Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. möjligheter och begränsningar

Transkript

1 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning möjligheter och begränsningar

2

3 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning möjligheter och begränsningar Åke Dahlberg Hjälpmedelsinstitutet

4 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Foto omslag: Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se Ansvarig informatör:lisbeth Säther Ansvarig handläggare: Claes Tjäder Formgivning: Lisbeth Säther URN:NBN:se:hi pdf (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen kan beställas via telefon , e-post eller hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

5 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Innehåll Förord 6 Bakgrund 7 Inriktning 8 Uppläggning av studien Kartläggning av Internettjänster Studie genomförd 2008 Studie genomförd 2010 Samhällsekonomiska aspekter på Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Allmänt om samhällsekonomiska analyser Samhällsekonomiska aspekter på digital delaktighet generellt Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning rån ett samhällsekonomiskt perspektiv Sammanfattning Bakgrund och uppläggning Studie genomförd 2008 Ny uppföljning 2010 Samhällsekonomiska aspekter på Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Avslutande kommentarer Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga I 4

6 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning 5

7 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Förord Internet, som vi känner det idag, är inte äldre än år. Det har blivit en del av vardagen för en stor del av befolkningen. Internet kan förmedla information, man kan köpa resor eller produkter på webben. Har man specialintressen kan man gå med i s.k. Communities och träffa likasinnade. Många är med i sociala medier. Med den här rapporten har vi velat ta temperaturen inom området Internettjänster. Man kan se den som en uppföljning av en rapport som skrevs för tre år sedan. Man kunde då konstatera att Internettjänster blir allt mer intressant för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den här rapporten har skrivits av nationalekonomen Åke Dahlberg. Att göra en kartläggning av Internet låter sig inte göras. Vad författaren gjort är att leverera en ögonblicksbild en mycket intressant sådan. Rapporten visar på en stor potential. Det finns tjänster med funktionaliteter som är intressanta för nämnda målgrupper. Dessutom pekar Åke Dahlberg på att det finns en stor ekonomisk potential i att fler kan använda digitala tjänster. En tidigare studie av Åke Dahlberg visar att traditionella hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning är klart lönsamma, för såväl samhällsekonomin i stort som för stat, kommun, landsting och den enskilde brukaren (Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning, Hjälpmedelsinstitutet 2010) Eftersom kostnaderna för Internettjänster i regel är betydligt lägre än för traditionella hjälpmedel och intäkterna i stort sett desamma blir lönsamheten ännu högre för Internettjänster. Majoriteten av landstingen har under 2010 inte förskrivit digitala tjänster. På en del håll anger landstingen att regelverket inte medger förskrivning av tjänster. Av rapporten framgår att det finns hinder som bromsar tjänsternas spridning i målgruppen. Många av tjänsterna, bl.a. banktjänsterna, anses svårtillgängliga. Det finns också hinder i form av utbildning, ekonomiska restriktioner, motivation, support m.m. Institutet har all anledning att fortsätta vara aktiv inom området. Det visar rapporten med önskvärd tydlighet. Vällingby den 7 april 2011 Claes Tjäder Hjälpmedelsinstitutet 6

8 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Bakgrund Hjälpmedelsinstitutet publicerade i juni 2008 en rapport om Internettjänster för äldre (Bergius 2008). I rapporten framhålls att den tekniska utvecklingen gått väldigt fort, inte minst när det gäller Internets genomslag. Men det har också varit en mycket snabb utveckling av bredbandsteknik, mobiltelefoni och navigeringssystem. De olika kommunikationsteknikerna växer samman och skapar därmed nya tekniska möjligheter. Denna tekniska utveckling ökar möjligheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning att aktivt medverka i samhället, enligt rapporten. Men utvecklingen kan också verka i motsatt riktning, om man inte har tillgång till dator eller mobiltelefon eller förmåga att hantera sådan teknisk utrustning. I rapporten redovisas en inventering av tjänster på Internet som kan vara av särskilt intresse för målgruppen äldre och personer med funktionsnedsättning. Vidare har en värdering och analys av användbarheten av dessa tjänster för målgruppen gjorts. De mest intressanta tjänsterna redovisas också. Slutsatsen i rapporten är att det finns en stor potential hos Internettjänster som hjälpmedel för äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anses också finnas förutsättningar för att Internettjänster ska kunna förskrivas framöver. Men fortfarande finns olika typer av hinder som måste övervinnas för att denna typ av tjänster ska få ett brett genomslag. Hjälpmedelsinstitutet har nu tagit initiativ till en uppföljning av denna rapport i syfte att bl.a. se om nya Internettjänster utvecklats, om de tidigare tjänsterna fått ökad spridning och vilka hinder som kan bromsa utvecklingen för målgruppen. 7

9 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Inriktning Syftet med den här uppföljande studien är att uppdatera den tidigare inventeringen av tjänster och göra en närmare bedömning av vilka tjänster som kan vara av särskilt intresse för målgruppen. Dessutom är strävan att analysera de hinder som kan finnas för att tjänsterna ska få en mera omfattande användning. Det kan röra sig om hinder i form av kunskapsbrister hos verksamma inom hjälpmedelsverksamheten och hos målgruppen, olika typer av hinder för förskrivning, bristande tillgång till datorer och mobiltelefoner hos målgruppen m.m. Ett försök görs också att belysa de ekonomiska aspekterna på denna typ av hjälpmedel för brukare, stat, kommun och samhällsekonomin i stort. I förhållande till den rapport som togs fram för tre år sedan innebär studien en metodologisk utvidgning, bl.a. avseende värderingen av Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Uppläggning av studien En ny sökning på Internet av relevanta tjänster gjordes i december 2010 av Institutet för Human Teknologi i Bollnäs. Med utgångspunkt från detta nya material och den tidigare rapporten har en grupp på ett tiotal experter bedömt tjänsterna utifrån vissa kriterier. Resultatet har diskuterats vid ett gemensamt seminarium. Även applikationer ( appar 1 ) har behandlats vid ett särskilt seminarium med gruppen och ytterligare ett antal personer. Längre intervjuer har gjorts med dessa experter samt med nio personer som representerar olika myndigheter, företag och intresseorganisationer. Förutom detta underlag bygger rapporten på genomgång av ett antal studier, offentliga utredningar, statistiskt material m.m. 1 Applikationer appar är enligt Wikipedia en typ av datorprogram som fyller ett direkt syfte för användaren. Ofta menas med app i vardagligt tal en applikation för den nya generation mobiltelefoner som brukar kallas smartphones. 8

10 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Kartläggning av Internettjänster Studie genomförd 2008 I den studie som gjordes i början av 2008 har ingått tjänster med ett webbgränssnitt som innehåller någon form av interaktion. Webbplatser med endast textinformation har således inte ingått. De sökord som tillämpades var positionering, orientering, navigering, påminnelsetjänster, struktureringstjänster, betalning, språkliga stödfunktioner och kommunikation. Karläggningen resulterade i 33 tjänster (bilaga 1). Ett antal experter har utifrån vissa kriterier bedömt vilka sex tjänster som är mest intressanta. Kriterierna handlar om i vilken grad tjänsten kan vara till nytta för många olika användare, om den är lätt att använda, om den bygger på etablerad teknik, om den kan användas av många, om den är möjlig och enkel att anpassa till användarnas förutsättningar och om den har en framtida potential. Resultatet av bedömningen blev tre typer av Internettjänster: Egenvårdstjänster erbjuder tjänster som information, livsstilsförändringar osv. Hjälpmedelstjänster erbjuder tjänster som är ett hjälpmedel för användaren i det dagliga livet Organisation av vård och omsorg tjänster som erbjuds till kommuner och landsting för att effektivisera och koordinera insatser i form av vård och omsorg till patienter och användare. Experterna i studien har också pekat på ett antal faktorer som är viktiga när det gäller utvecklingen av Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning: Betalningsmodell. Vissa av Internettjänsterna är av den typ som kan förskrivas som ett personligt hjälpmedel, medan andra får förutsättas betalas av den enskilde och åter andra är gratis. Det är angeläget att man finner en betalningsmodell för tjänsterna så att företagen kan marknadsföra sina tjänster. Användargränssnitt och anpassningsmöjligheter. Det är viktigt att Internettjänstens användargränssnitt är genomtänkt, vilket ställer krav på att innehållet är överskådligt, enhetligt, begripligt, empatiskt, pedagogiskt och enkelt att navigera i. 9

11 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet. För att få tillgång till Internettjänster krävs fysisk tillgång till Internet och att man har en dator, mobiltelefon eller smartphone. Tillgängligheten kan förbättras om det finns en talsyntes och om ljud- och bildstöd kan erbjudas. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av utbildning och information för användare och underhållsinsatser runt Internettjänsterna. Utvecklingsmöjligheter. För att tillvarata Internettjänsternas utvecklingsmöjligheter inom en mängd områden är det viktigt att leverantörerna anpassar Internettjänsterna utifrån målgruppens behov och förmåga. Avslutningsvis konstateras att genom projektet har frågan lyfts om en Internettjänst lika väl som ett fysiskt hjälpmedel kan vara den typ av hjälpmedel som möjliggör ett mer självständigt liv för äldre och personer med funktionsnedsättning. Förutsättningar finns enligt företrädare för hjälpmedelsverksamheten för att Internettjänster kan komma att förskrivas framöver. Det finns dock skillnader mellan landstingen om hur riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel ska tolkas och om de medger förskrivning av Internettjänster. I rapporten framhålls också att det finns ekonomiska fördelar om äldre och personer med funktionsnedsättning kan använda tjänster som redan finns på marknaden s.k. mainstream -tjänster. De kan då också dra nytta av den snabba tekniska utvecklingen på området. Det krävs dock ibland smärre anpassningar för att dessa tjänster ska kunna utnyttjas av målgruppen. Inte minst när det gäller personer med kognitiva funktionsnedsättningar anses den nya tekniken kunna erbjuda helt nya möjligheter till stöd. Även om Internettjänster inte kan förskrivas skulle hjälpmedelsverksamheten kunna ge råd till brukare som med egna medel vill utnyttja en Internettjänst. Det betonas att studien endast ger en ögonblicksbild och att den inte är heltäckande. Det finns betydligt fler intressanta tjänster. Studie genomförd 2010 Ny sökning på Internet En ny sökning på Internet genomfördes i december 2010 av Institutet för Human Teknologi i Bollnäs på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. En indelning gjordes i åtta sökkategorier: Positionering: Var är jag eller någon person, sak, affär etc.? Orientering: Vad finns i omgivningen från en given position? Navigering: Att hitta mellan två punkter. Påminnelse: Tjänster som gör att man får en individuell påminnelse. 10

12 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Struktureringstjänster: Tjänster som hjälper till att strukturera. Betalningstjänster: Tjänster som underlättar betalning. Språkliga stödfunktioner: Mobila tjänster som ger språkligt stöd. Kommunikationstjänster: Tjänster som underlättar kommunikation mellan två eller flera parter. Med utgångspunkt från dessa sökområden har ett 40-tal tjänster identifierats (bilaga 2). Ett tiotal experter har därefter valt ut sex tjänster vardera som de tycker är intressanta. Tjänsterna har poängsatts med 12 poäng för den mest prioriterade tjänsten och i fallande skala ner till 2 poäng. Kriterierna för poängsättningen har varit: 1. Hur många användare kan ha nytta av tjänsten? (Vänder sig tjänsten till alla eller en specifik målgrupp, t.ex. personer med syn-, hörsel eller kognitiv funktionsnedsättning?). 2. Om tjänsten är lätt att nyttja d.v.s.. teknik som är etablerad och fungerande. 3. Om tjänsten har skalbarhet, dvs. att den kan användas av många. 4. Om tjänsten har stor ekonomisk potential för den enskilde och samhället. Av de 22 tjänster som rankats av experterna är sex stycken positioneringstjänster, fyra stycken påminnelsetjänster och fyra stycken språkliga stödfunktioner. De övriga områdena omfattar mellan en och tre tjänster. Den typ av tjänster som fått flest poäng av experterna är: 1. Internetbanktjänster 2. Google maps (representant för karttjänster på nätet) 3. Google kalender (representant för kalendertjänster) 4. Trygghetstelefonen (representant för trygghetslarm) 5. Hitta.se (representant för söktjänster med kartfunktion) 6. Streetsmart (representant för navigerings- och orienteringstjänster i mobilen) 7. Sjukvårdsrådgivningen E-adept (navigeringslösning för gång- och cykelvägnät) 9. Memo Comai (underlättar för användaren att klara sin vardag) 10. Talande webb (gör att webbplatsen blir tillgänglig för personer med synnedsättning) 11. Payson (att handla säkert på webben, representant för betalningstjänster) 12. Hitta dina vänner (för att hålla koll på var dina vänner finns) I diskussionen om detta urval har betonats att de valda tjänsterna mera ska ses som exempel på tjänster som finns inom respektive område. Inte minst utvecklingen av appar medför att det finns ett mycket stort antal Internettjänster som kan laddas ner på datorer, smarta telefoner ( smartphones ) 11

13 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning och vissa mobiler. Med smarta telefoner kan användaren dessutom lägga till program och tjänster efter eget behov, genom att ladda ner appar via ett bibliotek som finns tillgängligt i telefonen. Inom t.ex. kognitionsområdet finns ett stort antal appar inom områdena påminnelse, inspelning av samtal, positionering, hantering av egna ekonomin, språkliga stödfunktioner m.m. Många av dessa är dock på engelska och även i övrigt inte så lätta att använda för målgruppen. Appar för personer med psykisk funktionsnedsättning En genomgång har även gjorts av appar för smarta telefoner avsedda för personer med psykisk funktionsnedsättning inom ramen för regeringsuppdraget Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning (Berglund och Palaszewska 2010). Syftet med studien var att rekommendera appar till arbetsterapeuter som arbetar med att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning. Med utgångspunkt från intervjuer med ett antal arbetsterapeuter identifierades ett antal problemområden (bl.a. påminnelse, struktur, positionering, egen ekonomi och köp via Internet) som låg till grund för att försöka finna passande appar. Sammanlagt testades 101 appar. Av dessa ansågs endast 40 procent uppfylla kriterierna för god användbarhet i de fyra olika bibliotek som ingick i studien. Vikten av att ge stöd till brukaren för att komma i gång med användandet av telefonen och dess applikationer betonas i studien, liksom möjligheten att få stöd under den första fasen av användandet. Det är även viktigt att arbetsterapeuten eller annan personal som introducerar telefonen och programmen har tillräcklig kompetens rörande den nya tekniken och möjligheter att få support av personal som är väl förtrogen med de olika applikationerna. Det kan även förekomma att den valda telefonen inte stödjer de funktioner som brukaren behöver. En slutsats som kan dras av studien är att det finns en stor potential för att använda appar som hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning, men att det också finns åtskilliga problem. För det första gäller det att bland tusentals appar försöka finna dem som svarar mot brukarens behov och uppfyller kriterierna för god användbarhet. Vidare måste telefonen kunna fungera ihop med de valda apparna. Den nya tekniken ställer också stora krav på kompetens hos förskrivare och personal som ska introducera appar och telefon och därefter ge support till brukaren. 12

14 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Intervjuer angående särskilt intressanta tjänster, tillgänglighet, hinder m.m. Allmän bedömning Vid de längre intervjuer som gjorts med experterna samt företrädare för olika myndigheter, företag och organisationer har frågor ställts om vilka tre tjänster som anses mest intressanta för målgruppen äldre respektive personer med funktionsnedsättning. Frågor har också ställts bl.a. om tjänsten kan ersätta befintliga hjälpmedel, vilka hinder som finns för att tjänsten ska få en mera omfattande användning samt om Hjälpmedelsisntitutets roll när det gäller utvecklingen inom detta område. Flertalet av de intervjuade framhåller generella tjänster för båda grupperna. Det handlar om tjänster som man har stort behov av i sin vardag för att hantera sin ekonomi, sociala kontakter, hälsa, kultur och nöje m.m. Utvecklingen anses gå mot generella lösningar med specifika tillämpningar. De generella tjänster som nämns mest frekvent när det gäller äldre är Internetbanktjänster, söktjänster (inkl. karttjänster), sjukvårdstjänster, sociala medier, kalendertjänster, påminnelsetjänster, trygghetslarm och reseplaneringstjänster. Även för personer med funktionsnedsättning anses denna typ av generella tjänster utgöra något av en bas. Men beroende på vilken funktionsnedsättning som föreligger, behöver dessa tjänster kompletteras med mera specifika tjänster t.ex. talande webb för personer med synnedsättning, E-adept för personer med kognitiv funktionsnedsättning eller synnedsättning och Pictogram för personer med läs- och skrivsvårigheter. Tillgänglighet En starkt uttalad kritik förekommer i nästan samtliga intervjuer mot att många generella tjänster är för svårtillgängliga för målgrupperna. Det gäller särskilt beträffande banktjänster. Kritiken handlar om att alltför många funktioner har tryckts in på samma sida, att transaktionerna kräver att koder skrivs in på flera ställen (bl.a. både tangentbord och dosa). Dessutom varierar systemen mellan olika banker. En gemensam infrastruktur efterlyses i likhet med vad som gäller för t.ex. bankomater. Denna kritik får även stöd av en granskning som gjorts av Funka Nu AB på uppdrag av Post- och Telestyrelsen (PTS-ER-2010:24). Internetbankerna hos Handelsbanken, Nordea, SEB, Skandiabanken och Swedbank har granskats. Samtliga av bankerna har brister som skapar svårigheter och i vissa fall utestänger grupper av användare. Gemensamma problem för bankerna är: Säkerhetslösningarna för att logga in och verifiera vid betalningar är ofta 13

15 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning krångliga och kräver ganska mycket av användarna. Hjälp, instruktioner och felhantering är ofta bristfällig och gör att användarna inte får det stöd de behöver. Flera av bankerna har gränssnitt med tekniska tillgänglighetsproblem som skapar svårigheter för användare med hjälpmedel. De största svårigheterna har teknikovana, dövblinda, personer med kognitiva funktionsnedsättningar och gravt synskadade personer. En annan av de bastjänster som framhållits av de intervjuade, sociala medier, anses också vara svårtillgänglig för vissa grupper. Även inom detta område har Funka Nu AB genomfört en studie som bekräftar denna uppfattning (Funka Nu AB 2011). Enligt studien har samtliga av de vanligaste sociala medierna tillgänglighetsproblem. Det är ofta svårt att registrera sig, användare som navigerar med tangentbordet (t.ex. gravt synskadade) kommer ofta inte åt alla menyer och funktioner, gränssnitten är ofta röriga och en del medier är inte på svenska och saknar svenskt språkstöd. Slutsatsen i rapporten är att inget av de undersökta sociala medierna kan rekommenderas i dagsläget från ett tillgänglighetsperspektiv. Även kalender- och navigeringstjänster anses av de intervjuade för svåra för vissa personer med bl.a. kognitiva funktionsnedsättningar samt läs- och skrivsvårigheter. Enklare utformning med t.ex. användning av mera symboler föreslås eller att det införs olika nivåer med en basnivå för enklare tjänster. Men det kommer även att finnas behov av support. Inom Hjälpmedelsisntitutet pågår ett projekt IT- support direkt i form av en tvåårig försöksverksamhet i sju kommuner, där äldre och personer med funktionsnedsättning erbjuds support för att kunna hantera sin dator eller mobiltelefon. Frågor om tillgänglighet och support blir, som ovan framgått, ännu mera relevanta när det gäller den snabba utvecklingen av appar. Fördelarna med appar är att de ofta är gratis eller billiga, att de snabbt kan laddas ner och att man kan använda en befintlig konsumentprodukt. Men funktionerna är vanligen mera avgränsade och inte av den generella karaktär som traditionella hjälpmedel kan erbjuda. Vissa appar kräver också betydande support för att de ska kunna användas av många grupper av brukare. Substitut för traditionella hjälpmedel En vanlig uppfattning hos de intervjuade är att Internettjänster inklusive appar kan ersätta eller komplettera befintliga hjälpmedel, särskilt på sikt. Men tekniken medför också att nya grupper av användare, som i dag inte har så stora svårigheter att de får hjälpmedel förskrivna, upptäcker fördelarna med att använda tjänsterna. Bland brukare som har hjälpmedel bedöms potentialen för Internettjänster som substitut för traditionella hjälpmedel vara störst hos brukare med lindrigare kognitiv funktionsnedsättning. 14

16 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Som exempel på hjälpmedel som borde kunna ersättas med Internettjänster nämns Handifon, där Multi Comai redan i dag är substitut efter en upphandling i flera landsting i Södra Sverige. Även Memo Comai och Memoplanner borde kunna ersättas av standardtjänster. Hinder Bland de hinder som tas upp för att tjänsterna ska få en ökad spridning och användning nämns tillgänglighet, kunskaper, ekonomi, regler för förskrivning, motivation, brist på support, motstånd från personal, sekretessproblem (inom sjukvården) m.m. Tillgänglighet och kunskaper är relaterade. Ju sämre tillgängligheten är desto mera kunskaper behövs för att klara av tjänsterna och vice versa. Av den tidigare redovisningen har framgått att flertalet av de intervjuade anser att många av de generella tjänster som erbjuds på Internet är svårtillgängliga, särskilt för grupper av äldre och personer med vissa funktionsnedsättningar. Krav på förenklingar bör drivas hårdare mot tjänsteproducenterna från t.ex. organisationer som företräder dessa grupper samt från organ som Hjälpmedelsinstitutet och kommunikationsmyndigheten PTS. Den ekonomiska potentialen för leverantörerna av tjänster till dessa grupper anses betydande. Marknaden håller på att bli större än vad företagen förstått, enligt en sakkunnig på området. Även internationellt har tillgänglighetsproblemen fått stor uppmärksamhet. Ett arbete pågår med att bygga upp en infrastruktur (en molntjänst) som ska underlätta användningen av alla typer av befintliga tjänster (Global Public Inclusive Infrastructure, Syftet är att underlätta tillgängligheten till Internet och all dess information och tjänster för utbildning, sysselsättning, vardagsliv, kommunikation, medborgarskap, hälsa och trygghet. Projektet leds av en internationell sammanslutning av personer och organisationer, Raising the Floor ( där Sverige är representerat. Med en generell infrastruktur av detta slag, som ska kunna anpassas till olika länder, kan användningen av Internet få en revolutionerande utveckling för äldre och personer med funktionsnedsättning. Många traditionella hjälpmedel torde kunna ersättas av Internettjänster. Den största effekten kan dock förväntas för personer som inte använder hjälpmedel, men som genom den nya tekniken får radikalt förbättrade åtkomstmöjligheter. Sverige anses vara ett föregångsland när det gäller hjälpmedel för äldre och personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet skulle kunna, i samarbete med andra t.ex. kommunikationsmyndigheten PTS, ta initiativ till ett projekt med syfte att pröva möjligheterna att utveckla en svensk version av denna infrastruktur. Men det kommer även med den nya infrastrukturen att finnas behov av ytterligare utbildning av användarna. I intervjuerna pekar många på att studie 15

17 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning förbund, pensionärsorganisationer samt organisationer för olika grupper med funktionsnedsättning kan spela en viktig roll här. Det har redan genomförts en del utbildningar, men behovet växer i takt med den tekniska utvecklingen, inte minst den snabba utvecklingen när det gäller appar. Hjälpmedelsisntitutet har också inom detta område en viktig uppgift genom att t.ex. anordna utbildningar för personal som arbetar med hjälpmedel eller skapa utbildningspaket som sedan kan utnyttjas av andra utbildningsarrangörer. Ett annat hinder som nämns i intervjuerna är ekonomiska restriktioner hos många grupper av brukare. De ekonomiska marginalerna för t.ex. äldre med enbart garantipension eller för personer med psykisk funktionsnedsättning är ofta små och medger kanske inte köp av dator eller mobiltelefon med tillhörande abonnemang. I underlaget för att beräkna försörjningsstöd ingår en schablon för telefon som också kan täcka abonnemangsavgiften för mobil. Däremot ingår inte utgifter för dator. Konsumentverket har under några år med tillstyrkan av Socialstyrelsen föreslagit regeringen att kostnader för dator också ska ingå i underlaget. Det förefaller finnas en eftersläpning i tillämpningen av beräkningsunderlaget i förhållande till den tekniska utvecklingen. För personer med funktionsnedsättning skulle det vara möjligt att lösa de ekonomiska problemen genom att kunna förskriva dator eller mobiltelefon som hjälpmedel i de fall en behovsbedömning visar att Internettjänster i kombination med sådan utrustning behövs. Möjligheten att förskriva Internettjänster varierar dock mellan olika landsting. I en enkät som Hjälpmedelsinstitutet nyligen gått ut med till landstingens hjälpmedelschefer anger bara drygt en tredjedel att förskrivning kan göras. De övriga svarar nej på frågan eller är osäkra. I en fjärdedel av landstingen har förskrivningar gjorts, men ofta i blygsam omfattning (två till fyra tjänster per landsting). Som orsaker till att förskrivning inte kan göras nämns bl.a. att produkter som finns att köpa i allmän handel inte förskrivs som hjälpmedel och att det endast går att förskriva produkter men inte tjänster. I ett antal landsting i Södra Sverige har dock, som tidigare påpekats, en upphandling gjorts av MultiComai, som är en applikation som laddas ner till en kompatibel mobiltelefon. Förfrågningarna om digitala tjänster har dock ökat hos hälften av landstingen. Knappt hälften av de svarande tror också att det kommer att förskrivas fler digitala tjänster och appar till smarta telefoner i framtiden. En fråga har också ställts om vad för slags digitala tjänster och appar skulle kunna vara mest intressanta i framtiden. Svaren i frekvensordning är: Minnessstöd Planering och kalendrar Navigering- och positionstjänster, t.ex. talande GPS Kommunikationsstöd, t.ex. talsyntes eller bildkommunikation med talstöd Tidsuppfattning och tidsstöd i aktivitet 16

18 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Ett fåtal har också nämnt mera generella tjänster som information om busstider, väder och nyheter eller stöd för val av elbolag, telefonbolag, middagar och bästa köp. I likhet med vad som gäller för övriga hjälpmedel kan man konstatera att de regionala skillnaderna i regelverken är stora, något som står i dålig överensstämmelse med de nationella målen för handikappolitiken och hälso- och sjukvårdslagen. En försöksverksamhet med fritt val av hjälpmedel har bedrivits av Hjälpmedelsinstitutet under några år i tre landsting. Regeringen har därefter tillsatt en utredning för att se hur fritt val kan införas i hela landet (Fritt val av hjälpmedel, Dir. 2011:7). Ett annat projekt (Alternativ telefoni) har under 2009 och 2010 bedrivits av Hjälpmedelsinstitutet i samverkan med kommunikationsmyndigheten PTS i form av en informationsinsats rörande elektronisk kommunikation. Nyligen har regeringen uppdragit åt samma organ att i samarbete med de landsting som anmäler intresse genomföra en försöksverksamhet med syfte att stimulera användningen av konsumentprodukter för elektronisk kommunikation (Regeringsbeslut ). I beslutet pekar regeringen på att framväxten av den digitala infrastrukturen och konvergensen mellan telefoni, dator och tv haft stor inverkan på samhällsutvecklingen. Med den nya tekniken har, enligt regeringen, gränslinjen mellan vad som är ett hjälpmedel och vad som är en konsumentprodukt kommit att suddas ut. Det har pågått och pågår försöksverksamheter och utredningar rörande en friare användning av hjälpmedel som bör medföra att förskrivning av Internettjänster kommer att göras i ökad utsträckning framöver. Men de betydande regionala skillnaderna i förskrivningar är erfarenhetsmässigt svåra att ändra. I intervjuerna har flera personer pekat på bristande motivation som hinder för att använda Internettjänster. Det gäller främst hos äldre personer. Även på denna punkt kan ökade utbildnings- och informationsinsatser ha betydelse, liksom en förenkling av Internettjänsterna. Men det kommer ändå att återstå en kärngrupp som nog inte låter sig påverkas. Brist på support har också framförts som ett hinder. Några intervjuade föreslår att någon form av central support byggs upp. En modell, som kan vara en förebild, är Konsumenternas tele- TV- & Internetbyrå ( Det är en självständig organisation som ger objektiv information och vägledning kostnadsfritt till konsumenter om tele-, TV- och Internetabonnemang. Risk för en ökad digital klyfta Internetanvändningen i Sverige ligger i topp internationellt sett, särskilt bland äldre. År 2010 hade 85 procent av svenskarna över 16 år tillgång till Internet (Findahl 2010). Trots detta är det 1,5 miljoner som inte använder Internet. 17

19 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Dessutom gäller att en lika stor grupp använder Internet i mycket begränsad omfattning (Findahl mars 2010). Det betyder att 3 miljoner personer står utanför Internet eller använder Internet i mycket begränsad omfattning. Huvuddelen av dessa är äldre personer, men flera hundra tusen är yngre än 65 år. Hälften av befolkningen känner sig inte delaktig i det nya informationssamhället. Fem av tio använder t.ex. inte Internet för att få hälsoinformation och en tredjedel använder inte Internet för att betala räkningar. För att minska den digitala klyftan har många av de intervjuade pekat på vikten av att motverka de hinder som tidigare refererats i form av problem med tillgänglighet, kunskapsbrist, ekonomi m.m. Förutom ökad satsning på informations- och utbildningsinsatser pekar några på att det bör finnas centrala platser för att utnyttja datorer. Datorer finns på bibliotek som skulle kunna få en bredare användning. Bankerna borde också erbjuda tillgång till dator med viss service för att utföra enklare uppgifter. En rad initiativ har tagits av regeringen och andra organ för att minska det digitala utanförskapet. Regeringen har formulerat en nationell bredbandsstrategi (Bredbandsstrategi för Sverige, Näringsdepartementet 2009), där det bl.a. framgår att alla måste ges möjlighet att koppla upp sig när fler tjänster i samhället blir digitala. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga, enligt regeringen. Målet är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbits/s år Regeringen har inrättat ett bredbandsforum för samverkan och dialog om utbyggnad av bredband. Regeringen har också uppdragit åt kommunikationsmyndigheten PTS att utreda och analysera hur grundläggande betaltjänster ska tillhandahållas äldre och personer med funktionsnedsättning i glesbygd. Möjligheten att använda elektroniska kommunikationstjänster och initiera utvecklingsprojekt ska analyseras. Den utredning som gjorts på initiativ av PTS visar att, där GSM-täckning finns, betaltjänster kan göras tillräckligt enkla för målgruppen genom att gå via det familjära TV-gränssnittet med navigering via förenklad fjärrkontroll. Under 2009 startade.se en satsning på digital delaktighet med ett antal delprojekt inriktade mot personer utanför Internet. Det följdes av ett upprop för ökad digital delaktighet hösten I underlaget för uppropet pekar.se på att det finns ett stort behov av olika slags insatser för att öka de kunskaper som är nödvändiga för digital delaktighet (Marking 2010). Det är viktigt att anpassa arbetssättet till respektive målgrupp. Det är främst biblioteken som tagit initiativ för att allmänheten ska lära sig att bli digitalt delaktiga. Resurser saknas dock hos biblioteken för en mera omfattande satsning. Insatser från kommuner och statliga myndigheter uppges vara begränsade. Ett nytt upprop görs våren 2011, Digidel 2013, med ambitionen att öka antalet Internetanvändare med fram till En betydande andel av de 3 miljoner personer som står helt eller till stora 18

20 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning delar utanför Internet är äldre eller personer med funktionsnedsättning. Om Internettjänster ska kunna få ett verkligt genomslag för dessa grupper fordras att de hinder som ovan tagits upp motverkas. Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen av Internettjänsterna finns annars risk för att den digitala klyftan ökar. Hjälpmedelsverksamheten och Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsverksamheten och Hjälpmedelsinstitutet har enligt de intervjuade en viktig roll när det gäller användningen av Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Man har tagit upp frågor som rör informationsansvaret, utbildningsfrågor, behovet att driva projekt inom området för att testa nya möjligheter, behovet av support och diskussionsforum för användare av appar, förskrivningsfrågor, brukarnas ekonomiska situation samt brister när det gäller tjänsternas användbarhet. Hjälpmedelsinstitutet har under arbetet med rapporten redovisat vad man gör inom området mobiltelefoner, smarta telefoner och appar ( bilaga 3). Utgångspunkten för institutets arbete är bedömningen att smarta telefoner och appar kan vara ett bra stöd i vardagen för äldre och personer med funktionsnedsättning. Av denna redovisning framgår bl.a. att man har planer på att inrätta ett forum på webbplatsen där användare av appar kan dela med sig av sina erfarenheter. Man har också ambitionen att stimulera utvecklingen av nya och bättre appar och att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet och skolan. Inom en nära framtid ska Hjälpmedelsinstitutet ta fram kursprogram och erbjuda provkurser till intresserade huvudmän och andra organisationer om mobilen som hjälpmedel/stöd i vardagen. Fou-projekt inom området är också aktuella. Inom ramen för det regeringsuppdrag som omnämnts ovan om alternativ telefoni, där landsting ska driva försöksverksamhet för att öka brukarnas användning av konsumentprodukter kan appar komma att spela en viktig roll. Primära målgrupper är personer som inte har möjlighet att ringa med vanlig telefon och istället använder videokommunikation/textkommunikation. 19