inslag av tunna siltlager. I sandlagren varierar den relativa fastheten mellan låg och hög. Sandlagrens mäktighet varierar mellan 2,0 m och 7,0 m. Mot öster blir jordlagren grundare och fastare. Marken består här av mera grovkorniga jordarter, främst sand. I söder utgörs jordlagren av ett tunt lager (ca 0,2 m) mullhaltig sand som övergår i ca 0,4 m sandig lera. Leran underlagras av omväxlande lager av silt, finsand och sand. Därunder finns eventuellt morän avsatt på berggrunden. Den relativa fastheten är generellt medelhög till hög men låg i finsandsskiktet. I de norra delarna visar undersökningarna förekomst av ett tunt lerlager överst som sedan underlagras av sand och siltlager. Den relativa fastheten varierar mellan mycket låg och mycket hög. 4 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

15 Utifrån gjorda undersökningar bedömer WSP (2012) att jorden är normalkonsoliderad eller med en pågående sättningsprocess. Detta innebär att sättningar bedöms kunna uppkomma eller förvärras vid tillkommande laster. Mindre fyllningar bedöms kunna utföras för vägar och vallar där sättningar har liten påverkan på funktionen, åtminstone i de södra delarna. Kompensationsgrundläggning kan eventuellt fungera för VA-anläggningar och större fyllningar för vägar och vallar. För hus bedöms pålning vara lämpligt. I den västra och östra delen, mot högre belägna områden, tunnas lagret med mycket lös lera ut och grundläggning kan utföras i befintlig jord eller efter utskiftning (av lösa lerlager). Jordlagrens stabilitet anses vara mycket låg i vissa partier längs den strandlinjen. I sektionen E-E (se bilagda diagram WSP, 2012) konstaterar WSP utifrån stabilitetsberäkningar att den glidyta som hade lägst säkerhet, med totalsäkerhetsfaktorn F.c = 1,163, sträckte sig ca 10 m in från strandkrön. Glidytor med totalsäkerhetsfaktor mindre än 1,30 sträckte sig ca 20 m in från strandkrön. Dessa förhållanden innebär att stabiliserande åtgärder behöver utföras vid konstruktioner. 2.4 GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN WSP (2012) har utfört mätningar av grundvattennivåer i jord inom området. Vattennivån har avlästs på nivåerna -0,7 m (GW ), -2,4 (GW ) samt + 0,0 m (GW ) och -0,9 m (GW ). Mätningarna visar på mycket stora nivåvariationer inom området och över korta tidsperioder. Möjligen är grundvattenrörens funktion bristfällig och för att upprätta en mera tydlig bild av grundvattennivåernas variation inom området skulle mätningar på flera punkter och över längre tidsperioder behöva utföras. WSP bedömer att grundvattennivån sannolikt ligger i nivå med Östersjöns medelvattennivå i huvuddelen av området. Grundvattnets strömningsriktning är mot strandkanten. Huvuddelen av grundvattenflödet i området sker i de mer genomsläppliga jordlagren, bestående av sand och grus. Sannolikt varierar grundvattenytans nivå med havsytans nivå. Erfarenhetsmässigt sker nivåvariationen inne i grundvattenmagasinet med en fördröjning jämfört med havsytenivåns variation. Detta innebär att kortvariga nivåvariationer i havsnivå inte ger särskilt stora nivåvariationer i grundvattenmagasinet. Däremot kommer långsiktig förändring av havsnivån att medföra motsvarande nivåförändring i grundvattenmagasinet. 5 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

16 2.5 MARKFÖRORENINGAR Sweco (2011) har genomfört en miljöteknisk markundersökning med riskbedömning och åtgärdsutredning. Markmiljöundersöknigen visar att området vid Lindö småbåts- och gästhamn är förorenat av bl.a. arsenik, kvicksilver, bly, PCB och PAH:er. Sweco konstaterar att risknivåerna i åtminstone delar av området är oacceptabla och att efterbehandling måste genomföras. Området delades in i olika egenskapsområden med avseende på föroreningssituation och åtgärdsbehov, se Figur 4. Två olika principlösningar för efterbehandling av området föreslogs av Sweco: 1. Massreduktion genom bortgrävning med efterföljande behandling och deponering av jordmassor. 2. Övertäckning för att reducera exponeringsrisken för föroreningar för människa och markmiljö. För varje egenskapsområde bedömdes åtgärdsbehovet med avseende på sju olika markanvändningsscenarier, vilka representerar olika sorters markanvändning, såsom bostäder med odling, bostäder utan odling, parkområde och blandade verksamheter. Beroende på föroreningssituation och markanvändning kan efterbehandlingen utföras på olika sätt inom respektive egenskapsområde. Figur 4. Egenskapsområden med avseende på markföroreningar och åtgärdsbehov inom Lindöområdet. 6 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

17 3 PRINCIPER FÖR KOSTNADS-NYTTOANALYS AV ÅTGÄRDER 3.1 VAD ÄR KOSTNADS-NYTTOANALYS? Kostnads-nyttoanalys (KNA) är en analys som innefattas i det bredare begreppet konsekvensanalys (jfr Naturvårdsverket 2003). Liksom konsekvensanalyser är kostnadsnyttoanalyser ett stöd för beslutsfattande. KNA bygger på en identifiering av de positiva och negativa konsekvenserna av ett projekt i samhället och syftar till att jämföra dessa konsekvenser med varandra för att se om de positiva konsekvenserna är större än de negativa eller tvärtom, se Rosén m fl (2008). I KNA uttrycks de olika konsekvenserna i monetära enheter (t.ex. kr eller Euro) i så stor utsträckning som möjligt KOSTNADER, NYTTOR OCH LÖNSAMHET När man pratar om en samhällsekonomisk värdering menas närmare bestämt handlingsalternativens konsekvenser för både individers och företags välbefinnande (ibland även benämnt "välfärd"). Ökningar av välbefinnandet till följd av handlingsalternativet kallas för alternativets nyttor och minskningar av välbefinnandet till följd av handlingsalternativet kallas för alternativets kostnader, jfr Figur 5. Samhällsekonomiska konsekvenser Positiva samhällsekonomiska konsekvenser (nyttor) Negativa samhällsekonomiska konsekvenser (kostnader) Ej praktiskt möjliga att uttrycka i monetära enheter Praktiskt möjliga att uttrycka i monetära enheter Praktiskt möjliga att uttrycka i monetära enheter Ej praktiskt möjliga att uttrycka i monetära enheter Jämförelse av positiva och negativa samhällsekonomiska konsekvenser Figur 5. Samhällsekonomiska konsekvenser. För att så långt som möjligt uttrycka nyttor och kostnader i monetära enheter har monetära mått på förändringar i välbefinnande utvecklats i ekonomisk teori. Dessa mått är förändringen i konsumentöverskott (för individer) och förändringen i producentöverskott (för företag). De bygger på antaganden om att individer strävar efter att maximera sitt välbefinnande och att företag vill maximera sin vinst. De här monetära måtten kan skattas med hjälp av marknadsdata för varor och tjänster som är föremål för handel på marknader. Det finns dock många varor och tjänster som utan att vara marknadsprissatta är av betydelse för individers välbefinnande och företags vinster. Så är t.ex. fallet för 7 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

18 hälsoriskminskningar samt många varor och tjänster som naturen och miljön tillhandahåller, exempelvis så kallade ekosystemtjänster inklusive miljökvalitet. Ett exempel på en ekosystemtjänst är tillgång till rent vatten. För sådana icke-marknadsvaror finns särskilda värderingsmetoder tillgängliga. Att använda sådana metoder ger därmed en möjlighet att ta reda på de samhällsekonomiska effekterna av hälso- och miljömässiga konsekvenser. En samhällsekonomisk konsekvensanalys ska undersöka kostnaderna och nyttorna för de individer och företag som bedöms beröras av ett projekt. Det kriterium som vanligen används i en kostnads-nyttoanalys för vad som är bra eller dåligt att göra är samhällsekonomisk lönsamhet. Samhällsekonomisk lönsamhet kännetecknas av att summan av samtliga nyttor för alla berörda individer och företag överstiger summan av samtliga kostnader för alla individer och företag. Med andra ord ska vågskålen med de totala nyttorna väga tyngre än vågskålen med de totala kostnaderna, se Figur 6. Nyttor Kostnader Figur 6. Avvägning mellan kostnader och nyttor. En kostnads-nyttoanalys är en speciell typ av analys som måste kompletteras med andra slags analyser för att beslutsunderlaget ska bli heltäckande. En nödvändig komplettering är en analys av fördelningseffekter, vilken visar hur nyttor och kostnader fördelar sig på olika grupper/branscher/sektorer i samhället. Andra typer av analyser kan också vara nödvändiga, eftersom det endast är i undantagsfall som det går att uttrycka alla identifierade nyttor och kostnader i monetära enheter. Om kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet är uppfyllt eller inte kan ofta endast delvis utvärderas genom en jämförelse av monetära mått. I jämförelsen måste även de samhällsekonomiska konsekvenser som inte har mätts i monetära termer vägas in, se Figur 5. 8 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

19 3.1.2 MATEMATISK BESKRIVNING AV KNA Matematiskt kan en kostnads-nyttoanalys uttryckas som en målfunktion som mäter skillnaden mellan nyttor och kostnader. För ett visst åtgärdsalternativ i kan målfunktionen formuleras som: i T 1 t 1 (1 r) t ( B it C it ) (ekvation 1) där: i = nettonuvärdet, vilket utgör nuvärdet av nettonyttan (dvs. nyttor minus kostnader) av att genomföra åtgärdsalternativet B i = nyttor (benefits) av att genomföra åtgärdsalternativet C i = kostnader (costs) för att genomföra åtgärdsalternativet r = diskonteringsränta T = tidshorisont angivet i antal år t Om värdet på målfunktionen, dvs. nettonuvärdet, är positivt är alternativet samhällsekonomiskt lönsamt, och ju högre positivt värde desto bättre är alternativet. Alternativen utvärderas i förhållande till ett nollalternativ, som vanligen definieras som att inte vidta någon åtgärd och de konsekvenser som detta leder till TIDSHORISONT OCH DISKONTERING Diskontering är ett begrepp som används vid alla samhällsekonomiska beräkningar. Det innebär en omräkning med hjälp av en räntesats för att ta hänsyn till att nyttor och kostnader inträffar vid skilda tidpunkter och därför inte kan jämföras direkt med varandra. Som framgick av målfunktionen ovan används en diskonteringsränta för att räkna om alla nyttor och kostnader i kostnads-nyttoanalysen till ett nuvärde. Diskontering är en omdebatterad metod, eftersom kostnaderna med åtgärder som syftar till att förbättra miljön ofta inträffar före nyttorna som åtgärderna leder till. I en nuvärdesberäkning tenderar detta att leda till att nyttorna väger lättare än kostnaderna. Allmänt gäller att ju högre diskonteringsränta och ju längre fram i tiden en konsekvens inträffar desto lägre blir dess nuvärde (se ekvation 1). Om diskonteringsräntan däremot är noll värderas framtida kostnader och nyttor lika högt som dagens kostnader och nyttor. Diskonteringsräntan kan antingen vara en real eller nominell ränta. En real ränta är lika med en nominell ränta som har justerats för att inte räkna med inflationseffekter. En real ränta ska användas om fasta priser används i analysen och en nominell ränta ska 9 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

20 användas om rörliga priser används. Eftersom fasta priser vanligen används i KNA är det således vanligast att en real ränta används för diskontering. Naturvårdsverket rekommenderar för närvarande en real diskonteringsränta på 4 procent (Naturvårdsverket 2003). Det är dock inte självklart vilken räntesats som bör användas, i synnerhet inte om det är fråga om konsekvenser som inträffar långt fram i tiden och som påverkar framtida generationer. Den vetenskapliga diskussionen har bland annat resulterat i förslag att använda en fallande diskonteringsränta över tiden. Fallande diskonteringsräntor för offentliga projekt har exempelvis rekommenderats av Storbritanniens finansdepartement, se vidare Söderqvist (2006). I flera arbeten förordas lägre räntesatser än den som presenteras av Naturvårdsverket. Exempelvis rekommenderar Stern-rapporten en diskonteringsränta på 1,4 % för projekt rörande klimateffekter (Stern 2006). Problematiken kring vilken nivå på diskonteringsräntan som är rimlig gör att det alltid är motiverat att göra en känslighetsanalys. I känslighetsanalysen studeras om slutsatserna från kostnads-nyttoanalysen förändras när räntenivån varieras. 3.2 KOSTNADER OCH NYTTOR AV ÖVERSVÄMNINGSÅTGÄRDER NYTTOR Översvämningar inträffar oregelbundet och det går inte att med säkerhet förutsäga om, och i så fall när, en översvämning med viss omfattning ska inträffa. Det är därför lämpligt att istället försöka bedöma riskerna för skador till följd av översvämning. En riskuppskattning innebär i detta sammanhang en sammanvägning av sannolikheten för översvämning och dess negativa konsekvenser (skador). Eftersom avsikten är att uttrycka risken i monetära termer måste skadorna värderas ekonomiskt och det går då att tala om en riskkostnad. Riskkostnaden kan också benämnas den förväntade skadekostnaden. Sammanvägningen av sannolikhet för översvämning och skadekostnad beskrivs principiellt i Figur 7. Sannolikhet Ökande risk Konsekvens Figur 7. Principen för sammanvägning av sannolikhet och konsekvens. Risken kan minskas genom förebyggande åtgärder (minskande sannolikhet) och/eller skade-begränsande åtgärder (minskande konsekvenser). 10 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

21 Syftet med att genomföra förebyggande och/eller skadebegränsande åtgärder är att minska, eller helst eliminera, riskerna för att negativa konsekvenser ska uppstå. Det ekonomiska värdet av de minskade riskerna som åstadkommes till följd av en åtgärd betraktas som åtgärdens nyttor. Risken beror av sannolikheten för att händelsen, d.v.s. översvämningen, skall inträffa och dess negativa ekonomiska konsekvenser. Riskerna kan minskas genom förebyggande åtgärder, som syftar till att förhindra att händelsen uppstår, eller genom skadebegränsande åtgärder, som syftar till att mildra konsekvenserna av händelsen. Exempel på förebyggande åtgärder är förbättrad reglering av vattendrag så att dess kapacitet att klara ökade flöden till följd av stora nederbördsmängder ökar. Exempel på skadebegränsande åtgärder är vallar för att skydda byggnader och infrastruktur i samband med förhöjda nivåer i vattendrag KOSTNADER Kostnaderna för en specifik åtgärd omfattar alla kostnader som kan förknippas med åtgärden. Åtgärdskostnaderna kan delas in i följande huvudtyper: Investeringskostnader för åtgärdens utförande Driftskostnader Underhållskostnader Kostnader för återinvestering, för att ersätta delar av eller hela anläggningen efter en viss livslängd Övriga kostnader, exempelvis olycksrisker förknippade med åtgärden, kostnader för restriktioner i markanvändning till följd av åtgärden och miljökostnader, exempelvis kostnader för emissioner I åtgärdsanalysen identifieras samtliga kostnader som kan uppstå under den valda tidshorisonten. Dessutom analyseras när de olika kostnaderna kan uppstå. Utförandekostnaderna är i regel direkta kostnader i samband med att åtgärden utförs, medan drift- och underhållskostnader kommer att belasta projektet under åtgärdens livslängd. 3.3 KOSTNADER OCH NYTTOR MED EFTERBEHANDLING I detta projekt ska översvämningsåtgärder kombineras med efterbehandling av markföroreningar. För att kostnads-nyttoanalysen ska kunna omfatta kombinationer av åtgärder mot markföroreningar och översvämningar behöver därför också efterbehandlingarnas kostnader och nyttor inkluderas. 11 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

22 Rosén m fl (2008) beskrev en metodik för KNA av efterbehandlingsåtgärder. I metodiken, som tillämpats praktiskt i efterbehandlingsprojekt i Sverige, beskrivs vilka kostnads- och nyttoposter som är lämpliga att inkludera i KNA av efterbehandlingsåtgärder. Den resursförbrukning som efterbehandlingen medför kallas åtgärds-kostnader (C1), som kan infalla före (t.ex. planering), under och efter (t.ex. uppföljning) av själva åtgärdens genomförande, inklusive kapitalkostnader. Vidare kan åtgärden leda till negativa effekter på hälsa (C2) och ekologiska systems produktion av ekosystemvaror och tjänster (C3). Exempelvis kan transporter av förorenad jord leda till ökade trafikolycksrisker, och deponering av förorenad jord kan leda till en ökad risk för att giftiga ämnen läcker ut från platsen för deponeringen. På nyttosidan finns det ökade markvärde (B1) som kan bli ett resultat av efterbehandlingen. Det är dock viktigt att lägga märke till att den här ökningen sannolikt reflekterar efterbehandlingens övriga positiva effekter. Det leder i så fall till dubbelräkning om det ökade markvärdet läggs ihop med värdet av de effekter som påverkar markvärdet. I Tabell 1 har effekterna delats in i nettoeffekten för dels de marknads-prissatta varor och tjänster som är kopplade till området (B2), dels för de icke marknadsprissatta varor och tjänster som är kopplade till området (B3). Exempel på B3 är hälsoeffekter och effekter på ekosystemvaror och -tjänster. Tabell 1. Huvudgrupper av effekter relevanta för en kostnads-nyttoanalys av ett efterbehandlingsalternativ. Effekterna kan uttryckas som riskreduktion alternativt riskökning när de inträffar endast med en viss sannolikhet. Nyttor B1. Ökat markvärde. (Observera att detta troligen reflekteras helt eller delvis av B2 och B3, varför B1 inte utan vidare kan adderas till B2 och B3.) C1. Åtgärdskostnader. Kostnader C2. Åtgärdernas negativa effekter på hälsa. B2. Nettoeffekten (kan ev. vara negativ) på marknadsprissatta varor och tjänster till följd av efterbehandlingen. C3. Åtgärdernas negativa effekter på ekosystemvaror och tjänster. B3. Nettoeffekten (kan ev. vara negativ) på icke marknadsprissatta varor och tjänster till följd av efterbehandlingen, t.ex. effekter på hälsa och effekter på ekosystemvaror och tjänster (inklusive t.ex. miljökvalitet och rekreationsmöjligheter). 12 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

23 3.4 OSÄKERHETS- OCH KÄNSLIGHETSANALYS Kostnads-nyttoanalysen är förknippad med osäkerheter. Såväl skattningarna av nyttorna som kostnaderna måste göras utan fullständig kunskap om de verkliga utfallen. Osäkerheterna för varje variabel (kostnads- eller nyttopost) i beräkningen kan beskrivas med hjälp av statistiska osäkerhetsfördelningar. Genom statistisk simulering (Monte Carlo) kan en osäkerhetsfördelning också för den sökta storheten, exempelvis objektfunktionen, skattas (se principiell beskrivning i Figur 8). Variabel 1 Variabel 2 Simulering Figur 8. Principiell beskrivning av statistisk simulering. Ur fördelningen för slutresultatet, exempelvis nuvärdet, kan bl.a. väntevärdet 2 (representerat av fördelningens medelvärde), det mest troliga värdet, medianvärdet (50- percentilen), det lägsta rimliga värdet (exempelvis 5-percentilen) och det högsta rimliga värdet (exempelvis 95-percentilen) utläsas. Intervallet mellan två percentiler kallas prediktionsintervall, exempelvis det 90-procentiga prediktionsintervallet mellan 5- och 95- percentilen. Utifrån simuleringarna kan också känslighetsanalyser utföras för att identifiera vilka variabler som har störst betydelse för osäkerheten i beräkningarnas utfall. Detta ger information om vilka variabler som bör vara mest angelägna att studera vidare i syfte att nå en säkrare skattning av den samhällsekonomiska lönsamheten för de studerade alternativen. 2 Kostnads-nyttoanalys är en form av expected utility analysis där väntevärden, vilka kan representeras av statistiska beräkningars medelvärden av möjliga utfallsrum, normalt används. 13 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

24 I Figur 9 ges ett exempel på osäkerhetsfördelning för ett beräknat nuvärde, givet de osäkerheter som anges för indata. I Figur 10 ges ett exempel på osäkerhetsanalys av vilka indata som ger störst bidrag till den osäkerheten i nuvärdet. Resultaten visar till hur stor andel respektive variabel/indata i beräkningen bidrar till osäkerheten i det studerade utfallet (exempelvis nuvärdet). Med hjälp av osäkerhetsanalysen får användaren vägledning kring vilken typ av ny information som i första hand bör samlas in i syfte att åstadkomma en mera säker nuvärdesberäkning. Figur 9. Osäkerhetsfördelning för utfallet vid beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet (nuvärde, se nedan). Figur 10. Osäkerhetsanalys för beräkning samhällsekonomisk lönsamhet (nuvärde) för ett åtgärdsalternativ. Trafikförseningar är i detta exempel den post som ger störst bidrag till den totala osäkerheten kring nuvärdet för åtgärdsalternativet. 14 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

25 4 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 4.1 ANALYSENS OLIKA STEG Den KNA-modell som Sweco utarbetat och som används för att utvärdera möjliga åtgärder för Lindöområdet består av följande åtta huvudsteg: 1. Hydrologisk modellering av översvämningsscenarier för olika återkomsttider (exempelvis 10, 50, 100 år) 2. Ekonomisk värdering av skadekostnader för de olika översvämningsscenarierna: i. Direkta ii. Efterbehandling iii. Bestående 3. Beräkning av riskkostnad som en funktion av återkomsttider och skadekostnader 4. Identifiering av åtgärdsalternativ, i detta fall kombinationer av efterbehandling av markföroreningar och översvämningsåtgärder 5. Kostnadsuppskattning av åtgärder 6. Beräkning av åtgärdernas nyttor, som en funktion av minskade riskkostnader och andra tillkommande nyttor, för varje åtgärdsalternativ 7. Kostnads-nyttoanalys, inklusive osäkerhetsanalys, och beräkning av samhällsekonomisk lönsamhet 8. Rangordning och identifiering av mest lönsamma alternativ Nedan beskrivskostmads-nyttoanalysen olika steg och dess resultat för Lindö-området. 4.2 STEG 1: ÖVERSVÄMNINGSSCENARIER SMHI har beräknat hur stor sannolikheten är att en viss marknivå översvämmas i Bråviken där Lindö ligger. Scenarier har beräknats för dagens klimat samt för det förväntade klimatet år Parametrar för beräkningarna i SMHI:s studie är bland annat påverkan av vind, vågor, lågtryck, landhöjning och klimatscenarier (Åström, 2010). Utifrån SMHIs prognoser över olika havsnivåer har höjdinmätning och GIS-analys genomförts för att undersöka dessa nivåer breder ut sig över marken. Därmed lokaliseras de platser som är mest utsatta för stigande havsnivå samt utgör underlag för placering och utformning av översvämningsförebyggande åtgärder. Resultaten av analysen av översvämningsscenarier för Lindö-området redovisas i Figur 11. En större kartbild redovisas i Bilaga 1. Som framgår av kartbilden har 8 olika översvämningsscenarier analyserats för Lindö-området. Av dessa har följande fem scenarier valts ut för beräkningarna av riskkostnader i kostnads-nyttoanalysen: 15 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

26 + 1,08 m (100_2010): 100-årsnivån år ,59 m (10_2100): 10-årsnivån för år ,76 m (50_2100): 50-årsnivån för år ,84 m (100_2100): 100-årsnivån för år ,37 m (HHW:2100): Högsta högvattennivå för år 2100 Figur 11. Översvämningsscenarier för Lindö-området. För varje översvämningsscenario måste en sannolikhet, baserad på scenariots återkomsttid, anges vid beräkningarna av riskkostnaden, se nedan. På grund av de förväntade klimateffekterna kommer återkomsttiderna för de olika scenarierna att variera över tiden. Förändringen är relativt stor och måste tas hänsyn till i beräkningen av riskkostnader. Figur 12 visar ett diagram över sannolikheter för olika havsnivåer vid olika tidpunkter utifrån SMHIs uppgifter. 16 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

27 Sannolikhet för nivåer Årsvis sannolikhet Nuvarande 2060 Nivå över nuvarande hvy (m) Figur 12. Sannolikhet för olika nivåer på havsytan vid olika tidpunkter, baserat på SMHIs underlag (Åström, 2010). Uppgifterna för år 2060 är skattade med hjälp av linjär interpolation. I denna utredning har en förenkling gjorts, där de skattade sannolikheterna för år 2060 antagits vara representativa för hela den tidshorisont som använts i kostnadsnyttoanalysen, dvs 100 år. De årsvisa sannolikheterna för de översvämningsscenarier som använts i kostnadsnyttoanalysen har skattats enligt Tabell 2. Tabell 2. Årsvisa sannolikheter för översvämningsscenarier i kostnads-nyttoanalysen. Scenario Årsvis sannolikhet + 1,08 m (100_2010): 100-årsnivån år ,5 + 1,59 m (10_2100): 10-årsnivån för år ,01 + 1,76 m (50_2100): 50-årsnivån för år , ,84 m (100_2100): 100-årsnivån för år , ,37 m (HHW:2100): Högsta högvattennivå för år , STEG 2: EKONOMISK VÄRDERING AV ÖVERSVÄMNINGARNAS KONSEKVENSER Som hjälpmedel för värdering av skadekostnader har en grundmatris utvecklats över skadekostnadsposter, se Tabell 3. Kostnaderna för skador som orsakas av en översvämning kan delas upp i tre huvudtyper: 17 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

28 Direkta Efterbehandling Långvariga och bestående Kostnader som uppkommer för att upprätthålla samhällsfunktioner samt åtgärder som vidtas direkt i anslutning till översvämningen för att begränsa skadorna. Kostnader som uppkommer efter en översvämning för att reparera, återställa eller ersätta skadade byggnader, infrastruktur, naturområden m.m. till tidigare funktion. Skador som är irreparabla eller långvariga som vissa skador på naturområden, vattentäkter eller förhindrad exploatering för att området är ligger i ett översvämningsområde. Dödsfall är också en kategori som ingår här. Tabell 3 ska ses som en sammanställning över möjliga skadekostnadsposter. I ett specifikt fall är vanligen flera av dessa, men sällan samtliga, relevanta. Efterbehandling är normalt den skadekostnadstyp som orsakar störst kvantifierbara kostnader, följt av direkta åtgärder. Långvariga och bestående skador är svåra att både identifiera och värdera. Detta minskar dock inte deras betydelse och ett försök bör alltid göras att identifiera och så långt möjligt värdera bestående skadekostnader. Identifiering av skadeobjekt och beräkning av antalet objekt inom varje kategori görs för varje översvämningsscenario genom GIS-analys. För vissa skadeobjekt har schablonkostnader beräknats utifrån tillgängliga data, exempelvis från försäkringsbolag och erfarenhetsmässiga bedömningar inom Sweco. Dessa schabloner redovisas i Bilaga 2. För skadeobjekt där ingen schablonkostnad finns att tillgå måste en platsspecifik värdering göras. En förväntad skadekostnad för den specifika skadekategorin beräknas genom att multiplicera antalet identifierade objekt med schablonkostnaden. För Lindö har följande fyra typer av skadeobjekt identifierats: Småhus Flerfamiljshus Komplementbyggnader/uthus Allmänna byggnader Inom Lindö-området finns ett begränsat antal skadekostnadsobjekt. I Tabell 4 redovisas resultatet från utsökningen med hjälp av GIS-analys av skadeobjekt inom Lindö-området för de fem översvämningsscenarier som använts i kostnads-nyttoanalysen. I Tabell 4 ingår både de befintliga objekt som kan påverkas vid de olika översvämningsscenarierna och de fastigheter som planeras uppföras enligt kommunens planer för exploatering, Figur 1. För såväl antalet objekt som kostnadsuppskattningarna per objekt finns vanligen osäkerheter. Skadekostnaderna representeras därför normalt med osäkerhetsintervall, se avsnitt 3.4, vilka möjliggör den osäkerhetsanalys som beskrivs genomförs i kostnadsnyttoanalysen. 18 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

29 I Bilaga 3 presenteras en fullständig redovisning av de skadekostnader, inklusive osäkerhetsintervall, som identifierats i analysen för Lindö-området. Osäkerhetsintervallen representeras av statistiska fördelningar. I Bilaga 3 anges för varje kostnadspost ett osäkerhetsintervall mellan 5-percentieln (P05) och 95-percentilen (P95) i den valda statistiska fördelningen. Tabell 3. Grundmatris för bedömning av skadekostnader. DIREKTA EFTERBEHANDLING BESTÅENDE AKUTA ÅTGÄRDER INTÄKTSFÖRLUSTER Avbrott i produktion (tillverkningsindustri) Avbrott i försäljning (varor & tjänster) Förlorad inkomst (privatpersoner) TRAFIKFÖRSENINGAR Vägtrafik -person Järnvägstrafik -person Vägtrafik -gods Järnvägstrafik -gods BOSTADSHUS Småhus (villor och radhus) Flerfamiljshus KONTORS-, HANDELS- & INDUSTRI- BYGGNADER Kontorsbyggnader Handelsbyggnader Industribyggnader OFFENTLIGA BYGGNADER Samhällskritiska byggnader (ex. brandstation, polis, vårdcentral och sjukhus), "Samhällsviktiga" byggnader (ex skola, vårdhem, dagis, bibliotek) AVBROTT TEKNISKA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM/ ÖVRIGA BYGGNADER INFRASTRUKTUR Reningsverk Komplementbyggnader ex. garage eller förråd Vattenverk Kulturhistoriska byggnader Ersättning avbrott vattenlev. Evenemangsbyggnader Ersättning för elavbrott SKADOR INFRASTRUKTUR SKADOR MILJÖ/JORD /SKOGSBRUK Väg (m 2 ) Läckage förorenade områden Järnväg (m) Skogsskador Dagvattenledningar (m) Jordbruksmarkskador Fjärrvärmeledningar (m) Vattentäkt Transformatorstationer ÖVRIGT Elledningar (m) ÖVRIGT Restriktioner i markanvändning Dödsfall och andra fysiska skador Psykiska skador ÖVRIGT 19 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

30 Tabell 4. Resultat från identifiering av skadeobjekt inom Lindöområdet för olika översvämningsscenarier. Layer HHW_ _ _ _ _2010 Totalt antal objekt Bostadshus (småhus) Uthus Allmän Flerfamiljshus STEG 3: BERÄKNING AV RISKKOSTNADEN INNAN ÅTGÄRD Hur stora skadekostnaderna blir beror på översvämningarnas utbredning. Olika utbredningar uppstår med olika sannolikhet, se ovan. För att kunna beräkna en total riskkostnad måste därför en summering göras över alla översvämningsscenarier som är möjliga. Risken kan i ett ekonomiskt perspektiv definieras som: R P f C f (ekvation 2) där P f är sannolikheten för översvämning och C f är skadekostnaderna till följd av översvämning (kr). Risken är således väntevärdet för skadekostnaden. Olika översvämningsscenarier och därmed olika skadekostnader uppstår med olika sannolikhet. Detta kräver en summering över alla möjliga utfall för att en total risk R tot för området eller platsen ska kunna beräknas. Den totala risken kan beskrivas enligt Figur 13. Översvämningsscenarier P f R tot C f Figur 13. Principiell beskrivning av den totala risken, vilket svarar mot den totala ytan i grafen. Skadekostnaderna är beroende på hur omfattande översvämningens utbredning är. Beräkningar av ett större antal möjliga utfall är därför inte praktiskt möjligt att utföra eftersom varje beräkning av ett översvämningstillfälles utbredning kräver omfattande 20 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

31 hydrologiskt modelleringsarbete. Detta innebär därmed att inte heller någon exakt beräkning av R tot är praktiskt möjlig. Ett förenklat sätt att beräkna den totala risken är, så som indikeras i Figur 13 och mer specifikt Figur 14, att beräkna risken för några få möjliga utfall (översvämningsscenarier) och utifrån detta approximativt skatta den totala risken. I Lindö-studien har fem scenarier använts. Den generella formeln för att beräkna den totala risken baserat på n översvämningsscenarier kan beskrivas som: n tot f 1 f 1 fi ( fi f ( i 1) ) (ekvation 3) i 2 R P C P C C för översvämningsscenarier i = 1 n. Översvämningsscenarier P f R tot C f Figur 14 Principiell beskrivning av den totala risken baserat på tre översvämningsscenarier. Detta beräkningssätt ger normalt en underskattning av den verkliga risken i de fall endast ett fåtal utfall kan inkluderas i beräkningarna. I Figur 15 och Figur 16 presenteras resultaten från riskkostnadsberäkningen för Lindöområdet. Riskkostnaderna har beräknats över tidshorisonten 100 år och med två olika diskonteringsräntor, 4 % enligt Naturvårdsverkets (2003) rekommendation och 1,4 % enligt Stern-rapportens (Stern, 2006) rekommendation. I figurerna redovisas också riskkostnadernas osäkerhet. Det kan konstateras att riskkostnadens storlek i stort sett halveras om diskonteringsräntan höjs från 1,4 % till 4 %. 21 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

32 Riskkostnad (Mkr) percentil Medel 95-percentil alternativ Figur 15. Den beräknade riskkostnaden för nollalternativet (d.v.s. ingen åtgärd). Diagrammet visar den beräknade riskkostnaden under 100 år med diskonterings-räntan 1.4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95-percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall Riskkostnad (Mkr) 4 5-percentil Medel 95-percentil alternativ Figur 16. Den beräknade riskkostnaden för nollalternativet (d.v.s. ingen åtgärd). Diagrammet visar den beräknade riskkostnaden under 100 år med diskonterings-räntan 4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95-percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. 22 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

33 4.5 STEG 4: IDENTIFIERING AV ÅTGÄRDSALTERNATIV I åtgärdsanalysen har tre olika åtgärdsalternativ identifierats, där samtliga är kombinationer av efterbehandling av markföroreningar och åtgärder mot översvämning: Alternativ 1: Invallning till HHW år 2100 (+ 2,37 m) kombinerat med massreduktion av föroreningar i hela området. Alternativ 2: Massreduktion av markföroreningar inom hela området och återfyllning till 100-årsnivå 2010 (+1,08 m). Alternativ 3: Massreduktion i delområde C och G 3 samt markhöjning till HHW år 2100 (+2,37 m) PRINCIPLÖSNINGAR ÅTGÄRDER MOT ÖVERSVÄMNING Tre olika åtgärdsalternativ mot översvämning har beskrivits dels med utgångspunkt från den beräknade högsta högvattennivån (HHW) år 2100, dels med hänsyn till dagens 100- årsnivå. Den högsta högvattennivån för år 2100 är beräknad till +2,37 m över nuvarande medelhavsnivå. Dagens 100-årsnivå är beräknad till + 1,08 m över nuvarande medelhavsnivå. Dessa nivåer har i samråd med Norrköpings kommun ansetts som intressanta för kostnads-nyttoanalysen med hänsyn till de diskussioner som förts inom kommunen kring behovet av översvämningsåtgärder. Två principiellt olika metoder att skydda Lindö mot översvämning har studerats - invallning och markhöjning. Som alternativ 1 föreslås en invallning längs strandlinjen. Denna utformas på ett estetiskt tilltalande sätt för att väl smälta in i omgivningarna, eventuellt kombinerad med en strandpromenad, se Figur 17. Spontar sätts längs hela strandlinjen inom exploateringsområdet för att hindra inströmning av havsvatten genom marken. Figur 17 - Landskapsanpassade inströmningsskydd 3 För vidare beskrivning av de olika delområdenas egenskaper med avseende på markföroreningar, se Sweco (2011). 23 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

34 När invallning sker stängs dagvatten in, vilket då måste pumpas ut. En pumpstation föreslås dit allt dagvatten från området leds. För att hindra att havet tar sig in i ledningssystemet och på så vis orsakar översvämning sätts en backventil in i utloppet. Pumpstationen och ledningssystemet utformas för att ta omhand ett dimensionerande regn. En principskiss redovisas i Figur 18. Figur 18 - Principlösning för avledning av dagvatten Ett alternativ till invallning är en höjning av marken till erforderlig nivå. Hur detta kan gestalta sig framgår av Figur 19. För ett fullgott skydd även för befintlig bebyggelse behöver markhöjningen kompletteras med åtgärder för dagvattenhantering. Pumpning av dagvatten är nödvändig vid högvatten för att inte orsaka översvämning pga att dagvattnet blir instängt och inte kan rinna av. För ett långsiktigt skydd mot stigande havsnivåer, vilket leder till höjda grundvattennivåer också inom områden med befintlig bebyggelse, kan avsänkning av grundvattennivåer inom den befintliga bebyggelsen bli aktuell. Kostnader för sådana åtgärder har inte beaktats i denna studie. Figur 19 - Anpassning av marken till erforderlig skyddsnivå 24 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

35 4.5.2 PRINCIPLÖSNINGAR EFTERBEHANDLING AV MARKFÖRORENINGAR De två principlösningarna för efterbehandling beskrivs kortfattat nedan. För en mera ingående beskrivning av åtgärderna, se Sweco (2011). Massreduktion: Alternativet syftar till att avlägsna föroreningar som med dagens eller förändrad markanvändning kan innebära oacceptabla risker för hälsa eller miljö. Området återställs efter åtgärd genom återfyllning med rena massor, återplantering av gräsytor samt asfaltering av gång- och cykelvägar. Urschaktade massor transporteras med lastbil till extern anläggning för behandling/deponering. Detta alternativ genomförs i flera steg enligt nedan: Förtätad provtagning genomförs inom respektive egenskapsområde (områden C, G, K, E, B och F). Resultatet från denna utgör underlag för om det är nödvändigt att gå vidare med nästa steg, den saneringsförberedande provtagningen. Saneringsförberedande provtagning genomförs inom respektive egenskapsområde. Rutnätsschaktning avses att användas och resultatet från denna provtagning utgör underlag för saneringsplanen. Miljökontroll av grundvatten i två till fyra nysatta grundvattenrör. Detta för att kunna kontrollera spridningen från område under den förestående saneringsåtgärden. Projektledning och förberedande åtgärder som projektering, upphandling av entreprenör, anmälningar och myndighetskontakter. Etablering av tillfälliga vägar inom området, uppförande av stängsel och omhändertagande av eventuellt länshållningsvatten. Genomförande av åtgärd schakt, transport, mottagning och återfyllnad Genomförandetiden bedöms vara upp till ca 8 månader, beroende på saneringarnas omfattning. Övertäckning: Åtgärden syftar till att innesluta föroreningarna under ett lager med rena massor. På detta sätt minimeras exponeringen för de föroreningar som med dagens och förändrad markanvändning kan innebära oacceptabla risker för hälsa eller miljö. Detta alternativ innebär att områdets markyta höjs med 0,5 m inom egenskapsområde F och med 1 m inom övriga egenskapsområden C, G, K, E och B. Rena massor hämtas med lastbil och transporteras till området. För att kunna göra en bedömning av åtgärdens måluppfyllelse görs en förtätad provtagning inom aktuella egenskapsområden innan uppfyllnad sker. 25 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

36 Detta alternativ genomförs genom att rena massor anskaffas och körs till området. Dessa massor läggs sedan ut över hela ytan i vart och ett av egenskapsområdena. Detta föregås av några mindre arbeten. Arbetet utförs stegvis enligt följande: Förtätad provtagning genomförs inom egenskapsområde C, G, K, E, B och F. Resultatet från denna utgör underlag för att på ett säkert sätt kunna bedöma måluppfyllelsen för detta alternativ. Projektledning och förberedande åtgärder som projektering, upphandling av entreprenör, anmälningar och myndighetskontakter. Etablering av tillfälliga vägar inom området och uppförande av stängsel. Genomförande av markhöjande åtgärd i form av inköp, transport och återfyllnad. Genomförandetiden bedöms vara upp till ca 4 månader. 4.6 STEG 5: KOSTNADSUPPSKATTNINGAR AV ÅTGÄRDER Som grund för kostnadsuppskattningen av de tre åtgärdsalternativen har den struktur som beskrivs av Rosén m fl (2008) använts, se Tabell 5. I tabellen redovisas vilka kostnadsposter som kvantifierats och vilka poster som inte kunnat kvantifieras inom ramen för denna utredning. Nedan specificeras kostnader och utföranden för respektive åtgärdsalternativ. Kostnadsbedömningarna har gjorts utifrån tillgängligt underlagsmaterial från den miljötekniska markundersökningen (Sweco, 2011), den geotekniska utredningen (WSP, 2012) samt erfarenheter från kostnadsbedömningar av översvämningsskydd inom projektgruppen. Beräkningarna ab kostnader för olyckor med transporter samt miljökostnader med avseende på CO 2 -utsläpp och utsläpp av luftföroreningar redovisas i Bilaga 4. Beräkningarna har gjorts utifrån Vägverkets och Räddningsverkets (1998) modell för beräkning av olyckssannolikheter samt schablonvärden för olyckskostnader, CO 2 -utsläpp och utsläpp av luftföroreningar (Naturvårdsverket, 2009; SIKA, 2008). I beräkningarna av olyckskostnader och kostnader för luftutsläpp har det schablonmässigt antagits att transporter i medeltal sker med 5 km inom tätort och 50 km inom landsbygd på väg av god standard med hastighetsbegränsning 90 km/h. 26 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

37 Tabell 5. Kostnadstyper för åtgärdsalternativen. Kod Beskrivning C1. Åtgärdskostnader C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder. Värdering Kvantifieras C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader. Kvantifieras C1c. C1d. C1e. C1f. Kapitalkostnader i form av utebliven avkastning på kapital som låses till åtgärden. Kostnader för att genomföra åtgärder, inklusive eventuell transport och deponering av förorenade massor (minus ev. intäkter från försäljning av metaller och massor). Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram med exempelvis provtagningar, analyser och databearbetning. Projektrisker, exempelvis fördröjning av åtgärden och arbetsskador till följd av åtgärden. Kvantifieras Kvantifieras Kvantifieras Värderas som osäkerheter i åtgärdskostnader C2. Åtgärdernas negativa effekter på hälsa C2a. C2b. C3c. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det åtgärdade området. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor). Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. Inga Olycksrisker beräknas utifrån antal transportkm och ASEK4-värden* Kan ej kvantifieras C3. Åtgärdernas negativa effekter på ekosystemvaror och tjänster C3a. Minskad tillgång på ekosystemvaror och tjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön i det åtgärdade området. Kan ej kvantifieras C3b. C3c. Minskad tillgång på ekosystemvaror och tjänster till följd av själva åtgärdernas påverkan på miljön utanför det åtgärdade området, t.ex. miljöeffekter av transporter av förorenade massor från området. Minskad tillgång på ekosystemvaror och tjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor. * ASEK = Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet (SIKA, 2008) Beräknas utifrån antal transportkm och ASEK4-värden* Kan ej kvantifieras 27 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

38 4.6.1 ALTERNATIV 1: INVALLNING TILL HHW ÅR 2100 (+ 2,37 M) KOMBINERAT MED MASSREDUKTION AV FÖRORENINGAR I HELA OMRÅDET. Invallningens placering i Lindö-området redovisas i Figur 20. Figur 20. Vallkonstruktion för skydd mot översvämningar i Lindö-området. Massreduktion av föroreningar sker med avseende på bostadsbebyggelse med möjlighet att odla egna grönsaker inom hela exploateringsområdet (se Sweco, 2011). Massreduktion sker i samtliga områden där exponeringsriskerna bedömts vara oacceptabla, dvs i alla områden utom område I och H, se Figur 21. Alternativ 1 representerar således en åtgärd som ger ett långtgående skydd mot såväl föroreningsrisker som översvämningsrisker. 28 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

39 Figur 21. Egenskapsområden med avseende på markföroreningar och åtgärdsbehov inom Lindöområdet. Kostnaderna för åtgärdsalternativet har skattats enligt Tabell 6. I kostnadsbedömningen har antagits att en grundförstärkning med kalk-cement (KC) pelare behöver göras inom en yta av ca 400 m 2 i anslutning till det område med mycket låg stabilitet (område E-E) som identifierats av WSP (2012). Kostnaden har baserats på underlag från SGF (2005) som räknats upp med konsumentprisindex (KPI). Vid summeringen av kostnader för undersökning, förberedelser, etablering av tillfälliga konstruktioner samt sanering har hänsyn tagits till samordningsmöjligheter mellan de olika egenskapsområdena. 29 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

40 Tabell 6. Åtgärdskostnader för Alternativ 1: Invallning till HHW år 2100 (+ 2,37 m) kombinerat med massreduktion av föroreningar i hela området. Åtgärd Invallning Enhet Mängd Lägsta rimlig kostnad (kr) Högsta rimlig Totalsumma- Lägsta rimlig Totalsumma- Högsta rimlig Inströmningsskydd m Bakvattenventil st Dagvattenpump st Avskärande ledning dim X00 m Grundförstärkning (KC-pelare) antal (m 2 ) Totalt Invallning Åtgärd marksanering (kr) Område C G K E B F Undersökning Projektledning, förberedelser Etablering tillfälliga konstruktioner Sanering, transport, mottagning och återfyllnad Olyckskostnad transporter Miljökostnad transporter CO2 Miljkostnad transporter luftföroreningar Sammanställning Invallning Marksanering Åtgärdskostnad Totalsumma- Lägsta rimlig Totalsumma- Högsta rimlig Årlig underhållskostnad Vid kostnadsbedömningen har ett osäkerhetsintervall angetts mellan ett lägsta rimligt värde och ett högsta rimligt värde för såväl genomförande som underhållskostnader. Osäkerheten i åtgärdskostnader och underhållskostnader har i beräkningarna representerats av log-normalfördelningar med lägsta rimlig kostnad som 5-percentil och högsta rimlig kostnad som 95-percentil ALTERNATIV 2: MASSREDUKTION AV MARKFÖRORENINGAR INOM HELA OMRÅDET OCH ÅTERFYLLNING TILL 100-ÅRSNIVÅ 2010 (+1,08 M). Även detta åtgärdsalternativ innebär att massreduktion av föroreningar sker i samtliga områden där föroreningsriskerna bedömts vara oacceptabla, d.v.s. i alla områden utom område I och H, se Figur 21. Liksom i Alternativ 1görs åtgärderna med avseende på bostadsbebyggelse med möjlighet att odla egna grönsaker inom hela exploateringsområdet (se Sweco, 2011). Efter bortgrävning av föroreningar sker återfyllning med rena massor upp till en nivå av minst + 1,08 m över nuvarande havsnivå. Denna nivå motsvarar år 2010 års 100-årsnivå. Åtgärden innebär att ytterst lite rena massor behöver tillföras området, i storleksordning 100 m 3, se Figur Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

41 Figur 22. Områden som behöver fyllas upp för att nå nivån minst + 1,08 m öh efter återfyllning för massreduktion. Alternativ 2 representerar alltså en åtgärd som reducerar föroreningsrisker men inte översvämningsrisker. Kostnaderna för Alternativ 2 beskrivs i Tabell 7. Tabell 7. Åtgärdskostnader för Alternativ 2: Massreduktion av markföroreningar inom hela området och återfyllning till 100-årsnivå 2010 (+1,08 m). Åtgärd marksanering (kr) Område C G K E B F Undersökning Projektledning, förberedelser Etablering tillfälliga konstruktioner Sanering, transport, mottagning och återfyllnad Olyckskostnad transporter Miljökostnad transporter CO2 Miljkostnad transporter luftföroreningar Sammanställning Totalsumma- Lägsta rimlig Totalsumma- Högsta rimlig Åtgärdskostnad ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

42 Vid summeringen av kostnader för undersökning, förberedelser, etablering av tillfälliga konstruktioner samt sanering har hänsyn tagits till samordningsmöjligheter mellan de olika egenskapsområdena. Vid kostnadsbedömningen har ett osäkerhetsintervall angetts mellan ett lägsta rimligt värde och ett högsta rimligt värde för åtgärdskostnaden. Osäkerheten representerats av en log-normalfördelning med lägsta rimlig kostnad som 5-percentil och högsta rimlig kostnad som 95-percentil ALTERNATIV 3: MASSREDUKTION I DELOMRÅDE C OCH G SAMT MARKHÖJNING TILL HHW ÅR 2100 (+2,37 M). I detta åtgärdsalternativ saneras de mest förorenade egenskapsområdena C och G. Övriga markföroreningar lämnas kvar och föroreningsriskerna reduceras här genom en markhöjning som förhindrar exponering. Markhöjningen innebär också ett förbättrat skydd mot översvämningar. Alternativet representerar en åtgärd som leder till att acceptabla risker med avseende på markföroreningar uppnås och ett långtgående översvämningsskydd. Åtgärden innebär att en uppfyllning av markområdet måste utföras med ca m 3, se Figur 23. Kostnaderna för Alternativ 2 beskrivs i Tabell 8. Område lägre än +2,37 m m m 3 Figur 23. Uppfyllning av Lindö-området för till HHW 2100 (+2, 37 m). 32 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

43 Tabell 8. Åtgärdskostnader för Alternativ 3: Massreduktion i område C och G 4 samt markhöjning med avseende på markföroreningar till HHW år 2100 (+2,37 m). Åtgärd massreduktion och uppfyllnad Område C G K E B F Undersökning Projektledning, förberedelser Etablering av tillfälliga konstruktioner Sanering, transport, nottagning och återfyllnad Lägsta rimlig Högsta rimlig Uppfyllnad samtliga omr ( m 3 ) Stabilisering av mark (förkonsolidering) Olyckskostnad transporter Miljökostnad transporter CO2 Miljkostnad transporter luftföroreningar Hantering av dagvatten i instängda områden Sammanställning Lägsta rimlig Högsta rimlig Totalsumma- Lägsta rimlig Totalsumma- Högsta rimlig Åtgärdskostnad Årlig underhållskostnad Vid summeringen av kostnader för undersökning, förberedelser, etablering av tillfälliga konstruktioner samt sanering har hänsyn tagits till samordningsmöjligheter mellan de olika egenskapsområdena. Vid kostnadsberäkningarna har bedömningen gjorts att de centrala delarna av markområdet behöver stabiliseras. Detta antas vara kostnader som tillkommer utöver de stabiliseringsåtgärder som skulle behöva göras om marken inte fylls upp. Kostnaderna för stabilisering har bedömts baserat på erfarenheter av liknande projekt inom Sweco. Stabiliseringen har i samråd med Norrköpings kommun antagits kunna utföras genom förbelastning med jordmassor inom de centrala och mest sättningsbenägna delarna. Förbelastningen görs under ca sex månader med de jordmassor som måste tillföras området för uppfyllning till + 2,37 m ( m 3 ). Vid förbelastningen läggs alla massor i de centrala delarna av området och efter ca sex månader förs massorna ut till övriga delar för att fylla upp området till slutlig nivå (+ 2,37 m). Vid omflyttningen av massor har antagits att ca m 3 behöver flyttas inom området. Kostnaderna för omflyttning av massor, inklusive packning i normal omfattning, har bedömts till kr/m 3. Detta beräknas medföra en ökad kostnad för alternativet med ca 10 %, se Tabell 8. 4 För vidare beskrivning av de olika delområdenas egenskaper med avseende på markföroreningar, se Sweco (2011). 33 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

44 4.7 STEG 6: BERÄKNING AV ÅTGÄRDERNAS NYTTOR Som grund för värderingen av åtgärdernas nyttor har den struktur som beskrivs av Rosén m fl (2008) använts, se Tabell 9. Tabell 9. Nyttoposter. Kod Beskrivning B1. Ökat markvärde Värdering B1a. Ökat markvärde på fastigheten på vilken åtgärd sker. * B1b. Ökat markvärde på fastigheter i omgivningen till följd av minskade externa effekter. * B2. Nettoeffekten på marknadsprissatta varor och tjänster B2a. Åtgärden ger möjlighet till verksamhet vars varu- eller tjänsteproduktion ger högre vinster än tidigare, t.ex. på grund av: B2aa. Varan eller tjänsten kan produceras till en lägre 0 kr kostnad/med högre kvalitet/med högre avkastning än förut. B2ab. Minskade risker för skador på egendom Kvantifieras B2ac. Färre restriktioner för verksamheten. 0 kr B2ad. Ökat förtroende för verksamheten. 0 kr B2ae. Minskat juridiskt ansvar. 0 kr B2af. Bättre arbetsmiljö för anställda inom området. 0 kr B3. Nettoeffekten på icke marknads-prissatta varor och tjänster B3a. Minskade hälsorisker. B3aa. Minskade akuta hälsorisker. ** B3ab. Minskade icke-akuta hälsorisker. ** B3b. Ökad tillgång på ekosystemvaror och -tjänster. B3ba. Ökade rekreationsmöjligheter inom det efterbehandlade området. Kan ej kvantifieras B3bb. Ökade rekreationsmöjligheter i omgivningen. Kan ej kvantifieras B3bc. Ökad tillgång på övriga ekosystemvaror och tjänster. 0 kr * Nyttorna värderas ex post med avseende på undvikande av skador på byggnader ** Nyttan antas vara densamma för samtliga åtgärdsalternativ Som framgår av Tabell 9 representerar kvantifieringar av minskade risker för skador på egendom nyttorna med de tre åtgärdsalternativen. Värderingen av åtgärdernas nyttor har således gjorts med avseende på att minska konsekvenserna av händelser som inträffar med en viss sannolikhet (som en funktion av återkomsttider för översvämningar). I nyttovärderingen har antagits att alla åtgärdsalternativ medför samma effekter på områdets markvärden och samma effekter på hälso- och miljöriskerna. Som grund för dessa antaganden är att samtliga åtgärdsalternativ medför samma möjligheter av exploatering i området och att alla alternativ också uppnår acceptabla risknivåer med avseende på exponering av föroreningar för människa och miljö. 34 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

45 Effekter på rekreationsmöjligheterna i området har inte kunnat kvantifieras inom ramen för denna studie. Nedan ges en kort beskrivning av de huvudsakliga principer som gäller för att värdera händelser som inträffar med en viss sannolikhet. Om en konsekvens inträffar endast med en viss sannolikhet finns två huvudansatser att ekonomiskt värdera den resulterande riskförändringen: riskvärdering ex post eller riskvärdering ex ante. En riskvärdering ex post utgår från en deterministisk värdering av konsekvensen, d.v.s. konsekvensen värderas som om den faktiskt har inträffat. Värderingen görs sedan probabilistisk genom en multiplikation med sannolikheten för att konsekvensen inträffar, se ekvationerna 2 och 3. Riskvärdering ex post används ofta, men en viktig svaghet med denna är att den inte tar hänsyn till vilka ekonomiska avvägningar med avseende på risk som individer väljer att göra eller är beredda att göra. Den gängse utgångspunkten i ekonomisk teori är individualistisk, vilket innebär att en ekonomisk värdering bör ta hänsyn till att villigheten till avvägningar med avseende på risk kan variera mellan olika individer. Variationen kan bero dels på vilken typ av risk det är fråga om, dels på individernas preferenser med avseende på risk. Vid riskvärdering ex ante går det däremot att ta sådan hänsyn. Värdering ex ante utgår från de val individer gör med avseende på risken för en viss konsekvens innan de vet om denna konsekvens faktiskt uppstår eller inte. Detta innebär att man vanligen försöker undersöka individers maximala betalningsvilja för att undvika konsekvenser som inträffar med en viss sannolikhet innan de vet om dessa verkligen kommer att inträffa eller inte, d.v.s. deras s.k. optionspris. Det framhålls ofta att riskvärdering ex ante är mer tillfredsställande eftersom hänsyn då tas till individers preferenser med avseende på olika typer av risksituationer. Ekonomisk riskvärdering ex ante går alltså ut på att ta reda på vilka avvägningar som människor gör, eller säger sig vara beredda att göra, med avseende på risk. Det kan handla om avvägningar gällande själva konsekvensen av en händelse som inträffar med en viss sannolikhet, eller själva sannolikheten, eller en kombination av dessa. Så länge avvägningar görs är också en ekonomisk värdering möjlig. Vidare är det riskförändringar från en viss nivå till en annan nivå som värderas. Vid en värdering måste också beaktas det faktum att när individer gör ekonomiska avvägningar med avseende på risk är det långtifrån säkert att deras riskbedömning (den "subjektiva" risken) stämmer överens med den vetenskapligt konstaterade risken (den "objektiva" risken). För att göra en riskvärdering ex ante krävs vanligen att betalningsviljan (alternativt viljan att acceptera kompensation) för att undvika en viss risksituation undersöks med hjälp av en områdesspecifik värderingsstudie. Sådana undersökningar kan exempelvis utföras som enkätstudier eller genom direkta intervjuer. Man kan också exempelvis undersöka förändringar på mark- och fastighetspriser eftersom dessa kan antas avspegla och inkludera människors preferenser att undvika risksituationer. 35 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

46 Även om det finns goda skäl att använda sig av riskvärdering ex ante kan det ändå ibland vara motiverat att göra riskvärderingar ex post. Brist på data kan vara en anledning. Vidare kan det vara metodologiskt besvärligt att få kunskap om optionspriset. Vid en riskvärdering ex post vore det då en fördel att kunna säga om denna riskvärdering utgör en underskattning eller en överskattning av optionspriset, men tyvärr finns ingen allmän regel som kan ge en upplysning om detta. I ramen för denna studie har det inte varit möjligt att genomföra en värdering ex ante och därför har den minskade risken för översvämning värderats med hänsyn till minskade skadekostnader. Sannolikt leder detta till en viss undervärdering av riskkostnaden för översvämningar i området. Alternativ 1 och 3 ger helt likvärdig reduktion av riskerna för översvämning och därmed samma riskreduktion. Alternativ 2 innebär att dagens marknivå behålls i stort sett oförändrad. Figur 24 visar en utbredningskarta för högsta högvatten (HHW) år 2100 utan åtgärder. Figur 25 och Figur 26 visar utbredningskartor efter markuppfyllnad till 2010 års 100-årsnivå respektive vallkonstruktion alternativt markuppfyllnad till HHW I redovisas åtgärdsalternativens nyttor uttryckt som riskreduktion beräknad med 1,4 % diskonteringsränta. I redovisas motsvarande beräkningar med 4 % diskonteringsränta. Figur 24. Översvämningsutbredning vid HHW 2100 om inga åtgärder genomförs i Lindö. 36 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

47 Figur 25. Översvämningsutbredning vid HHW 2100 efter markuppfyllnad till 2010 års 100-årsnivå (+1,08 m). Figur 26. Översvämningsutbredning vid HHW efter vallkonstruktion alternativt markuppfyllnad till 2100 års högsta högvattennivå, HHW (+2,37 m). 37 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

48 14 Riskreduktion (Mkr) percentil Medel 95-percentil Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Figur 27. Beräknad riskreduktion för studerade åtgärdsalternativ under 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95-percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. 7 Riskreduktion (Mkr) percentil Medel 95-percentil Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Figur 28. Beräknad riskreduktion för studerade åtgärdsalternativ under 100 år med diskonteringsräntan 4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95-percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. 38 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

49 4.8 STEG 7: KOSTNADS-NYTTOANALYS Efter värdering av åtgärdsalternativens kostnader och nyttor sammanförs dessa och diskonteras till nuvärden över den valda tidshorisonten enligt ekvation 1. Tidshorisonten valdes till 100 år och nuvärden beräknades med avseende på de två räntesatserna 1,4 % (Stern, 2006) och 4 % (Naturvårdsverket, 2003). Valet av diskonteringsränta är, som ovan beskrivits, komplicerat och flera olika räntesatser kan motiveras utifrån olika synsätt. För att undersöka känsligheten i val av diskonteringsränta gjordes därför beräkningar med två olika räntesatser. Resultaten från KNAn för de tre åtgärdsalternativen i Lindö-området redovisas i Figur 29 och Figur 30. Utfall KNA (Mkr) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 5-percentil Medel 95-percentil Figur 29. Nuvärden för de tre åtgärdsalternativen med avseende på efterbehandling av markföroreningar och skydd mot översvämningar i Lindö-området. Nuvärden är beräknade för tidshorisonten 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95- percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. 39 ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

50 Utfall KNA (Mkr) Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 5-percentil Medel 95-percentil Figur 30. Nuvärden för de tre åtgärdsalternativen med avseende på efterbehandling av markföroreningar och skydd mot översvämningar i Lindö-området. Nuvärden är beräknade för tidshorisonten 100 år med diskonteringsräntan 1,4 %. Stapeln i mitten visar ett förväntat utfall (väntevärde), stapel för 5-percentilen (till vänster) visar ett rimligt lägsta utfall och stapeln för 95- percentilen (till höger) visar ett rimligt högsta utfall. Resultaten från kostnads-nyttoanalysen visar om alternativen (givet begränsningarna i dataunderlaget och i de beräkningsmetoder som använts) uppvisar samhällsekonomisk lönsamhet eller inte. Resultaten visar också vilket alternativ som är mest lönsamt. Som framgår av Figur 29 och Figur 30 uppvisar inget åtgärdsalternativ samhällsekonomisk lönsamhet, d.v.s. kostnaderna har beräknats överstiga nyttorna för samtliga åtgärdsalternativ oavsett valet av diskonteringsränta. Beräkningarna visar att resultaten är förknippade med osäkerheter. Med hjälp av osäkerhetsanalys kan de osäkerheter som ger störst bidrag till den totala osäkerheten identifieras. Denna analys ger vägledning för vilka faktorer som i första hand bör undersökas vid fortsatta studier för att erhålla nuvärdesberäkningar med högre grad av säkerhet. Figur 31, Figur 32 och Figur 33 redovisar känslighetsanalyser för de olika åtgärdsalternativen. 40 Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet

51 Figur 31. Osäkerhetsanalys Alternativ 1. Figur 32. Osäkerhetsanalys Alternativ 2. Figur 33. Osäkerhetsanalys Alternativ ra04s Kostnads-nyttoanalys av åtgärder mot översvämningar och markföroreningar i Lindöområdet