Gränsdragningsfrågor. Teknikstöd i skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsdragningsfrågor. Teknikstöd i skolan"

Transkript

1 Gränsdragningsfrågor Teknikstöd i skolan

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Jeanette Adolfsson Foto/illustration: Jonas Arnesson, Bildarkivet, Lasse Hejdeberg, Matton, Soya Kommunikation URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Gränsdragningsfrågor Teknikstöd i skolan Jeanette Adolfsson Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 8 Kognitiva hjälpmedel 9 Lagstöd 10 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 10 Skollagen 11 Lagstöd angående hjälpmedel i arbetslivet, SFS 2000:630, AMSFS 2000:6 12 Sammanfattning 13 Lokala överenskommelser 14 Workshop kring teknikstöd i skolan 15 Arbetssätt 15 Elevfall 15 Slutsatser 21 Referenslista 22 Referenspersoner 23

5 Förord Hjälpmedelsinstitutet har sedan 2011 arbetat med regeringsuppdraget Teknikstöd i skolan. Inom uppdraget bedrivs försöksverksamheter på kommunala gymnasieskolor i Halmstad, Kalmar och Växjö. Lärarna som deltar får prova nya arbetssätt och eleverna får tillgång till teknikstöd för att kompensera för kognitiva svårigheter. Den här rapporten har tagits fram för att belysa vissa frågeställningar om ansvarfördelning som dykt upp inom ramen för uppdraget, men kan även läsas utan närmare kunskap om projektet. Hjälpmedelsinstitutets arbete med att testa hjälpmedel och teknikstöd i skolan har fått många positiva erfarenheter av hur möjligheterna att klara skolan kan ökas för de elever som inte når uppsatta mål på grund av kognitiva svårigheter. Samtidigt har frågan om vem som är ansvarig för att tillgodose eleverna med teknikstöd uppmärksammats. Gränsdragningen mellan kommunen och skolans ansvar kontra landstingens ansvar är inte alltid helt given och vilket stöd eleven får kan variera beroende på var i landet man bor. Hjälpmedelsinstitutet har i en rapport från 2008 belyst ansvarsfördelningen vad gäller hjälpmedel i skolan. Begreppet kognitiva hjälpmedel var då relativt nytt och detta tillsammans med den snabba teknikutvecklingen har gjort att det idag finns anledning att belysa kognitiva hjälpmedel och teknikstöd ytterligare. Sedan den förra rapporten skrevs har det dessutom tillkommit en ny skollag och vi har velat belysa närmare vad den får för konsekvenser i detta avseende. Vi vet sedan tidigare och kan återigen konstatera att regelverk vad gäller hjälpmedel varierar beroende på var i landet man bor. Vi kan i den här rapporten visa att lokala överenskommelser mellan landsting och kommuner endast förekommer i fyra landsting. Det pågår arbete i flera landsting och kommuner vilket kommer innebära att cirka hälften av landets regioner/landsting kommer att ha lokala överenskommelser vid utgången av år Sundbyberg, augusti 2013 Hjälpmedelsinstitutet Nina Lindqvist Avdelningschef Analysavdelningen 5

6 Sammanfattning Projektet teknikstöd i skolan har uppmärksammat frågan om vem som ansvarar för att elever får sitt behov av teknikstöd för sina kognitiva svårigheter tillgodosedda. I rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? har Hjälpmedelsinstitutet tidigare kartlagt gränsdragningsproblematiken. Den är i huvudsak fortfarande aktuell. Med rapporten som utgångspunkt fanns det dock behov av att ytterligare belysa frågan om kognitiva hjälpmedel. Det har dessutom tillkommit en ny skollag sedan den rapporten skrevs. Den tidigare rapporten påpekade vikten av lokala överenskommelser och gav även konkreta förslag hur dessa kunde se ut. Vi ville därför kartlägga vad som hänt sedan Det visade sig vid kartläggningen att det endast i fyra landsting finns tydliga lokala överenskommelser med kommunerna. Det pågår dock arbete i sex landsting/regioner med att ta fram lokala överenskommelser med kommunerna. Det innebär att under år 2013 kommer cirka hälften av landsting/regioner ha lokala överenskommelser med kommuner. De som har eller arbetar med lokala överenskommelser uppger att det förbättrar och underlättar samverkan. En arbetsgrupp med representation från kommuner, landsting, specialpedagogiska skolmyndigheten och skolverket har diskuterat gränsdragningsfrågorna. Utgångspunkten för workshopen var den tidigare rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?, den kartläggning av lagstödet som uppdateras och beskrivs under rubriken lagstöd i denna rapport samt tänkta elevfall som var hämtade från försöksverksamheterna. Det är viktigt att betona att arbetsgruppen inte har mandat att tolka lagarna utan endast kan redovisa sin uppfattning. Då den tidigare rapporten skrevs togs datorer och program upp som ett område som det fanns en del gränsdragningsproblematik kring. Detta har förändrats sedan 2008 enligt arbetsgruppen. Mycket att det teknikstöd som behövs i skolan blir mer och mer en naturlig del av skolans lärverktyg. Det saknas dock kunskap om kognitiva svårigheter och om hur teknikstöd kan anpassas till den enskilda eleven i den pedagogiska situationen. Det är en stor grupp elever i skolan som har kognitiva svårigheter, men inte i den omfattning att de har kontakt med hälso- och sjukvården. Arbetsgruppen anser att skolan måste ha en beredskap för detta. Ett förslag är att rikta särskilda resurser till skoldatateken, precis som tidigare gjorts för elever med dyslexi. 6

7 Barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar får stöd av habiliteringen. För dessa barn och ungdomar är det naturligtvis viktigt med ett bra samarbete mellan skolan och habiliteringen. Lokala överenskommelser underlättar samverkan. Det behövs ofta instruktion och kunskap till pedagogerna om elevens personliga hjälpmedel. Även för dessa elever har skolan ansvar för alternativa verktyg när de vanliga lärverktygen inte täcker elevens behov. De insatser som görs av hälso- och sjukvården via BUP och primärvården ser olika ut i landet. Både de insatser som görs och de hjälpmedel som kan förskrivas varierar beroende på var eleven bor. Det är långt ifrån självklart att kognitivt stöd i form av t.ex. hjälp med att skapa struktur, få kunskap om strategier och få hjälpmedel prioriteras. Någon form av nationellt stöd eller riktlinjer skulle kunna öka jämlik vård. Om stöd sätts in under skoltiden lär sig eleverna strategier och teknikstöd för att fungera bra i olika situationer vilket arbetsgruppen tror även underlättar inträdet på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens kunskap kring kognitivt stöd är också viktig för att slussa dessa elever in i arbetslivet. 7

8 Bakgrund Projektet, teknikstöd i skolan har uppmärksammat frågan vem som ansvarar för att eleverna med kognitiva svårigheter får sitt behov av teknikstöd tillgodosett. Hjälpmedelsinstitutet skrev 2008 en rapport, Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? 1. År 2010 tillkom en ny skollag, de övriga lagarna och författningarna som rapporten redogör för har inte förändrats. Eftersom den rapporten fortfarande i stort sett är aktuell har vi haft den som utgångspunkt för vårt arbete. I projektet, Teknikstöd i skolan har vi ställt oss frågan; Vad hade hänt om eleven inte ingått i projektet? Hur skulle stödet sett ut då? Vem har ansvaret och finns det risk att elever faller mellan stolarna och inte får någon hjälp? Hjälpmedelsinstitutet har kartlagt det lagstöd som finns, hur det tillämpas och vad som har hänt ute i landet när det gäller lokala överenskommelser sedan Det är inte alltid lätt att veta var man ska vända sig och vem som har ansvar för olika frågor. I skriften, Vägar till hjälpmedel 2 redogörs för de olika samhällstöden som finns för personer med funktionsnedsättning. Att kunna stänga ute störande ljud kan vara en förutsättning för många elever att klara skolgången. 1 Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? Ulla-Britt Blomquist, Hjälpmedelsinstitutet Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionshinder, Ulla-Britt Blomquist, Hjälpmedelsinstitutet,

9 Läsplattor är ett mycket effektivt teknikstöd bland annat för att kunna planera och strukturera. Kognitiva hjälpmedel Med kognitiva hjälpmedel menas produkter som underlättar för planering, tidsuppfattning och ger påminnelser. Det kan också vara produkter som underlättar sömn. Många vanliga konsumentprodukter kan fungera som kognitivt stöd i vardagen. Området kognitiva hjälpmedel behandlades kort i rapporten från 2008, men var då relativt nytt. Sedan den skrevs har området uppmärksammats mer och kunskapen om teknikstöd och hjälpmedel för kognitiva svårigheter har ökat, varför det finns behov av att ytterligare belysa området. Med en Time Timer blir tiden mer överskådlig. 9

10 Lagstöd De lagar som reglerar teknikstöd och hjälpmedel i skolan är hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är ibland oklart vem som har ansvaret för att ge insatser och i projektet teknikstöd i skolan har denna gränsdragningsproblematik uppmärksammas. Övergången från skola till arbetsliv är en väsentlig fråga varför även förordningar som reglerar insatser i arbetslivet berörs i denna rapport. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Hälso- och sjukvårdslagen beskriver de grundläggande regler som gäller för all hälso- och sjukvård och anger vårdgivarens skyldigheter. Den innehåller övergripande mål och ramar, men är inte detaljerad. Skälen är bland annat att det utifrån det lokala självstyret ska finnas en viss frihet att utforma insatser efter lokala och regionala behov. Hälso- och sjukvårdslagen är en skyldighetslag och kan inte överklagas. Sjukvårdhuvudmannen ska tillhandahålla rehabilitering, habilitering och hjälpmedel enligt vad som står i Hälso- och sjukvårdslagen. Övriga lagar som styr hjälpmedelsverksamheten är patientsäkerhetslagen 3 och lagen om medicintekniska produkter 4. Det finns även flera föreskrifter och allmänna råd från socialstyrelsen och läkemedelsverket som är centrala för hjälpmedelsområdet 5. Respektive sjukvårdshuvudmän tolkar lagen genom lokala riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel, vilket dokumenteras i form av regelverk, handbok, hjälpmedelsguide etc. Det finns ingen nationell tolkning av vad hjälpmedel är. I Hjälpmedelsutredningen 6 finns en beskrivning av de behov sjukvårdshuvudmännen ska erbjuda hjälpmedel för till personer med funktionshinder. De bygger på propositionen Stöd och service till vissa funktionshindrade (prop.1992/93:159). 3 Patientsäkerhetslagen (2010:659) 4 Lagen om medicintekniska produkter (1993:584) 5 Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel, Ulla-Britt Blomquist och Dina Jacobson, Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsutredningen (SOU 2004:83) 10

11 Hjälpmedel för: Att tillgodose grundläggande personliga behov, förflytta sig, kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och närmiljön orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i hemmet och gå i skolan samt delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter, Vård och behandling. Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för personliga hjälpmedel i skolan. Hjälpmedelsutredningen 7 påpekar att det innebär att de prioriteringar och regelverk som gäller för hälso- och sjukvården även gäller för hjälpmedel i skolan. Riktlinjer enligt Prioriteringsutredningen 8 avser all hälso- och sjukvård. Den med störst behov ska ges företräde till vården. Många sjukvårdshuvudmän har infört olika former av beslutstöd för att ge stöd till förskrivarna att göra likvärdiga bedömningar samt skapa en öppenhet kring de prioriteringar som görs. Hänsyn tas inte till enskilda personers ekonomi, som t.ex. vid insatser enligt socialtjänstlagen, utan bedömningen bygger på funktionella och medicinska behov. Hjälpmedel är en del av behandling, rehabilitering eller habiliteringsinsatser och förskrivs i de flesta fall av legitimerad personal enligt förskrivningsprocessen 9 eller fritt val av hjälpmedel. Vissa hjälpmedel räknas som egenansvar och då kan förskrivare ge råd och vägledning. Skollagen I skollagen 10 står att elever ska erbjudas lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Med lärverktyg menas förutom böcker, den utrustning och det material som behövs för att eleven ska nå målen för utbildningen, det kan t.ex. vara talsyntes. Alla elever ska ges stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt. Personalen är skyldig att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogram och beslut om att inte utarabeta åtgärdsprogram får överklagas. Besluten finns att ta del av på överklagandenämndens webbplats 7 Hjälpmedelsutredningen. SOU 2004:83 8 Vårdens svåra val. SOU 1995:5 9 Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel, Ulla-Britt Blomquist och Dina Jacobson, Hjälpmedelsinstitutet, Skollag 2010:800 11

12 Skolverkets allmänna råd 11 kring arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd beskriver att en åtgärd kan vara en anpassning av läromedel och pedagogiska hjälpmedel, till exempel särskilda digitala verktyg. I gymnasieförordningen finns kompletterande bestämmelser om gymnasieelevers rätt till stöd. En elev i gymnasieskolan har under vissa förutsättningar t.ex. rätt att gå om en kurs, få individuellt anpassat program, få ett program reducerat, få förlängd undervisning, få gå i specialklass och få studiehandledning på modersmålet. I vuxenutbildningen gäller inte bestämmelser om särskilt stöd. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Lagstöd angående hjälpmedel i arbetslivet, SFS 2000:630, AMSFS 2000:6 Arbetshjälpmedel ska kompensera en nedsättning i arbetsförmågan. Det kan ske genom ett hjälpmedel, en anpassning av programvara eller en fysisk anpassning av arbetsplatsen. Hjälpmedlen ska vara sådana produkter som normalt inte behövs i verksamheten. Försäkringskassan har ansvar för arbetshjälpmedel som behövs för att kunna fortsätta en anställning medan arbetsförmedlingen ansvarar för att personer med funktionsnedsättning kan komma ut i arbetslivet. Det finns en förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga 12 och en föreskrift från arbetsmarknadsstyrelsen om tillämpningen av förordningen 13. Funkautredningen 14 föreslår att arbetsförmedlingen ska ansvara för alla arbetshjälpmedel. Hjälpmedel som har förskrivits av hälso- och sjukvården kan användas på arbetet om det även används i dagligt liv, t.ex. rullstol eller protes som används både hemma och på arbetet. Om det dock behövs något hjälpmedel som endast används på arbetet, betraktas det som ett arbetshjälpmedel. 11 Skolverkets allmänna råd, Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, Förordning som särskilda insatser för personer med funktionhinder som medför nedsatt arbetsförmåga, SFS 2000: Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrift med tillämpning av förordningen 2000:630 om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, AMSFS 200:6 14 FunkAutredningens betänkande: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor, 2 12

13 Sammanfattning HSL Ansvarar för personliga hjälpmedel i hemmet, närmiljö och skola, Hjälpmedel för dagliga livets aktiviteter, förflyttning och kommunikation samt för vård och behandling, Förskrivning av hälso- och sjukvårdspersonal som en del i en behandling, habiltering eller rehabilitering, Beslut kan inte överklagas, Prioritering enligt HSL, prioriteringsutredningen och lokala riktlinjer. Skollagen Eleven ska erbjudas lärverktyg för en tidsenlig utbildning, Rätt till särskilt stöd om eleven riskerar att inte nå målen, Rektorn ansvarar för att åtgärdsplan utfärdas vid behov av särskilt stöd, Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser, Beslut kan överklagas. SFS 2000:630, AMSFS 2000:6A Försäkringskassan har ansvar för arbetshjälpmedel som behövs för att kunna fortsätta en anställning, Arbetsförmedlingen ansvara för hjälpmedel till personer med funktions nedsättning för att de ska kunna komma ut i arbetslivet, Hjälpmedel som ska användas på arbetet och inte vara en del av ordinarie utrustning. 13

14 Lokala överenskommelser Rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? 15 framhöll betydelsen av lokala överenskommelser för att tolka gränsdragningsfrågorna. I rapporten finns konkreta förslag på hur avtal skulle kunna utformas. Under våren 2013 har Hjälpmedelsinstitutet gjort en uppföljning av om lokala överenskommelser förekommer i landstingen/regionerna och kommunerna. Endast fyra landsting/regioner har gjort tydliga lokala överenskommelser med kommuner, Örebro läns landsting, Västra Götalands Regionen, Stockholms läns landsting och Norrbottens läns landsting. Dessa överenskommelser följer i stort de rekommendationer som gjordes i Hjälpmedelsinstitutets rapport. De nämner inte specifikt kognitiva hjälpmedel och är inte specificerade på produktnivå. I Stockholms län finns en övergripande överenskommelse mellan Stockholms läs landsting och kommunförbundet Stockholms län och en hjälpreda, d.v.s. en lokal överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Stockholms stad. I Värmlands län finns också en hjälpreda där det står vem som ansvarar för olika åtgärder bl.a. hjälpmedel. I Kronobergs län, Uppsala län, Västerbottens län, Sörmlands län, i Dalarna och i Skåne uppger man att arbete med lokala överenskommelser pågår. Eftersom de inte är beslutade ännu har vi inte kunnat ta del av dem. De uppger att arbetet kommer att bli klart under Det innebär att under år 2013 kommer cirka hälften av landstingen att ha lokal överenskommelser med kommunerna. De som har lokala överenskommelser uppger att det underlättar samarbetet mellan skolan och hälso- och sjukvården. Landstingen i Blekinge, Jämtland, Östergötland, Västernorrland, Halland, Västmanland, Kalmar län, Jönköpings län och Gävleborg län uppger att de inte har lokala överenskommelser med kommunerna. Däremot säger flera att det finns skrivningar i landstingens regelverk kring ansvaret för hjälpmedel i skolan. Likaså uppger Gotlands kommun att det inte finns någon överenskommelse mellan hälso-och sjukvård och skola. 15 Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? Ulla-Britt Blomquist, Hjälpmedelsinstitutet

15 Workshop kring teknikstöd i skolan För att diskutera de frågeställningar som framkommit i projektet sammankallades en arbetsgrupp utifrån de parter som deltog i arbetet med rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? 16 Arbetsgruppen bestod av deltagare från Stockholms läns landsting, Dalarnas habilitering, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Borås kommun. Skolverket deltog inte i den tidigare arbetsgruppen kring den ovan nämnda rapporten men hade möjlighet att delta i denna workshop. Sveriges kommuner och landsting hade tyvärr inte möjlighet att delta i workshopen men har bidragit genom att ge synpunkter och underlag till materialet. Deltagare i workshopen, se bilaga 1 Arbetssätt Gruppen träffades en dag för att diskutera gränsdragningsfrågor kring teknikstöd i skolan. Först gavs en bakgrund till det uppdrag som projektet Teknikstöd i skolan har och det lagstöd som finns. Alla i gruppen hade sedan tidigare kunskap om rapporten, Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? Utifrån den bakgrunden diskuterades de aktuella frågeställningar som framkommit i projektet. För att få frågorna konkreta fördes diskussionen utifrån några tänkta elevfall. De frågeställningar som identifierats i projektet kommer därför att redovisas utifrån ett fiktivt elevfall som bygger på projektets erfarenheter från olika elever. Hade eleven fått den hjälp och stöd om eleven inte deltagit i projektet? Deltagarna i gruppen har tagit del av det skriftliga materialet och haft möjlighet att kommentera och ge synpunkter. Det är dock viktigt att säga att gruppen inte har mandat att fatta beslut om tolkning av lagar utan endast kan redovisa sin uppfattning, precis som gjordes i rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? Elevfall Kim är underkänd i alla ämnen förutom idrott i årskurs ett i gymnasiet. Rektorn kopplar in elevhälsan. En arbetsterapeut träffar Kim, som sedan får ingå i projektet teknikstöd i skolan. Parallellt görs en utredning på BUP och Kim får diagnosen ADHD. 16 Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? Ulla-Britt Blomquist, Hjälpmedelsinstitutet

16 Vid kartläggning av problemen i skolan framkommer att de största svårigheterna för Kim är att koncentrera sig och komma ihåg saker, t.ex. läxor. Kim har svårigheter med arbetsminnet, glömmer lätt muntliga instruktioner och har problem med att sålla ut den viktigaste informationen. Kim undviker muntliga presentationer eftersom Kim tappar fokus på grund av nedsatt arbetsminne. Det framkommer även att Kim har svårt att koncentrera sig på vad läraren säger och störs av övriga ljud i klassrummet. Kim har också problem med att somna, sover oroligt och vaknar ofta på nätterna. Det gör att Kim ibland kommer försent till skolan och blir trött under dagen. Kim får tillgång till teknikstöd och strategier, några exempel är: Spela in instruktioner/lektioner, använder audinote röstinspelningar. Ta foto, av t.ex. whiteboard. Använda anteckningar, påminnelser, alarm och checklista i smartphone och surfplatta. Använda appen Keynote i ipad vid muntliga presentationer. Använda Quick timer tidsstöd. Använda inlästa läromedel. Använder röstförstärkare för ökat koncentration på vad läraren säger. Använder tyngdtäcke för bättre sömn. Kim är motiverad att använda teknikstöd och nya strategier, och i ett möte med rektorn bestäms att Kim får fortsätta sin skolgång upp till årskurs två men det kommer att innebära en förlängd skolgång. 16

17 Kim kan genom sitt teknikstöd och sin kunskap om strategier och arbetssätt gå i årskurs två och blir där godkänd i samtliga kurser. Kim säger: Jag får ut mer av lektionerna, allt finns i surfplattan. Jag har fått mycket hjälp med stöd och tips, appar och läxor. Fått hjälp med att skapa rutiner och scheman. Tekniken ger ett verktyg att strukturera studierna och kontakten med arbetsterapeuten har gett stöd i att forma nya rutiner och använda dessa i vardagen. Personliga hjälpmedel kontra lärverktyg avseende teknikstöd och kognitiva hjälpmedel. Utifrån elevfallet ansåg gruppen att mycket av det teknikstöd som Kim behövde mer och mer blir en naturlig del av skolans lärverktyg. I Skollagen 17 står att skolan ska tillhandahålla lärverktyg för en tidsenlig utbildning. I allmänna råd 18, arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd står att en åtgärd kan vara att anpassa läromedel, t.ex. genom särskilda digitala verktyg. SPSM använder uttrycket alternativa verktyg. Ibland används också uttrycket kompensatoriska hjälpmedel. Ordet kompensatorisk för lätt tankarna till att man vill kompensera för en brist hos en individ anser SPSM. Med uttrycket alternativa verktyg vill de betona skolans roll och ansvar för att se till att lärmiljön är tillgänglig för alla elever. Många elever idag har stort behov av att få stöd för att klara målen. 17 Skollagen, (2010:800) 18 Skolverkets allmänna råd, Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd,

18 I nuläget är det inte självklart att Kim skulle erhållit teknikstödet om han inte deltagit i projektet även om skolorna mer och mer använder sig av ny teknik. Både skolverket och SPSM betonar dock att det som man har störst behov av i skolorna är kunskap om kognitiva svårigheter och om hur teknikstödet ska användas och anpassas till enskilda elever i den pedagogiska situationen. När det gäller röstförstärkare anser deltagarna i Workshopen att det är mer tveksamt om det ska betraktas om ett lärverktyg. När det gäller det tyngdtäcke som Kim behöver för att få en bra sömn, och därmed orka med skolarbetet kan det inte anses vara ett lärverktyg utan måste betraktas som ett personligt hjälpmedel. Kim har insatser från BUP och hade han inte ingått i projektet så hade han kunnat vända sig till den instansen för att undersöka möjligheten att få hjälpmedel förskrivna. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 19 ska sjukvårdshuvudmannen tillhandahålla hjälpmedel. Här måste det igen betonas att det är upp till respektive huvudman att definiera begreppet hjälpmedel. Regelverket ser olika ut i landet och möjligheten att erhålla hjälpmedel kan variera. I många landsting/regioner kan man erhålla röstförstärkare och tyngdtäcke som personligt hjälpmedel efter behovsbedömning, men i vissa landsting/regioner betraktas det som ett egenansvar och kan inte förskrivas 20. Hur ska de olika målgrupperna få tillgång till teknikstöd och kognitiva hjälpmedel i skolan? Habiliteringens uppdrag kan variera och styrs av politiska beslut. Generellt kan man dock säga att de inriktas på personer med behov av specialistkunskaper och att habiliteringen främst ger insatser till barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar. För dessa barn och ungdomar är det naturligtvis viktigt med ett samarbete mellan skolan och habiltieringen. Det behövs ofta instruktion och kunskap till pedagogerna om elevernas personliga hjälpmedel och funktionsnedsättningar. Även för dessa elever så har skolan ansvar för alternativa verktyg när de vanliga lärverktygen inte täcker elevens behov. Lokala överenskommelser underlättar samarbetet mellan habiliteringen och skolan. 19 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, (1982:763) 20 Kognitiva hjälpmedel, Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, Jeanette Adolfsson, HI,

19 I det beskrivna elevfallet har Kim kontakt med BUP i sitt landsting och skulle därmed kunna få stöd och hjälpmedel därifrån, om det bedömdes att det fanns behov av det. Som tidigare beskrivet ansvarar sjukvårdshuvudmannen för personliga hjälpmedel i skolan, hemmet och närmiljön. Hur hjälpmedel definieras och vilket stöd som finns kan dock variera och det innebär att i vissa delar av landet skulle det fungera, i andra inte. Elever som har kognitiva svårigheter och som är i behov av kognitivt stöd och hjälpmedel i sitt dagliga liv kan alltid vända sig till primärvården. Hur uppdraget till primärvården ser ut och vilka kompetenser som finns där kan variera, likaså vilka hjälpmedel som är möjliga att förskriva. I många fall kan arbetsterapeuter ge stöd kring aktiviteter i det dagliga livet och förskriva hjälpmedel, alternativt ge råd och stöd kring egenansvarsprodukter 21. Naturligtvis kan det vara så att elevhälsan uppmärksammar vissa elever med stora problem och att de i dessa fall har möjlighet att slussa eleverna vidare till hälso- och sjukvård eller andra insatser. Projektet Teknikstöd i skolan har identifierat att det kan vara upp emot 15% av eleverna i vanlig gymnasieskola som har kognitiva svårigheter till den grad att de riskerar att inte uppnå målen i skolan. Men en stor del av eleverna saknar diagnos och har inga insatser från hälso- och sjukvården. Om den kognitiva funktionsnedsättningen leder till svårigheter i skolarbetet är det vår uppfattning att eftersom antalet barn är så många så måste skolan ha beredskap för detta. Denna skrivning har Hjälpmedelsutredningen 22 använt då man uppmärksammat barn med dyslexi, men deltagarna i workshopen anser att det även borde vara tillämplig på kognitiva problem. Med den tolkningen är det mesta teknikstödet i skolan för dessa elever att betrakta som lärverktyg eller alternativa verktyg och skolan borde ha beredskap att ge rätt stöd. Eftersom läxor är en del av skolarbetet borde även dessa lärverktyg kunna användas vid läxläsning. Ett förslag som arbetsgruppen föreslår är att öka insatserna när det gäller kunskap och teknik för denna grupp elever genom att rikta särskilda resurser till kommunernas egna verksamheter, t.ex. skoldatateken, precis som det tidigare gjorts för elever med dyslexi. 21 Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälp medel, Ulla-Britt Blomquist och Dina Jacobson, Hjälpmedelsinstitutet, Hjälpmedelsutredningen, SOU 2004:83 19

20 Hur ska övergången mellan skola och arbetsliv fungera bättre avseende teknikstöd och kognitiva hjälpmedel? Arbetsgruppen anser att om stödet sätts in tidigt under skolgången lär sig eleverna vilka strategier och hjälpmedel de behöver för att fungera bra i olika situationer. Det är väsentligt att de själva har kunskap om sina styrkor och begränsningar och hur de ska arbeta för att klara sina svårigheter. Deltagarna i workshopen tror att nyckel till bra samarbete med arbetslivet är att denna kunskap tillägnas under skoltiden. Vi tror att om eleven är medveten om sitt behov av teknikstöd och kan förmedla det i kontakten med arbetsförmedlingen så ökar det möjligheten att få rätt teknikstöd för arbetet. Givetvis är det också viktigt att arbetsförmedlingens kunskap kring kognitiva funktionsnedsättningar och hur teknikstöd kan vara till hjälp ökar. I det beskrivna elevfallet tror vi att Kim genom projektet har fått kunskap för att möta arbetslivets krav. Utan deltagande i projekt är det stor risk att elever inte får denna hjälp i nuläget. 20

21 Slutsatser Samarbete mellan olika aktörer behövs och är nödvändig för att ge elever med kognitiva svårigheter det teknikstöd de behöver. Det finns en uppenbar risk att stödet inte kommer eleverna till del. Det kan mycket väl vara så att om dessa elever inte ingått i projektet hade de inte fått tillgång till denna hjälp och deras behov hade inte blivit tillgodosett. För att det ska fungera måste skolorna arbeta med ny teknik och alternativa verktyg i tillräcklig omfattning. Det som främst behövs är en ökad kunskap inom skolan om kognitiva svårigheter, och hur ny teknik och strategier kan användas för de enskilda eleverna. En ökad satsning genom riktade resurser till skoldatateken kan vara ett sätt att öka kunskapen kring kognitivt stöd. Barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar får stöd och förskrivning av personliga hjälpmedel till hem och skola av habiliteringen. Vilket stöd som ges gällande detta område till barn med kognitiva svårigheter via BUP och primärvård varierar i landet. Hälso- och sjukvårdens insatser ser olika ut och det är långt ifrån självklart att kognitivt stöd och hjälpmedel prioriteras till denna målgrupp. Som elevfallet exemplifierar kan även hjälpmedel som används i hemmet, t.ex. tygndtäcke för att få en god nattsömn, ha betydelse för skolarbetet. Det är upp till respektive sjukvårdshuvudman att bestämma vilka insatser som ska ges. Funktionshinderorganisationerna framför i olika sammanhang att det är olikheter i landet när det gäller att få hjälpmedel förskrivna. Någon form av nationellt stöd eller riktlinjer för hjälpmedelsområdet skulle kunna öka jämlik vård. Det är också viktigt att arbetsförmedlingen har kunskap kring kognitivt stöd, hjälpmedel och teknikstöd, så att det blir en naturlig del av arbetet med att slussa dessa elever ut i arbetslivet. 21

22 Referenslista Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan? Ulla-Britt Blomquist, Hjälpmedelsinstitutet Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar tre olika vägar till hjälpmedel, Ulla-Britt Blomquist, Dina Jacobson, Hjälpmedelsinstitutetet 2011 Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd, för personer med funktionsnedsättning, UllaBritt Blomquist, Hjälpmedelsinstitutet 2011 Kognitiva hjälpmedel, nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, Jeanette Adolfsson, Hjälpmedelsinstitutet 2012 Hälso- och sjukvårdslag, HSL, (1982:763) Hjälpmedelsutredningen SOU 2004:83 Vårdens svåra val. SOU 1995:5 Skollag, (2010:800) Förarbetena Den ny skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/2010:165) Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, Skolverkets allmänna råd Förordning av särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, SFS 200:630 Arbetsmarknadsstyrelsen föreskrift om tillämpning av förordningen 200:630 om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga AMSFS 2000:6 Förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel, SFS 1991:1046 FunkAutredningens betänkande: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor, 2 22

23 Referenspersoner Deltagare i workshop Marika Berggrund, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting Helén Jacobsson, Habiliteringen, landstinget Dalarna Ulrika Wiss, Borås kommun Morgan Henricsson, Specialpedagogiska skolmyndigheten Christina Szekely, Skolverket Elisabeth Lagerkrans, Hjälpmedelsinstitutet Jeanette Adolfsson, Hjälpmedelsinstitutet Övriga referenspersoner Johan Wahlström, Sveriges kommuner och landsting Hanna Åkesson, Sveriges kommuner och landsting 23

24 Gränsdragningsfrågor Teknikstöd i skolan Projektet teknikstöd i skolan har uppmärksammat frågan om vem som ansvarar för att eleverna får sitt behov av teknikstöd för sina kognitiva svårigheter tillgodosett. Rapporten kartlägger det lagstöd som finns och landstingens och kommunernas lokala överenskommelser inom detta område. En arbetsgrupp med bred representation har diskuterat ämnet och belyser frågorna genom ett fiktivt elevfall. Det är vår förhoppning att rapporten kan vara till hjälp i det lokala arbetet med kognitivt stöd i skolan. Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box Sundbyberg Tfn Texttfn Artikelnummer pdf

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kommittédirektiv. Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande. Dir. 2015:134

Kommittédirektiv. Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande. Dir. 2015:134 Kommittédirektiv Hjälpmedel, teknik och metoder för delaktighet och självbestämmande Dir. 2015:134 Beslut vid regeringssammanträde den 10 december 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska se över tillgången

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Teknikstöd i skolan Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan Allmännyttig ideell förening De övergripande målen Kunskapen om elevernas

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen

Välkommen. Utbildning om nya förskrivningsprocessen 1 Välkommen Utbildning om nya förskrivningsprocessen Styrande dokument 2 3 Viktigare författningar Hälso- och sjukvårdslagen Patientsäkerhetslagen Lagen om medicintekniska produkter Lagen om offentlig

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola 3L e kt Cg.'"Le71, Beslut Göteborgs kommun vastrahisingen@vastrahisingen.goteborg.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ryaskolan 4-9 i Göteborgs kommun 2(10) Uppföljning

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7) 1 (7) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument

1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Elever med funktionsnedsättning. bedömning, betyg och nationella prov

Elever med funktionsnedsättning. bedömning, betyg och nationella prov Elever med funktionsnedsättning bedömning, betyg och nationella prov Allmänna råd Allmänna råd Planera Undervisa och bedöma Dokumentera & informera Sätta betyg Följa upp Bedömning Allsidig bedömning Betygssättning

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Patientnämnden. Region Östergötland

Patientnämnden. Region Östergötland Patientnämnden Patientnämnden Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. (1998:1656) ska varje landsting/region och kommun ha en eller flera patientnämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter.

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Behöver ditt barn stöd från samhället?

Behöver ditt barn stöd från samhället? Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd

Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutin för arbete med lärmiljöer, extra anpassningar och särskilt stöd Rutinen är skapad efter att bestämmelserna kring stödinsatser förändrats från och med den 1 juli 2014. I de nya bestämmelserna används

Läs mer

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola!

Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Alla har rätt till undervisning- en likvärdig skola! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd, Örebro kommun ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar 019-21 67 61 kerstin.isaksson@ Syftet

Läs mer

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 44-2015:9569 Aprendere Skolor AB Org.nr. 556455-9523 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Min skola Östermalm belägen i Stockholms kommun 2 (8) Tillsyn i Min skola Östermalm har genomfört tillsyn

Läs mer

Workshop. Kvällen! Aggie Öhman

Workshop. Kvällen! Aggie Öhman Workshop Hjälp! Skolan fungerar inte för mitt barn Och inte riktigt vardagen heller. Barn och unga som tänker känner och gör annorlunda Kvällen! 18.15 Introduktion, vilka är vi, situationerna! 18.30 Barn

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen

Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Förvaltningschef: Staffan Blom 1 (1) PaN 2014-03-04- P 12 ANMÄLAN 2014-02-18 PaN A1402-00053-55 Överlämnande av statistik för 2013 till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen Ärendet

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Tillgång till prov för forskning

Tillgång till prov för forskning Tillgång till prov för forskning Provsamlingar för forskning Alla prov tagna inom vården för vård eller forskning tillhör sjukvårdshuvudmannens ansvarsområde Prov måste alltid inrättas/registreras i någon

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet:

Med ändring av tidigare lämnade uppdrag inom området beslutar regeringen att Socialstyrelsen ska genomföra följande uppdrag inom hjälpmedelsområdet: Regeringsbeslut II:15 2014-12-18 S2014/8959/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen Rålambsvägen 3 106 30 Stockholm Uppdrag inom hjälpmedelsområdet Regeringens beslut Med ändring av tidigare lämnade uppdrag

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 Datum 2016-01-11 Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer

Läs mer

Till statsrådet Jan Björklund

Till statsrådet Jan Björklund Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis)

2 bilagor. Medlen ska betalas ut engångsvis utan rekvisition. Regeringens beslut. Regeringsbeslut III: S2017/00840/FS (delvis) Regeringsbeslut III:5 2017-02-09 S2017/00840/FS (delvis) Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel till landstingen i enlighet med överenskommelsen Ökad tillgänglighet

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2016:4785 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C har genomfört tillsyn av Säffle kommun

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Stockholms kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kungsholmens grundskola belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Kungsholmens grundskola har genomfört tillsyn av Stockholms kommun under våren

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Friluftsgymnasiet

Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Friluftsgymnasiet 1 (7) Energy Outdoor Sweden AB tomas.ronqvist@friluftsutbildning.se Rektorn för Friluftsgymnasiet goran.lundqvist@energigymnasiet.se Uppföljning av tillsyn i den fristående gymnasieskolan Friluftsgymnasiet

Läs mer

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition Inköpskostnader och förskrivningar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig handläggare: Linda Gustafsson Ansvarig chef: Susann Forsberg URN:NBN:se:hi-2011-11349-pdf

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Skola för alla. Anpassa bedöma betygsätta

Skola för alla. Anpassa bedöma betygsätta Skola för alla Anpassa bedöma betygsätta Skolgång för alla Bedömning / betyg Anpassningar Åtgärdsprogram En skola för alla Funktionshinder Elevsamtal Identifiera elevens svårigheter Pedagogiskbedömning

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje

Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Ansvarsfördelning avseende användning av medicintekniska produkter/hjälpmedel inom hälso- och sjukvården - riktlinje Inledning I Hälso- och sjukvårdslagen finns grundläggande bestämmelser om den utrustning

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen SID 1(6) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson Ledningskansli +46155245783 2013-09-12 HH-HOH13-116-1 Nämnden för habilitering och

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer