Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates.

Transkript

1 Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder Associates. Renare Mark vårmöte 2016

2 Norra Djurgårdsstaden Centralt beläget i Stockholm vid Hjorthagen och Ropsten Närhet till Lilla Värtan och Husarviken Angränsar till Nationalstadsparken och Norra Djurgården

3 Detaljplaner i NDS (Hjorthagendelen)

4 Kolkajen- Ropsten Dra nytta av sjönära läge Närhet till Djurgården och nationalstadsparken Tillgängliggöra området för hela Stockholm Hög miljöprofil Illustrationer: Adept & Mandaworks Källa: djurgardsstaden/flytta-hit/hjorthagen/detaljplan-kolkajen- -Ropsten/

5 Utmaningar Värtagasverkets tidigare biproduktsområde Föroreningar, främst tjära och bensen men även oljor, metaller och cyanid Utfyllnadsområde med svår geologi Lösa bottensediment Innovativa lösningar och miljöprofil Komplicerad provtagning

6 Åtgärdsutredning Kolkajen - Ropsten Undersökningsstrategi provtagningsmetoder och samarbeten Stadens mål sätter fokus på alternativa efterbehandlingsmetoder Hur värdera miljönyttan vad är bra nog? Ändamålsenlig sanering i storstadsregioner en motor för teknikutveckling? Renare Mark Vårmöte 2016 Gabriella Fanger, Kemakta och Maria Sundesten, Golder

7 Utgångspunkt Att säkerställa att området undersöks i sådan omfattning att inga föroreningar missas vilket kan leda till ökade kostnader för sanering alternativt oönskade hälsorisker vid boende är av central betydelse i planeringsskedet Kritiskt att klarlägga Avgränsning på djupet av tjärförorening i fri fas Lokalisera hot-spots av flyktiga föroreningar (ex bensen) Exakt föroreningsutbredning i fyllnadsmaterialet (0-3 meter) ej prioriterad fråga Försvårande faktorer Tjära sjunker; stora provtagningsdjup Utfyllnader (hårt, sten/block, mm)

8 En av Stockholms mest förorenade platser? Jord Platsspecifika riktvärden för PAH-L, M, H överskrids i fler punkter inom hela området PAH dominerar, ställvis Pb, CN, As Medelhalt 940 mg/kg TS PAH-16 (max ) Upp till ca 150 ton tjära (PAH-16) Platsspecifika riktvärden Norra Djurgårdstaden överskrids; ca m 3 förorenade massor Grundvatten Alifater, aromater, PAH, bensen Medelhalt µg/l TS PAH-16 (max ) Bensen medel 500 µg/l (max 4000)

9 Sedimenten den största utmaningen Medelhalt mg/kg TS PAH-16 (max ) Uppskattningsvis ca 90 ton tjära (PAH-16) Ca m 3 förorenade sediment Mäktighet förorenade sediment (>200 mg/kg TS)

10 Provtagningsstrategi jord Inledande översiktlig genomgång av hela området samt installation av ytliga grundvattenrör - skruvborrning (0-4 m) Fortsatt undersökning i delområden där skruvborrning ej nått ner tillräckligt djupt (samarbete med geoteknikupphandling) samt installation av djupa grundvattenrör sonicborrning (0-10 meter) Avslutande provtagning för att säkerställa uttag av djupa prov i fortfarande ej undersökta delområden - foderrörsdrivning samt provtagning med mullvad och skruvborr

11 Provtagningsstrategi sediment Vattendjup meter, gyttjiga leriga sediment Inledande översiktlig genomgång av hela området Kajakprovtagare (0,5-0,8 meter) Mycket höga halter och ej avgränsat! Fortsatt provtagning - rörprovtagare Ivan 0-3 m Fortfarande inte avgränsat, framför allt kajnära. Fortsatt provtagning nyutvecklad rörprovtgare Ursula 0-5 meter (Yoldia Environmental Consulting AB) Annan metod för djupa prov vid kajen? Ryssborr testades men manuell neddrivning ej möjlig Samtidig geoteknisk provtagning med kolvprovtagare skulle komplettera föroreningsbilden men svårt erhålla prov pga lösa sediment

12 Saneringsmetoder markförorening Spont, gräv och schakt till ett visst djup (ca 7 m) samt borttransport och deponering av massor In-situ kemisk oxidation för kvarvarande djupt liggande tjära Bensen i grundvatten; in-situ oxidation och/eller pumpning och rening Pilottester för att klargöra effektivitet, kemikalieåtgång, etc

13 Saneringsmetoder sediment Grävmuddring Avvattning, borttransport. Hög TOC-halt en begränsning. Alternativ; nyttiggörande av massor eller lokal deponering i bergrum Markanvändning som bostäder försvårar återanvändning av material Stabilisering av PAH-förorenade sediment få erfarenheter Bänkskaleförsök Stabilisering sediment

14 Värdering av miljönytta Stor miljönytta = högt skydd mot miljöpåverkan lokalt i sediment och vid spridning samt hälsoskydd vid boende Värdera miljönyttan mot följande krav (Stockholms Stad): Minska resursförbrukningen Minska transporter och deponering Minska kostnader Hypotes En åtgärd som är bra nog ger störst miljö- och samhällsnytta Vad är bra nog? Utreds för närvarande i pågående riskvärdering för Kolkajen-Ropsten där beslut om omfattning av åtgärder ska fattas

15 Slutsatser Huvudmannens öppenhet för alternativa metoder (för såväl provtagning som sanering) det som driver teknikutvecklingen framåt Tydliga övergripande åtgärdsmål som beskriver annan miljöpåverkan (ex minskade transporter, deponering, etc) driver efterbehandlingen i rätt riktning Inte enbart krav på riskreduktion för den förorenade platsen Kan leda till att vi väljer något som är bra nog och som därmed ger störst samhällsnytta

16 Framgångsfaktorer Flexibelt kontrakt vid upphandling medger möjlighet till förändring av uppdrag och provtagningsmetodik Innovationer och kreativa lösningar vid problem Upphandling av geoteknik och borrningar med à-priser och reglerbara mängder Fokus på kvalitet och bra prover Tydlighet gällande tillämpning av resultat Samarbeten över teknikområden och bra dialog mellan beställare och konsulter Illustrationer: Adept & Mandaworks Källa:

17 Tack för er uppmärksamhet! Gabriella Fanger Maria Sundesten maria_sundesten@golder.se