Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar"

Transkript

1 Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

2 Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Jeanette Adolfsson Hjälpmedelsinstitutet

3 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Jeanette Adolfsson Foto/illustration: Jonas Arneson URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen är endast utgiven i elektronisk form och kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI..

4 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 6 Metod... 8 Enkät... 8 Urval och datainsamling... 8 Databearbetning... 9 Resultat Resultat vuxna Resultat barn/ungdomar Slutsatser och diskussion Antalet konsultationer till förskrivare av kognitiva hjälpmedel Utbildningsinsatser till förskrivare Kompetens om förskrivningsprocessen Kompetens om kognitiva funktionsnedsättningar Kostnads- och förskrivaransvar mellan kommuner och landsting Behov och tillgång till kognitiva hjälpmedel Vanligast förskrivna hjälpmedlen och volymer Förskrivningsbara hjälpmedel Anhörigas medverkan Hjälpmedel i fokus Slutord Referenser... 33

5 Förord Tack vare den snabba utvecklingen inom informationsteknologiområdet har människor med kognitiva funktionsnedsättningar nu fått större möjligheter än tidigare att klara vardagen. Hjälpmedelsinstitutet och andra aktörer har genomfört flera satsningar för att öka medvetenheten om kognitiva funktionsnedsättningar och ny teknik samt om hjälpmedel och metoder som kan kompensera nedsättningen. Det här är den tredje uppföljande studien om hjälpmedelsförsörjningen för kognitiva hjälpmedel. De föregående studierna som genomfördes åren 2008 och 2010 visade bland annat på stora regionala skillnader i förskrivningen. Det är glädjande att se att konsultationerna, antalet förskrivningsbara hjälpmedel och även förskrivningarna har ökat markant i förhållande till de tidigare studierna. Men behoven är fortfarande stora och de regionala skillnaderna består. Hjälpmedelskonsulenternas uppfattning är att behoven tillgodoses i mindre omfattning idag än tidigare trots att förskrivningarna ökar. En förklaring som lyfts fram i rapporten är att medvetenheten och kunskapen om kognitiva funktionsnedsättningar och metoder att kompensera för dessa har ökat. Vi tolkar resultaten som att alla de satsningar som genomförts har börjat få effekter, men ser samtidigt att det finns mycket kvar att göra. Vår förhoppning är att studien som redovisas i den här rapporten kommer att vara till nytta för politiker, beslutsfattare och personal som arbetar med människor som har kognitiva funktionsnedsättningar. Sundbyberg, september 2012 Hjälpmedelsinstitutet Nina Lindqvist Chef för Analysavdelningen

6 Sammanfattning De senaste åren har ny teknik och hjälpmedel för nedsatt kognitiv förmåga varit ett priorierat område för Hjälpmedelsinstitutet, bl.a. genom regeringsuppdragen Teknik för äldre och Hjälpmedel i fokus. En mängd projekt har genomförts för att främja utvecklingen av kognitivt stöd och hjälpmedel. För att se vad satsningarna i praktiken fått för effekt på hjälpmedelsverksamheten genomfördes en nationell kartläggning av kognitiva hjälpmedel i Sverige (Dahlberg, 2008). Två år senare gjordes kartläggningen om för att följa utvecklingen över tid, (Dahlin, 2010). Då de två tidigare kartläggningarna visade att det fortfarande fanns stora behov, genomför HI nu en tredje kartläggning för att följa utvecklingen över tid. I maj 2012 sändes via e-post en webbaserad enkät ut till hjälpmedelskonsulenter inom nätverket Kognet. Inom nätverket finns representanter för samtliga regioner och landsting i Sverige. Enkäten bestod av två delar en för vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar och en för barn/ungdomar upp till 20 år. Samtliga landsting har svarat på vuxenenkäten och alla utom ett på barnenkäten. Resultatet speglar därför väl Hälso- och sjukvårdens insats gällande kognitiva hjälpmedel. Resultatet visar att antalet konsultationer till förskrivare för vuxna med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska diagnoser och demens har fortsatt att öka sedan januari Till förskrivare för vuxna med utvecklingsstörning och förvärvad hjärnskada har antalet konsultationer varit oförändrat. För barn/ungdomar med utvecklingsstörning anger majoriteten att antalet konsultationer varit oförändrat sedan januari Antalet konsultationer till förskrivare för barn/ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar /neuropsykiatriska diagnoser hade däremot ökat sedan Nästan alla landsting uppger att de genomfört utbildningsinsatser inom kognitionsområdet till förskrivare för barn/ungdomar och vuxna. Utbildningarna har riktat sig till samtliga diagnosgrupper. Omfattningen av utbildningsinsatserna varierar mellan regioner och landsting men det är positivt att utbildning erbjuds, vilken torde medföra att kunskapen om kognitiva hjälpmedel succesivt ökar. Det framkom att kompetensen om förskrivningsprocessen överlag är god men att kunskapen varierar beroende på inom vilken verksamhet 2

7 förskrivaren arbetar. Förskrivare för vuxna med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt för barn/ungdomar med psykiska /neuropsykiatriska diagnoser är de som hjälpmedelskonsulenterna anser ha lägst kompetens om förskrivningsprocessen. Denna uppfattning sammanfaller med de två tidigare enkäterna och har inte förändrats över tid. De flesta eller några av förskrivarna hade tillräcklig kompetens om de funktionsnedsättningar som efterfrågades. Kompetensen varierar dock beroende på inom vilken verksamhet förskrivaren är verksam. Majoriteten av kognitionskonsulenterna angav att det fanns tydliga gränser mellan kommun och landsting både om kostnads- och förskrivaransvar för kognitiva hjälpmedel. Med undantag för vuxna med utvecklingsstörning anser majoriteten av konsulenterna att personer med funktionsnedsättningar inte får de hjälpmedel de har behov av. För barn/ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser har det skett en liten förbättring mellan 2010 och 2012, från att ingen konsulent, till att sex konsulenter av tjugo anser att de får de hjälpmedel de har behov av. I övrigt kvarstår bilden från tidigare enkäter om att behoven inte tillgodoses. Vid jämförelse med åren 2008 och 2010 har en stor ökning av antalet förskrivningar skett. Förskrivningen av de jämförda hjälpmedlen har ökat sedan 2008 med 240 procent för tyngdtäcke, med 55 procent för timstock och med 80 procent för handi/handifon. Det har även skett en markant ökning av antalet förskrivningsbara hjälpmedel sedan 2008 och Fortfarande kvarstår dock regionala skillnader i tillgång på hjälpmedel. Detta medför i praktiken att personer med kognitiva funktionsnedsättningar får stöd i varierande utsträckning beroende på var i landet de bor. Sammanfattningsvis kan sägas att konsultationerna ökar, antalet förskrivningsbara hjälpmedel ökar och antal förskrivningar har ökat stort de senaste åren. Landstingen genomför utbildningsinsatser och hjälpmedelskonsulenterna upplever att HI:s satsning Hjälpmedel i fokus har ökat kunskapen hos förskrivarna. Trots denna positiva bild visar enkäten att hjälpmedelskonsulenternas uppfattning är att behoven av kognitiva hjälpmedel inte tillgodoses i större omfattning 2012 än 2008, utan snarare i något lägre grad Hjälpmedelskonsulenterna som deltog på Kognets årliga nätverksträff ansåg att det troligen beror på att kunskapen om kognitiva hjälpmedel var låg när den första kartläggningen gjordes. När kunskapen ökar uppmärksammas nya behov och de ser vad som skulle vara möjligt att göra om de hade ökade resurser. 3

8 Bakgrund Kognition handlar om de processer som sker då hjärnan arbetar med information. Vanliga problem vid kognitiv funktionsnedsättning är att hålla uppmärksamheten samt att kunna planera och minnas vad man ska göra. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanliga vid bland annat förvärvade hjärnskador, neuropsykiatriska diagnoser, psykiska funktionsnedsättningar och demenssjukdomar. Dagens samhälle ställer höga krav på den kognitiva förmågan vilket gör att vardagslivet i hög grad påverkas för den som har en kognitiv funktionsnedsättning. Den kognitiva funktionsnedsättningen syns inte lika tydligt, som till exempel ett rörelsehinder men den kan ändå begränsa individens förmåga till delaktighet i samhället. Det finns metoder, strategier och produkter som kan underlätta och stödja vid kognitiva funktionsnedsättningar. Att det finns hjälpmedel för dessa svårigheter är relativt nytt och för att öka kunskapen har området kognition varit ett prioriterat område för Hjälpmedelsinstitutet. Förutom hjälpmedel har de senaste årens utveckling inom informationsteknikområdet öppnat nya möjligheter för människor med kognitiva funktionsnedsättningar. I samband med satsningen på kognition har flera utvecklingsprojekt genomförts på Hjälpmedelsinstitutet de senaste tio åren. Som exempel kan nämnas Human Teknik (perioden ), Hemma med IT (perioden ), Teknik och demens (perioden ), KogniTek (perioden ) samt MonAMI (perioden ) För mer information om dessa avslutade projekt inom kognition, se Hjälpmedelsinstitutets webbplats: Hjälpmedelsinstitutet har mellan åren 2009 och 2011 genomfört ett regeringsuppdrag som syftar till att öka användandet av hjälpmedel hos personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Slutrapporten Hjälpmedel i fokus effekter av en treårig satsning (Persson 2012) visar att kunskapsnivån har ökat, förskrivningarna har ökat och att informations- och utbildningsinsatserna har varit lönsamma. Studien Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning (Dahlberg, Å 2010) visar på samhällsekonomiska vinster med hjälpmedel. Ett annat regeringsuppdrag som pågår på Hjälpmedelinstitutet där personer med kognitiva funktionsnedsättningar ingår som en viktig del är Teknik för äldre. Resultat från de första tre åren, som bland annat omfattar produkt- 4

9 utveckling, visningsmiljöer och försöksverksamheter finns redovisade i tidningen 100 projekt för en bättre vardag för äldre och anhöriga (Hjälpmedelsinstitutet, 2010). Under 2011 och 2012 satsar Teknik för äldre II på att skapa ett tillgängligt boende för äldre genom att bland annat pröva ny teknik som underlättar äldres kvarboende. Teknikstöd i skolan är ett pågående regeringsuppdrag där Hjälpmedelsinstitutet har i uppdrag att samordna försöksverksamheter för att prova användningen av teknik på nytt sätt i gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Målsättningen är att tekniken ska ge stöd till elever med kognitiva funktionsnedsättningar och öka möjligheterna för eleverna att klara uppsatta mål inom utsatt tid. Regeringsuppdraget ska slutredovisas i september "Vägar till arbete är ett treårigt projekt som ska bidra till att stärka elever med olika hinder och svårigheter genom att öka teknikanvändningen i skolan och under praktikperioder. Det drivs av Hjälpmedelsinstitutet i samarbete med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Synskadades Riksförbund, Riksförbundet Attention, Dyslexiförbundet FMLS, Autism- och Aspergerförbundet samt Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning. Projektet finansieras med stöd från Arvsfonden och genomförs i Kungälv och Linköping. Tillsammans åskådliggör utvecklingsprojekten att den snabba utvecklingen inom informationsteknologiområdet som sker i samhället skapar nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Samtidigt är erfarenheten den att personer med kognitiva funktionsnedsättningar ofta inte får hjälpmedel förskrivna i samma utsträckning som personer med så kallade synliga funktionsnedsättningar. År 2008 publicerade Hjälpmedelsinstitutet en nationell enkätundersökning som besvarades av hjälpmedelskonsulenter inom området kognition (Dahlberg, 2008) och år 2010 publicerades en uppföljande enkätundersökning (Dahlin 2010). Resultatet av tidigare enkäter visade att förskrivningen av kognitiva hjälpmedel hade ökat men att varken vuxna eller barn /ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar fick de hjälpmedel de hade behov av. Framför allt gällde detta personer med psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser. Det här är den tredje uppföljande studien om hjälpmedelsförsörjningen för kognitiva hjälpmedel. Undersökningen har genomförts för att få en bild av utvecklingen och förändringar över tid. I avsnittet diskussion och slutsatser kommer jämförelser mellan resultaten som framkom i denna undersökning att jämföras med studierna som genomfördes åren 2008 och

10 Syfte Syftet med undersökningen var att genom en nationell kartläggning inventera hjälpmedelsförsörjningen inom kognitionsområdet för vuxna och barn/ungdomar från 2010 fram till idag. Undersökningen omfattar vuxna med psykiska funktionsnedsättningar, utvecklingsstörning, förvärvade hjärnskador, neuropsykiatriska diagnoser och demens samt barn/ungdomar med utvecklingsstörning, medfödda och/eller förvärvade hjärnskador, och psykiska/neuropsykiatriska diagnoser. Syftet var också att studera hur hjälpmedelsförsörjningen inom kognitionsområdet har förändrats sedan de förra nationella kartläggningarna som publicerades åren 2008 och Följande frågeställningar har använts för att uppnå syftet: Hur har hjälpmedelskonsulenternas konsultationsverksamhet till förskrivare av kognitiva hjälpmedel förändrats sedan den 1 januari 2010? Har utbildningsinsatser till förskrivare som arbetar med personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar genomförts under de två senaste åren? Hur ser hjälpmedelskonsulenterna på förskrivarnas kompetens om förskrivningsprocessen när det gäller kognitiva hjälpmedel? Hur ser hjälpmedelskonsulenterna på förskrivarnas kompetens och kunskap om kognitiva funktionsnedsättningar? Finns det tydliga gränser mellan kommunernas och landstingens kostnads- och förskrivningsansvar för kognitiva hjälpmedel? Anser hjälpmedelskonsulenterna att personer med kognitiva funktionsnedsättningar får de hjälpmedel de har behov av? Vilka är de vanligaste förekommande kognitiva hjälpmedlen som förskrivits år 2011? Hur många av de vanligaste förekommande kognitiva hjälpmedlen har förskrivits under 2011? Vilka skillnader och likheter finns mellan regioner/landsting vid förskrivning av några utvalda kognitiva hjälpmedel och produkter? Upplever hjälpmedelskonsulenterna att HI:s satsning Hjälpmedel i fokus har ökat kunskapen hos förskrivarna om kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar under 2010 och 2011? Deltar anhöriga vid förskrivningen av kognitiva hjälpmedel för vuxna och ser hjälpmedelskonsulenterna ett växande behov av anhörigas medverkan? 6

11 Hur ser utvecklingen ut över tid om man jämför med enkätundersökningarna som genomfördes åren 2008 och 2010? 7

12 Metod Enkät Två enkäter utformades utifrån frågorna i rapporterna som publicerades åren 2008 och I stort sett är frågorna lika för att möjliggöra jämförelser över tid, men ett par frågor har tillkommit. En av enkäterna är avsedd för hjälpmedelskonsulenter som arbetar med barn/ungdomar upp till 20 år, och en enkät är avsedd för hjälpmedelskonsulenter som arbetar med vuxna. Enkäterna skickades ut till Sveriges samtliga regioner och landsting (21 st). I Stockholm är hjälpmedelsverksamheten uppdelad i Stockholm norra och Stockholm södra och av den anledningen skickades det ut enkäter till totalt 22 olika regioner/landsting. Urval och datainsamling Under maj 2012 sändes ett följebrev med en länk till de webbaserade enkäterna ut via e-post till samtliga hjälpmedelskonsulenter inom nätverket Kognet. Kognet är ett nationellt nätverk som samordnas av Hjälpmedelsinstitutet. De flesta medlemmarna i nätverket är hjälpmedelskonsulenter som arbetar inom området kognitivt stöd, flertalet arbetar på hjälpmedelscentraler eller motsvarande. Inom Kognet finns representanter för samtliga regioner och landsting i Sverige. Eftersom det i många regioner och landsting finns flera hjälpmedelskonsulenter bad vi dem att samordna svaren så att endast ett svar för vuxna och ett svar för barn/ungdomar lämnades in från respektive region/landsting. Efter påminnelse via e-post och telefonsamtal inkom 22 svar på vuxenenkäten. Detta innebär att vi har hundra procents svarsfrekvens på vuxenenkäten. Det inkom 22 svar på barn/ungdomsenkäten. Två av svaren kom från samma region/landsting och eftersom de överrensstämde med varandra i mycket hög grad slogs dessa svar ihop, så det var därmed 21 svar som ingick i den slutgiltiga analysen. Det innebär att det enbart saknas svar från ett landsting, som meddelade att det på grund av ny personal på barnområdet inte hade möjlighet att besvara enkäten. När det gäller att ge underlag för hjälpmedelsstatistik saknas sju landsting som uppgav att de inte hade möjlighet att lämna uppgifter. 8

13 Databearbetning Enkätsvaren är sammanställda deskriptivt i tabellform. I tabellerna anges antal svar för varje svarsalternativ och antal som inte besvarade frågan. Frågor där möjligheten att ge egna kommentarer funnits har analyserats kvantitativ. Då liknande svar förekommit vid flera tillfällen redovisas detta i avsnittet slutsatser och diskussion som stöd för tolkningen av resultatet. Resultaten från enkäten presenterades vid Kognets årliga närverksträff i augusti 2012, där många av de som besvarat enkäten deltog. De diskussioner som fördes vid nätverksträffen har därför även används som underlag för tolkningen av resultaten. Då jämförelser med rapporterna som publicerades åren 2008 och 2010 har genomförts har den procentuella andelen svar jämförts för att inte antalet svarande vid de två olika tillfällena skulle påverka jämförelsen. Vid jämförelser med antal förskrivna hjälpmedel har enbart de landsting tagits med som lämnat kompletta uppgifter i både 2010 och 2012 års enkäter. 9

14 Resultat Resultaten presenteras löpande som tabeller i samma struktur som enkätformuläret. Först presenteras enkätresultaten för vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar och därefter presenteras resultaten från enkäten för barn/ungdomar. Resultat vuxna Fråga 1 Har antalet konsultationer till förskrivare av kognitiva hjälpmedel för vuxna förändrats sedan 1 januari 2010 för följande funktionsnedsättningar? Tabell 1 Funktionsnedsättning Ökat Oförändrat Minskat Ej svar Psykiska funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning Förvärvade hjärnskador Neuropsykiatriska diagnoser Demens Fråga 2 Har ni under de två senaste åren genomfört utbildningsinsatser inom kognitionsområdet till förskrivare som arbetar med personer med följande funktionsnedsättningar? Tabell 2 Funktionsnedsättning Ja Nej Vet ej Ej svar Psykiska funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning Förvärvade hjärnskador Neuropsykiatriska diagnoser Demens

15 Fråga 3 Anser du att förskrivarna har tillräcklig kompetens om förskrivningsprocessen när det gäller kognitiva hjälpmedel för vuxna personer med följande funktionsnedsättning? Tabell 3 Funktionsnedsättning Ja, de flesta Ja, några Ja, någon enstaka Nej Ej svar Psykiska funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning Förvärvade hjärnskador Neuropsykiatriska diagnoser Demens Fråga 4 Anser du att förskrivarna har tillräcklig kompetens/kunskap om följande funktionsnedsättningar? Tabell 4 Funktionsnedsättning Ja, de flesta Ja, några Ja, någon enstaka Nej Ej svar Psykiska funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning Förvärvade hjärnskador Neuropsykiatriska diagnoser Demens

16 Fråga 5a Finns det tydliga gränser mellan kommun och landsting om kostnadsansvar för kognitiva hjälpmedel? Tabell 5a Ja 17 Nej 1 Vet ej 2 Fråga 5b Om nej, pågår diskussion mellan kommun och landsting om kostnadsansvar för kognitiva hjälpmedel? Tabell 5b Ja 1 Nej Vet ej Fråga 6a Finns det tydliga gränser mellan kommun och landsting för förskrivaransvar för kognitiva hjälpmedel? Tabell 6a Ja 18 Nej 1 Vet ej 2 12

17 Fråga 6b Om nej, pågår diskussion mellan kommun och landsting om förskrivaransvar för kognitiva hjälpmedel? Tabell 6b Ja 1 Nej Vet ej Fråga 7a Anser du att vuxna med nedanstående funktionsnedsättningar får de kognitiva hjälpmedel förskrivna som de har behov av? Tabell 7a Funktionsnedsättning Ja Nej Vet ej Ej svar Psykiska funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning Förvärvade hjärnskador Neuropsykiatriska diagnoser Demens 3 1 Fråga 7b Om nej, varför inte? Tabell 7b Funktionsnedsättning Brist på kompetens hos förskrivare Brist på ekonomiska resurser Otydliga regler Brist på förskrivare rehabresurser Annat Psykiska funktionsnedsättningar Utvecklingsstörning Förvärvade hjärnskador Neuropsykiatriska diagnoser Demens Notera: här fanns möjlighet att ange flera alternativ. 13

18 Fråga 8 Ange de tio mest förekommande kognitiva hjälpmedel som förskrivits till vuxna under Ange totalt antal samt fördelningen på kvinnor och män. Här redovisas de hjälpmedel som flest landsting hade med i sin lista i antalsordning. De hjälpmedel som färre än fem nämnde redovisas inte. Tabell 8a Kognitivt hjälpmedel Antal svar Memoplanner 18 Timstock (olika typer) 15 Tyngdtäcke 15 Handi 15 Dag och nattkalender 14 Handifon 10 Almanackor (t ex årsbok, månads- och veckokalender) 9 Medicindoseringshjälpmedel (Dosis, Careousel) 6 Cadex armbandsur 6 Tabell 8b Totalt antal förskrivna hjälpmedel och fördelningen kvinnor/män. Kognitivt hjälpmedel Totalt antal Antal saknas Varav till kvinnor Varav till män Fördelning saknas Timstock (olika typer inräknade) Tyngdtäcke Almanackor (t ex årsbok, månads-/veckokalender) Dag- och nattkalender Handifon Memoplanner Handi Cadex Armbandsur Medicindoseringshjälpmedel (Dosis, Careousel) Notera: Sju regioner/landsting hade ej möjlighet att ta fram statistik och besvarade inte fråga 8. 14

19 Fråga 9 Om ett behov har bedömts föreligga av något av nedan angivna hjälpmedel, kan då dessa produkter/hjälpmedel förskrivas till vuxna? Tabell 9 Hjälpmedel/produkt Ja Nej Vet ej Ej svar Handifon Bildstöd 21 1 Tyngdtäcke/dyna 18 4 Memoplanner Anpassad mobiltelefon Anpassad fjärrkontroll Medicindoseringshjälpmedel Passiva larm C-status Orienteringshjälpmedel Smartphone och appar Notera: Om hjälpmedlet kunde förskrivas var det möjligt för alla grupper av funktionsnedsättningar. Fråga 10a Medverkar anhöriga vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel för vuxna? Tabell 10a Ja, i många fall 6 Ja, ibland 13 Sällan, eller aldrig 2 15

20 Fråga 10b Skulle du önska att anhörigas medverkan vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel för vuxna ökade? Tabell 10b Ja 12 Nej 3 Vet ej 6 Fråga 11 Resultatet av tidigare undersökningar visade att hjälpmedel förskrivs mer sällan till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Har HI:s satsning Hjälpmedel i fokus ökat kunskapen hos förskrivare under åren 2010 och 2011 gällande denna grupp? Tabell 11 Ja, i hög grad 4 Ja, i viss grad 11 Nej 1 Vet inte 6 16

21 Resultat barn/ungdomar Fråga 1 Har antalet konsultationer till förskrivare av kognitiva hjälpmedel för till barn/ungdomar förändrats sedan 1 januari 2010 för följande funktionsnedsättningar? Tabell 12 Funktionsnedsättning Ökat Oförändrat Minskat Ej svar Utvecklingsstörning Psykiska funktionsnedsättningar 12 9 Neuropsykiatriska diagnoser 12 9 Fråga 2 Har ni under de två senaste åren genomfört utbildningsinsatser inom kognitionsområdet till förskrivare som arbetar med barn/ungdomar med följande funktionsnedsättningar? Tabell 13 Funktionsnedsättning Ja Nej Vet ej Ej svar Utvecklingsstörning 19 2 Psykiska funktonsnedsättningar 16 5 Neuropsykiatriska diagnoser

22 Fråga 3 Anser du att förskrivarna har tillräcklig kompetens om förskrivningsprocessen när det gäller barn/ungdomar med följande funktionsnedsättningar? Tabell 14 Funktionsnedsättning Ja, de flesta Ja, några Ja, någon enstaka Nej Ej svar Utvecklingsstörning 14 7 Psykiska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska diagnoser Fråga 4 Anser du att förskrivarna har tillräcklig kompetens/kunskap om följande funktionsnedsättningar hos barn/ungdomar? Tabell 15 Funktionsnedsättning Ja, de flesta Ja, några Ja, någon enstaka Nej Utvecklingsstörning 15 4 Psykiska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska diagnoser Fråga 5a? Finns det tydliga gränser mellan kommun och landsting om kostnadsansvar för kognitiva hjälpmedel? Tabell 16a Ja 18 Nej Vet ej 2 18

23 Fråga 6a Finns det tydliga gränser mellan kommun och landsting om förskrivaransvar för kognitiva hjälpmedel? Tabell 17a Ja 18 Nej 1 Vet ej 2 Fråga 6b Om nej, pågår diskussion mellan kommun och landsting om förskrivaransvar för kognitiva hjälpmedel? Tabell 17b Ja 1 Nej Vet ej Fråga 7a Anser du att barn/ungdomar med följande funktionsnedsättningar får de kognitiva hjälpmedel de har behov av? Tabell 18a Funktionsnedsättning Ja Nej Vet ej Ej svar Utvecklingsstörning Psykiska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska diagnoser

24 Fråga 7b Om nej, varför inte? Tabell 18b Funktionsnedsättning Brist på kompetens hos förskrivare Brist på ekonomiska resurser Otydliga regler Brist på förskrivare, rehabresurser Annat Utvecklingsstörning Psykiska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska diagnoser Notera: här fanns möjlighet att ange flera alternativ. Fråga 8 Ange de tio mest förekommande kognitiva hjälpmedel som förskrivits under år Ange totalt antal samt fördelningen mellan flickor och pojkar. Här redovisas de hjälpmedel som flest landsting hade med i sin lista i antalsordning. De hjälpmedel som färre än fem nämnde redovisas inte. Det var färre svar redovisade gällande statistik barn och ungdomar än för vuxna. Tabell 19a Kognitivt hjälpmedel Antal svar Handi 9 Timstock 8 Cadex armbandsur och liknande 6 Memoplanner 6 Handifon 5 Tyngdtäcke 6 Bildstöd 5 20

25 Tabell 19b Totalt antal förskrivna hjälpmedel, samt fördelning flickor/pojkar. Kognitivt hjälpmedel Totalt antal Svar om antal saknas Varav till flickor Varav till pojkar Svar fördelat på kön saknas Tyngdtäcke Timstock Bildstöd Handifon Memoplanner Handi Cadex armbandsura Notera: Sju regioner/landsting hade ej möjlighet att lämna statistik över antalet hjälpmedel och besvarade inte fråga 8. förskrivna Fråga 9 Om ett behov har bedömts föreligga av något av följande angivna hjälpmedel, kan då dessa produkter/hjälpmedel förskrivas till barn/ungdomar? Tabell 20 Hjälpmedel/produkt Ja Nej Vet ej Ej svar Handifon 19 2 Bildstöd 20 1 Tyngdtäcke/dyna 16 5 Memoplanner Anpassad mobiltelefon Anpassad fjärrkontroll Medicindoseringshjälpmedel Passiva larm C-status 6 15 Orienteringshjälpmedel Smartphone och appar Notera: Om hjälpmedlet kunde förskrivas var det möjligt för alla grupper av funktionsnedsättningar. 21

26 Fråga 10 Resultatet av tidigare undersökningar visade att hjälpmedel förskrivs mer sällan till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Har HI:s satsning Hjälpmedel i fokus ökat kunskapen hos förskrivare under åren 2010 och 2011 gällande denna grupp? Tabell 21 Ja, i hög grad 4 Ja, i viss grad 11 Nej 6 22

27 Slutsatser och diskussion Antalet konsultationer till förskrivare av kognitiva hjälpmedel Hjälpmedelskonsulenterna upplever att konsultationerna till förskrivare fortsätter att öka sedan januari 2010 gällande vuxna med psykiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska diagnoser och demens. Siffrorna överensstämmer i stort sett med tidigare enkäter. Till förskrivare för vuxna personer med utvecklingsstörning anger majoriteten av hjälpmedelskonsulenterna att antalet konsultationer varit oförändrat sedan januari Detta överensstämmer även med de tidigare enkätundersökningarna. Under perioden mellan 2006 och 2008 ökade antalet konsultationer angående förvärvad hjärnskada men vid de två följande enkätundersökningarna uppger majoriteten att konsultationerna är oförändrade. Majoriteten av hjälpmedelskonsulenterna angav att antalet konsultationer till förskrivare för barn/ungdomar med utvecklingsstörning varit oförändrat sedan januari 2010, vilket överensstämmer med 2010 års enkät. I rapporten som publicerades 2008 angav de flesta att antalet konsultationer till förskrivare för denna diagnosgrupp hade ökat mellan åren Hjälpmedelskonsulenterna angav däremot att antalet konsultationer till förskrivare för barn/ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser ökat sedan början av 2010, vilket också är i linje med resultatet från de två tidigare enkäterna. Utbildningsinsatser till förskrivare I alla landsting utom två uppger man att man genomfört utbildningsinsatser inom kognitionsområdet till förskrivare för barn/ungdomar och vuxna. I stort sett förekommer det inte några skillnader mellan de olika diagnosgrupperna utan det genomförs utbildningar för samtliga diagnosgrupper. Detta överensstämmer med enkätundersökningen som genomfördes Vid 2010 års enkätundersökning hade förskrivare för vuxna med utvecklingstörning fått utbildning i något mindre utsträckning, men den skillnaden kvarstår inte. Flera uppger att de inte har utbildningar 23

28 för olika diagnosgrupper utan att de istället försöker rikta utbildningar mot en viss problematik. Andra uppger att de som komplement även har diagnosinriktade utbildningar. I enkäten fick hjälpmedelskonsulenterna även beskriva i vilken omfattning utbildning skett. Alla som har utbildningar har minst en halvdag med inriktning mot det kognitiva hjälpmedelssortimentet och regelverket. Flera lyfter fram att de har nätverk med kognitionsgrupper som träffas regelbundet. Mängden utbildning skiljer sig åt mellan regioner och landsting, från någon gång per år till ett flertal workshops och föreläsningar per termin. Ett par landsting uppger att de haft utbildningsinsatser om smartphone och appar, även om de inte har räknats som förskrivningsbara hjälpmedel utan är ett egenansvar för brukaren. Det är positivt att både hjälpmedelskonsulenter och förskrivare ser att man kan ha en betydande roll även för så kallat egenansvar, gällande t.ex. kunskapsutveckling och rådgivning. HI antar att den nya skriften, Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar, tre vägar till hjälpmedel, kan ha haft betydelse för att klargöra de olika rollerna som en förskrivare kan ha när det gäller hjälpmedelsbehovet. Det är positivt att nästan samtliga landsting erbjuder utbildning i någon grad. Även vid enkätundersökningarna 2008 och 2010 uppgav hjälpmedelskonsulenterna att utbildningsinsatser genomfördes års enkät visar att de har ökat genomförde 72 procent av de landsting som besvarat enkäten utbildningsinsatser, medan motsvarande siffra för 2012 är 88 procent. Detta medför att kunskapen om kognitiva hjälpmedel successivt ökar hos förskrivare, vilket borde ge en ökad förskrivning av kognitiva hjälpmedel till både barn/ungdomar och vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar, något som också årets enkätundersökning bekräftar. Kompetens om förskrivningsprocessen Hjälpmedelskonsulenternas uppfattning är att förskrivarnas kunskap om förskrivningsprocessen är relativt god. Flera påpekar att förskrivningsprocessen är densamma oavsett typ av hjälpmedel. Bilden från tidigare enkäter kvarstår dock att det varierar mellan förskrivare som arbetar med de olika diagnosgrupperna, och i stort sett har detta inte förändras sedan Majoriteten av hjälpmedelskonsulenterna har angett att de flesta förskrivare till vuxna med utvecklingsstörning har tillräcklig kompetens om förskrivningsprocessen av kognitiva hjälpmedel. För övriga 24

29 diagnosgrupper anser majoriteten att några av förskrivarna har tillräcklig kompetens. En samlad bild är att hjälpmedelskonsulenterna upplever att de som arbetar inom specialistvård, habilitering och rehabilitering har bättre kompetens om förskrivningsprocessen än de som arbetar inom primärvård/vårdcentral och psykiatri. För barn/ungdomar med utvecklingsstörning anser en klar majoritet av konsulenterna att de flesta av förskrivarna har kompetens om förskrivningsprocessen av kognitiva hjälpmedel. För barn/ungdomar med psykiska /neuropsykiatriska diagnoser anser cirka hälften att de flesta har tillräcklig kompetens, övriga anser att några eller någon enstaka har tillräcklig kompetens. Dessa resultat överensstämmer väl med det som framkommit i tidigare rapporter. Kompetens om kognitiva funktionsnedsättningar Majoriteten av hjälpmedelskonsulenterna svarade att de flesta eller några av förskrivarna hade tillräcklig kompetens om de funktionsnedsättningar som efterfrågades. Ett par hjälpmedelskonsulenter påpekade att de inte kan bedöma förskrivarnas kompetens inom sitt specialområde. Hur hjälpmedelskonsulenterna ser på förskrivarnas kompetens varierar dock i förhållande till var förskrivaren är verksam. De enda funktionsnedsättningarna där det angivits att bara någon enstaka förskrivare har tillräcklig kunskap är för psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser. Detta stämmer väl överens med de kommentarer som lämnats att förskrivare inom psykiatri och vårdcentral /primärvård överlag anses ha lägre kunskap än de som arbetar inom andra specialistområden. Behov av utbildning om både kognitiva funktionsnedsättningar och kognitiva hjälpmedel är alltså fortsatt nödvändigt till förskrivare som kommer i kontakt med vuxna med psykiska funktionsnedsättningar och/eller neuropsykiatriska diagnoser. Trots att utbildningsinsatser genomförts så har inte hjälpmedelskonsulenternas uppfattning om förskrivarnas kompetens ändrats sedan tidigare rapporter, utan bilden är i stort sett identisk med rapporterna från 2008 och Att kompetensen om kognitiva funktionsnedsättningar är hög hos förskrivarna är mycket viktigt för att de ska kunna se behovet av hjälpmedel 25

30 och förskriva hjälpmedel. Hela förskrivningsprocessen med utprovning, träning och uppföljning är betydelsefull för att hjälpmedlet ska fungera. Hjälpmedelskonsulenterna ansåg att de flesta av förskrivarna som arbetar med barn/ungdomar med utvecklingsstörning har tillräcklig kunskap om dessa funktionsnedsättningar. Av förskrivarna som arbetar med barn /ungdomar med psykiska/neuropsykiatriska diagnoser ansåg ungefär lika många konsulenter att de flesta hade tillräcklig kunskap som att några hade tillräcklig kunskap. Detta tyder på att kunskapsnivån om funktionsnedsättningarna hos förskrivare till barn/ungdomar med psykiska/neuropsykiatriska diagnoser är lägre än de som arbetar med andra diagnosgrupper. Resultaten överensstämmer väl med det som framkom i rapporten som publicerades 2008 och 2010 och tyder på att mer utbildning bör erbjudas till förskrivare för barn /ungdomar med psykiska/neuropsykiatriska diagnoser. Största problemet gällande denna behovsgrupp är dock tillgång på förskrivare som måste lösas innan utbildningsinsatser kan ges. Kostnads- och förskrivaransvar mellan kommuner och landsting En stor majoritet av hjälpmedelskonsulenterna angav att det fanns tydliga gränser mellan kommuner och landsting om kostnadsansvar för kognitiva hjälpmedel både för vuxna och barn/ungdomar. I det fall man angav att det inte fanns några tydliga gränser mellan kommuner och landsting så pågick diskussioner i samband med att handboken för hjälpmedel skulle revideras. För barn/ungdomar angav flera av hjälpmedelskonsulenterna att den vanligaste diskussionen var om hjälpmedlet ska ses som ett personligt hjälpmedel och vara ett hälso- och sjukvårdsansvar eller ett pedagogiskt hjälpmedel och därmed vara skolans ansvar. Även på frågan om det fanns tydliga gränser mellan kommuner och landsting om förskrivaransvar besvarade en stor majoritet att så var fallet både för vuxna och barn/ungdomar. I ett landsting pågick det diskussioner om förskrivningsrätt för arbetsterapeuter inom kommunens dagliga verksamhet. 26

31 Behov och tillgång till kognitiva hjälpmedel Med undantag för vuxna med utvecklingsstörning anser majoriteten av kognitionskonsulenterna att vuxna med funktionsnedsättningar inte får de hjälpmedel de har behov av. Mest tydligt är detta för vuxna med psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser där endast en hjälpmedelskonsulent svarat att dessa får de hjälpmedel de har behov av. Vid jämförelse med rapporten som publicerades 2010 så är det i princip inga skillnader utan denna åsikt kvarstår. Vid jämförelse med rapporten som publicerades 2008, så ansåg då en större andel av kognitionskonsulenterna att vuxna med psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser fick de hjälpmedel de hade behov av. Då förskrivningen av kognitiva hjälpmedel har ökat i stor omfattning sen förra enkätundersökningen, kan det tyckas märkligt att det inte återspeglas i att behoven skulle anses mer tillgodsedda. Hjälpmedelskonsulenterna som deltog på Kognets årliga nätverksträff ansåg att det troligen beror på att kunskapen om kognitiva hjälpmedel var låg när den första kartläggningen gjordes. När kunskapen ökar uppmärksammas nya behov och de ser vad som skulle vara möjligt att göra om de hade ökade resurser. Även om förskrivningarna har ökat så får man dock ta med i beräkningen att det är stora behovsgrupper som skulle behöva kognitivt stöd, och i det perspektivet så är behoven inte tillgodosedda. Den vanligaste anledningen till att vuxna med psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykiatriska diagnoser inte får de hjälpmedel de har behov av anser konsulenterna främst bero på brist på kompetens hos förskrivare och i brist på förskrivare/rehabiliteringsinsatser. Flera nämner att det måste finnas tid för rehabiliteringsinsatser som att träna in och följa upp hjälpmedel då metoder och strategier är av största vikt för att hjälpmedlet ska fungera över tid. Vid progridierande sjukdom, som demens, måste dessutom kontinuerlig uppföljning och korrigering av hjälpmedlen göras. Skälen otydliga regler och ekonomi nämns i mindre omfattning. Brist på kunskap hos beslutsfattare och verksamhetschefer anges också som viktiga orsaker. Majoriteten av kognitionskonsulenterna anser att barn/ungdomar med utvecklingsstörning får de hjälpmedel de har behov av. Detta överensstämmer med resultaten från tidigare enkäter. En tydlig positiv förbättring har skett angående barn med neuropsykiatriska diagnoser. 27

32 År 2010 uppgav ingen av hjälpmedelskonsulenterna att barnen fick de kognitiva hjälpmedel som de har behov av, men i 2012 års enkät anser sex konsulenter att de får det. Fortfarande svarar dock majoriteten att barnen inte får hjälp, och som en stor orsak nämns brist på förskrivare inom BUP. Vanligast förskrivna hjälpmedlen och volymer Enkäten efterfrågade statistik för de tio mest förekommande hjälpmedlen och volymer indelat på män och kvinnor. De hjälpmedel som förekom i mer än fem landsting redovisas. De hjälpmedel som nämns av flest landsting är memoplanner, timstock, boll/tyngdtäcke och handi. Om man jämför med rapporterna som publicerades 2008 och 2010 så har volymerna ökat stort för de flesta hjälpmedel. Sju landsting har dock inte lämnat volymuppgifter för förskrivna hjälpmedel under 2011 och det varierar vilka som har haft möjlighet att lämna uppgifter angående könsfördelning. Det varierar även vilka landsting/regioner som har lämnat kompletta uppgifter i de olika undersökningarna vilket gör det svårt att direkt jämföra de tre årens totalvolymer. För att få ett jämförbart nyckeltal angående ökningen av förskrivningar jämfördes tre volymmässigt stora hjälpmedel för 2009 och 2011 för de landsting som lämnat kompletta uppgifter i båda undersökningarna. Befolkningsunderlaget för beräkningen av ökningen av förskrivningar av tyngdtäcke är ca 3,5 miljoner och för timstock och handi/handifon ca 4,5 miljoner. Att det skiljer i befolkningsunderlag beror på att vi endast tog med de landsting som hade kompletta uppgifter vid båda undersökningstillfällena och det skiljer sig mellan de olika hjälpmedlen. Antalet förskrivna hjälpmedel räknades för både barn och vuxna och presenteras som antal förskrivna per invånare. Beräkningen visar att förskrivningarna ökar stort. Ett exempel är tyngdtäcke där förskrivningarna har ökat från 1,2 till 4,1 styck per invånare, vilket motsvarar en ökning på 240 procent. Förskrivningen av timstock har ökat från 2,9 till 4,5 styck per invånare, vilket motsvarar en ökning på 55 procent och handi/handifon har ökat från 2,0 till 3,6 per invånare, vilket motsvarar en 80 procentig ökning. 28

33 Antal förskrivna hjälpmedel för barn och vuxna per invånare år 2009 och år Figur 1. Figuren illustrerar ökningen av förskrivningarna av tyngdtäcke, timstock och handi /handifon mellan åren 2009 och Av de svar från konsulenter som besvarat frågan för vuxna framkommer att det är något vanligare att kvinnor får kognitiva hjälpmedel förskrivna. Över hälften av landstingen kunde denna gång lämna uppgifter om könsfördelningen, men fortfarande är det en låg svarsfrekvens för denna fråga. För barn/ungdomar kan man notera att det av samtliga förskrivna kognitiva hjälpmedel var fler hjälpmedel som förskrevs till pojkar än till flickor. Detta var också något som framkom i rapporten som publicerades 2008 och Det faktum att resultatet återkommer gör det trovärdigt även om svarsfrekvensen var relativt låg på denna fråga. Förskrivningsbara hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet har frågat om det är möjligt att förskriva några specifika kognitiva hjälpmedel/produkter som bedömts vara kontroversiella ur den aspekten att landsting och kommuner har olika regler för om dessa hjälpmedel ska kunna förskrivas eller om de ska betraktas som ett egenansvar eller inte. Nedan visas andelen landsting/regioner där de olika hjälpmedlen kan förskrivas vid tidpunkten för de tre enkäterna. För att kunna jämföras har andelen räknats i procent av de som besvarat enkäten. År 2008 svarade 19 29

34 landsting, år 2010 svarade 20 landsting och 2012 svarade samtliga landsting på enkäten. För de flesta hjälpmedel har andelen landsting där de kan förskrivas ökat, exempelvis kunde handifon förskrivas i ca 60 procent av landstingen 2008, i 70 procent 2010 och i 90 procent av landstingen Tyngdtäcke kunde förskrivas i ca 40 procent av landstingen 2008, i 60 procent 2010 och i 80 procent av landstingen Vid Kognets årliga nätverksträff framkom att ytterligare tre landsting nu för in tyngdtäcke som förskrivningsbart hjälpmedel. För andra hjälpmedel har det skett mindre förändringar, exempelvis kunde medicindoseringshjälpmedel förskrivas i ca 40 procent av landstingen åren 2008 och 2010 men i 50 procent av landstingen Figur 2. Andel landsting där handifon, bildstöd, tyngdtäcke, memoplanner, anpassad mobiltelefon, anpassad fjärrkontroll, medicindoserings-hjälpmedel, passiva larm, c-status och orienteringshjälpmedel kan förskrivas åren 2008, 2010 och När man följer utvecklingen över tid framkommer att det skett en positiv utveckling och att en klar ökning av antal förskrivningsbara hjälpmedel har skett. Fortfarande kvarstår dock stora skillnader i landet angående vad som anses som förskrivningsbara hjälpmedel. Då frågan om konsumentprodukter från öppna marknaden som hjälpmedel är aktuell, ställdes även frågan om smartphone och appar kunde förskrivas. Fem landsting svarade att det var möjligt. Vid analys av svaren visade det sig att endast ett landsting säger att det är möjligt att förskriva smartphone, de övriga som svarat ja, säger att det är möjligt att förskriva appar. Även 30

35 vissa landsting som svarat nej på frågan säger att det pågår en diskussion kring appar och liknande. Hjälpmedelskonsulenterna hänvisar till aktuellt regelverk och den samlade bilden är att sjukvårdhuvudmännen i nuläget anser att konsumentprodukter som normalt finns i hemmen är ett egenansvar. I ett landsting har smartphone kunnat förskrivas som en fritt val produkt. Man kan dock notera att även om själva produkten anses som egenansvar, uppmärksammas smartphone som ett bra hjälpmedel. Flera landsting /regioner ger insatser i form av rådgivning och utbildning i att lära sig använda smartphone och andra konsumentprodukter som ett stöd. Vid Kognets årliga närverksträff framkom att i cirka hälften av landstingen pågick diskussioner kring konsumentprodukter och gränsen för egenansvar. Anhörigas medverkan Anhöriga är en viktig resurs i vården och deras medverkan och arbete har uppmärksammats de senaste åren. Anhöriga har varit en viktig målgrupp i Teknik för äldre och ett nationellt kompetenscentrum för anhöriga, NKA, finns sedan några år tillbaka. Vuxenenkäten utökades därför med en fråga om anhöriga medverkar vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Majoriteten svarar att anhöriga medverkar ibland, och några att anhöriga medverkar i många fall. Endast två svarar, att det sker sällan. Det tyder på att anhöriga har en viktig roll vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel. De flesta konsulenterna skulle önska att anhörigas medverkan ökade ännu mer. Flera hjälpmedelskonsulenter har uppgivit att anhöriga eller andra stödpersoner, som boendestödjare, kontaktpersoner och liknande är oerhört viktiga för att hjälpmedlen ska fungera i vardagen. Vissa uppger att det till och med är en förutsättning för förskrivning enligt deras regelverk. Hjälpmedel i fokus Hjälpmedelsinstitutet har genomfört en satsning som syftar till att öka användandet av hjälpmedel hos personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Hjälpmedel i fokus för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Satsningen var ett uppdrag från regeringen och har pågått mellan åren

36 För att ta reda på om hjälpmedelskonsulenterna upplever att satsningen har ökat kunskapen hos förskrivarna, kompletterades enkäten med denna fråga. Majoriteten svarar att HI:s satsning har ökat kunskapen i viss grad, några svarar i hög grad, endast en hjälpmedelskonsulent svarar nej på frågan. Detta tyder på att satsningen har haft en effekt även utanför fokuslandsting och fokuskommuner. Det framkommer även att man upplever att satsningen också ökat kunskapen hos personer med psykiska funktionsnedsättningar och personer i deras omgivning, vilket gör att efterfrågan på hjälpmedel ökar. Slutord Kognitiva hjälpmedel är fortfarande ett relativt okänt område. Att HI har haft möjlighet att följa utvecklingen över tid är därför mycket värdefullt. Det finns flera positiva tecken som visar att utvecklingen går framåt och att flera personer får de kognitiva hjälpmedel de har behov av. Konsultationerna ökar, antal förskrivningsbara hjälpmedel ökar, och antal förskrivningar har ökat stort de senaste åren. Landstingen genomför utbildningsinsatser och hjälpmedelskonsulenterna upplever att HI:s satsning Hjälpmedel i fokus har ökat kunskapen hos förskrivarna. Genom att sammanställa förskrivningen för alla regioner/landsting i Sverige har det dock framkommit att det fortfarande finns stora regionala skillnader. Detta medför i praktiken att personer med kognitiva funktionsnedsättningar får varierande stöd beroende på vart i landet de bor. Trots att utvecklingen går framåt är det fortfarande många med kognitiva funktionsnedsättningar som inte får de hjälpmedel de har behov av. Detta gäller för samtliga funktionsnedsättningar och särskilt för personer med demens, neuropsykiatriska diagnoser och psykiska funktionsnedsättningar. Fortsatta satsningar på kognitivt stöd och hjälpmedel är därför av stor betydelse, för att personer med kognitiva funktionsnedsättningar ska kunna vara aktiva och delaktiga i samhället. 32

37 Referenser Dahlberg, R. (2008). Kognitiva hjälpmedel nationell kartläggning av hjälpmedesförsörjningen för personer med kognitiva nedsättningar. Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet. Dahlin, E. (2010). Kognitiva hjälpmedel nationell kartläggning av hjälpmedesförsörjningen för personer med kognitiva nedsättningar. Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet Dahlberg, Å. (2010). Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet. Hjälpmedelsinstitutet. (2010). 100 projekt för en bättre vardag för äldre och anhöriga. Teknik för äldre, Stockholm. Blomquist, U-B, Jacobsson, D (2011) Förskrivningsprocessen, fritt val av hjälpmedel, egenansvar tre vägar till hjälpmedel Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet Persson, A (2012) Hjälpmedel i fokus effekter av en treårig satsning Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet Anita Björklund, Marlene Henriksson (2010) Teknikstöd för anhörigvårdare Stockholm, Hjälpmedesinstitutet Ingela Månsson, Raymond Dahlberg (2011) Anhörigas stöd och hjälp från kommunernas rehabiliteringsverksamhet Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet Alla referenser går att ladda ner från Hjälpmedelsinstitutets webbplats 33

38 Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Det här är den tredje uppföljande studien om hjälpmedelsförsörjningen för kognitiva hjälpmedel. De föregående studierna genomfördes åren 2008 och Konsultationerna, antalet förskrivningsbara hjälpmedel och även förskrivningarna har ökat markant i förhållande till de tidigare studierna. Men behoven är fortfarande stora och de regionala skillnaderna består. Hjälpmedelskonsulenternas uppfattning är att behoven tillgodoses i mindre omfattning idag än tidigare trots att förskrivningarna ökar.. Hjälpmedelsinstitutet ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Våra ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box Sundbyberg Tfn Texttfn Artikelnummer pdf

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar

Kognitiva hjälpmedel. Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Kognitiva hjälpmedel Nationell uppföljning av hjälpmedelsförsörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Erika Dahlin

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Gränsdragningsfrågor. Teknikstöd i skolan

Gränsdragningsfrågor. Teknikstöd i skolan Gränsdragningsfrågor Teknikstöd i skolan Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Jeanette Adolfsson Foto/illustration: Jonas Arnesson, Bildarkivet, Lasse Hejdeberg, Matton, Soya Kommunikation URN:NBN:se:hi-2013-13343-pdf

Läs mer

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com

Att få vardagen att fungera. ulla.utterfors@hotmail.com Att få vardagen att fungera ulla.utterfors@hotmail.com Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan

Läs mer

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från

Läs mer

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011

Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning Om ett regeringsuppdrag 2009 2011 Hjälpmedel kan förbättra, bevara och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion. Med hjälpmedel

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet. Ett nationellt kunskapscentrum

Hjälpmedelsinstitutet. Ett nationellt kunskapscentrum Hjälpmedelsinstitutet Ett nationellt kunskapscentrum Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. Vi på Hjälpmedelsinstitutet är med och bygger ett samhälle där alla

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar

Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition. Inköpskostnader och förskrivningar Statistik om hjälpmedel för förflyttning och kognition Inköpskostnader och förskrivningar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig handläggare: Linda Gustafsson Ansvarig chef: Susann Forsberg URN:NBN:se:hi-2011-11349-pdf

Läs mer

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Redigering av text: Annie Persson Ansvarig informatör: Johanna

Läs mer

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut

Tänk på hur man kan kompensera. - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Tänk på hur man kan kompensera - Gunilla Barse-Persson, arbetsterapeut Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2009 Författare: Margot Granvik Foto: Robert Olsson Ansvarig handläggare: Catarina Brun Formgivning: Mediagruppen

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Remiss 2008-03-19 U2008/2293/F

Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Remiss 2008-03-19 U2008/2293/F 2008-05-26 Dnr 2008/000145 Analys och verksamhetsutveckling Raymond Dahlberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedelsinstitutets yttrande över betänkandet Forskningsfinansiering kvalitet och

Läs mer

Innan hjälpmedel. Vad behöver göras? Förskrivning av hjälpmedel. Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt

Innan hjälpmedel. Vad behöver göras? Förskrivning av hjälpmedel. Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt Innan hjälpmedel Vad behöver göras? Förskrivning av hjälpmedel Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig produkt Specialanpassa vid behov Instruera, träna och informera Följa upp och

Läs mer

På lika villkor! läs rapporten (gäller digital version) Delaktighet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, SOU 2017:43

På lika villkor! läs rapporten (gäller digital version) Delaktighet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, SOU 2017:43 Kalmar län 2 Inledning Neurorapporten 2017 belyser hjälpmedel ur ett användarperspektiv. En bred medlemsenkät visar hur medlemmarna runt om i landet upplever sin hjälpmedelssituation. Ansvaret för hjälpmedelsförsörjningen

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län

Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Version 11, 2012-01-18 Riktlinjer för Friare val av hjälpmedel inom landstinget i Uppsala län Fastställd av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 13 februari 2012 Gällande från den 1 maj 2012 2 (6) Innehållsförteckning

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Ny teknik Uppdrag för Hjälpmedelscentralen

Ny teknik Uppdrag för Hjälpmedelscentralen Tjänsteutlåtande H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Ing-Britt Johansson, utvecklingssamordnare 2014-10-01 HH-HOH13-002 VOHJS13-005 VOHJS14-039 Nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel Ny teknik

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna ett reportage om nya samverkansformer i Linköping Kunskapsutbyte som skapar nya möjligheter Ny teknik kan utgöra ett bra stöd för elever i skolarbetet. Men

Läs mer

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Hjälpmedel i fokus. effekter av en treårig satsning

Hjälpmedel i fokus. effekter av en treårig satsning Hjälpmedel i fokus effekter av en treårig satsning Slutredovisning av uppdraget att sprida kunskap om och utveckla hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning och dess effekter. Hjälpmedelsinstitutet

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS

Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS Brukarundersökning Bostad med särskild service LSS 2017-02-09 KS2017.0497 U N D E R R U B R I K Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats:

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden

Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden 26 juni 2015 Direktiv till Hjälpmedelsutredning - Förslag på frågor från Handikappförbunden Kontaktpersoner: Pelle Kölhed (styrelse), Marie Steen (styrelse) och Sofia Karlsson (intressepolitisk utredare,

Läs mer

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet erfarenheter från Teknik för äldre Foto: Håkan Edvardsson Anhörig och mitt i livet Anhöriga spelar en allt större roll för att göra det möjligt för äldre

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet Teknik i välfärdens tjänst Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet 2 Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Allmännyttig ideell förening Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Teknik för äldre samt vuxna med funktionsnedsättning 2009-01-01-2011-12-31 Arbetsgruppen delprojekt 3 Teknik för äldre FOU i Sörmland Carina Granholm

Läs mer

Först lite om Myndigheten för delaktighet

Först lite om Myndigheten för delaktighet Först lite om Myndigheten för delaktighet Den 1 maj bildas Myndigheten för delaktighet (Mfd) Den bildas av Handisam och de delar av Hjälpmedelsinstitutet som bedöms vara statliga Verksamheter som inte

Läs mer

Individuell plan enligt LSS

Individuell plan enligt LSS Individuell plan enligt LSS Blekinge län 2005 2006:1 2 Förord Individuell plan enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är ett sätt att underlätta samverkan på den enskildes

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Välkommen till. LD Hjälpmedel

Välkommen till. LD Hjälpmedel Välkommen till LD Hjälpmedel LD Hjälpmedel Verksamhetsidé LD Hjälpmedel erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsstöd, tolktjänst och hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet Övriga medarbetare Marie Holmefur, leg arbetsterapeut,

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar

Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar Lokala rutiner för personliga hjälpmedel där endast primärvården har kostnadsansvar Inledning Hjälpmedelsrådet består av representanter för förskrivargrupperna och skall på uppdrag av primärvårdsledningen

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Teknikstöd i skolan Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan Allmännyttig ideell förening De övergripande målen Kunskapen om elevernas

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv

Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten. en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten en uppföljning av en samverkansmodell i Kungälv Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Camilla Blomqvist, FoU i Väst/GR Ansvarig handläggare:

Läs mer

Kartläggning kognitiva hjälpmedel. Projektrapport

Kartläggning kognitiva hjälpmedel. Projektrapport Kartläggning kognitiva hjälpmedel Projektrapport Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Kajsa Holmqvist, Ann-Britt Ivarsson, Margaretha Olstam, Ingvor Pettersson, Maria Yilmaz Ansvarig informatör:

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon

Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Hjälpmedelsfrågorna på nationell nivå idag och imorgon Karin Flyckt Samordnare av funktionshindersfrågor Förändrade roller på nationell nivå Hjälpmedelsinstitutet avvecklas statliga åtaganden går till

Läs mer

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel 1 2012-04-24 Handläggare: Hans Kihlström Åke Nilsson Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel för äldre

Kognitiva hjälpmedel för äldre inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 maj 2013 VÅRA TALARE Hjälpmedelsinstitutet Ingela Månsson & projektledare Blekinge kompetenscentrum, Karin Chamoun & projektledare FOU Identifiera rätt hjälpmedel

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU

Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Kerstin Aldstedt 2015-10-14 Dnr: RS 2015-607 Regionstyrelsen Remissvar Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Region Östergötland har beretts möjlighet

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Förskrivarutbildning Kognitiva hjälpmedel

Förskrivarutbildning Kognitiva hjälpmedel Time Hjälpmedelscentrum utbildar Förskrivarutbildning Kognitiva hjälpmedel ALMANACKOR, KALENDRAR OCH PLANERINGSSYSTEM Handdatorer, stationära enheter och programvaror Kursansvariga: Hjälpmedelskonsulent:

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg

Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg 1 (5) Kvalitets- och utvärderingskontoret 2017-06-07 Dnr ÄN 2017-401 Malin Visell Verksamhetsuppföljning, Ekollongatans vårdboende, Berzelii Vård & Omsorg Sammanfattning MAR och kvalitets- och utvärderingskontoret

Läs mer

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut

FÖRSLAG. 32 Mobila trygghetslarm med GPS. Nämndens för socialtjänst och vård beslut Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-05-22 SOVIS15-0053 32 Mobila trygghetslarm med GPS Nämndens för socialtjänst och vård

Läs mer

Revidering av prioriterade åtgärder i handikappolitiska planen

Revidering av prioriterade åtgärder i handikappolitiska planen Tjänsteutlåtande Utvecklingsdirektör 2015-11-05 Per-Ola Lindahl 08-590 970 35 Dnr: Per-Ola.Lindahl@upplandsvasby.se KS/2014:342 20921 Kommunstyrelsen Revidering av prioriterade åtgärder i handikappolitiska

Läs mer

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

ENKÄT 2013 SAMVERKAN ENKÄT 2013 SAMVERKAN "Jag kämpar och tänker inte ge upp!" Rapport Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg Lindhultsganan 23 41674 GÖTEBORG 073-822 30 03 goteborg@autism.se 1 Sammanfattning Föreningen

Läs mer

Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder

Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder Handitek Johan Borg 2007-07-06 H7010 EK50-A 2004:19704 1(7) Navigeringshjälpmedel för personer med kognitiva funktionshinder Slutrapport Handitek Johan Borg 2007-07-06 H7010 EK50-A 2004:19704 2(7) Innehåll

Läs mer

Enkät medlemmar i patient- och funktionshinderorganisationer

Enkät medlemmar i patient- och funktionshinderorganisationer 1(5) Enkät medlemmar i patient- och funktionshinderorganisationer 20150227 1. Ålder? - Rullista år 2. Kön? Man kvinna Vill inte definiera 3. Vilken är din högsta avslutade utbildning? Grundskola Gymnasium

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt.

För nedanstående projekt har Handikappförbunden beviljats från Allmänna arvsfonden för projektår ett, av ett treårigt projekt. Projektbeskrivning Inledning Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. Vi representerar 43 medlemsförbund med sammanlagt ca 480 000

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

IKT-hjälpmedel i landstingen

IKT-hjälpmedel i landstingen Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar

Läs mer

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)

Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts) SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Kartläggning hjälpmedel för kognitivt stöd

Kartläggning hjälpmedel för kognitivt stöd Delstudie i projekt: Kognitivt stöd för barn och ungdomar, Handikapp och habilitering, läns landsting 00 Kartläggning hjälpmedel för kognitivt stöd Anna Sundström Hjälpmedelskonsulent, Hjälpmedel Stockholm

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer