Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?"

Transkript

1 Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning på ett effektivt sätt? 1

2 Vid negativa miljöeffekter som inte korrigeras kommer fel varor och tjänster att produceras För mycket produceras av varor som medför negativa externa effekter och för lite av andra varor Resursfördelningen blir inte effektiv Antag att utsläppen är kopplade till produktionen Företaget måste minska produktionen för att minska utsläppen Men ofta går utsläppen även att minska på andra sätt än genom att minska produktionen (rening) 2

3 Coase-teoremet Coase (1960) Rätten att förorena eller slippa föroreningar Klargöra föroreningsrättigheten Parterna kan sedan själva förhandla fram optimal lösning om låga transaktionskostnader Incitament till avtal som innebär optimal utsläppsnivå oavsett vem som har rättigheten! Coase förde fram transaktionskostnader Riksbankens pris till Alfred Nobels minne

4 Exempel 1: Coases exempel Ett vattendrag där det ligger ett företag uppströms och ett jordbruk nedströms Företagets produktion medför föroreningar Jordbruket utnyttjar vattendraget för bevattning Förorenat vatten ger sämre skörd Företaget har kostnader för att begränsa utsläppen 4

5 Marginalkostnad för skada (MSK) Marginalkostnad för reduktion (MRK) För effektivitet viktigt att rättigheter finns och sanktioneras Överordnad myndighet som kontrollerar och sanktionerar krävs 5

6 Låga transaktionskostnader är oftast ej fallet Krävs politik som ger korrekta signaler Hur kan negativa miljöeffekter korrigeras så att en samhällsekonomiskt effektiv situation uppnås? Myndighet (staten, offentlig sektor) ingriper på olika sätt Informativa styrmedel Information och frivilligt beteende Frivillighet i miljösammanhang är svårt Små uppoffringar kan fungera Stora uppoffringar central samordning krävs 6

7 Administrativa styrmedel Direkt reglering Hur mycket får en producent förorena Vilken reningsteknik ska användas Förbud mot farliga ämnen Krav på enskilda tillstånd Ekonomiska styrmedel Ändrar den ekonomiska incitamentsstrukturen Sätter ett pris på utsläppen 7

8 Viktigt att tänka på marginalen MRK=MSK är det optimala tillståndet Miljöavgifter/miljöskatt Företagen betalar en miljöskatt per utsläpp Marknader för utsläppsrättigheter Alternativ till miljöavgifter/miljöskatt särskilt när man vill ha kontroll över exakta totala utsläppsnivåer 8

9 Förorenare köper och säljer utsläppsrätterna som myndigheten har skapat på en marknad Två varianter av hur man inledningsvis fördelar rättigheterna Myndigheten fördelar gratis rättigheter till förorenare Därefter skapas andrahandsmarknader Myndigheten säljer rättigheterna via en auktion (en gång eller återkommande) Därefter skapas andrahandsmarknader 9

10 Handel med utsläppsrättigheter för koldioxid inom EU från 2005 Emission Trading System (ETS) Energiintensiva industrier och kraftverk inom EU Handeln sker via en börs respektive Tilldelningen av utsläppsrätter bestäms nationellt, men måste godkännas av EUkommissionen Varje land delar ut utsläppsrättigheter som sedan handlas med inom hela EU 10

11 Exempel 2: samma skadekostnad, uppnå viss minskning till lägsta kostnad Två typer av företag orsakar samma skada per enhet (som beror på mängden utsläpp). Det finns 10 st av respektive företag. Det spelar ingen roll vilket av företagen som släpper ut. Utsläppsmålet är kilo utsläpp. Utan begränsningar släpper företag av typ 1 ut 1000 kilo och företag av typ 2 ut 1200 kilo. MRK är 2 kr för det första kilot och ökar sedan med 2 kr per kg för företag av typ 1. MRK är 1 kr för det första kilot och ökar sedan med 1 kr per kg för företag av typ 2. 11

12 Hur mycket ska varje företag av typ 1 och varje företag av typ 2 släppa ut? Utsläppen ska begränsas så att MRK typ 1=MRK typ 2 12

13 Exempel 3: samma konstanta skadekostnad, optimal utsläppsmängd Staten i landet Miljökontroll vill optimera utsläppen av det skadliga ämnet A. För ämne A gäller att skadekostnaden är 10 kr per kg utsläpp för alla företag. Reningskostnaden är för samtliga företag 1 kr för det första kg som renas och ökar sedan med 1 kr per kg. Varje företag släpper i utgångsläget ut 20 kg av ämne A. Det finns 5 företag av typ X och 5 företag av typ Y. Staten funderar på att begränsa utsläppen av ämne A genom att auktionera ut 100 utsläppsrätter. 13

14 Vad blir priset på utsläppsrätter? Hur kan som alternativ optimala utsläppsskatter för ämne A utformas? Innebär utsläppsskatten en välfärdsekonomisk förbättring, försämring eller oförändrat jämfört med utsläppsrätterna? Hur stor är den eventuella skillnaden? Illustrera grafiskt. 14

15 Exempel 4: olika konstanta skadekostnader, optimal utsläppsmängd Staten i landet Miljökontroll vill även optimera utsläppen av det skadliga ämnet B. För ämne B gäller att skadekostnaden är 5 kr per kilo utsläpp för företag av typ X och 15 kr per kilo utsläpp för företag av typ Y. Reningskostnaden är för samtliga företag 1 kr för det första kg som renas och ökar sedan med 1 kr per kg. Varje företag släpper i utgångsläget ut 20 kg av ämne B. Det finns 5 företag av typ X och 5 företag av typ Y. Staten funderar på att begränsa utsläppen av ämne B genom att auktionera ut 100 utsläppsrätter. 15

16 Vad blir priset på utsläppsrätter? Hur kan som alternativ optimala utsläppsskatter för ämne B utformas? Innebär utsläppsskatten en välfärdsekonomisk förbättring, försämring eller oförändrat jämfört med utsläppsrätterna? Hur stor är den eventuella skillnaden? Illustrera grafiskt. 16

17 Exempel 5: förändringar utsläppsrätter I ett land finns många företag som gör utsläpp av ett visst ämne där utsläppskällans lokalisering inte spelar någon roll för skadan. Handel med utsläppsrätter sker och i utgångsläget är MRK=MSK. MRK stiger med mängden rening och MSK ökar med mängden utsläpp. a) Nu minskar man mängden utsläppsrätter? Vad händer? 17

18 b) Nu förbättras tekniken för rening så att det blir billigare för företagen att rena sina utsläpp. Vad händer? 18

19 Vanliga missförstånd viktigt att tänka på Företagen bryr sig inte om MSK om de gjorde det vore det inte en negativ extern effekt MSK visar marginell skadekostnad vad det kostar i skada för andra att en till enhet släpps ut MRK visar marginell reningskostnad vad det kostar för företagen att rena en enhet till Skadekostnaden måste vara oberoende av utsläppskällan för att utsläppsrättigheter ska vara ett lämpligt styrmedel Om skadan beror på utsläppens lokalisering bör olika avgifter användas beroende på MSK, alternativt olika bubblor. 19

20 Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika marknadsimperfektioner Maximera den totala välfärden Kostnad och nytta för alla medborgare inom en nation av en viss åtgärd Utgår från välfärdsteorin 20

21 Potentiella paretokriteriet (Kaldor-Hicks kriteriet) Vinnarna skulle kunna kompensera förlorarna Alternativkostnad vad är värdet i bästa alternativa användning Individernas egna värdering Icke-paternalism Preferenserna mäts genom betalningsvilja Gemensam enhet - kronor 21

22 Exempel på var samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler används som beslutsunderlag Transportsektorn Investeringar i transportinfrastruktur Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar Sjukhus Idrottsanläggningar Hälsosektorn Sjukvårdsbehandlingar Läkemedel Brandförsvaret Samhällsstöd till exempelvis viss industri Förändrad lagstiftning 22

23 Steg i en CBA 1. Identifiera 2. Kvantifiera 3. Värdera 4. Diskontera 5. Investeringskriterier 6. Känslighetsanalys 7. Utforma beslutsunderlag 23

24 1. Identifiera Referensalternativ (nollalternativ) samt andra alternativ Alla effekter 2. Kvantifiera Mäta storlek Göra prognoser Beskriva 3. Värdera 3.1 Marknadsförda varor och tjänster 3.2 Ej Marknadsförda varor och tjänster 24

25 3.1: Värdering av marknadsförda varor och tjänster Samhällsekonomiska intäkter benefits Marginell förändring: jämviktspris 25

26 Icke-marginell förändring: betalningsvilja för förändring 26

27 Export: försäljningsintäkter från utlandet Inhemsk produktion ersätter import: inbesparade importkostnader (betalning till utlandet) Tull tillfaller normalt det importerande landet 27

28 Exempel 6 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 50 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 28

29 Exempel 7 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 40 kr st inom landet och exporterar 5000 st för 40 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 29

30 Samhällsekonomiska kostnader (costs) För inputs i projektet används alternativkostnaden (värdet i bästa alternativa användning) Projektet använder inputs som produceras inom landet: Undanträngning (UT): Alternativkostnad = vad de köpare som trängs undan var beredda att betala för insatsvaran Specialproduktion (SP): Alternativkostnad = produktionskostnad Vid marginell förändring (opåverkat pris) samt perfekt konkurrens utan externa effekter, skatter eller subventioner visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om undanträngning eller specialproduktion antas 30

31 Negativ extern effekt Subvention 31

32 Punktskatt (inte som korrigering för extern effekt) Monopol 32

33 Om projektet använder inputs som importeras: betalningen till utlandet Arbetskraft Bruttolön inklusive sociala avgifter Om alternativt arbetslös Kan endast antas under begränsad tid 33

34 Exempel 8 Ett statligt projekt innebär att två personer anställs under ett år och producerar tjänster till värdet Projektet betalar personerna kr var och de betalar var i skatt Person 1 har i nuläget ett annat jobb och får kr i lön. Person 2 är alternativt arbetslös och får i arbetslöshetsstöd och betalar i skatt. Bortse från sociala avgifter Gör en samhällsekonomisk kalkyl för projektet 34

35 Kapitalförluster är sunk costs Exempel 9 En ny väg planeras som innebär att en skola som byggdes för tre år sedan för 5 miljoner kr måste läggas ned Vilken kostnadspost gällande detta ska vara med i den samhällsekonomiska kalkylen för vägen om a) Ny skola med samma standard byggs. Kostnaden för detta är 7 miljoner b) Barnen får gå i annan befintlig skola med ledig kapacitet c) Barnen får gå i annan befintlig skola som får byggas ut för 2 miljoner d) Barnen får gå i annan befintlig skola och detta innebär större klasser 35

36 Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl En realekonomisk kalkyl och en intressentkalkyl ger alltid samma resultat! Exempel 10 Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 36

37 Exempel 11 Se exempel 8 igen. Statligt projekt anställer två personer under ett år för vardera kr varav blir skatt och producerar tjänster till värdet Person 1 har annat jobb nu med samma lön. Person 2 är nu arbetslös med i arbetslöshetsstöd varav skatt. Gör en intressentkalkyl 37

38 Projektet kan orsaka positiva eller negativa externa effekter Exempel 12: positiva externa effekter Prissänkning när dessutom positiva externa effekter finns Värdet för samhället av att handbrandsläckare kan produceras och säljas billigare pga. ny teknik 38

39 3.2: Värdera resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit i vilket fall Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst får som de vill Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka värdera explicit utifrån individernas preferenser 39

40 Två sätt att få med dessa effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje investeringsprojekt. Oavsett vilket krävs metoder för att få fram värden. Värderingsmetoder Revealed Preferences Försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences Låter respondenter besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser 40

41 Restid och ett statistiskt liv är exempel på ej marknadsförda nyttigheter som värderas explicit utifrån individernas preferenser Exempel 13: Investering i transportinfrastruktur minskar restiden för trafikanterna Generaliserad transportkostnad (GC) 41

42 Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring för en anonym grupp människor Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg VSL = betalningsvilja/ risk 42

43 4. Diskontera Nyttor och kostnader kan inträffa vid olika tidpunkter måste diskontera till nuvärde Se föreläsning 6 Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Påverkar rangordning mellan projekt Diskonteringsränta 4 % vanlig Internränta den ränta som gör att ett projekt precis går plus minus noll Tidshorisont = ekonomisk livslängd 43

44 Exempel 14 Ett projekt medför nytta motsvarande kr varje år under år Vilken nyttopost ska användas till nuvärde om diskonteringsräntan är 4 %? Hur stor är investeringskostnaden om internräntan är 5 %? 44

45 5 Investeringskriterier Benefits-costs Nettonuvärdeskvot (benefits-costs)/påverkan på offentlig budget Vid finansiell restriktion vill man ha så mycket välfärd som möjligt för budgeten 6. Känslighetsanalys Hur resultatet påverkas av förändring av olika prognoser, värden, diskonteringsränta etc. Viktigt! 45

46 7. Utforma beslutsunderlag Investeringskriterier Effekter som ej värderats Känslighetsanalys Hur påverkas olika intressenter Hur påverkas statens eller kommunens finanser 46

47 Exempel 15 Företaget Segling AB vill starta verksamhet i kommunen Saltås, som för tillfället har hög arbetslöshet. För detta har Segling AB sökt ett engångsbidrag från kommunen för att kunna starta upp sin verksamhet. Saltås kommun anlitar nu dig som kunnig nationalekonom för att genomföra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för att se om det aktuella projektet är bra och förtjänar ett kommunalt bidrag. Segling AB skulle hyra lokal av en privat företagare för per år under hela perioden på 9 år. Den privata företagaren skulle alternativt hyra ut till ett annat företag för per år. Dock krävs ombyggnad av lokalen för innan start som den privata företagaren får bekosta. Segling AB skulle investera i inredning för totalt Denna investering är uppdelad på inköp från två olika företag inom landet och ett utländskt företag. Inköp av begagnad inredning skulle göras från ett nedlagt utländskt företag för Ingen annan har visat intresse för denna utrustning. En annan post är inköp av inredning för av ett monopolföretag som tar ut ett pris som motsvarar dubbla produktionskostnaden och har ledig kapacitet. Slutligen skulle Segling AB köpa inredning för från ett fullbelagt monopolföretag som har produktionskostnader på endast Segling AB måste också investera i en båt. Båten köps på en marknad med fullständig konkurrens. Segling AB betalar 3 miljoner för båten. Båtens livslängd är 9 år. Segling AB kommer att anställa 3 personer. 2 av dessa är för tillfället arbetslösa men kommer att få marknadsmässig lön. Företagets kostnad för dessa är totalt per person och år. De arbetslösa får i nuläget arbetslöshetsersättning motsvarande per år. Den tredje personen har speciell seglarutbildning och värvas från andra delar av landet. Personen får samma lön som tidigare, vilket för Segling AB innebär en kostnad på totalt per år. Segling AB kommer varje år att ha övriga driftskostnader på Segling AB kommer att ha i intäkter per år. a) Gör en samhällsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Förklara dina beräkningar noggrant. Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt? b) Gör en företagsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Hur stort måste bidraget vara för att Segling AB ska starta sin verksamhet? 47

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig

SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETS- KALKYLER (Cost-benefit kalkyl, Cost-benefit analys, CBA) Främst som underlag för olika slag av beslut inom offentlig sektor Transportsektorn o Investeringar i vägar, järnvägar,

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler [Kostnads nyttoanalys, cost-benefit kalkyl eller cost-benefit analys (CBA)] Definition: Att i monetära termer värdera kostnader (costs) och fördelar (benefits) av

Läs mer

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt?? Val av styrmedel Definiera äganderätter, Coase teorem Regleringar Skatter och subventioner Marknader för utsläpp Reglering eller skatt?? Äganderätter, Coase Teorem Två olika aktiviteter: (A) (B) Skogsbruk

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori

Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori Del 2 Miljöekonomi Varför miljöproblem finns och vad man kan göra åt dem med utgångspunkt i nationalekonomisk teori Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Miljö- och naturresurser

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv 16 Augusti 2016 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER

F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER F8 SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHETSKALKYLER CBA B (Benefit) = Betalningsviljan för det som rojektet åstadkommer C (Cost) = Betalningsviljan för det resurserna som används i rojektet annars skulle ha åstadkommit

Läs mer

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion och efterfrågefunktion

Läs mer

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05

Pernilla Ivehammar. Lektionsuppgifter till kursen. Resursteori, TEAE05 Pernilla Ivehammar Lektionsuppgifter till kursen Resursteori, TEAE05 HT 2012 Lektion 1 Uppgift 1:1 Det så kallade ROT-avdraget innebär att den som köper hantverkstjänster får dra av 50 % av kostnaden (upp

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen 730g73,

Lösningsförslag till tentamen 730g73, Lösningsförslag till tentamen 730g73, 2013-01-18 Uppgift 1 Man bör absolut ha med följande aspekter: a) med fast kurs och valutareglering kan man -använda både finanspolitik och penningpolitik! Båda är

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning.

Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. F1 ekonomiskt perspektiv Ekonomi behandlar beteende i förhållande till mål och knapphet på resurser som har en alternativ användning. Rationalitetsantagande Knapphetsbegreppet Alternativkostnad: kostnaden

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna? Fråga 1 (4+3+3 p) Varorna X och Y är substitut till varandra. Priset på X är 40, priset på Y 75. X uppfattas av konsumenterna som sämre, men säljs ändå i omfattande kvantitet, tack vare det låga priset.

Läs mer

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden Henrik Jaldell Katarina Katz MARKNADSMISSLYCKANDEN 1. Anta att ett naturligt monopol har nedanstående totalkostnadsfunktion

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen.

Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09. Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. Rättningsmall till tentan Mikroteori med tillämpningar 17 maj 09 Ofullständiga eller endast delvis korrekta svar ger del av poängen. 4. Förklara med hjälp av ett marknadsdiagram hur totala försäljningsintäkter,

Läs mer

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning F-underlag, NEK Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning Individer Samhällen Företag Resurser Produktion Konsumtion Välfärd Resurserna är knappa och har

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

1 redovisningsseminarium

1 redovisningsseminarium Cost Benefitanalys samhällsekonomisk projektutvärdering Introduktion till nationalekonomi Grundläggande mikroekonomi Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (CBA) Värderingsmetoder CBA inom transportområdet

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt? Övergripande målsättningar Effektivitet Rättvisa Stabilitet Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2 LÖSNINGSFÖRSLAG Fråga 1 (4+3+3 p) a) Substitut fyller ungefär samma funktion, kan ersätta varandra. En ökad inkomst borde medföra att Ey (fler har råd att köpa den dyrare, men bättre varianten), vilket

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010 Fråga 1 Rätt rad: b,d,a,a,d,c,d,c,d,b 1. En vara är normal om a) individens efterfrågan ökar i varans pris b) individens

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi Utbud och efterfrågan 1 Exempeluppgift 1: Elasticiteter När inkomsterna ökade med 7 % ökade efterfrågan på bussresor med

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys

Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Jan Lindvall, upplaga 4, 2011 Samhällsekonomisk lönsamhet - en introduktion i cost-benefit-analys 1 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 2

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner

De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner De normer, formella regler o organisationer som reglerar individers relationer till varandra kallas för institutioner familjer, privatägda företag, stat, kommuner, landsting. socialförsäkringssektorn STATENS

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september 1. Knapphet (scarcity) är ett viktigt begrepp för att kunna tala om värden. Använd utbudefterfråge-modellen för att analysera

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1 Fråga 1 Fråga 1 a) K 10 isokost Ka isokvant Kc Lc La 20 L Med totalkostnad 1 mkr och givna priser kan man max köpa 10 000K eller 20 000 L eller linjära kombinationer

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A Lösningsförslag tentamen 31 maj 2011 Flervalsfrågorna 10 st 1. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A 10. D Essäfrågor Fråga 1 a) Hur mycket kommer att konsumeras av varan i landet? Läs av efterfrågan

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2010 Sten Nyberg Omtentamen på Mikroteori med tillämpningar, EC1111, 15 högskolepoäng Fredagen den 29 oktober 2010 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem.

Pris (P)= diskonterat värde av framtida tjänster = disk värde av framtida hyror (Ri), ingen skillnad möjligen osäkerhet eller likviditetsproblem. DYNAMISKA MODELLER OK, tidsperspektiv Durables FoU - patent Market clearing Durables Varaktiga varor - anv fler perioder Säljer/köper egentligen tjänster, jmfr Lancaster ägandet inte primärt för användaren,

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster Värdering av ekosystemtjänster Stockholm 22 september 2016 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nationalekonomi tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Nationalekonomi för tolkar och översättare Nationalekonomi för tolkar och översättare 31 januari 2012 Produktion och marknadsformer Marknadsmisslyckanden Plan eller marknad? Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen Produktion och marknader

Läs mer

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator: Namn Personbeteckning - Ifylles av examinator: Uppgift 1: poäng SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV 13.6.2005 UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Bestäm huruvida följande påståenden stämmer, inte stämmer eller huruvida

Läs mer

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens 1 Upplägg Produktionsteori Produktionsfunktionen. Produktion på kort sikt vs. lång sikt. Isokvanter. Skalavkastning. Kostnader Kostnadsfunktionen. Kostnader

Läs mer

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu. Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.se\~bkr Uppläggning Samhällsekonomisk lönsamhetsbedömningar Exempel

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn N0030N Nationalekonomi: Mikroteori Datum 2014-03-21 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng G 30; VG 40 40.5 (VG) Övrig kommentar

Läs mer

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111) MILJÖEKONOMI 9 september 2016 Kommentarer på Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111) Björn Carlén Konjunkturinstitutet Uppdraget Redovisa vilka

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Tentamen i nationalekonomi, mikro A 7,5 hp 2011-08-16 Ansvarig lärare: Anders Lunander Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen HT 2009 Jonas Häckner Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Måndagen den 7 december 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar

Urban ekonomi. Varför städer? Urban ekonomi. O Sullivan Why do cities exist? Varför städer? Komparativa fördelar Urban ekonomi Varför städer? Urban ekonomi O Sullivan Why do cities exist? Urban ekonomi handlar om hur hushåll och företag väljer att lokalisera sig. Antar att företag och individer är mobila, i alla

Läs mer

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel?

Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? GÖRAN ÖSTBLOM Vinner Sverige på att delta i utsläppshandel? Europaparlamentet väntas besluta att handel med utsläppsrätter för koldioxid skall starta inom EU 2005 och denna handel väntas begränsa utsläppen

Läs mer

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg F1-2:, kostnader och perfekt konkurrens Upplägg Produktionsfunktionen Produktion på kort och lång sikt. Isokvanter Skalavkastning Kostnader Kostnadsfunktionen Kostnader på kort och lång sikt Isokoster

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Värdering av resurserna och effekterna

Värdering av resurserna och effekterna Värdering av resurserna och effekterna Varor och tjänster där marknadspriser finns Resurser och effekter som saknar marknadspriser En ej marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering

Läs mer

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior

National- och företagsekonomi HT Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior National- och företagsekonomi HT 2009-09-06 Läsanvisningar till Frank, Microeconomics and Behavior Boken är indelad i fem delar 1) Introduktion till ekonomiskt tänkande och marknadsmodellen 2) Konsumenten

Läs mer

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori) Grundläggande antaganden 1. Samhällets välfärd beror på enskilda individers välfärd 2. Individerna vet själva bäst vad som ger dem välfärd Paretokriteriet

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

TRANSFERPRISER. Ekonomisk styrning VT Utbredd ekonomisk organisationsform

TRANSFERPRISER. Ekonomisk styrning VT Utbredd ekonomisk organisationsform 1 RESULTATENHETER OCH TRANSFERPRISER Ekonomisk styrning VT-2013 RESULTATENHETER Utbredd ekonomisk organisationsform Ansvar Likartad struktur i hela världen Ökad spridning inom offentlig sektor New Public

Läs mer

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen VT 2009 Astri Muren Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Söndagen den 17 maj 2009 Skrivtid: 5 timmar. Utnyttja skrivtiden och

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117

KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)

Läs mer