Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder?

Transkript

1 Dioxinförorenade områden kan fördjupad riskbedömning leda till effektivare åtgärder? Ylva Persson, Ann Helén Österås WSP Sverige AB Erika Skogsjö, Tobias Berglin, Hanna Wåhlén SGU

2 Sågverk med doppning några erfarenheter och funderingar Ungefär 750 sågverksområden där doppning förekommit SGU jobbar med ett drygt tiotal Typobjekt - brädgårdar på 10-tals ha (skogsmark eller övergivna) - små sågverksområden där människor vistas i liten utsträckning -områden där man byggt bostäder Är arbetet effektivt och gör vi rätt?

3 Problembilden KM/MKM väl trubbigt» Exponeringsanalys/problembeskrivning viktigt! Bakgrundsbelastningen svarar för 90 % i NV:s riktvärdesmodell Exponeringsantaganden utgår ofta från KM eller MKM och exponeringstiden anpassas platsspecifikt» PSRV Generella riktvärden Allt omfattas inte av modellen Produktion av kött, mjölk, ägg» Betesmark olämpligt? Höga dioxinhalter vid doppkar» Spelar ingen roll» åtgärd självklar Låga eller måttligt förhöjda dioxinhalter» Kostsamma och omfattande åtgärder (tveksam hälso- och miljönytta?)

4 En möjlig metod för fördjupad riskbedömning Ett första steg - Egenskapsområde Samstämmig föroreningssituation Nuvarande markanvändning Historisk koppling doppområde, brädgård, timmerupplag, barkupplag Västra Götaland: Lägre föroreningsgrad inom privata fastigheter jämfört med sk allmänna ytor Statistisk verifiering av skillnader Verifierades med historisk information om massförflyttningar Behov av fördjupning/omtag historisk inventering inför huvudstudie

5 Skattning av human exponering Identifiera betydelsefulla exponeringsvägar Dosberäkning för förorening i jord Vilken dos ger representativ medelhalt och maxhalt? Beräkna möjlig exponering från föroreningssituation ( framlänges-beräkning dos av koncentration i jord) Jämför: definiera ett områdes användning och räkna vilka halter markanvändningen skulle motsvara ( baklänges-beräkning koncentration i jord från dos)

6 Exponeringsanalys, effektnivåer och riskkarakterisering Doser från egenskapsområde jämförs mot risknivån, TDI Långtidsexponering intag jord små barn 10 Exponering från förorenad jord jmf andra dioxinkällor Exponeringens variation beroende av vikt (ålder) pg TEQ/ kg bw, d TDI 0 Fördel: Tydligare värdering av egenskapsområdes bidrag till genomsnittligt intag Fördel: Tydligare redovisning av hur stor risken är och varför

7 Långsiktiga respektive halv-akuta hälsorisker Långsiktiga hälsorisker Representativ halt det genomsnittliga bidraget under lång tid 6000 "Värsta fall" Enstaka intag 10 g jord pica barn Halv-akuta hälsorisker vilka doser riskeras för (pica-)barn av maxhalter Enstaka tillfällen, men inte orimligt Dosen kan motsvara del av år eller flera års normala bakgrundsbelastning pg TEQ/ kg bw pg TEQ/ kg bw år Hög belastning av barn, jord bör utgöra begränsad del av TDI

8 Andra bidragande källor, varför ta in dessa? Riskkommunikation Trygghet för de som använder området Bostadsområde Västra Götaland: Bevattningsvatten Sediment/ bad Vinbär, äpple, plommon, morot, abborre, sik och kräftor Dioxinhalterna avvek inte från bakgrundshalter inget extra bidrag till genomsnittliga dioxinexponeringen

9 Slutsatser, fördelar Tydligare beskrivning av vilka doser som kan vara aktuella och därmed föroreningens risker Tydligare värdering av egenskapsområdens bidrag till genomsnittligt dioxinintag Sammantaget har arbetssättet inneburit en möjlighet att nå god riskreduktion och kostnadseffektiva åtgärder.

10 Blir åtgärderna effektivare? Vi tror det! Bra riskbedömning en väg att hitta kostnadseffektiva åtgärder Annat att tänka på - förutse oro - planera riskkommunikation! Vi delar gärna med oss av våra erfarenheter och tar gärna del av era! Tänk på det här - PM: förslag angreppssätt vid riskbedömning och åtgärdsutredning dioxinförorenade sågverk Samverkan med NV, SGI och länsstyrelserna