Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete"

Transkript

1 Det gick snabbt i övergången Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

2 Titel: Det gick snabbt i övergången men sedan då? Utredare: Erika Dahlin URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: 14312pdf Rapporten finns att ladda ner från (Hjälpmedelsinstitutet) och (Myndigheten för delaktighet). Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, Sundbyberg Epost: Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Introduktion... 5 En elev i projektet... 5 Metod... 7 Resultat... 8 Modell för samverkan... 8 Övergripande strukturell nivå... 8 Framtidsdagen... 9 Arbetssätt kring elev Vilka behöver samverka? Framgångsfaktorer Antalet elever man samverkat kring Elevernas perspektiv på samverkan Analys och diskussion Stöd i övergången från skola till arbete Överlämnings och uppföljningsansvar för eleverna efter studenten Samordning och stöd efter övergången från studier Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Referenser

4 Sammanfattning Den här rapporten bygger på intervjuer med elever och personer som arbetat i två försöksverksamheter som ingått i projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete har fokuserat på övergången från skola till arbete. I försöksverksamheterna har man arbetat aktivt med samverkan för att stödja elever med funktionsnedsättning i övergången från skolan till arbete. Rapportens syfte är att beskriva de samverkansmodeller som arbetats fram i projektet och erfarenheter man fått. Fokus i rapporten är också på elevernas upplevelse av den samverkan som skett. I försöksverksamheterna har samverkan skett på två nivåer: en övergripande strukturell nivå och en mer elevnära nivå. På den övergripande strukturella nivån har representanter från olika organisationer deltagit. Organisationer som varit viktiga i övergången mellan skola och arbete för elever med funktionsnedsättning. Vid intervjuerna framkom vikten av att representanterna känner att de kommer i kontakt med elevgruppen, ser sin roll och upplever att deras arbete blir effektivare genom samverkansarbetet. Den personliga kontakten mellan representanter inom olika organisationer har underlättat det mer elevnära arbetet. Skolan, som redan känner eleven, har utifrån olika elevens behov och önskemål kunnat lotsa eleven mellan de aktörer som varit nödvändiga i övergången skola till arbete. Detta har medfört att eleven vetat vad de ska göra efter studenten och tiden till aktivitet har varit kort (medel 1.78 månader, variation 0 till 4 månader). Även om övergången från skola till arbete varit kort har många elever senare hamnat i en situation där de blir sysslolösa. Det här visar hur viktigt det är med uppföljning och att fokusera på långsiktigt stöd för elever med funktionsnedsättning. 4

5 Inledning Hjälpmedelsinstitutet 1 har under åren 2011 till 2014 drivit projektet Vägar till arbete med stöd från Arvsfonden. I projektet har två försöksverksamheter ingått, en i Linköpings kommun och en i Kungälvs kommun. Inom ramen för försöksverksamheterna har man bland annat utvecklat metoder för att underlätta övergången från skola till arbete eller vidare studier för elever med funktionsnedsättning. Många i denna elevgrupp har kontakt med flera olika myndigheter och organisationer i övergången från skolan. Att veta vart man ska vända sig med så många aktörer är en utmaning för alla och speciellt för elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa elever kan behöva extra stöd eftersom de ofta har svårt att ta initiativ, håll ordning på många kontakter och dokument samt att organisera och planera. Ett viktigt arbete i försöksverksamheterna har varit att titta på hur man kan systematisera och effektivisera samverkan mellan aktörer i syfte att underlätta övergången för eleverna. En översyn av samverkansarbetet i Kungälv har tidigare gjorts av FoUväst (Blomqvist, 2013). I översynen beskrevs det pågående samverkansarbetet utifrån samverkansaktörernas perspektiv. I den här rapporten ingår båda försöksverksamheterna i Vägar till arbete och fokus har lagts på elevernas upplevelse av den samverkan som skett. Rapporten beskriver de modeller man arbetat fram och de erfarenheter man fått. En elev i projektet För att ge exempel på hur det såg ut för många elever som deltog i projektet beskrivs här en av eleverna (Pelle) lite närmare. Pelle har under hela sin skoltid känt att det inte riktigt fungerat i skolan. Han kom ofta kommit för sent, fick med sig fel böcker till fel lektion och missade när det var prov. Under gymnasietiden hade han fullt upp med att klara skolan och funderade inte så mycket över vad han ville göra efter studenten. Han beskriver själv att all energi gått åt till att klara skolan och att det inte fanns utrymme att fundera över sen. Han visste varken vad han ville göra eller vad han kunde göra. Under sista året i gymnasiet pratade Pelle mycket med en person från skolan om vad han ville göra efter studenten. Det ingick i samverkansarbetet i projektet Vägar till arbete. Personen på skolan hjälpte Pelle, 1 Hjälpmedelsinstitutet (HI) upphörde 30 april Delar av verksamheten gick över till Myndigheten för delaktighet 1 maj. 5

6 att under sista terminen i skolan, få kontakt med en person på Arbetsförmedlingen. Personen på Arbetsförmedlingen ställde frågor om arbete och om hur han trivdes på sin plats som ingick i gymnasieutbildningen. Samtalen ledde till att Pelle kom fram till att han ville fortsätta praktisera på samma plats efter studenten. Pelle har för sig att någon från skolan ringde chefen på platsen och sade att han ville vara kvar. Chefen tyckte att Pelle gjort ett väldigt bra jobb och ville att han skulle börja praktisera på en gång efter studenten. Men handläggningen på Arbetsförmedlingen tog tid och en kom inte igång förrän i augusti. Pelle var på platsen i sex månader och trivdes ganska bra. När en tog slut blev han utan aktivitet i drygt ett år. Därefter fick han på ett nytt ställe, även denna gång via Arbetsförmedlingen. Praktiken var i en secondhandbutik. När han varit i secondhandbutiken i nästan ett år blev han inte beviljad mer. Han uppger själv att han gärna skulle vilja fortsätta arbeta där men han vet inte hur det blir. Nu har han har gått i flera månader utan att ha något att göra och väntar på ett beslut om de kan anställa honom. Pelle tycker att det känns jättejobbigt att bara gå och vänta. Under tiden har Pelle sökt olika utbildningar men inte kommit in. Som beskrivs ovan har Pelle varit utan aktivitet en stor del av tiden efter studenten trots att han påbörjade sin första relativt fort. Pelle själv tycker att han suttit hemma för mycket sedan han tog studenten. Om fem år vet han inte alls vad han kommer att göra. Han säger att han skulle vilja jobba men vet inte med vad. 6

7 Metod Erfarenheter har inhämtats via intervjuer med den eller de personer som arbetat med samverkan i försöksverksamheterna. Totalt har fyra personer (en i Kungälv, tre i Linköping) intervjuats. Personerna har arbetat aktivt i projektgrupperna och varit placerade på skolorna. Telefonintervjuer har också genomförts med åtta elever som man aktivt arbetat med när det gällt samverkan kring övergången från skolan till arbetslivet. Eleverna har godkänt att vi kontaktat dem. Alla intervjuer har genomförts under februari och mars Frågor om hur man arbetar med samverkan idag och hur det skiljer från hur man arbetade tidigare, vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra, vilka framgångsfaktorer och riskfaktorer som finns och hur det ser ut om fem år ställdes till samtliga personer som arbetat i försöksverksamheterna (Bilaga 1). Frågor som ställdes till eleverna (Bilaga 2) vad gör de idag vad har de gjort sedan studenten upplever de att det tagit lång tid att komma till sysselsättning oroade de sig för vad de skulle göra efter studenten när de fortfarande gick i skolan arbetade skolan med samverkan för dem vad har de för framtidsplaner 7

8 Resultat Resultatet nedan baseras på intervjuer som genomförts med personer som arbetat med samverkan i försöksverksamheterna. Båda försöksverksamheternas resultat redovisas tillsammans. Det framkom vid intervjuerna att försöksverksamheterna, vid projektets avslut, hade kommit olika långt i sina samverkansprocesser. I Kungälv har det funnits en organisation med liten personalomsättning och samverkansarbetet har därför kunnat arbetas fram succesivt under hela projekttiden. I Linköping har flertalet personalbyten såväl i ledningen som i projektgruppen inneburit att samverkansarbetet har fått starta om flera gånger under projekttiden. Vikten av att utgå från lokala förutsättningar när samverkansprocesser byggs upp och att det finns stöd hos ledningen för att detta arbete pågår, är betydelsefulla resultat som framkommit i båda försöksverksamheterna. Modell för samverkan Försöksverksamheterna har arbetat på två nivåer med samverkan. En övergripande strukturell nivå och en mer konkret praktisk nivå kring olika elever. Syftet med den övergripande och strukturella nivån har varit att aktörer, som är viktiga i övergången mellan skola och arbete för unga vuxna med funktionsnedsättning, ska ha god kunskap om varandras verksamheter. Att alla i nätverket haft namn och kontaktuppgifter till rätt person i respektive organisation har underlättat både formella och informella kontakter. Den övergripande strukturella nivån har underlättat det konkreta och praktiska arbetet kring varje elev eftersom eleverna snabbt och effektivt har kunnat lotsas rätt mellan olika instanser och personer. Se bilaga 3 för konkreta tips på saker att tänka på när man ska starta samverkansarbete. Övergripande strukturell nivå Syftet med den övergripande strukturella nivån har varit att aktörer som kan vara viktiga i övergången från skola till arbete för elever med funktionsnedsättningar ska få ökad kunskap och insikt i varandras verksamheter. För att uppnå detta har man informerat varandra om hur respektive organisation kan arbeta för att underlätta för unga med funktionsnedsättning i övergången från skolan. Detta har skett både i Linköping och i Kungälv. Samverkansgruppen i Kungälv har hunnit träffas ett flertal gånger och har fått ökad kunskap om varandras verksamheter. Varje möte 8

9 har startat med att de som representerar respektive organisation berättat om det hänt något nytt i organisationen som kan vara bra för de övriga att veta. Det har handlat om förändringar i regelverk och liknande. Detta har varit ett framgångsrikt arbetssätt som gett såväl omvärldsbevakning som ökad kompetens om varandras verksamheter. Kungälv är en av 12 kommuner i Västragötalandsregionen, där Arbetsförmedlingen samarbetar med skolorna. Dessa kommuner har arbetat fram en konkret arbetsmodell kring samverkan. Arbetsmodellen finns beskriven i skriften Optimalt samarbete (Ekman, 2014). I arbetsmodellen ingår en beskrivning av ett verksamhetsår. I Vägar till arbete har man träffats fem gånger per år på en mer övergripande strukturell nivå. Projekttiden har gett erfarenheter som gör att man nu vet exakt när allt måste göras för att man ska hinna klart till den dagen eleven tar studenten. Beskrivning av verksamhetsåret: 1. Möte vid skolstart på hösten. Mötet handlar om Framtidsdagen (beskrivs närmare nedan). Datum bestäms och vad Framtidsdagen ska handla om, vilka som ska medverka och så vidare. 2. Nio månader innan studenten ordnas Framtidsdagen. Nio månader är ungefär lika lång tid som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan anger att många unga är passiva efter studenten, innan de kommer in i aktivititet. Framtidsdagen är starten på det konkreta elevnära arbetet och man börjar därför arbeta med dessa frågor redan under skoltiden för att undvika nio månader (eller mer) av passivitet efter studenten. 3. Möte i slutet av hösten. På detta möte har man samtycken kring elever från Framtidsdagen. Man försöker hitta gemensamma lösningar som blir bra utifrån varje elevs specifika behov och önskemål. Man går dock inte in på detaljer kring varje elev utan pratar mer övergripande. 4. Första mötet på våren. Då följs enskilda elevfall upp. Relevanta aktörer har då oftast hunnit samverka på en konkret och praktisk nivå kring enskilda elever. Ofta har en inskolning redan påbörjats. 5. Sista mötet på våren. Då går man igenom så att allt är klart för de elever som är på väg ut ur skolan. Framtidsdagen Framtidsdagen har varit en viktig del när det gällt samverkan kring eleverna i övergången från skola till arbete. Syftet men dagen har varit att elever och föräldrar ska få information och kunna ställa frågor om vad de olika aktörerna kan erbjuda när eleven lämnar gymnasiet. 9

10 Dagen har också varit en start för det mer konkreta och praktiska arbetet kring varje enskild elev. Att samla flera aktörer på samma ställe har sparat mycket energi för elever och föräldrar som har hittat rätt på en gång. Eleverna har bjudits in till Framtidsdagen tillsammans med sina föräldrar. De har haft i uppgift att förbereda frågor som de vill ha svar på. Vilka aktörer som ska vara representerade på en framtidsdag kan variera beroende på lokala förutsättningar. I försöksverksamheten i Kungälv har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, funktionshinderverksamheten i kommunen, jobbcoach från daglig verksamhet, Komvux och folkhögskola medverkat. Alla aktörer som sitter med i det övergripande arbetet har inte varit med utan endast de som varit lokala representanter från orten där Framtidsdagen har genomförts. Om en elev från annan kommun har medverkat har man ofta haft ett samtycke från eleven, och skolan har i efterhand tagit kontakt med lokala samverkansaktörer. I Linköping har Framitidsdagen arrangerats via projektet Koll på läget (Wallin, 2014). Vägar till arbete har medverkat. På Framtidsdagen har alla aktörer först kort fått presentera vilka de är och vilken verksamhet de representerar. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har därefter fått cirka 15 minuter var att berätta vad de kan erbjuda och vilka regler som gäller. Sedan har man fikat och föräldrar och elever har haft möjlighet att mingla och ställa frågor till alla verksamheter som funnits representerade. De som själva inte tagit initiativ till kontakt har fått stöd från representanter de redan känner från skolan. Om en elev, i mötet med olika verksamhetsrepresentanter, haft svårt att förmedla vad han eller hon är bra på eller gillar har skolans representant kunnat hjälpa till. På Framtidsdagen har elever och föräldrar fått ett ansikte och namn på personer de kommer att träffa senare. För att samverkansgruppen ska kunna fortsätta att arbeta konkret och elevnära kring enskilda elever efter Framtidsdagen har eleverna ofta skrivit under ett samtycke (Bilaga 4). Ett av målen med Framtidsdagen har varit att det ska bli tydligt för eleven vad som ska göras och när det ska göras. Det kan vara att söka ett intyg för att hinna komma in på en utbildning. Många har, efter Framtidsdagen, behövt hjälp med hur de ska fylla i olika intyg och blanketter. Ofta har skolan haft kännedom om vilka elever det rör sig om och kunnat erbjuda ytterligare stöd, till exempel i samband med ett utvecklingssamtal. Under Framtidsdagen har elever och föräldrar fått kontaktuppgifter till en person på skolan som kan hjälpa till med ansökningar med mera. Det kan vara studie och yrkesvägledaren eller special 10

11 pedagogen. Elever och föräldrar har också fått visitkort och broschyrer av aktörerna som medverkat på Framtidsdagen. Några gånger har Framtidsdagen avslutats med en föreläsning, teater eller föreställning. Jag vill vara normal av Erik Donell eller Östra Teatern i Stockholm, är exempel på uppskattade föreställningar. Brukarorganisationer kan också ordna föreläsningar och berätta om egna upplevelser. En lärdom från projektet är att Framtidsdagen bör genomföras på kvällstid. Då blir det lättare för föräldrar att delta. I början av projektet genomförde man framtidsdagen under dagtid då upptäckte man dessutom att eleverna hade svårt att gå ifrån undervisningen på dagtid eftersom de var utspridda på olika program. Arbetssätt kring elev Med utgångspunkt i det övergripande strukturella arbetet och Framtidsdagen har försöksverksamheten i Kungälv kommit så pass långt att man kunnat arbeta konkret och elevnära kring de elever som haft behov av det. I det elevnära arbetet har skolan, som också har mycket information om eleven, tagit initiativ till kontakt med aktörer relevanta för den enskilde eleven i övergången från skolan. För vissa elever har man samlat flera aktörer och diskuterat utifrån elevens förutsättningar och önskemål. I andra fall har man haft kontakt med en specifik samverkansaktör. I det elevnära arbetet har man haft kontakt med samma personer som ingick i nätverket på övergripande strukturell nivå. Man har alltså tack vare de upparbetade kontakterna skapat ett effektivt arbetssätt i det elevnära arbetet. I Linköping har man i det elevnära samverkansarbetet, under det senaste året, fokuserat på att en person från skolan ska följa med elever till aktuell aktör för att underlätta övergången från skolan. För att eleven ska hamna rätt så fort som möjligt har det ofta funnits behov av någon som kunnat hjälpa till att förmedla elevens behov av stöd till en annan aktör. Flera elever säger i intervjuerna att de skulle ha blivit sittande hemma länge om de inte fått detta stöd. De tror inte heller att de hade hamnat hos rätt person direkt, om de inte fått stödet från projektet Vägar till arbete. Vilka behöver samverka? Det är viktigt att noga tänka igenom vilka möjliga aktörer som är relevanta för den aktuella elevgruppen enligt de som arbetat i försöksverksamheterna. Det är också viktigt att alla deltagande aktörer ser sin egen vinst och roll med att medverka. I Kungälvs kommun har projektet initierat den samverkansmodell som använts. Men under de senaste åren har Arbetsförmedlingen varit sammankallande till samverkansträffarna. Att Arbetsförmedlingen tagit på sig den sammankallande rollen beror på att de har i uppdrag 11

12 att arbeta gentemot skolor för att underlätta övergången från skola till arbete eller vidare studier. Arbetsförmedlingen skickar varje år ut en inbjudan till skolorna för att initiera detta samarbete. Nätverket har bestått av representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, skolor (speciallärare, anskaffare), habilitering, folkhögskola, gymnasiesärskola, LSShandläggare och dagligverksamhet (arbetslivscentrum). I Linköpings kommun har skolan under det sista året varit sammankallande till samverkansträffar. Innan dess har Samordningsförbundet Östergötland haft denna funktion. Från skolan har representanter från elevhälsa samt studie och yrkesvägledare deltagit. Man har bjudit in verksamheter från kommunen (råd och stöd, jobb och kunskapstorget), Arbetsförmedlingen, habiliteringen och polisen. Syftet har varit att få ökad kunskap om varandras verksamheter för att kunna lotsa eleverna rätt. Framgångsfaktorer Samtliga personer som arbetat i projektgrupperna fick frågan om de identifierat några framgångsfaktorer i samverkansarbetet. Framgångsfaktorer som identifierats Personliga faktorer. En styrka som lyfts är att när samma personer träffas vid flera tillfällen uppstår ett effektivt arbete. I en av försöksverksamheterna har det i stor sett varit samma personer sedan starten. Detta har upplevts som positivt eftersom det tar tid att sätta sig in varandras organisationer och regelverk. Gruppen har haft ett öppet klimat. Deltagarna har kunnat fråga om det varit något man inte förstått. Den personliga kontakten mellan handläggarna har också skapat trygghet när det gällt sekretessfrågor. Organisatoriska faktorer. Där man fått de organisatoriska förutsättningarna att arbeta med samverkan har det fungerat mycket bra. De som känt stödet från sina chefer har kunnat arbeta mer effektivt. Alla upplever att de fått mer kunskap om varandras organisationer. Vinsterna. Nätverket har bidragit till att de olika organisationerna har fått ökad kunskap om varandras världar. De vet vem som gör vad, vilket i slutändan gynnar eleverna i övergången från skola till arbete. Arbetssättet i samverkansgruppen. En framgångsfaktor för ett lyckosamt arbete är att man måste starta konkret på gräsrotsnivå. Att börja för övergripande lyftes som en riskfaktor för ett lyckosamt arbete. 12

13 Antalet elever man samverkat kring 244 enskilda elever har ingått i projektet. 215 av dessa har kartlagts med instrumentet BAS (Behov av anpassningar i skolmiljön) om sina behov av stöd. De övriga 29 eleverna har fått hjälp av samverkansgruppen med övergången från skolan. Alla elever som ingått i projektet har erbjudits stöd i skolan och man har också pratat om vad eleverna skulle vilja göra efter studenten. Många elever har man dessutom arbetat mer intensivt med när det gällt övergången mellan skolan och aktivitet efter skolan. I Kungälv har man haft framtidsplanering med alla elever som tagit studenten eller avslutat sina studier. Man har haft samtal med eleverna om vad de vill och kan göra när de lämnar skolan. För de elever som haft behov av ytterligare stöd i övergången från skolan har man samverkat med relevanta aktörer i samverkansgrupperna. I Kungälv deltog 45 elever, som tog studenten eller avslutade sina studier 2011 till 2013, i projektet. Av dessa fick 15 arbete antingen på egen hand eller genom tips via projektet. 9 studerade vidare och 13 elever med dokumenterad funktionsnedsättning fick hjälp till eller arbete via den elevnära samverkan som beskrivs i denna rapport. Under 2014 kommer 35 elever som varit med i projektet att ta studenten eller avsluta sina studier. Av dessa har 15 fått hjälp med eller arbete via samverkansnätverket, 6 kommer att studera vidare och 14 kommer att börja arbeta efter att ha sökt och fått arbete på egen hand. Som redan nämnts har man i Linköping kommit igång med elevnära samverkan under projektet sista året och arbetat aktivt med tre elever. Dessa elever har fått kontakt med Arbetsförmedlingen, vilket i sin tur lett till arbete eller efter studenten. Elevernas perspektiv på samverkan Två elever sade i intervjuerna att de oroat sig för framtiden innan de lämnade skolan. Flera av de övriga sade att de hade haft fullt upp med att klara skolan och att all energi gick åt till det. Det är extra viktigt att just den här elevgruppen får stöd eftersom de själva inte har möjlighet att förbereda sin framtid under tiden de går i skolan. Insatserna har varierat beroende på den enskilde elevens behov och önskemål. I många fall har det handlat om att följa med eleven till Arbetsförmedlingen för att hjälpa till att förmedla behov, att skolan hjälpt till att ordna efter studenten eller förmedla till platsen att eleven gärna fortsätter efter studenten. Många av eleverna säger att de antagligen hade gått till Arbetsförmedlingen och skrivit in sig på traditionellt sätt efter sommaren om de inte fått det stödet redan under sista tiden i skolan. De säger att det då antagligen 13

14 skulle ha tagit längre tid innan de hade hamnat hos rätt handläggare som förstod deras individuella behov. De flesta har haft ett kort sommarlov efter studenten. När sommaren var slut har eleverna påbörjat en aktivitet som varit planerad redan innan de lämnade skolan. I genomsnitt har det tagit knappt två månader (medel 1.78 månader, variation 0 till 4 månader) för eleverna från att de tagit studenten till dess att de varit ute i någon typ av aktivitet. Dessa positiva resultat behöver diskuteras vidare med Arbetsförmedlingen. Samverkan har lett till att eleverna kommit ut i aktivitet relativt snabbt efter studenten. Många elever som medverkat i det här projektet har fått hjälp med att ta kontakt med Arbetsförmedlingen redan under skoltiden. De har fått berätta om sina svårigheter och behov, vilket gjort att de fått rätt stöd på en gång. Följer man eleverna över tid ser man dock att många avslutar den aktivitet de haft direkt efter studenten och därefter hamnar i en situation där de är sysslolösa (FIG 1). Att samverka och lämna över information från skolan medverkar till att tiden från skola till aktivitet förkortas, men tiden därefter behöver eleverna stöd från andra instanser. Fyra av de nio eleverna har angett att de upplever att de suttit hemma mycket sedan de tog studenten. Eleverna har kommit ut i aktivitet relativt snabbt efter studenten men cirka hälften har ändå varit utan aktivitet i mer än hälften av den tid som gått sedan de tog studenten. Man ser också en tydlig tendens till att de elever som upplever att de suttit hemma mycket efter studenten har mindre tro på framtiden än de som upplever att de varit mycket i aktivitet sedan de tog studenten. De elever som suttit hemma mycket anger att de hoppas att de har ett jobb. Men medan de som varit i mycket aktivitet anger att de jobbar med XXXX. 14

15 STUDENT STUDENT STUDENT STUDENT STUDENT STUDENT STUDENT STUDENT STUDENT Kurs uni Kurs uni Kurs uni Kurs uni Kurs uni Kurs uni Kurs uni Kurs uni Kurs uni Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Komvux Komvux Komvux Praktik Praktik Praktik Praktik Jobb Jobb Praktik Praktik Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk Praktik kommunal verk FIG 1. Schema över elevernas aktivitet efter studenten. De ljusblå rutorna representerar antalet månader efter studenten. Två elever hade tagit studenten för 34 månader sedan, två elever hade tagit studenten för 21 månader sedan och fem elever hade tagit studenten för 9 månader sedan. (Förkortningar: Yrkeshögskola, AF Arbetsförmedlingen, verk verksamhet). 15

16 Analys och diskussion Resultaten i den här rapporten visar att det går att arbeta aktivt med samverkan, under tiden eleverna finns kvar i skolan, för att underlätta övergången till annan aktivitet efter skolan. Tiden från student till aktivitet har varit kort för alla elever som intervjuats. De flesta eleverna har haft sommarlov efter studenten för att vila upp sig efter en skoltid som tagit mycket energi. Den här rapporten ger en antydan om vad samverkansarbetet som genomförts i projektet Vägar till arbete medfört för eleverna. För att med säkerhet kunna säga vad stödet och samverkan medfört för eleverna på längre sikt skulle man behöva följa upp ett större elevantal under en längre tidsperiod. Eleverna som deltog i Vägar till arbete har erbjudits att lämna samtycke till att medverka i forskning. Finansiering för uppföljande studier söks av Linköpings universitet. Stöd i övergången från skola till arbete Ett mål med rapporten har varit att reflektera över framgångsfaktorer och hinder med olika samverkansmodeller. Målet har också varit att presentera en arbetsmodell för effektiv samverkan i övergången från skola till arbete för elever med funktionsnedsättning. Arbetsmodellen som presenteras i den här rapporten är ett exempel på hur samverkan kan ske för att underlätta övergången från skola till arbete. Resultat visar att man måste utgå från lokala förutsättningar och den specifika elevgruppen för att hitta en samverkansmodell som passar. Modellen bör arbetas fram tillsammans med alla medverkande aktörer för att fungera effektivt. Det första som bör göras är att identifiera vilka aktörer eleverna skulle behöva ha kontakt med för att komma ut i aktivitet efter studenten. Därefter bör man bjuda in aktörerna för att tillsammans komma fram till vilka önskvärda fördelar samarbetet kan komma att ge. Båda försöksverksamheterna i Vägar till arbete har till viss del utgått från modeller som redan provats i andra sammanhang. I båda fallen har man använt delar av, eller hela, redan färdiga modeller som tagits fram för elever i särskola och försökt att föra över modellerna till elever i ordinarie gymnasieskola. Efterhand upptäcktes att det inte var möjligt att överföra en modell från en skolform till en annan. Därför har man blivit tvungna att revidera modellerna så att de passat de egna eleverna och den organisation man har arbetat i. Den stora skillnaden mellan särskola och ordinarie gymnasieskola har varit att eleverna med funktionsnedsättning som går i ordinarie gymnasieskola varit utspridda i olika klasser. 16

17 Överlämnings och uppföljningsansvar för eleverna efter studenten I intervjuerna framkom att skolpersonal haft svårt att få tillåtelse att arbeta med samverkan inom ordinarie verksamhet. Om skolan inte arbetar med samverkan kan det bli svårt att ge stöd till eleverna i övergången från skola till arbete. En orsak till att skolpersonalen har haft svårt att få tillstånd till samverkansarbete tros vara att gymnasieskolan inte har något formellt överlämningsansvar för elever med särskilda behov. Detta kan tyckas märkligt eftersom skolan har samlat på sig mycket kunskap om eleverna. Om andra aktörer fick ta del av denna kunskap skulle övergången från skola till arbete kunna gå mycket lättare för många elever. En av de som intervjuats har uttryckt sig frågande till varför det inte finns något överlämningsansvar när eleven lämnar gymnasiet. När eleven går ur grundskolan är det den avlämnande skolans ansvar att lämna över till nästa skola. Ytterligare en aspekt som framkommit i resultatet från intervjuerna är frågor om uppföljningsansvar för elever med funktionsnedsättning. Det enda uppföljningsansvar som finns idag är att kommunen är skyldig att hålla sig informerad om de i kommunen hemmahörande ungdomar, yngre än 20 år, som inte går i gymnasieskolan eller är sysselsatta. Kommunen måste erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Samordning och stöd efter övergången från studier Att uppföljningsansvaret är viktigt avspeglas också i resultatet från den här undersökningen. Samtliga elever som intervjuats har kommit ut i aktivitet snabbt efter sin student. Detta är en effekt av det arbete och den samverkan som varit en del av projektet Vägar till arbete och som genomförts under elevernas skoltid. Flera av eleverna har efter en tid lämnat den aktivitet de påbörjade efter skolan och därefter hamnat i perioder av frånvaro. Det som gjorts i skolan har varit framgångsrikt men därefter har ingen aktör haft ansvar för att samordna insatserna. Att eleverna hamnat i perioder av utanförskap kan också, i något fall, bero på att de endast får ha under en viss tid enligt regelverket. Samverkan som skett i försöksverksamheterna har lett till att eleverna kommit ut i aktivitet relativt fort efter att de tagit studenten. Men sedan följer långa perioder av utanförskap för många elever. Detta indikerar att eleverna inte bara behöver stöd i övergången mellan skola och arbete. De behöver också ökat stöd efter att de lämnat skolan. Att arbeta med stöd efter det att eleverna lämnat skolan har inte ingått i projektet Vägar till arbete. 17

18 Ett förslag från projektet är att samordningsförbundens aktörer skulle kunna medverka till samverkan kring unga med funktionsnedsättning, både när det gäller övergången mellan skola och arbete samt början av arbetslivet. Ett viktigt syfte skulle vara att undvika att personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga hamnar i en gråzon mellan myndigheter. I samordningsförbunden samverkar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landsting och kommuner kring rehabilitering. Samordningsförbunden är en organisation där flera av de aktörer som kan vara viktiga för elever i övergången mellan skola och arbete redan finns representerade. Förbunden skulle kunna vara navet i samverkan. Ett annat förslag är att eleverna redan under skoltiden skulle få kontakt med en person som sedan följer eleven över tid. Detta har visat sig framgångsrikt i andra projekt som handlat om att stödja unga vuxna som varit från arbetsmarknaden och där det krävts insatser. Erfarenheter från tidigare projekt har visat att det bör vara samma person som följer eleven över tid, en person som förstår individens behov av stöd. Samordningsförbunden skulle också här kunna spela en viktig roll. Avslutningsvis skulle vi vilja framföra att förändringsarbete måste få ta tid! Även om landets kommuner ser olika ut kan samarbete och framtidsplanering under skoltiden prioriteras överallt. 18

19 Bilaga 1 Frågeformulär projektarbetare 1) Kan du beskriva hur ni arbetar idag? 2) Hur skiljer det från det arbetssätt ni hade från början? 3) Hur kommer det sig att ni ändrat på just de sakerna? 4) Tycker du att det arbetssätt ni använder fungerar bra? 5) Vad ser du för framgångsfaktorer med hur ni arbetar? 6) Finns några risker? 7) Hur ser det ut om jag kommer tillbaka till er om fem år (realistiskt, ej dröm)? 19

20 Bilaga 2 Frågeformulär elev 1) Ålder 2) Hur länge sedan var det du tog studenten? 3) Vad gör du idag? 4) Vad gjorde du direkt efter studenten? På sommaren? Hösten? 5) Har du gjort något mer från att du tog studenten till idag? 6) Tycker du att det gått fort att komma till sysselsättning? Eller tycker du att du suttit hemma mycket? 7) Hur kändes det innan du skulle ta studenten? Funderade du över vad du skulle göra sen? 8) Kan du beskriva hur man i skolan arbetade för att du skulle få sysselsättning efter gymnasiet? 9) Vet du hur du skulle ha gjort om man inte arbetat på det sättet i skolan? 10) Vad ledde den här hjälpen till för dig? Om du inte fått hjälpen, vad hade hänt då tror du? 11) Fick du prova något Teknikstöd under skoltiden? Använder du det idag? 12) Vad tror du att du gör om fem år? 20

21 Bilaga 3 Tips och checklista för den som vill börja arbeta med samverkan Vilka är de relevanta aktörerna att ha med på den ort jag arbetar? Vilka är relevanta aktörer att ha med utifrån den elevgrupp jag arbetar med? Hur det ser arbetsmarknadsinsatserna ut för unga med funktionsnedsättning i din kommun Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samverka med gymnasieskolor. De inbjuder skolorna till samverkan en gång per år. Att besvara detta erbjudande kan vara en första start för att komma igång med samverkan kring elever som behöver extra stöd i övergången från skola till arbete. Ta kontakt med den person som har ansvar för samverkan kring unga vuxna med funktionsnedsättning på ditt lokala arbetsförmedlingskontor. Undersök om det finns något samordningsförbund (Arbetsförmedling, Försäkringskassa, landsting och kommun) på den ort du arbetar. Etablera kontakt med Samordningsförbundet om sådant finns. Samla aktörerna för att alla ska få möjligheter att se vad de har att vinna på att samverka. Sätt upp gemensamma realistiska mål. Informera om varandras verksamheter. Inför framtidsplanering på schemat för elever med särskilda behov. Ha en övergripande modell som mål. Men börja konkret i liten skala. Arbeta tillsammans fram en konkret plan för hur ett verksamhetsår kan se ut. 21

22 Bilaga 4 Samtyckesblankett 22

23 Referenser Blomqvist, C (2013). Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv. Hjälpmedelsinstitutet. Ekman, P (2014). Optimalt samarbete samma målbild i arbete med unga med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen. Nilsson Lundmark, E och Nilsson, I (2012). Att gå bredvid. OFUS. Wallin, A (2014). Erfarenheter från projektet Koll på Läget. Samordningsförbundet Östra Götaland. 23

24 Det gick snabbt i övergången Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete drevs av Hjälpmedelsinstitutet med stöd från Arvsfonden under åren 2011 till I den här rapporten ingår båda försöksverksamheterna som deltog i projektet. Fokus är på elevernas upplevelse av den samverkan som skedde. I rapporten beskrivs de modeller man arbetat fram och erfarenheterna man fått. Artikelnummer: 14312pdf

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping. Skola till arbete Pilotstudie Flera funktionsnedsättningar Arvsfonden 2 terminer, 2010-2011 Grupp elever i Kungälv, Linköping Vägar till arbete Flera funktionsnedsättningar Allmänna arvsfonden 6 terminer

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning Göteborgs kranskommuner Orust Tjörn Stenungsund Kungälv Lilla Edet Ale Alingsås Lerum Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Vad händer när skolan

Läs mer

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Camilla Blomqvist, FoU i Väst/GR Ansvarig handläggare:

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Vägar till arbete Slutrapport

Vägar till arbete Slutrapport Vägar till arbete Slutrapport Titel: Vägar till arbete Utredare: Anita Boman Omslagsbild: Lasse Hejdeberg URN:NBN:se:hi201414310pdf Artikelnummer: 14310pdf Rapporten finns att ladda ner från www.hi.se

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd

Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd Projektdirektiv för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd Distributionslista Namn (person/sektor/enhet) Kommentar Bilagor Tjänsteskrivelse 2014-10-30 Social investering teknikstöd Dnr KS2014/2104-1

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Delrapport läsåret 2013-2014

Delrapport läsåret 2013-2014 Delrapport läsåret 2013-2014 Utvärdering våren 2014 Monica Andersson, projektledare 2014-06-26 Projektstart den 1 september 2014. Projekttid 16 månader. Deltagare i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt

Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Mera Koll PROJEKTANSÖKAN. Projektbenämning

Mera Koll PROJEKTANSÖKAN. Projektbenämning Projektbenämning Mera Koll Projektledare och projektägare Utbildningskontoret Bildningsavdelningen Sara Frank, sakkunnig Apotekaregatan 13C 581 81 Linköping Sara.frank@linkoping.se 013-207686 Målgrupp/målgrupper

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Projektet Mellansteget Rapporten har skrivits av: Camilla Lindström-Labba Rapporten avser perioden: 2013-07-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar*

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1)

2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Tjänsteskrivelse 1(7) Handläggarens namn Christer Mattson 2014-10-30 Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Sammanfattning Mimers hus har bedrivit ett utvecklingsarbete mellan 2010-14 med

Läs mer

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan

Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan BUN 37/2015 Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för rapportering och hantering av frånvaro Gymnasieskolan Vaxholms stad 2015-05-25 Post: 185 83 Vaxholm Besök: Eriksövägen 27 Telefon: 08-541 708 00

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Mottagningsrutiner - gymnasieskolan 8/25/2009 Diarienummer Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun Barn, elever

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34

Barnets/ungdomens kön? Antal Procent Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Barnets/ungdomens kön? Pojke 244 55,6 Flicka 195 44,4 Total 439 100 Obesvarade 11 2,34 Födelseår 1979-1984 61 13,6 1985-1988 168 37,7 1989-1992 139 31,2 1992-1995 78 17,4 Total 446 100 Obesvarade 3 0,71

Läs mer

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden

Stöds av samordningsförbundet, Botkyrka. Utveckla samarbetsformer för långsiktigt stöd i relation till arbetsmarknaden Stöd till arbete - ett samverkansprojekt Eva Hogg, Arbetsterapeut Botkyrka psykosöppenvård, SLL Eija Ekström, Arbetsmarknadskonsulent Socialpsykiatriska enheten, Botkyrka kommun Projektbeskrivning Stöds

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-04-16. Karina Nilsson. Birgitta Wessman Thyrsson

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-04-16. Karina Nilsson. Birgitta Wessman Thyrsson Plats och tid: Repslagaregatan 12 Norrköping, kl 08.30 10.05 Närvarande: Ledamöter Tjänstgörande ersättare Irma Görtz (Norrköping Kommun) ordförande ej Criss Hagfeldt 46 Birgitta Wessman Thyrsson (Region

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014]

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] [ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014] 1. PÅ SPÅRET Gruppverksamhet för april och maj 2014 Grupp 3 startade upp med gruppverksamheten den 24 januari 2014. Rekryteringen till gruppen skedde

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 KA - Det kommunala aktivitetsansvaret Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 Varför behöver vi ha en strategi för KA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Teknikstöd i skolan Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan Allmännyttig ideell förening De övergripande målen Kunskapen om elevernas

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Slutrapport sept 2013 dec 2014

Slutrapport sept 2013 dec 2014 Slutrapport sept 2013 dec 2014 Förslag på aktiviteter för framtiden Projektstart den 1 september 2013. Projekttid 16 månader. Parter i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen, Målgrupp

Läs mer

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015. - Anteckningar från gruppdiskussioner

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015. - Anteckningar från gruppdiskussioner Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015 - Anteckningar från gruppdiskussioner KSL 2014 Text & form: gdz / mhe 1) Möjligheter i samverkan Samtalsledare

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan

Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun. Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget i Jönköpings län. Klas Rydell, Försäkringskassan SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Sofiahuset, Jönköping, 2009-11-30 kl. 15.30-17.05 Beslutande Jan-Egon Leo (M), Jönköpings kommun Lisbeth Rydefjärd (KD), Landstinget

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Integrerad samverkan. Christian Ståhl

Integrerad samverkan. Christian Ståhl Integrerad samverkan Christian Ståhl 2 Studie 1: Vad är arbetsförmåga? Perspektiv på arbetsförmåga Positiv till samverkan Holistisk Samverkansinriktade läkare Reduktionistisk Övrig vårdpersonal Försäkringskassan

Läs mer

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola. SÄRSKOLA SÄRSKOLA Särskolan är en egen skolform där barn och ungdomar med utvecklingsstörning eller autism tar del av en individuellt anpassad utbildning. Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer