SOCIALA INVESTERINGSMEDEL

Transkript

1 RIKTLINJE FÖR SOCIALA INVESTERINGSMEDEL REGION GÄVLEBORG

2 1 Bakgrund Syfte Mål Vem kan ansöka? Kriterier för sociala investeringar Ansöknings- och beslutsprocess Behovsanalys Idébeskrivning Idéprövning Ansökan Samhällsekonomisk bedömning Bedömning och beslut Genomförande, uppföljning och utvärdering Genomförande Uppföljning Utvärdering Uppföljnings- och utvärderingsschema Implementering Organisation Hållbarhetsnämnden Hållbarhetsdirektören och styrgrupp för sociala investeringsmedel Samordnare för sociala investeringsmedel Stödgrupp för sociala investeringsmedel Externt stöd Finansiering Finansieringsstrategi Ekonomiska villkor Medfinansiering Rekvirering av sociala investeringsmedel Lista över centrala begrepp

3 1 Bakgrund Hållbarhetsnämnden, Region Gävleborg har beslutat att hitta former för arbete med sociala investeringar. Syftet är att förstärka och förbättra det sociala arbetet i Gävleborg. Arbetet ska inriktas på Folkhälsoprogrammets prioriterade områden: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar samt barns och ungas uppväxtvillkor. Dessa riktlinjer beskriver hur Region Gävleborg ska hantera sociala investeringsmedel för att möjliggöra arbete med sociala investeringar, samt vilka kriterier som finns för att söka och använda dessa sociala investeringsmedel. Grundtanken med sociala investeringar är att genom att satsa resurser på ett förebyggande arbete gentemot identifierade målgrupper på sikt ge mänskliga vinster och förhindra uppkomst av sociala problem och samhällskostnader. De sociala investeringsmedlen vid Region Gävleborg, och den stödstruktur som finns kopplad till dem, uppmuntrar till nytänkande och möjliggör för att nya arbetssätt och metoder prövas. Det ger nya kunskaper och lärdomar som kan ligga till grund för framtida beslutsfattande. De arbetssätt och metoder som visar gott resultat kan, på goda grunder, beslutas att implementeras i ordinarie verksamhet. En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för målgruppen och leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt. En social investering kan vara en tidig eller en förebyggande insats 2 Syfte De sociala investeringsmedlen vid Region Gävleborg ska ses som ett verktyg för att utveckla arbetet med tidiga och förebyggande insatser. Investeringsmedlen ska också stimulera mer gränsöverskridande arbete. Syftet med de sociala investeringsmedlen är att uppmuntra nytänkande och möjliggöra för att nya arbetssätt och metoder prövas. 3 Mål Målet med de sociala investeringsmedlen i Region Gävleborg är att: verksamheter testar, utvecklar och skapar metoder som är förebyggande samverkan mellan organisationer eller verksamheter utvecklas Målet på sikt är att testade, utvecklade och skapade metoder leder till positiva effekter för målgruppen och samhällsekonomiska vinster. Målgrupp för de sociala investeringarna är barn- och unga, samt personer som riskerar att hamna i socialt utanförskap. 4 Vem kan ansöka? En förutsättning för att kunna söka sociala investeringsmedel är att minst två organisationer eller verksamheter samverkar. Sociala investeringsmedel kan sökas av: Verksamheter inom Region Gävleborg Kommunala verksamheter inom länet Verksamheter som har ett avtalsbaserat samarbete med Region Gävleborg eller kommun, Aktörer inom ideella sektorn, till exempel: föreningar, stiftelser, kooperativ eller liknande sammanslutningar 2

4 5 Kriterier för sociala investeringar De sociala investeringarna ska bidra till att uppfylla det regionala folkhälsoprogrammets mål om god hälsa för alla. Särskilt prioriteras målområdena: Delaktighet och inflytande, Ekonomiska och sociala förutsättningar, Barn och ungas uppväxtvillkor Se målformuleringarna i folkhälsoprogrammet på följande länk: De sociala investeringarna ska bedömas leda till samhällsekonomiska vinster på sikt, genom att samhällsekonomiska kostnader minskar eller förhindras att uppstå De sociala investeringarna ska antingen vara en förebyggande insats eller en tidig insats De sociala investeringarna ska testa befintliga, utveckla befintliga eller skapa nya metoder De sociala investeringarna ska o vid testande av befintliga metoder baseras på evidens eller beprövad erfarenhet o vid utvecklande av befintliga metoder, eller vid skapande av nya metoder, ska samband mellan insats och förväntad effekt tydligt motiveras Metoderna ska implementeras i ordinarie verksamhet efter testperiod. Vid ansökan ska behörig chef, eller instans, från respektive sökande tillstyrka att investeringen ska genomföras och att den vid positivt resultat avses implementeras i ordinarie verksamheter De sociala investeringarna ska planeras och genomföras i samverkan mellan minst två organisationer eller verksamheter De sociala investeringarna ska vara avgränsade avseende storlek på insats, målgrupp och tid. Ansökt belopp maximalt 500,000 kr per år upp till tre år De sociala investeringarna ska vara möjliga att följa upp och utvärdera både avseende sociala effekter och samhällsekonomiska effekter De sociala investeringarna ska medfinansieras från sökande verksamheter. De sociala investeringsmedlen från Region Gävleborg kan finansiera upp till 50 % av kostnaden Befintlig verksamhet och pågående projekt finansieras inte av de sociala investeringsmedlen 6 Ansöknings- och beslutsprocess Processen till beviljade sociala investeringsmedel innehåller ett antal steg, och tar olika lång tid beroende av omfattning, komplexitet samt ledtider i beslutsprocesser. De olika stegen beskrivs nedan. 3

5 6.1 Behovsanalys Processen om ansökan av sociala investeringsmedel ska alltid inledas med en behovsanalys som förtydligar och styrker behovet. Syftet med behovsanalysen är att säkerställa att behoven, och inte metoden, styr insatsen. Behov kan identifieras i lägesbeskrivningar i till exempel nationella, regionala eller lokala rapporter. Behov kan även identifieras utifrån erfarenheter i verksamheten, från ledning eller från eventuell politisk ledning för sökande. Oavsett varifrån behovet först identifierats är det viktigt kombinera olika datakällor för att djupare försöka förstå behovet, dess omfattning och orsaker. Att komplettera nationella data och verksamhetens erfarenheter med data från de egna verksamhetssystemen kan vara en väg att börja sin behovsanalys. Det är viktigt att alla sökande verksamheter deltar i behovsanalysen och att de har en gemensam uppfattning om det behov som insatsen syftar till att förebygga. Chef hos respektive sökande har en avgörande roll, och kan så väl identifiera behov av och initiera idéer om sociala investeringar som ta beslut om att verksamheten ska analysera behov och forma idé för social investering. Samordnaren samt stödgruppen kan vara behjälplig vid behovsanalys, men den genomförs av sökande. Stödmaterial till behovsanalys finns på Idébeskrivning Utifrån behovsanalysen kan en lämplig målgrupp identifieras och idé till insats formuleras. I det här skedet rekommenderas att sökande kontaktar samordnare för dialog om sin idé. Detta för att få vägledning utifrån riktlinjer och kriterier samt stöd vid idéformulering. Sökande uppmuntras att kortfattat beskriva: behovet som är utgångspunkten för idén (behovsanalysen) definierad och tydligt avgränsad målgrupp insatsens innehåll: de metoder eller arbetssätt som ska användas vilka verksamheter som ingår i, och/eller som bedöms beröras av, insatsen vilka effekter som insatsen förväntas resultera i Idébeskrivningen ska vara kortfattad och syftar till för att förbereda ansökningsarbetet. Stödmaterial till idébeskrivning finns på Idéprövning Samordnaren prövar om idébeskrivningen uppfyller satta kriterier och om sökande kan gå vidare med ansökan om sociala investeringsmedel. 6.3 Ansökan Att skriva ansökan innebär att planera och förbereda det kommande arbetet: genomförandet av insatsen, uppföljningen och utvärderingen, samt senare implementering, uppskalning och/eller breddning. Arbetet med att skriva ansökan pågår vanligen under en tid, och bör göras gemensamt av sökande verksamheter. Vanligen behövs en arbetsgrupp tillsättas med representanter från alla sökande verksamheter. Tillsammans formulerar och konkretiserar arbetsgruppen hur insatsen ska utformas, genomföras och vilka effekter som förväntas. Redan i det här skedet är det nödvändigt att planera för kontinuerlig uppföljning och senare utvärdering. Samordnaren samt stödgruppen kan vara ett stöd till sökande vid skrivande av ansökan. 4

6 Ansökan ska bland annat innehålla: Resultat av behovsanalys Beskrivning av målgrupp Syfte och mål Förväntade effekter Beskrivning av evidens, beprövad erfarenhet eller resonemang kring samband mellan insats och förväntad effekt Metod och aktiviteter Beskrivning av deltagande verksamheter och organisation för genomförande Uppföljnings- och utvärderingsschema Samhällsekonomisk bedömning Beskrivning av implementering efter avslutad testperiod Beskrivning av hur insatsen har integrerat social hållbarhet (t.ex. jämställdhet, olika åldersgrupper, integration, tillgänglighet) Ansökan om sociala investeringsmedel ska undertecknas av behörig chef, eller instans, hos respektive sökande. Detta för att insatsen ska vara väl förankrad och, vid positivt resultat, avses att implementeras i ordinarie verksamhet. Mall för ansökan finns på Samhällsekonomisk bedömning Ett av kriterierna är att insatser som beviljas sociala investeringsmedel ska bedömas leda till samhällsekonomiska vinster. Bedömningen innebär att: 1. Identifiera vilka relevanta effekter som insatsen förväntas ge. Till exempel: - minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan - färre elever går om grundskolan - färre elever går om årskurs i gymnasieskolan De identifierade effekterna ska vara kopplade till insatsens syfte samt kunna följas upp. Det kan vara både positiva effekter (minskade eller förhindrade kostnader) eller negativa effekter (ökade kostnader). 2. Värdera de effekter som identifierats i föregående steg, till exempel: - stödinsatser i grundskolan kostar idag x kr - en elev som går om grundskolan kostar idag x kr - en elev som går om årskurs i gymnasieskolan kostar idag x kr Om det inte är möjligt att göra en värdering i pengar, uppskatta möjlig storleksordning på kostnaderna: är de omfattande eller obetydliga? Bedömningen av samhällsekonomiska effekter ska göras av sökande. Samordnare och stödgrupp kan bistå. Stödmaterial att använda finns på 5

7 6.4 Bedömning och beslut Ansökan skickas till samordnaren för de sociala investeringsmedlen. Samordnaren bereder inkomna ansökningar och gör tillsammans med stödgruppen en första bedömning utifrån kriterier och prioritering utifrån bedömningsmall. Styrgruppen beslutar om vilka ansökningar som ska bifallas och tilldelas sociala investeringsmedel. Varje bifall eller avslag motiveras. Förutom att kriterierna ska vara uppfyllda görs bedömning utifrån följande: 1. Bedömning av investeringen: 1.1. De resultat, sociala och samhällsekonomiska, som investeringen förväntas leda till är tydligt beskrivna och trovärdiga 1.2. Metod och aktiviteter för investeringen är tydligt beskrivna, möjliga att genomföra, och det är trovärdigt att de leder till förväntade resultat 1.3. Hur uppföljning och utvärdering ska gå till är tydligt beskrivet och möjligt att genomföra, (till exempel är föreslagna indikatorer är relevanta och mätbara) 2. Genomförandekapacitet: 2.1. Bedömning av sökande verksamheters förmåga att genomföra insatsen 3. Implementering: 3.1. Bedömning av förutsättningar för implementering av insatsen i ordinarie verksamhet 4. Samverkan: 4.1. Insatser som innebär samverkan mellan organisationer prioriteras före insatser som innebär samverkan mellan verksamheter 5. Regionalt perspektiv: 5.1. Insatser som är regionalt betydelsefulla utifrån behov och möjlighet till spridning i länet prioriteras 6. Social hållbarhetsintegrering: 6.1. De tre perspektiven social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet är utgångspunkt för det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet i Region Gävleborg. Beslut ska alltid prövas ur dessa perspektiv. Vid beslut om sociala investeringsmedel görs bedömning av hur tydligt insatsen är kopplad till hållbar utveckling. Insatser som har integrerat social hållbarhet (t.ex. jämställdhet, olika åldersgrupper, integration, tillgänglighet) i sitt arbete prioriteras. 7. För alla beviljade ansökningar sammanräknat eftersträvas en god spridning mellan: 7.1. Korta och längre insatser 7.2. Test och utveckling av befintliga metoder, eller skapande av nya metoder 7.3. Målgrupper 8. Prioriterade områden: 8.1. Hållbarhetsnämnden kan besluta om särskilt prioriterade områden för sociala investeringar ska ges högre prioritet. Detta beskrivs vid respektive utlysningsperiod När en ansökan bifallits sociala investeringsmedel skrivs ett avtal mellan Hållbarhetsdirektören, Region Gävleborg och behörig chef, eller instans, hos respektive sökande. Avtalet baseras på ansökan och dess plan för genomförande av insats. Avtalet innehåller också beskrivning av hur medel ska rekvireras, utbetalas och redovisas (se avsnitt 10.3). 6

8 7 Genomförande, uppföljning och utvärdering 7.1 Genomförande Sökande ansvarar för den sociala investeringens genomförande. Samordnaren och stödgruppen kan ge visst stöd vid behov. Organisationen ser olika ut för olika sociala investeringar, den kan också se olika ut över tid: vid skrivande av ansökan och vid genomförande till exempel. Nedan finns därför en generell beskrivning av möjliga roller: Behörig chef bör leda och stödja projektledare att genomföra insatsen, t.ex. genom att säkra förutsättningar som krävs för genomförande av insatsen, förankra insatsen i respektive sökande verksamhet och hantera hinder och avvikelser som uppkommer. Detta kan förslagsvis göras genom att bilda en gemensam styrgrupp med representanter från respektive sökande. Det rekommenderas att projektledare för insatsen påbörjar sitt arbete 1-2 månader innan övriga medarbetare, för en smidig start. Projektledaren är kontaktpersonen till samordnaren för sociala investeringsmedel och är ansvarig för att insatsen genomförs enligt avtal. Projektledaren ansvarar också för att data till uppföljning och utvärdering samlas in och redovisas, rekvirering av medel och ekonomisk redovisning, samt att beskriva avvikelser och behov av förändringar till chefer och samordnare. Stödmaterial för projektledare och medarbetare finns på Uppföljning Alla insatser som finansieras av de sociala investeringsmedlen ska kontinuerligt följas upp, samt utvärderas vid avslutad insats. Uppföljning och utvärdering ska göras både utifrån process och effekt. Uppföljning handlar om att se till så att insatsen genomförs och levererar enligt plan. Uppföljningen ska utgå från aktiviteter och tidsplan beskriven i ansökan. För att evidensbaserade metoder ska bibehålla evidensen under genomförandet är det viktigt att den föreskrivna metoden följs. Uppföljning ska lämnas in två gånger per år i samband med rekvirering av medel (se avsnitt 10.3). Uppföljningen utgår från avtal och aktivitetsplan samt uppföljnings- och utvärderingsschema som ska finnas till varje ansökan. Uppföljningen ska redogöra för arbetssätt, genomförda aktiviteter, effekter, samt upparbetade kostnader. Avvikelser från avtal och aktivitetsplan inom ovan beskrivna områden ska beskrivas och åtgärd föreslås. Under genomförandefasen ska data för uppföljning och utvärdering kontinuerligt samlas in. Detta behöver planeras inför uppstart för att säkra att relevanta uppgifter följs upp med lämplig frekvens. Projektledaren ansvarar för att uppföljningen inkommer till berörda chefer och till samordnaren för sociala investeringsmedel. Kontinuerlig uppföljning av aktiviteter är en förutsättning för senare utvärdering av insatsen. 7

9 7.3 Utvärdering Utvärdering handlar om insatsens effekter: att synliggöra vad den sociala investeringen resulterar i, till skillnad mot vad som skulle ha inträffat om den inte hade gjorts. Utvärderingen ska utgå från insatsens syfte och mål samt inkludera så väl sociala som samhällsekonomiska effekter. Utvärdering görs vid avslut av insats och ligger vanligtvis till grund för beslut om implementering och eventuell uppskalning och/eller breddning. Vid utvärdering bör kontrollgrupp användas. En kontrollgrupp är en jämförbar gruppering som inte tagit del av den insats som genomförts. Resultat i målgruppen jämförs med resultat i kontrollgruppen. Om det, av exempelvis etiska skäl, inte går att använda kontrollgrupp kan andra jämförelsealternativ vara: motsvarande målgrupp i andra kommuner, eller värden för riket som helhet. Enbart före-efter-mätningar bör endast användas då andra alternativ saknas. Projektledaren ansvarar för att möjliggöra utvärderingsarbetet. Utvärderingskompetens från stödgruppen genomför och skriver samman utvärderingen med stöd från projektledaren. 7.4 Uppföljnings- och utvärderingsschema För att möjliggöra kontinuerlig uppföljning och senare utvärdering skapas ett Uppföljnings- och utvärderingsschema till varje insats. Uppföljnings- och utvärderingsschemat beskriver: - Vilka mål som ska uppnås genom insatsen - Vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen - På vilket sätt, och med vilka indikatorer, aktiviteternas genomförande ska mätas - På vilket sätt, och med vilka indikatorer, insatsens resultat och effekter, så väl sociala som samhällsekonomiska, ska mätas Uppföljnings- och utvärderingsschema tas fram i samarbete med stödgruppen, och ska finnas med i ansökan. Mall för uppföljnings- och utvärderingsschema finns på 8

10 8 Implementering Ett av villkoren för att bevilja sociala investeringsmedel är att insatsen avses att implementeras i ordinarie verksamhet om den utifrån utvärderingen anses ha gett positivt resultat. Redan i ansökan ska en beskrivning finnas om hur insatsen kan implementeras, samt vilka målgrupper eller verksamhetsområden som är lämpliga vid en eventuell uppskalning/breddning av investeringen. Projektledaren ansvarar för att under insatsens genomförande påbörja diskussion med berörda verksamheter och förbereda inför implementering. Behöriga chefer ansvarar för att skapa goda förutsättningar för implementeringsarbetet. I de fall utvärderingen visar att delar av insatsen var lyckad, kan delar väljas att implementeras och skalas upp. Beslut om implementeringen och hur den ska gå till fattas av respektive verksamhet. 9 Organisation Detta avsnitt beskriver organisation för de sociala investeringsmedlen vid Region Gävleborg: funktioner och ansvarsområden. 9.1 Hållbarhetsnämnden Hållbarhetsnämnden har i uppdrag att: ta beslut om att anslå medel från driftsbudget till sociala investeringsmedel ta beslut om specifika områden inom vilka sociala investeringar ska prioriteras efterfråga resultat utifrån användning av sociala investeringsmedel 9.2 Hållbarhetsdirektören och styrgrupp för sociala investeringsmedel Hållbarhetsdirektören har i uppdrag att: ansvara för de sociala investeringsmedlen ta beslut om fördelning av sociala investeringsmedel ansvara för att arbetet sker enligt riktlinjer ta initiativ till revidering av riktlinjer, organisation och finansiering följa insatsernas status och resultat, vid avvikelse besluta om justering av medel sprida information om och resultat från sociala investeringar Styrgrupp för sociala investeringsmedel har i uppdrag att stödja Hållbarhetsdirektören i punkterna ovan. Styrgruppen består av Hållbarhetsdirektör, avdelningschef Samhällsmedicin, controller Hållbarhetsförvaltningen, stabschef för hälso- och sjukvården samt avdelningschef Folkhälsa och hållbarhet. 9

11 9.3 Samordnare för sociala investeringsmedel Samordnare för de sociala investeringsmedlen finns vid avdelning Folkhälsa och hållbarhet, Hållbarhetsförvaltningen. Den samordnande funktionen har bland annat i uppdrag att: vara kontaktvägen in för sökande av sociala investeringsmedel bistå med kunskap om sociala investeringar och de sociala investeringsmedlen med hjälp av stödgruppen bistå sökande vid behovsanalys, idébeskrivning, samt planering av uppföljning och utvärdering bedöma idébeskrivningar utifrån kriterier för sociala investeringsmedel med stöd från stödgruppen bedöma och prioritera ansökningar inför beslut av styrgrupp kontinuerligt följa pågående insatser och godkänna delutbetalningar uppmärksamma eventuella avvikelser från avtal till styrgruppen för beslut om justering av beviljade sociala investeringsmedel Årligen följa upp och vid behov revidera rutin för sociala investeringsmedel, för att säkerställa kvalitet och utveckla arbetet 9.4 Stödgrupp för sociala investeringsmedel Stödgrupp för sociala investeringsmedel är ingen organisatorisk enhet, utan samlade kompetenser från Region Gävleborgs förvaltningar, stödjer arbetet utifrån de sociala investeringsmedlen. I stödgruppen finns kompetenser inom samhällsekonomi, uppföljning/utvärdering, folkhälsa, social välfärd, process-/projektledning, redovisningsekonomi. Stödgruppen har i uppdrag att: på uppdrag av samordnaren stödja sökande vid behovsanalys, idébeskrivning, samt planering av uppföljning och utvärdering som underlag till sökandes skrivning av ansökan bedöma och bistå samordnaren att prioritera ansökningar inför beslut av styrgrupp ansvara för den ekonomiska hanteringen i form av utbetalning och redovisning av medel 1 med stöd från sökande genomföra utvärdering av insatser Externt stöd Vid behov kan externt stöd samt externa referensgrupper initieras av samordnaren. Externt stöd kan till exempel finnas vid Samordningsförbundet Gävleborg, Högskolan i Gävle, kommuner, myndigheter och privata sektorn. Stöd kan även vara samverkan med andra aktörer som arbetar med sociala investeringsmedel, till exempel andra regioner, kommuner och Sveriges kommuner och landsting. 1 Denna punkt avser stödgruppens deltagare med kompetens inom redovisningsekonomi 2 Denna punkt avser stödgruppens deltagare med kompetens inom uppföljning/utvärdering 10

12 10 Finansiering 10.1 Finansieringsstrategi Hållbarhetsnämnden anslår årligen medel från sin driftsbudget till sociala investeringsmedel. De medel som beviljas för sociala investeringar får endast uppgå till det belopp som finns avsatt i Hållbarhetsnämndens budget för respektive år. Finansiering av insatser som sträcker sig över mer än ett budgetår är villkorat av att Hållbarhetsnämnden anslår medel till sociala investeringar även under kommande budgetår. De medel som beviljas för sociala investeringar ska ingå i den redovisade resultaträkningen för Hållbarhetsnämnden Ekonomiska villkor Sociala investeringsmedel kan inte sökas av vinstdrivande verksamheter Medel för ordinarie verksamhet eller befintliga projekt finansieras inte av de sociala investeringsmedlen Befintliga lokaler, ny-, om- och tillbyggnad av lokaler finansieras inte Köp av inventarier som inte är specifika för insatsen finansieras inte De sociala investeringarna ska medfinansieras från sökande Ansökt belopp maximalt 500,000 kr per år Medfinansiering En förutsättning för att ansöka om sociala investeringsmedel är att insatsen medfinansieras av de sökande. De sociala investeringsmedlen kan finansiera upp till 50 % av kostnaden. De sökande ska vid ansökan redovisa en samlad medfinansiering. Medfinansieringens fördelning mellan de sökande är utifrån deras egen överenskommelse. Medfinansieringen kan vara både likvida medel och beräknade kostnader för medarbetare Rekvirering av sociala investeringsmedel Rekvirering av sociala investeringsmedel sker i efterskott utifrån upparbetade och redovisade kostnader. Rekvisitionsblanketten ska innehålla möjlighet att betala ut till flera sökanden. Rekvirering sker två gånger per år uppdelat på perioderna januari juni samt juli december. I samband med rekvirering av sociala investeringsmedel ska även uppföljning enligt avsnitt 7.2 redovisas. Datum för när rekvisitionen ska vara inne fastställs årligen utifrån Region Gävleborgs tidplan. Även om det är 0 kr som ska rekvireras under en period så ska rekvisition lämnas in. Projektledaren ansvarar för att rekvirering och redovisning inkommer till samordnaren för sociala investeringsmedel. Utifrån avvikelser från plan, avvikande resultat vid uppföljning samt redovisning av använda medel har Styrgruppen för sociala investeringsmedel mandat att besluta att avsluta insatser i förtid. 11

13 11 Lista över centrala begrepp Genom riktlinjerna förekommer ett antal centrala begrepp. Dessa begrepp förklaras nedan, så som vi har valt att använda dem i dessa riktlinjer. En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för insatsens målgrupp och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt. En social investering kan vara en tidig eller en förebyggande insats. Tidig insats innebär insats tidigt i ålder eller tidigt i en process, exempelvis vid skolfrånvaro eller nedsatt psykiskt välbefinnande. Förebyggande insats innebär insats för att förhindra uppkomst av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. För sociala investeringar ska förebyggande insatser ha en tydlig definierad målgrupp som är i risk för socialt utanförskap. Utanförskap eller socialt utanförskap ses i dessa riktlinjer som ett vidare fattigdomsbegrepp då de innefattar mer än enbart ekonomisk utsatthet och exkludering från arbetsmarknaden. Socialt utanförskap innebär att vara utanför eller marginaliserad från det sociala liv som över tid etablerats som norm i ett land. Det kan exempelvis handla om arbetsmarknadsdeltagande, utbildning, hälsa, politiska resurser, sociala relationer. Begreppet är processorienterat och dynamiskt, vilket innebär att socialt utanförskap kan utvecklas och förändras under hela livsförloppet. Med sociala investeringsmedel avses, i dessa riktlinjer, från driftsbudget avsatta medel som möjliggör arbete med sociala investeringar. Begreppet investering betonar i detta sammanhang det medvetna risktagandet genom prövandet av nya metoder, samt en långsiktighet innan effekthemtagning, men ska inte sammanblandas med den ekonomiska termen. Genom riktlinjerna används begreppet insatser för att beskriva de sociala investeringarnas genomförande, och begreppet metoder för att beskriva de nya eller förändrade metoder och/eller arbetssätt som de sociala investeringarna innebär. 12