Hjälpmedel lönsamma. Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Redigering av text: Annie Persson Ansvarig informatör: Johanna Grönkvist Formgivning: Ordförrådet Upplaga: ex Tryckeri: Mixiprint AB, 2010 ISBN URN:se:hi (pdf) URN:se:hi (html) Artikelnummer: Publikationen kan beställas på HI:s webbplats, via telefon eller hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Inledning I början av år 2009 fick Hjälpmedelsinstitutet regeringens uppdrag att sprida kunskap och utveckla hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Satsningen pågår under åren Hjälpmedelsinstitutet ska öka, utveckla och förbättra informationen och informationsvägarna om hjälpmedel till brukare, anhöriga och olika huvudmän, utforma och genomföra utbildningar om hjälpmedel till olika personalgrupper, bland annat handläggare och andra tjänstemän som bedömer behov av stödinsatser i kommuner och landsting, utveckla nya hjälpmedel, tjänster och metoder till personer med psykisk funktionsnedsättning samt främja användningen av bra produkter. Ett effektivt sätt att förbättra livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning är hjälpmedel. Det rör sig ofta om IT-baserade hjälpmedel, till exempel handdatorer. Med hjälpmedel kan personerna bättre planera och strukturera sin vardag. Ett annat hjälpmedel är bolltäcken som används för att lättare kunna somna och koppla av. Eftersom hjälpmedel till personer med psykiska funktionsnedsättningar är relativt nya finns många frågor. En fråga är hur mycket hjälpmedlen kostar. En annan fråga är vilken nytta användaren har av hjälpmedlen. Inom projektet fanns därför behov av att kunna precisera kostnaderna och nyttan av hjälpmedel. En kostnadsnyttoanalys är en etablerad metod för att tillgodose detta behov. Vi frågade därför nationalekonom Åke Dahlberg, vars doktorsavhandling handlade om cost-benefitanalys, om hjälp. Uppdraget till Åke Dahlberg blev att först göra en genomgång av litteratur inom området, som grund för att sedan göra modellberäkningar, inte minst för beslutsfattare. 3

4 Denna skrift är en kortfattad version av Åke Dahlbergs arbete. Åke Dahlbergs rapport Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning finns att hämta på 4

5 Hjälpmedel lönsamma Kostnadsnyttobedömningen visar att hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning ger ett klart positivt ekonomiskt utfall för såväl brukarna, som stat, kommun, landsting och samhälls ekonomin i stort. Så här blir resultatet när man förskriver några användbara hjälp medel: Nyttan är större än kostnaderna efter 1,5 år En kommunalt investerad krona ger efter 5 år 3 kronor tillbaka Statens vinst blir kronor på fem års sikt När en person får jobb sparas kostnaderna för hjälpmedel in på knappt 1 år Den stora vinsten med hjälpmedel för individen är ökad själv ständighet och trygghet samt livskvalitet Hjälpmedel ökar möjligheterna att behålla jobbet och stanna kvar i arbetslivet För en hjälpmedelsanvändare som får ett jobb blir vinsten cirka kronor per år Stort behov av fortsatta studier om effekter av hjälpmedel för målgruppen 5

6 Psykiska funktionsnedsättningar kan yttra sig som: svårigheter att planera och organisera, att kunna skapa egna rutiner, svårigheter att komma ingång och/eller avsluta aktiviteter, svårt att klara av stress. När man varit utsatt för stress tar det längre tid än normalt för personen att komma tillbaka i vila, problem med minnet; framför allt arbetsminnet, det som hjälper oss att komma ihåg saker som hände för 30 sekunder sedan eller några minuter tidigare, är ofta nedsatt, sömnrubbningar, man sover för mycket eller får en ojämn sömnrytm, svårigheter att se helheter, när man ska göra något fastnar man lätt i detaljer och kan inte avsluta en aktivitet, svårigheter att fungera i sociala sammanhang, att veta hur man ska vara tillsammans med andra, svårigheter att tolka sinnesintryck som syn, lukt, hörsel och känsel. 6

7 En erfarenhetsbaserad kostnadsnyttobedömning Kostnadsnyttobedömningen baseras på uppgifter från befintliga studier och från intervjuer med personer som har stor erfarenhet av hur hjälpmedel fungerar. Tidigare studier bland annat HumanTeknik och KogniTek samt studier inom närliggande områden. Intervjuer med ett 20-tal personer verksamma inom området samt ett 10-tal forskare, angående bland annat sannolikheten att hjälpmedel används efter ett år och sannolikheten att få jobb. Litteraturgenomgången visar att det inte finns någon vetenskapligt utformad kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning, där man använt sig av kontrollgrupper för att skatta effekter. Behovet av ytterligare kunskap är stort och den typ av analyser av vunna kvalitetsjusterade levnadsår, som görs inom det hälsoekonomiska området bör också göras när det gäller hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning. Befintliga studier som beaktats är bland annat: Kostnader och effekter vid förskrivning av rollatorer (Persson m.fl. 2007) Teknik för personer med demens en utvärderingsstudie av teknikintervention för personer med demenssjukdom och deras närstående (Alwin m.fl. 2008) Utvärdering av delprojektet KogniTek i Uppsala (Lindstedt 2008) 7

8 Projektet HumanTeknik i Karlstad (Grönberg Eskel 2003 och 2005) Kognitiva hjälpmedel nationell kartläggning av hjälpmedels försörjningen för personer med kognitiva funktionsnedsättningar (Hjälpmedelsinstitutet 2008) Totalt intervjuades ett tjugotal personer. Det var olika befattningshavare inom såväl offentlig som privat verksamhet främst hjälpmedelskonsulenter, arbetsterapeuter, personliga ombud och personer verksamma i hjälpmedelsföretag. Frågor ställdes om förekomsten av hjälpmedel, kostnader för hjälpmedel och stödinsatser, hjälpmedels betydelse för brukarnas livssituation bland annat möjligheterna att kunna få eller behålla ett jobb, och hjälpmedels effekter på stödbehov från personal och närstående. Effekter De effekter som kan förväntas är att vardagliga sysslor underlättas, vilket kan leda till högre livskvalitet för brukarna och mindre behov av hjälp från samhället och anhöriga. Hjälpmedlen kan också leda till att individerna kan börja studera, förvärvsarbeta och behålla eller öka sitt förvärvsarbete. Den totala tidsåtgången för behovsbedömning, introduktion och löpande uppföljning uppskattas av de flesta intervjuade, till mellan10 20 timmar per blivande användare. För att hjälpmedlet ska fungera på ett bra sätt kan ännu längre tid behövas, ca 40 timmar, enligt ett par intervjuade. För brukare som lärt sig använda ett hjälpmedel bedöms sannolikheten vara hög (ca procent) att det används efter ett år och om behovet kvarstår även efter fem år. I vissa fall kan det räcka att brukaren använt ett hjälpmedel ett drygt halvår för att få struktur på dagen. Med det insamlade datamaterialet som grund har kostnadsnyttobedömningar gjorts för hela samhällsekonomin, den kommunala och statliga sektorn och användarna. 8

9 En tiondel av målgruppen har hjälpmedel Flertalet av de intervjuade bedömer att endast en tiondel av målgruppen har hjälpmedel. Denna bedömning överensstämmer med andra bedömningar som gjorts (t.ex. Folkesson 2009). De vanligaste hjälpmedlen, enligt intervjuerna, är handdator (Handi, Handifon), bolltäcke eller kedjetäcke, veckoscheman (ofta i ganska enkel form på papper eller white-board tavla), Timstock, KomIhåg- Klocka, Sigvart dygnstavla och mobil. I Hjälpmedelsinstitutets nationella kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen 2007 var de vanligaste hjälpmedlen Timstock följt av Handi och Sigvart dygnstavla. Även KomIhågklockan var vanlig. I häftet Vard-Dags-Hjälp! presenteras flera hjälpmedel. Broschyren kan beställas på 9

10 Bedömning av kostnader och nytta Kostnader De ekonomiska bedömningarna baseras på dels en Handi till en samhällsekonomisk kostnad på kr, dels ett bolltäcke i kombination med minneshjälpmedel till en lika stor kostnad. Den tid som antas åtgå för behovsbedömning, förskrivning, utprovning och uppföljning är 30 timmar motsvarande en samhällsekonomisk kostnad på kr. Totalkostnaden för hjälpmedlen blir därmed kr. Samhällsekonomisk kostnadsnyttobedömning Kostnader: Hjälpmedel motsvarande en Handi eller bolltäcke samt minneshjälpmedel Tid för behovsbedömning, förskrivning, utprovning och uppföljning, 30 timmar Summa kostnader kronor kronor kronor 10

11 Det bästa hjälpmedlet för mig är medicindosetten som larmar. ERIKA 11

12 Nyttan De mest påtagliga nyttoeffekterna vid en samhällsekonomisk bedömning är det successivt minskade behovet av stödinsatser från kommun och landsting, men även från anhöriga och övriga närstående. Nyttoeffekter av hjälpmedlens effekter på individernas arbetsmarknadssituation är också av väsentlig betydelse. Dessutom finns mer svårkvantifierbara verkningar av hjälpmedel som kan påverka personernas livssituation i övrigt. Det antagande som gjorts är att hjälpmedel leder till ett minskat stödbehov från kommuner och landsting på 1 timme per vecka. Även de anhörigas stödinsatser antas minska med 1 timme per vecka. Det samhällsekonomiska värdet av dessa poster uppskattas till kr per år. Samhällsekonomisk kostnadsnyttobedömning Nytta: Minskat behov av stödinsatser från kommun och landsting, 1 timme per vecka Minskat behov av stödinsatser från anhöriga och närstående, 1 timme per vecka Summa nytta kronor kronor kronor Nyttan större än kostnaderna efter 1,5 år Redan med hänsyn tagen till dessa två poster kan man konstatera att den samhällsekonomiska kostnaden för hjälpmedlen efter ett och ett halvt år uppvägs av reala kostnadsbesparingar hos kommun och landsting samt minskade stödinsatser från närstående. 12

13 Sysselsättningseffekter av hjälpmedel Om personer får hjälpmedel skapas sammantaget 13 heltidsjobb på öppna marknaden och 28 med lönesubvention Behålla jobbet och stanna kvar i arbetslivet med hjälpmedel Hjälpmedelskostnaderna sparas in efter knappt 1 år När det gäller hjälpmedlens betydelse för möjligheterna att få jobb framträder en komplex bild. Det beror i hög grad på hur allvarlig funktionsnedsättningen är om man ska lyckas ta sig ut på arbetsmarknaden. För personer som redan har ett jobb kan hjälpmedlen betyda att deras möjligheter ökar att behålla detta jobb och stanna kvar i arbetslivet. Det antas här att denna sannolikhet är 0,02. Det betyder att var femtionde person berörs bland den grupp som har sysselsättning, som antas vara lika stor som i hela populationen, det vill säga. 36 procent av samtliga med funktionsnedsättning. Det antas också att hälften av de sysselsatta har jobb med lönebidrag eller annan subvention. En stor andel (64 procent) av personer med psykisk funktionsnedsättning har inget arbete. För dessa antas, att sannolikheten att få ett jobb med lönebidrag eller dylikt är 0,05 och ett jobb på den öppna arbetsmarknaden 0,02. Således om personer i målgruppen får hjälpmedel skapas förutsättningar för en ökad arbetsinsats som motsvarar13 heltidsjobb på öppna marknaden och 28 med löne subvention. För en genomsnittlig användare ger detta sysselsättningstillskott ett uppskattat produktionsvärde på kr per år. Genom att summera de tidigare framräknade årliga kostnadsbesparingarna på kr med värdet av produktionstillskottet, kr, fås ett samhällsekonomiskt tillskott på kr per år. Eftersom kostnaderna för hjälpmedlen beräknades til kr betyder det att dessa kostnader sparas in redan efter knappt ett år. 13

14 Hjälpmedel ger mig bättre struktur på mitt liv. SARA 14

15 Samhällsekonomisk kostnadsnyttobedömning Nytta: Minskat behov av stödinsatser från kommun och landsting, 1 timme per vecka Minskat behov av stödinsatser från anhöriga och närstående, 1 timme per vecka Ökad sysselsättning och produktion Summa nytta kronor 400 kronor kronor kronor Kalkyler på 5 års sikt Statens nettovinst blir kronor En kommunalt investerad krona ger efter fem år 3 kronor Den stora vinsten med hjälpmedel för individen är ökad självständighet och trygghet samt livskvalitet För en hjälpmedelsanvändare som får ett jobb blir vinsten cirka kronor per år Beräkningar på längre sikt gör kalkylen ännu mera gynnsam. Med en kalkylhorisont på fem år uppnås en mycket hög lönsamhet, kvoten mellan samhällsekonomiska intäkter och kostnader blir 5. Såväl på kommunal nivå som på landstingsnivå blir kvoten mellan intäkter och kostnader i ett femårsperspektiv cirka 3. Med andra ord framstår lönsamheten även här som mycket hög. För staten blir effekterna av hjälpmedelsanvändningen bland annat minskade utbetalningar av transfereringar i form av sjukersättning, bostadstillägg m.m. 15

16 De statliga intäkterna uppskattas till kr per år. Det saknas underlag för att beräkna motsvarande kostnader, men de är av tämligen marginell storlek. Utslaget på fem år blir därför de statliga intäkterna ca kr. Den stora vinsten med hjälpmedel för individerna är ökad självständighet och trygghet samt förbättrad livskvalitet. De direkta ekonomiska vinsterna sammanhänger i hög grad med möjligheten att få eller behålla ett jobb, vare sig det är på öppna arbetsmarknaden eller med lönesubvention. Denna vinst har uppskattats till i genomsnitt kr per år (efter hänsyn till skatter och transfereringar). Detta belopp kan förefalla lågt, men det rör sig om ett förväntat värde av ökad sysselsättning för en genomsnittlig användare. Däremot blir det väsentligt högre belopp för en brukare som får jobb. En sammanställning av de ekonomiska kalkylerna redovisas i nedanstående tabell. Ekonomiska konsekvenser av hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning Kvot mellan intäkter och kostnader Skillnad mellan intäkter och kostnader 5 år Samhällsekonomin kr Staten kr Kommunen kr Landstinget kr Brukare i genomsnitt kr Brukare som får jobb kr 16

17 Handi ger mig översikt på dagen och påminner mig om vad jag behöver göra. Att ha överblick ger mig trygghet. IDA 17

18 För att belysa resultatens känslighet kan olika antaganden om effekterna göras. Antag till exempel att sysselsättningseffekterna helt uteblir. Då sjunker intäkts-kostnadskvoten för samhällsekonomin från 5 till 3 på fem års sikt. Med ett antagande om helt uteblivna besparingar i stödinsatser från kommun, landsting och närstående sjunker kvoten från 5 till 2,5 på fem års sikt. Övriga effekter Förutom de effekter som här beaktats kan hjälpmedlen antas minska belastningen på sjukvården i form av minskat vårdbehov, färre besök på psykakuter och minskat behov av mediciner. Det blir också lättare att passa besökstider hos myndigheter, läkare, tandläkare osv. En annan sannolik effekt är att brukarna i större utsträckning kan bo kvar i eget boende i stället för särskilt boende, med kostnadsminskningar som följd. Hjälpmedlen kan vidare göra att brukarna påbörjar eller fortsätter en utbildning, som på sikt kan leda till jobb. Fortsatta studier Av mycket stor betydelse är de väl belagda verkningar hjälpmedlen får för brukarnas livssituation i form av ökad självkänsla, trygghet och livskvalitet. Denna typ av effekter är av stor vikt vid en samlad kostnadsnyttobedömning och bör tillsammans med övriga effekter av hjälpmedel för målgruppen bli föremål för forskningsinriktade studier. Regeringen bör anvisa medel för sådana studier. 18

19 19

20 Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning Denna kortversion av kostnadsnyttoanalysen som Åke Dahlberg gjorde våren 2010 på uppdrag av projekt Hjälpmedel i fokus finns att ladda ned och att beställa på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Här finns även rapporten i sin fulla längd att ladda ned. Hjälpmedel i fokus är ett projekt som pågår 2009 till och med Målet med projektet är att hjälpmedel ska bli lika tillgängliga för alla, oavsett funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Box 510, Vällingby Tfn Fax Texttfn E-post registrator@hi.se Webbplats Artikelnummer 10390