Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Transkript

1 Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning på ett effektivt sätt? 1

2 Vid negativa miljöeffekter som inte korrigeras kommer fel varor och tjänster att produceras För mycket produceras av varor som medför negativa externa effekter och för lite av andra varor Resursfördelningen blir inte effektiv Antag att utsläppen är kopplade till produktionen Företaget måste minska produktionen för att minska utsläppen Men ofta går utsläppen även att minska på andra sätt än genom att minska produktionen (rening) 2

3 Coase-teoremet Coase (1960) Rätten att förorena eller slippa föroreningar Klargöra föroreningsrättigheten Parterna kan sedan själva förhandla fram optimal lösning om låga transaktionskostnader Incitament till avtal som innebär optimal utsläppsnivå oavsett vem som har rättigheten! Coase förde fram transaktionskostnader Riksbankens pris till Alfred Nobels minne

4 Exempel 1: Coases exempel Ett vattendrag där det ligger ett företag uppströms och ett jordbruk nedströms Företagets produktion medför föroreningar Jordbruket utnyttjar vattendraget för bevattning Förorenat vatten ger sämre skörd Företaget har kostnader för att begränsa utsläppen 4

5 Marginalkostnad för skada (MSK) Marginalkostnad för reduktion (MRK) För effektivitet viktigt att rättigheter finns och sanktioneras Överordnad myndighet som kontrollerar och sanktionerar krävs 5

6 Låga transaktionskostnader är oftast ej fallet Krävs politik som ger korrekta signaler Hur kan negativa miljöeffekter korrigeras så att en samhällsekonomiskt effektiv situation uppnås? Myndighet (staten, offentlig sektor) ingriper på olika sätt Informativa styrmedel Information och frivilligt beteende Frivillighet i miljösammanhang är svårt Små uppoffringar kan fungera Stora uppoffringar central samordning krävs 6

7 Administrativa styrmedel Direkt reglering Hur mycket får en producent förorena Vilken reningsteknik ska användas Förbud mot farliga ämnen Krav på enskilda tillstånd Ekonomiska styrmedel Ändrar den ekonomiska incitamentsstrukturen Sätter ett pris på utsläppen 7

8 Viktigt att tänka på marginalen MRK=MSK är det optimala tillståndet Miljöavgifter/miljöskatt Företagen betalar en miljöskatt per utsläpp Marknader för utsläppsrättigheter Alternativ till miljöavgifter/miljöskatt särskilt när man vill ha kontroll över exakta totala utsläppsnivåer 8

9 Förorenare köper och säljer utsläppsrätterna som myndigheten har skapat på en marknad Två varianter av hur man inledningsvis fördelar rättigheterna Myndigheten fördelar gratis rättigheter till förorenare Därefter skapas andrahandsmarknader Myndigheten säljer rättigheterna via en auktion (en gång eller återkommande) Därefter skapas andrahandsmarknader 9

10 Handel med utsläppsrättigheter för koldioxid inom EU från 2005 Emission Trading System (ETS) Energiintensiva industrier och kraftverk inom EU Handeln sker via en börs respektive Tilldelningen av utsläppsrätter bestäms nationellt, men måste godkännas av EUkommissionen Varje land delar ut utsläppsrättigheter som sedan handlas med inom hela EU 10

11 Exempel 2: samma skadekostnad, uppnå viss minskning till lägsta kostnad Två typer av företag orsakar samma skada per enhet (som beror på mängden utsläpp). Det finns 10 st av respektive företag. Det spelar ingen roll vilket av företagen som släpper ut. Utsläppsmålet är kilo utsläpp. Utan begränsningar släpper företag av typ 1 ut 1000 kilo och företag av typ 2 ut 1200 kilo. MRK är 2 kr för det första kilot och ökar sedan med 2 kr per kg för företag av typ 1. MRK är 1 kr för det första kilot och ökar sedan med 1 kr per kg för företag av typ 2. 11

12 Hur mycket ska varje företag av typ 1 och varje företag av typ 2 släppa ut? Utsläppen ska begränsas så att MRK typ 1=MRK typ 2 12

13 Exempel 3: samma konstanta skadekostnad, optimal utsläppsmängd Staten i landet Miljökontroll vill optimera utsläppen av det skadliga ämnet A. För ämne A gäller att skadekostnaden är 10 kr per kg utsläpp för alla företag. Reningskostnaden är för samtliga företag 1 kr för det första kg som renas och ökar sedan med 1 kr per kg. Varje företag släpper i utgångsläget ut 20 kg av ämne A. Det finns 5 företag av typ X och 5 företag av typ Y. Staten funderar på att begränsa utsläppen av ämne A genom att auktionera ut 100 utsläppsrätter. 13

14 Vad blir priset på utsläppsrätter? Hur kan som alternativ optimala utsläppsskatter för ämne A utformas? Innebär utsläppsskatten en välfärdsekonomisk förbättring, försämring eller oförändrat jämfört med utsläppsrätterna? Hur stor är den eventuella skillnaden? Illustrera grafiskt. 14

15 Exempel 4: olika konstanta skadekostnader, optimal utsläppsmängd Staten i landet Miljökontroll vill även optimera utsläppen av det skadliga ämnet B. För ämne B gäller att skadekostnaden är 5 kr per kilo utsläpp för företag av typ X och 15 kr per kilo utsläpp för företag av typ Y. Reningskostnaden är för samtliga företag 1 kr för det första kg som renas och ökar sedan med 1 kr per kg. Varje företag släpper i utgångsläget ut 20 kg av ämne B. Det finns 5 företag av typ X och 5 företag av typ Y. Staten funderar på att begränsa utsläppen av ämne B genom att auktionera ut 100 utsläppsrätter. 15

16 Vad blir priset på utsläppsrätter? Hur kan som alternativ optimala utsläppsskatter för ämne B utformas? Innebär utsläppsskatten en välfärdsekonomisk förbättring, försämring eller oförändrat jämfört med utsläppsrätterna? Hur stor är den eventuella skillnaden? Illustrera grafiskt. 16

17 Exempel 5: förändringar utsläppsrätter I ett land finns många företag som gör utsläpp av ett visst ämne där utsläppskällans lokalisering inte spelar någon roll för skadan. Handel med utsläppsrätter sker och i utgångsläget är MRK=MSK. MRK stiger med mängden rening och MSK ökar med mängden utsläpp. a) Nu minskar man mängden utsläppsrätter? Vad händer? 17

18 b) Nu förbättras tekniken för rening så att det blir billigare för företagen att rena sina utsläpp. Vad händer? 18

19 Vanliga missförstånd viktigt att tänka på Företagen bryr sig inte om MSK om de gjorde det vore det inte en negativ extern effekt MSK visar marginell skadekostnad vad det kostar i skada för andra att en till enhet släpps ut MRK visar marginell reningskostnad vad det kostar för företagen att rena en enhet till Skadekostnaden måste vara oberoende av utsläppskällan för att utsläppsrättigheter ska vara ett lämpligt styrmedel Om skadan beror på utsläppens lokalisering bör olika avgifter användas beroende på MSK, alternativt olika bubblor. 19

20 Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika marknadsimperfektioner Maximera den totala välfärden Kostnad och nytta för alla medborgare inom en nation av en viss åtgärd Utgår från välfärdsteorin 20

21 Potentiella paretokriteriet (Kaldor-Hicks kriteriet) Vinnarna skulle kunna kompensera förlorarna Alternativkostnad vad är värdet i bästa alternativa användning Individernas egna värdering Icke-paternalism Preferenserna mäts genom betalningsvilja Gemensam enhet - kronor 21

22 Exempel på var samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler används som beslutsunderlag Transportsektorn Investeringar i transportinfrastruktur Prissättningsfrågor Andra samhällsinvesteringar Sjukhus Idrottsanläggningar Hälsosektorn Sjukvårdsbehandlingar Läkemedel Brandförsvaret Samhällsstöd till exempelvis viss industri Förändrad lagstiftning 22

23 Steg i en CBA 1. Identifiera 2. Kvantifiera 3. Värdera 4. Diskontera 5. Investeringskriterier 6. Känslighetsanalys 7. Utforma beslutsunderlag 23

24 1. Identifiera Referensalternativ (nollalternativ) samt andra alternativ Alla effekter 2. Kvantifiera Mäta storlek Göra prognoser Beskriva 3. Värdera 3.1 Marknadsförda varor och tjänster 3.2 Ej Marknadsförda varor och tjänster 24

25 3.1: Värdering av marknadsförda varor och tjänster Samhällsekonomiska intäkter benefits Marginell förändring: jämviktspris 25

26 Icke-marginell förändring: betalningsvilja för förändring 26

27 Export: försäljningsintäkter från utlandet Inhemsk produktion ersätter import: inbesparade importkostnader (betalning till utlandet) Tull tillfaller normalt det importerande landet 27

28 Exempel 6 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 50 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 28

29 Exempel 7 Före: st vara A importeras och säljs för 50 kr st, varav 10 kr är tull Efter: Projektet säljer st vara A för 40 kr st inom landet och exporterar 5000 st för 40 kr st Samhällsekonomisk intäkt: 29

30 Samhällsekonomiska kostnader (costs) För inputs i projektet används alternativkostnaden (värdet i bästa alternativa användning) Projektet använder inputs som produceras inom landet: Undanträngning (UT): Alternativkostnad = vad de köpare som trängs undan var beredda att betala för insatsvaran Specialproduktion (SP): Alternativkostnad = produktionskostnad Vid marginell förändring (opåverkat pris) samt perfekt konkurrens utan externa effekter, skatter eller subventioner visar priset på insatsvaran alternativkostnaden oavsett om undanträngning eller specialproduktion antas 30

31 Negativ extern effekt Subvention 31

32 Punktskatt (inte som korrigering för extern effekt) Monopol 32

33 Om projektet använder inputs som importeras: betalningen till utlandet Arbetskraft Bruttolön inklusive sociala avgifter Om alternativt arbetslös Kan endast antas under begränsad tid 33

34 Exempel 8 Ett statligt projekt innebär att två personer anställs under ett år och producerar tjänster till värdet Projektet betalar personerna kr var och de betalar var i skatt Person 1 har i nuläget ett annat jobb och får kr i lön. Person 2 är alternativt arbetslös och får i arbetslöshetsstöd och betalar i skatt. Bortse från sociala avgifter Gör en samhällsekonomisk kalkyl för projektet 34

35 Kapitalförluster är sunk costs Exempel 9 En ny väg planeras som innebär att en skola som byggdes för tre år sedan för 5 miljoner kr måste läggas ned Vilken kostnadspost gällande detta ska vara med i den samhällsekonomiska kalkylen för vägen om a) Ny skola med samma standard byggs. Kostnaden för detta är 7 miljoner b) Barnen får gå i annan befintlig skola med ledig kapacitet c) Barnen får gå i annan befintlig skola som får byggas ut för 2 miljoner d) Barnen får gå i annan befintlig skola och detta innebär större klasser 35

36 Intressentkalkyl eller realekonomisk kalkyl En realekonomisk kalkyl och en intressentkalkyl ger alltid samma resultat! Exempel 10 Utvärdering av en prissänkning från P 0 till P 1 36

37 Exempel 11 Se exempel 8 igen. Statligt projekt anställer två personer under ett år för vardera kr varav blir skatt och producerar tjänster till värdet Person 1 har annat jobb nu med samma lön. Person 2 är nu arbetslös med i arbetslöshetsstöd varav skatt. Gör en intressentkalkyl 37

38 Projektet kan orsaka positiva eller negativa externa effekter Exempel 12: positiva externa effekter Prissänkning när dessutom positiva externa effekter finns Värdet för samhället av att handbrandsläckare kan produceras och säljas billigare pga. ny teknik 38

39 3.2: Värdera resurser och effekter som saknar marknadspriser En icke marknadsprissatt (o)nyttighet måste värderas på något sätt Värdering sker explicit eller implicit i vilket fall Experter, planerare eller politiker bestämmer vilka preferenser individerna har Lobbyister eller de som ropar högst får som de vill Folkomröstning med majoritetsbeslut utan hänsyn till styrkan i preferenserna Försöka värdera explicit utifrån individernas preferenser 39

40 Två sätt att få med dessa effekter i CBA: 1. Transfer av värden. 2. Ny värdering för varje investeringsprojekt. Oavsett vilket krävs metoder för att få fram värden. Värderingsmetoder Revealed Preferences Försöker avslöja preferenser från faktiskt beteende Stated Preferences Låter respondenter besvara frågor om värdering, val eller beteende för att få fram deras preferenser 40

41 Restid och ett statistiskt liv är exempel på ej marknadsförda nyttigheter som värderas explicit utifrån individernas preferenser Exempel 13: Investering i transportinfrastruktur minskar restiden för trafikanterna Generaliserad transportkostnad (GC) 41

42 Värdering av statistiskt liv Value of statistical life (VSL) Värdering av en sannolikhetsförändring för en anonym grupp människor Ett statistiskt liv innebär att ett liv på en anonym person (vet inte vem) räddas genom exempelvis förbättrad trafiksäkerhet på en väg VSL = betalningsvilja/ risk 42

43 4. Diskontera Nyttor och kostnader kan inträffa vid olika tidpunkter måste diskontera till nuvärde Se föreläsning 6 Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn tas till effekter längre fram Påverkar rangordning mellan projekt Diskonteringsränta 4 % vanlig Internränta den ränta som gör att ett projekt precis går plus minus noll Tidshorisont = ekonomisk livslängd 43

44 Exempel 14 Ett projekt medför nytta motsvarande kr varje år under år Vilken nyttopost ska användas till nuvärde om diskonteringsräntan är 4 %? Hur stor är investeringskostnaden om internräntan är 5 %? 44

45 5 Investeringskriterier Benefits-costs Nettonuvärdeskvot (benefits-costs)/påverkan på offentlig budget Vid finansiell restriktion vill man ha så mycket välfärd som möjligt för budgeten 6. Känslighetsanalys Hur resultatet påverkas av förändring av olika prognoser, värden, diskonteringsränta etc. Viktigt! 45

46 7. Utforma beslutsunderlag Investeringskriterier Effekter som ej värderats Känslighetsanalys Hur påverkas olika intressenter Hur påverkas statens eller kommunens finanser 46

47 Exempel 15 Företaget Segling AB vill starta verksamhet i kommunen Saltås, som för tillfället har hög arbetslöshet. För detta har Segling AB sökt ett engångsbidrag från kommunen för att kunna starta upp sin verksamhet. Saltås kommun anlitar nu dig som kunnig nationalekonom för att genomföra en samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl för att se om det aktuella projektet är bra och förtjänar ett kommunalt bidrag. Segling AB skulle hyra lokal av en privat företagare för per år under hela perioden på 9 år. Den privata företagaren skulle alternativt hyra ut till ett annat företag för per år. Dock krävs ombyggnad av lokalen för innan start som den privata företagaren får bekosta. Segling AB skulle investera i inredning för totalt Denna investering är uppdelad på inköp från två olika företag inom landet och ett utländskt företag. Inköp av begagnad inredning skulle göras från ett nedlagt utländskt företag för Ingen annan har visat intresse för denna utrustning. En annan post är inköp av inredning för av ett monopolföretag som tar ut ett pris som motsvarar dubbla produktionskostnaden och har ledig kapacitet. Slutligen skulle Segling AB köpa inredning för från ett fullbelagt monopolföretag som har produktionskostnader på endast Segling AB måste också investera i en båt. Båten köps på en marknad med fullständig konkurrens. Segling AB betalar 3 miljoner för båten. Båtens livslängd är 9 år. Segling AB kommer att anställa 3 personer. 2 av dessa är för tillfället arbetslösa men kommer att få marknadsmässig lön. Företagets kostnad för dessa är totalt per person och år. De arbetslösa får i nuläget arbetslöshetsersättning motsvarande per år. Den tredje personen har speciell seglarutbildning och värvas från andra delar av landet. Personen får samma lön som tidigare, vilket för Segling AB innebär en kostnad på totalt per år. Segling AB kommer varje år att ha övriga driftskostnader på Segling AB kommer att ha i intäkter per år. a) Gör en samhällsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Förklara dina beräkningar noggrant. Är projektet samhällsekonomiskt lönsamt? b) Gör en företagsekonomisk kalkyl för Segling AB:s verksamhet. Använd diskonteringsräntan 3 % och tidsperioden 9 år. Hur stort måste bidraget vara för att Segling AB ska starta sin verksamhet? 47