Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. möjligheter och begränsningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. möjligheter och begränsningar"

Transkript

1 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning möjligheter och begränsningar

2

3 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning möjligheter och begränsningar Åke Dahlberg Hjälpmedelsinstitutet

4 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Åke Dahlberg Foto omslag: Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se Ansvarig informatör:lisbeth Säther Ansvarig handläggare: Claes Tjäder Formgivning: Lisbeth Säther URN:NBN:se:hi pdf (pdf) Artikelnummer: pdf Publikationen kan beställas via telefon , e-post eller hämtas i pdf-format på Den kan också beställas i alternativa format från HI.

5 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Innehåll Förord 6 Bakgrund 7 Inriktning 8 Uppläggning av studien Kartläggning av Internettjänster Studie genomförd 2008 Studie genomförd 2010 Samhällsekonomiska aspekter på Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Allmänt om samhällsekonomiska analyser Samhällsekonomiska aspekter på digital delaktighet generellt Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning rån ett samhällsekonomiskt perspektiv Sammanfattning Bakgrund och uppläggning Studie genomförd 2008 Ny uppföljning 2010 Samhällsekonomiska aspekter på Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Avslutande kommentarer Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga I 4

6 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning 5

7 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Förord Internet, som vi känner det idag, är inte äldre än år. Det har blivit en del av vardagen för en stor del av befolkningen. Internet kan förmedla information, man kan köpa resor eller produkter på webben. Har man specialintressen kan man gå med i s.k. Communities och träffa likasinnade. Många är med i sociala medier. Med den här rapporten har vi velat ta temperaturen inom området Internettjänster. Man kan se den som en uppföljning av en rapport som skrevs för tre år sedan. Man kunde då konstatera att Internettjänster blir allt mer intressant för äldre och personer med funktionsnedsättning. Den här rapporten har skrivits av nationalekonomen Åke Dahlberg. Att göra en kartläggning av Internet låter sig inte göras. Vad författaren gjort är att leverera en ögonblicksbild en mycket intressant sådan. Rapporten visar på en stor potential. Det finns tjänster med funktionaliteter som är intressanta för nämnda målgrupper. Dessutom pekar Åke Dahlberg på att det finns en stor ekonomisk potential i att fler kan använda digitala tjänster. En tidigare studie av Åke Dahlberg visar att traditionella hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning är klart lönsamma, för såväl samhällsekonomin i stort som för stat, kommun, landsting och den enskilde brukaren (Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning, Hjälpmedelsinstitutet 2010) Eftersom kostnaderna för Internettjänster i regel är betydligt lägre än för traditionella hjälpmedel och intäkterna i stort sett desamma blir lönsamheten ännu högre för Internettjänster. Majoriteten av landstingen har under 2010 inte förskrivit digitala tjänster. På en del håll anger landstingen att regelverket inte medger förskrivning av tjänster. Av rapporten framgår att det finns hinder som bromsar tjänsternas spridning i målgruppen. Många av tjänsterna, bl.a. banktjänsterna, anses svårtillgängliga. Det finns också hinder i form av utbildning, ekonomiska restriktioner, motivation, support m.m. Institutet har all anledning att fortsätta vara aktiv inom området. Det visar rapporten med önskvärd tydlighet. Vällingby den 7 april 2011 Claes Tjäder Hjälpmedelsinstitutet 6

8 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Bakgrund Hjälpmedelsinstitutet publicerade i juni 2008 en rapport om Internettjänster för äldre (Bergius 2008). I rapporten framhålls att den tekniska utvecklingen gått väldigt fort, inte minst när det gäller Internets genomslag. Men det har också varit en mycket snabb utveckling av bredbandsteknik, mobiltelefoni och navigeringssystem. De olika kommunikationsteknikerna växer samman och skapar därmed nya tekniska möjligheter. Denna tekniska utveckling ökar möjligheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning att aktivt medverka i samhället, enligt rapporten. Men utvecklingen kan också verka i motsatt riktning, om man inte har tillgång till dator eller mobiltelefon eller förmåga att hantera sådan teknisk utrustning. I rapporten redovisas en inventering av tjänster på Internet som kan vara av särskilt intresse för målgruppen äldre och personer med funktionsnedsättning. Vidare har en värdering och analys av användbarheten av dessa tjänster för målgruppen gjorts. De mest intressanta tjänsterna redovisas också. Slutsatsen i rapporten är att det finns en stor potential hos Internettjänster som hjälpmedel för äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anses också finnas förutsättningar för att Internettjänster ska kunna förskrivas framöver. Men fortfarande finns olika typer av hinder som måste övervinnas för att denna typ av tjänster ska få ett brett genomslag. Hjälpmedelsinstitutet har nu tagit initiativ till en uppföljning av denna rapport i syfte att bl.a. se om nya Internettjänster utvecklats, om de tidigare tjänsterna fått ökad spridning och vilka hinder som kan bromsa utvecklingen för målgruppen. 7

9 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Inriktning Syftet med den här uppföljande studien är att uppdatera den tidigare inventeringen av tjänster och göra en närmare bedömning av vilka tjänster som kan vara av särskilt intresse för målgruppen. Dessutom är strävan att analysera de hinder som kan finnas för att tjänsterna ska få en mera omfattande användning. Det kan röra sig om hinder i form av kunskapsbrister hos verksamma inom hjälpmedelsverksamheten och hos målgruppen, olika typer av hinder för förskrivning, bristande tillgång till datorer och mobiltelefoner hos målgruppen m.m. Ett försök görs också att belysa de ekonomiska aspekterna på denna typ av hjälpmedel för brukare, stat, kommun och samhällsekonomin i stort. I förhållande till den rapport som togs fram för tre år sedan innebär studien en metodologisk utvidgning, bl.a. avseende värderingen av Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Uppläggning av studien En ny sökning på Internet av relevanta tjänster gjordes i december 2010 av Institutet för Human Teknologi i Bollnäs. Med utgångspunkt från detta nya material och den tidigare rapporten har en grupp på ett tiotal experter bedömt tjänsterna utifrån vissa kriterier. Resultatet har diskuterats vid ett gemensamt seminarium. Även applikationer ( appar 1 ) har behandlats vid ett särskilt seminarium med gruppen och ytterligare ett antal personer. Längre intervjuer har gjorts med dessa experter samt med nio personer som representerar olika myndigheter, företag och intresseorganisationer. Förutom detta underlag bygger rapporten på genomgång av ett antal studier, offentliga utredningar, statistiskt material m.m. 1 Applikationer appar är enligt Wikipedia en typ av datorprogram som fyller ett direkt syfte för användaren. Ofta menas med app i vardagligt tal en applikation för den nya generation mobiltelefoner som brukar kallas smartphones. 8

10 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Kartläggning av Internettjänster Studie genomförd 2008 I den studie som gjordes i början av 2008 har ingått tjänster med ett webbgränssnitt som innehåller någon form av interaktion. Webbplatser med endast textinformation har således inte ingått. De sökord som tillämpades var positionering, orientering, navigering, påminnelsetjänster, struktureringstjänster, betalning, språkliga stödfunktioner och kommunikation. Karläggningen resulterade i 33 tjänster (bilaga 1). Ett antal experter har utifrån vissa kriterier bedömt vilka sex tjänster som är mest intressanta. Kriterierna handlar om i vilken grad tjänsten kan vara till nytta för många olika användare, om den är lätt att använda, om den bygger på etablerad teknik, om den kan användas av många, om den är möjlig och enkel att anpassa till användarnas förutsättningar och om den har en framtida potential. Resultatet av bedömningen blev tre typer av Internettjänster: Egenvårdstjänster erbjuder tjänster som information, livsstilsförändringar osv. Hjälpmedelstjänster erbjuder tjänster som är ett hjälpmedel för användaren i det dagliga livet Organisation av vård och omsorg tjänster som erbjuds till kommuner och landsting för att effektivisera och koordinera insatser i form av vård och omsorg till patienter och användare. Experterna i studien har också pekat på ett antal faktorer som är viktiga när det gäller utvecklingen av Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning: Betalningsmodell. Vissa av Internettjänsterna är av den typ som kan förskrivas som ett personligt hjälpmedel, medan andra får förutsättas betalas av den enskilde och åter andra är gratis. Det är angeläget att man finner en betalningsmodell för tjänsterna så att företagen kan marknadsföra sina tjänster. Användargränssnitt och anpassningsmöjligheter. Det är viktigt att Internettjänstens användargränssnitt är genomtänkt, vilket ställer krav på att innehållet är överskådligt, enhetligt, begripligt, empatiskt, pedagogiskt och enkelt att navigera i. 9

11 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet. För att få tillgång till Internettjänster krävs fysisk tillgång till Internet och att man har en dator, mobiltelefon eller smartphone. Tillgängligheten kan förbättras om det finns en talsyntes och om ljud- och bildstöd kan erbjudas. Det är också viktigt att uppmärksamma behovet av utbildning och information för användare och underhållsinsatser runt Internettjänsterna. Utvecklingsmöjligheter. För att tillvarata Internettjänsternas utvecklingsmöjligheter inom en mängd områden är det viktigt att leverantörerna anpassar Internettjänsterna utifrån målgruppens behov och förmåga. Avslutningsvis konstateras att genom projektet har frågan lyfts om en Internettjänst lika väl som ett fysiskt hjälpmedel kan vara den typ av hjälpmedel som möjliggör ett mer självständigt liv för äldre och personer med funktionsnedsättning. Förutsättningar finns enligt företrädare för hjälpmedelsverksamheten för att Internettjänster kan komma att förskrivas framöver. Det finns dock skillnader mellan landstingen om hur riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel ska tolkas och om de medger förskrivning av Internettjänster. I rapporten framhålls också att det finns ekonomiska fördelar om äldre och personer med funktionsnedsättning kan använda tjänster som redan finns på marknaden s.k. mainstream -tjänster. De kan då också dra nytta av den snabba tekniska utvecklingen på området. Det krävs dock ibland smärre anpassningar för att dessa tjänster ska kunna utnyttjas av målgruppen. Inte minst när det gäller personer med kognitiva funktionsnedsättningar anses den nya tekniken kunna erbjuda helt nya möjligheter till stöd. Även om Internettjänster inte kan förskrivas skulle hjälpmedelsverksamheten kunna ge råd till brukare som med egna medel vill utnyttja en Internettjänst. Det betonas att studien endast ger en ögonblicksbild och att den inte är heltäckande. Det finns betydligt fler intressanta tjänster. Studie genomförd 2010 Ny sökning på Internet En ny sökning på Internet genomfördes i december 2010 av Institutet för Human Teknologi i Bollnäs på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet. En indelning gjordes i åtta sökkategorier: Positionering: Var är jag eller någon person, sak, affär etc.? Orientering: Vad finns i omgivningen från en given position? Navigering: Att hitta mellan två punkter. Påminnelse: Tjänster som gör att man får en individuell påminnelse. 10

12 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Struktureringstjänster: Tjänster som hjälper till att strukturera. Betalningstjänster: Tjänster som underlättar betalning. Språkliga stödfunktioner: Mobila tjänster som ger språkligt stöd. Kommunikationstjänster: Tjänster som underlättar kommunikation mellan två eller flera parter. Med utgångspunkt från dessa sökområden har ett 40-tal tjänster identifierats (bilaga 2). Ett tiotal experter har därefter valt ut sex tjänster vardera som de tycker är intressanta. Tjänsterna har poängsatts med 12 poäng för den mest prioriterade tjänsten och i fallande skala ner till 2 poäng. Kriterierna för poängsättningen har varit: 1. Hur många användare kan ha nytta av tjänsten? (Vänder sig tjänsten till alla eller en specifik målgrupp, t.ex. personer med syn-, hörsel eller kognitiv funktionsnedsättning?). 2. Om tjänsten är lätt att nyttja d.v.s.. teknik som är etablerad och fungerande. 3. Om tjänsten har skalbarhet, dvs. att den kan användas av många. 4. Om tjänsten har stor ekonomisk potential för den enskilde och samhället. Av de 22 tjänster som rankats av experterna är sex stycken positioneringstjänster, fyra stycken påminnelsetjänster och fyra stycken språkliga stödfunktioner. De övriga områdena omfattar mellan en och tre tjänster. Den typ av tjänster som fått flest poäng av experterna är: 1. Internetbanktjänster 2. Google maps (representant för karttjänster på nätet) 3. Google kalender (representant för kalendertjänster) 4. Trygghetstelefonen (representant för trygghetslarm) 5. Hitta.se (representant för söktjänster med kartfunktion) 6. Streetsmart (representant för navigerings- och orienteringstjänster i mobilen) 7. Sjukvårdsrådgivningen E-adept (navigeringslösning för gång- och cykelvägnät) 9. Memo Comai (underlättar för användaren att klara sin vardag) 10. Talande webb (gör att webbplatsen blir tillgänglig för personer med synnedsättning) 11. Payson (att handla säkert på webben, representant för betalningstjänster) 12. Hitta dina vänner (för att hålla koll på var dina vänner finns) I diskussionen om detta urval har betonats att de valda tjänsterna mera ska ses som exempel på tjänster som finns inom respektive område. Inte minst utvecklingen av appar medför att det finns ett mycket stort antal Internettjänster som kan laddas ner på datorer, smarta telefoner ( smartphones ) 11

13 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning och vissa mobiler. Med smarta telefoner kan användaren dessutom lägga till program och tjänster efter eget behov, genom att ladda ner appar via ett bibliotek som finns tillgängligt i telefonen. Inom t.ex. kognitionsområdet finns ett stort antal appar inom områdena påminnelse, inspelning av samtal, positionering, hantering av egna ekonomin, språkliga stödfunktioner m.m. Många av dessa är dock på engelska och även i övrigt inte så lätta att använda för målgruppen. Appar för personer med psykisk funktionsnedsättning En genomgång har även gjorts av appar för smarta telefoner avsedda för personer med psykisk funktionsnedsättning inom ramen för regeringsuppdraget Hjälpmedel i fokus för personer med psykisk funktionsnedsättning (Berglund och Palaszewska 2010). Syftet med studien var att rekommendera appar till arbetsterapeuter som arbetar med att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning. Med utgångspunkt från intervjuer med ett antal arbetsterapeuter identifierades ett antal problemområden (bl.a. påminnelse, struktur, positionering, egen ekonomi och köp via Internet) som låg till grund för att försöka finna passande appar. Sammanlagt testades 101 appar. Av dessa ansågs endast 40 procent uppfylla kriterierna för god användbarhet i de fyra olika bibliotek som ingick i studien. Vikten av att ge stöd till brukaren för att komma i gång med användandet av telefonen och dess applikationer betonas i studien, liksom möjligheten att få stöd under den första fasen av användandet. Det är även viktigt att arbetsterapeuten eller annan personal som introducerar telefonen och programmen har tillräcklig kompetens rörande den nya tekniken och möjligheter att få support av personal som är väl förtrogen med de olika applikationerna. Det kan även förekomma att den valda telefonen inte stödjer de funktioner som brukaren behöver. En slutsats som kan dras av studien är att det finns en stor potential för att använda appar som hjälpmedel för personer med psykisk funktionsnedsättning, men att det också finns åtskilliga problem. För det första gäller det att bland tusentals appar försöka finna dem som svarar mot brukarens behov och uppfyller kriterierna för god användbarhet. Vidare måste telefonen kunna fungera ihop med de valda apparna. Den nya tekniken ställer också stora krav på kompetens hos förskrivare och personal som ska introducera appar och telefon och därefter ge support till brukaren. 12

14 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Intervjuer angående särskilt intressanta tjänster, tillgänglighet, hinder m.m. Allmän bedömning Vid de längre intervjuer som gjorts med experterna samt företrädare för olika myndigheter, företag och organisationer har frågor ställts om vilka tre tjänster som anses mest intressanta för målgruppen äldre respektive personer med funktionsnedsättning. Frågor har också ställts bl.a. om tjänsten kan ersätta befintliga hjälpmedel, vilka hinder som finns för att tjänsten ska få en mera omfattande användning samt om Hjälpmedelsisntitutets roll när det gäller utvecklingen inom detta område. Flertalet av de intervjuade framhåller generella tjänster för båda grupperna. Det handlar om tjänster som man har stort behov av i sin vardag för att hantera sin ekonomi, sociala kontakter, hälsa, kultur och nöje m.m. Utvecklingen anses gå mot generella lösningar med specifika tillämpningar. De generella tjänster som nämns mest frekvent när det gäller äldre är Internetbanktjänster, söktjänster (inkl. karttjänster), sjukvårdstjänster, sociala medier, kalendertjänster, påminnelsetjänster, trygghetslarm och reseplaneringstjänster. Även för personer med funktionsnedsättning anses denna typ av generella tjänster utgöra något av en bas. Men beroende på vilken funktionsnedsättning som föreligger, behöver dessa tjänster kompletteras med mera specifika tjänster t.ex. talande webb för personer med synnedsättning, E-adept för personer med kognitiv funktionsnedsättning eller synnedsättning och Pictogram för personer med läs- och skrivsvårigheter. Tillgänglighet En starkt uttalad kritik förekommer i nästan samtliga intervjuer mot att många generella tjänster är för svårtillgängliga för målgrupperna. Det gäller särskilt beträffande banktjänster. Kritiken handlar om att alltför många funktioner har tryckts in på samma sida, att transaktionerna kräver att koder skrivs in på flera ställen (bl.a. både tangentbord och dosa). Dessutom varierar systemen mellan olika banker. En gemensam infrastruktur efterlyses i likhet med vad som gäller för t.ex. bankomater. Denna kritik får även stöd av en granskning som gjorts av Funka Nu AB på uppdrag av Post- och Telestyrelsen (PTS-ER-2010:24). Internetbankerna hos Handelsbanken, Nordea, SEB, Skandiabanken och Swedbank har granskats. Samtliga av bankerna har brister som skapar svårigheter och i vissa fall utestänger grupper av användare. Gemensamma problem för bankerna är: Säkerhetslösningarna för att logga in och verifiera vid betalningar är ofta 13

15 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning krångliga och kräver ganska mycket av användarna. Hjälp, instruktioner och felhantering är ofta bristfällig och gör att användarna inte får det stöd de behöver. Flera av bankerna har gränssnitt med tekniska tillgänglighetsproblem som skapar svårigheter för användare med hjälpmedel. De största svårigheterna har teknikovana, dövblinda, personer med kognitiva funktionsnedsättningar och gravt synskadade personer. En annan av de bastjänster som framhållits av de intervjuade, sociala medier, anses också vara svårtillgänglig för vissa grupper. Även inom detta område har Funka Nu AB genomfört en studie som bekräftar denna uppfattning (Funka Nu AB 2011). Enligt studien har samtliga av de vanligaste sociala medierna tillgänglighetsproblem. Det är ofta svårt att registrera sig, användare som navigerar med tangentbordet (t.ex. gravt synskadade) kommer ofta inte åt alla menyer och funktioner, gränssnitten är ofta röriga och en del medier är inte på svenska och saknar svenskt språkstöd. Slutsatsen i rapporten är att inget av de undersökta sociala medierna kan rekommenderas i dagsläget från ett tillgänglighetsperspektiv. Även kalender- och navigeringstjänster anses av de intervjuade för svåra för vissa personer med bl.a. kognitiva funktionsnedsättningar samt läs- och skrivsvårigheter. Enklare utformning med t.ex. användning av mera symboler föreslås eller att det införs olika nivåer med en basnivå för enklare tjänster. Men det kommer även att finnas behov av support. Inom Hjälpmedelsisntitutet pågår ett projekt IT- support direkt i form av en tvåårig försöksverksamhet i sju kommuner, där äldre och personer med funktionsnedsättning erbjuds support för att kunna hantera sin dator eller mobiltelefon. Frågor om tillgänglighet och support blir, som ovan framgått, ännu mera relevanta när det gäller den snabba utvecklingen av appar. Fördelarna med appar är att de ofta är gratis eller billiga, att de snabbt kan laddas ner och att man kan använda en befintlig konsumentprodukt. Men funktionerna är vanligen mera avgränsade och inte av den generella karaktär som traditionella hjälpmedel kan erbjuda. Vissa appar kräver också betydande support för att de ska kunna användas av många grupper av brukare. Substitut för traditionella hjälpmedel En vanlig uppfattning hos de intervjuade är att Internettjänster inklusive appar kan ersätta eller komplettera befintliga hjälpmedel, särskilt på sikt. Men tekniken medför också att nya grupper av användare, som i dag inte har så stora svårigheter att de får hjälpmedel förskrivna, upptäcker fördelarna med att använda tjänsterna. Bland brukare som har hjälpmedel bedöms potentialen för Internettjänster som substitut för traditionella hjälpmedel vara störst hos brukare med lindrigare kognitiv funktionsnedsättning. 14

16 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Som exempel på hjälpmedel som borde kunna ersättas med Internettjänster nämns Handifon, där Multi Comai redan i dag är substitut efter en upphandling i flera landsting i Södra Sverige. Även Memo Comai och Memoplanner borde kunna ersättas av standardtjänster. Hinder Bland de hinder som tas upp för att tjänsterna ska få en ökad spridning och användning nämns tillgänglighet, kunskaper, ekonomi, regler för förskrivning, motivation, brist på support, motstånd från personal, sekretessproblem (inom sjukvården) m.m. Tillgänglighet och kunskaper är relaterade. Ju sämre tillgängligheten är desto mera kunskaper behövs för att klara av tjänsterna och vice versa. Av den tidigare redovisningen har framgått att flertalet av de intervjuade anser att många av de generella tjänster som erbjuds på Internet är svårtillgängliga, särskilt för grupper av äldre och personer med vissa funktionsnedsättningar. Krav på förenklingar bör drivas hårdare mot tjänsteproducenterna från t.ex. organisationer som företräder dessa grupper samt från organ som Hjälpmedelsinstitutet och kommunikationsmyndigheten PTS. Den ekonomiska potentialen för leverantörerna av tjänster till dessa grupper anses betydande. Marknaden håller på att bli större än vad företagen förstått, enligt en sakkunnig på området. Även internationellt har tillgänglighetsproblemen fått stor uppmärksamhet. Ett arbete pågår med att bygga upp en infrastruktur (en molntjänst) som ska underlätta användningen av alla typer av befintliga tjänster (Global Public Inclusive Infrastructure, Syftet är att underlätta tillgängligheten till Internet och all dess information och tjänster för utbildning, sysselsättning, vardagsliv, kommunikation, medborgarskap, hälsa och trygghet. Projektet leds av en internationell sammanslutning av personer och organisationer, Raising the Floor (www.raisingthefloor.org), där Sverige är representerat. Med en generell infrastruktur av detta slag, som ska kunna anpassas till olika länder, kan användningen av Internet få en revolutionerande utveckling för äldre och personer med funktionsnedsättning. Många traditionella hjälpmedel torde kunna ersättas av Internettjänster. Den största effekten kan dock förväntas för personer som inte använder hjälpmedel, men som genom den nya tekniken får radikalt förbättrade åtkomstmöjligheter. Sverige anses vara ett föregångsland när det gäller hjälpmedel för äldre och personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet skulle kunna, i samarbete med andra t.ex. kommunikationsmyndigheten PTS, ta initiativ till ett projekt med syfte att pröva möjligheterna att utveckla en svensk version av denna infrastruktur. Men det kommer även med den nya infrastrukturen att finnas behov av ytterligare utbildning av användarna. I intervjuerna pekar många på att studie 15

17 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning förbund, pensionärsorganisationer samt organisationer för olika grupper med funktionsnedsättning kan spela en viktig roll här. Det har redan genomförts en del utbildningar, men behovet växer i takt med den tekniska utvecklingen, inte minst den snabba utvecklingen när det gäller appar. Hjälpmedelsisntitutet har också inom detta område en viktig uppgift genom att t.ex. anordna utbildningar för personal som arbetar med hjälpmedel eller skapa utbildningspaket som sedan kan utnyttjas av andra utbildningsarrangörer. Ett annat hinder som nämns i intervjuerna är ekonomiska restriktioner hos många grupper av brukare. De ekonomiska marginalerna för t.ex. äldre med enbart garantipension eller för personer med psykisk funktionsnedsättning är ofta små och medger kanske inte köp av dator eller mobiltelefon med tillhörande abonnemang. I underlaget för att beräkna försörjningsstöd ingår en schablon för telefon som också kan täcka abonnemangsavgiften för mobil. Däremot ingår inte utgifter för dator. Konsumentverket har under några år med tillstyrkan av Socialstyrelsen föreslagit regeringen att kostnader för dator också ska ingå i underlaget. Det förefaller finnas en eftersläpning i tillämpningen av beräkningsunderlaget i förhållande till den tekniska utvecklingen. För personer med funktionsnedsättning skulle det vara möjligt att lösa de ekonomiska problemen genom att kunna förskriva dator eller mobiltelefon som hjälpmedel i de fall en behovsbedömning visar att Internettjänster i kombination med sådan utrustning behövs. Möjligheten att förskriva Internettjänster varierar dock mellan olika landsting. I en enkät som Hjälpmedelsinstitutet nyligen gått ut med till landstingens hjälpmedelschefer anger bara drygt en tredjedel att förskrivning kan göras. De övriga svarar nej på frågan eller är osäkra. I en fjärdedel av landstingen har förskrivningar gjorts, men ofta i blygsam omfattning (två till fyra tjänster per landsting). Som orsaker till att förskrivning inte kan göras nämns bl.a. att produkter som finns att köpa i allmän handel inte förskrivs som hjälpmedel och att det endast går att förskriva produkter men inte tjänster. I ett antal landsting i Södra Sverige har dock, som tidigare påpekats, en upphandling gjorts av MultiComai, som är en applikation som laddas ner till en kompatibel mobiltelefon. Förfrågningarna om digitala tjänster har dock ökat hos hälften av landstingen. Knappt hälften av de svarande tror också att det kommer att förskrivas fler digitala tjänster och appar till smarta telefoner i framtiden. En fråga har också ställts om vad för slags digitala tjänster och appar skulle kunna vara mest intressanta i framtiden. Svaren i frekvensordning är: Minnessstöd Planering och kalendrar Navigering- och positionstjänster, t.ex. talande GPS Kommunikationsstöd, t.ex. talsyntes eller bildkommunikation med talstöd Tidsuppfattning och tidsstöd i aktivitet 16

18 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Ett fåtal har också nämnt mera generella tjänster som information om busstider, väder och nyheter eller stöd för val av elbolag, telefonbolag, middagar och bästa köp. I likhet med vad som gäller för övriga hjälpmedel kan man konstatera att de regionala skillnaderna i regelverken är stora, något som står i dålig överensstämmelse med de nationella målen för handikappolitiken och hälso- och sjukvårdslagen. En försöksverksamhet med fritt val av hjälpmedel har bedrivits av Hjälpmedelsinstitutet under några år i tre landsting. Regeringen har därefter tillsatt en utredning för att se hur fritt val kan införas i hela landet (Fritt val av hjälpmedel, Dir. 2011:7). Ett annat projekt (Alternativ telefoni) har under 2009 och 2010 bedrivits av Hjälpmedelsinstitutet i samverkan med kommunikationsmyndigheten PTS i form av en informationsinsats rörande elektronisk kommunikation. Nyligen har regeringen uppdragit åt samma organ att i samarbete med de landsting som anmäler intresse genomföra en försöksverksamhet med syfte att stimulera användningen av konsumentprodukter för elektronisk kommunikation (Regeringsbeslut ). I beslutet pekar regeringen på att framväxten av den digitala infrastrukturen och konvergensen mellan telefoni, dator och tv haft stor inverkan på samhällsutvecklingen. Med den nya tekniken har, enligt regeringen, gränslinjen mellan vad som är ett hjälpmedel och vad som är en konsumentprodukt kommit att suddas ut. Det har pågått och pågår försöksverksamheter och utredningar rörande en friare användning av hjälpmedel som bör medföra att förskrivning av Internettjänster kommer att göras i ökad utsträckning framöver. Men de betydande regionala skillnaderna i förskrivningar är erfarenhetsmässigt svåra att ändra. I intervjuerna har flera personer pekat på bristande motivation som hinder för att använda Internettjänster. Det gäller främst hos äldre personer. Även på denna punkt kan ökade utbildnings- och informationsinsatser ha betydelse, liksom en förenkling av Internettjänsterna. Men det kommer ändå att återstå en kärngrupp som nog inte låter sig påverkas. Brist på support har också framförts som ett hinder. Några intervjuade föreslår att någon form av central support byggs upp. En modell, som kan vara en förebild, är Konsumenternas tele- TV- & Internetbyrå (www.ktib.se). Det är en självständig organisation som ger objektiv information och vägledning kostnadsfritt till konsumenter om tele-, TV- och Internetabonnemang. Risk för en ökad digital klyfta Internetanvändningen i Sverige ligger i topp internationellt sett, särskilt bland äldre. År 2010 hade 85 procent av svenskarna över 16 år tillgång till Internet (Findahl 2010). Trots detta är det 1,5 miljoner som inte använder Internet. 17

19 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning Dessutom gäller att en lika stor grupp använder Internet i mycket begränsad omfattning (Findahl mars 2010). Det betyder att 3 miljoner personer står utanför Internet eller använder Internet i mycket begränsad omfattning. Huvuddelen av dessa är äldre personer, men flera hundra tusen är yngre än 65 år. Hälften av befolkningen känner sig inte delaktig i det nya informationssamhället. Fem av tio använder t.ex. inte Internet för att få hälsoinformation och en tredjedel använder inte Internet för att betala räkningar. För att minska den digitala klyftan har många av de intervjuade pekat på vikten av att motverka de hinder som tidigare refererats i form av problem med tillgänglighet, kunskapsbrist, ekonomi m.m. Förutom ökad satsning på informations- och utbildningsinsatser pekar några på att det bör finnas centrala platser för att utnyttja datorer. Datorer finns på bibliotek som skulle kunna få en bredare användning. Bankerna borde också erbjuda tillgång till dator med viss service för att utföra enklare uppgifter. En rad initiativ har tagits av regeringen och andra organ för att minska det digitala utanförskapet. Regeringen har formulerat en nationell bredbandsstrategi (Bredbandsstrategi för Sverige, Näringsdepartementet 2009), där det bl.a. framgår att alla måste ges möjlighet att koppla upp sig när fler tjänster i samhället blir digitala. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga, enligt regeringen. Målet är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbits/s år Regeringen har inrättat ett bredbandsforum för samverkan och dialog om utbyggnad av bredband. Regeringen har också uppdragit åt kommunikationsmyndigheten PTS att utreda och analysera hur grundläggande betaltjänster ska tillhandahållas äldre och personer med funktionsnedsättning i glesbygd. Möjligheten att använda elektroniska kommunikationstjänster och initiera utvecklingsprojekt ska analyseras. Den utredning som gjorts på initiativ av PTS visar att, där GSM-täckning finns, betaltjänster kan göras tillräckligt enkla för målgruppen genom att gå via det familjära TV-gränssnittet med navigering via förenklad fjärrkontroll. Under 2009 startade.se en satsning på digital delaktighet med ett antal delprojekt inriktade mot personer utanför Internet. Det följdes av ett upprop för ökad digital delaktighet hösten I underlaget för uppropet pekar.se på att det finns ett stort behov av olika slags insatser för att öka de kunskaper som är nödvändiga för digital delaktighet (Marking 2010). Det är viktigt att anpassa arbetssättet till respektive målgrupp. Det är främst biblioteken som tagit initiativ för att allmänheten ska lära sig att bli digitalt delaktiga. Resurser saknas dock hos biblioteken för en mera omfattande satsning. Insatser från kommuner och statliga myndigheter uppges vara begränsade. Ett nytt upprop görs våren 2011, Digidel 2013, med ambitionen att öka antalet Internetanvändare med fram till En betydande andel av de 3 miljoner personer som står helt eller till stora 18

20 Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning delar utanför Internet är äldre eller personer med funktionsnedsättning. Om Internettjänster ska kunna få ett verkligt genomslag för dessa grupper fordras att de hinder som ovan tagits upp motverkas. Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen av Internettjänsterna finns annars risk för att den digitala klyftan ökar. Hjälpmedelsverksamheten och Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsverksamheten och Hjälpmedelsinstitutet har enligt de intervjuade en viktig roll när det gäller användningen av Internettjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Man har tagit upp frågor som rör informationsansvaret, utbildningsfrågor, behovet att driva projekt inom området för att testa nya möjligheter, behovet av support och diskussionsforum för användare av appar, förskrivningsfrågor, brukarnas ekonomiska situation samt brister när det gäller tjänsternas användbarhet. Hjälpmedelsinstitutet har under arbetet med rapporten redovisat vad man gör inom området mobiltelefoner, smarta telefoner och appar ( bilaga 3). Utgångspunkten för institutets arbete är bedömningen att smarta telefoner och appar kan vara ett bra stöd i vardagen för äldre och personer med funktionsnedsättning. Av denna redovisning framgår bl.a. att man har planer på att inrätta ett forum på webbplatsen där användare av appar kan dela med sig av sina erfarenheter. Man har också ambitionen att stimulera utvecklingen av nya och bättre appar och att följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet och skolan. Inom en nära framtid ska Hjälpmedelsinstitutet ta fram kursprogram och erbjuda provkurser till intresserade huvudmän och andra organisationer om mobilen som hjälpmedel/stöd i vardagen. Fou-projekt inom området är också aktuella. Inom ramen för det regeringsuppdrag som omnämnts ovan om alternativ telefoni, där landsting ska driva försöksverksamhet för att öka brukarnas användning av konsumentprodukter kan appar komma att spela en viktig roll. Primära målgrupper är personer som inte har möjlighet att ringa med vanlig telefon och istället använder videokommunikation/textkommunikation. 19

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol.

Många av dessa butiker är svåra att komma in i med rullstol. Det är ibland även svårt att komma fram i butiken med en rullstol. Menyer och skyltar talar sällan ett tydligt språk, man vet inte vad exempelvis en kaka eller maträtt innehåller. Man måste ofta fråga, vilket gör att jag drar mig för att gå dit. Kvinna 32 år I specialbutikerna

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt?

Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? Hur når man tre miljoner användare på ett enkelt och säkert sätt? sten.arvidson@foreningssparbanken.se Affärer på nätet behöver generella och lättillgängliga lösningar för konsumenterna Idag olika metoder

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Om företaget Comai AB

Om företaget Comai AB Om företaget Comai AB Företaget grundades av personer med kompetens inom pedagogik, rehabilitering och kunskaper inom att utveckla produkter enligt principen design for all. Företaget har även fått innovationsutmärkelser

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Memo Comai Hur fungerar Memo Comai? Hur använder jag Memo Comai?

Memo Comai Hur fungerar Memo Comai? Hur använder jag Memo Comai? Memo Comai Med Memo Comai kan användaren i högre grad självstädigt klara sin vardagssituation i arbetslivet, i studiesituationen och på fritiden, vilket leder till en förbättrad livssituation. Detta tjänar

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

Handi. För att livet ska funka

Handi. För att livet ska funka Handi För att livet ska funka Handi är ett hjälpmedel som fungerar som ett kognitivt stöd i vardagen. Handi hjälper dig att få struktur på din dag och dina rutiner. Handi är till för dig som behöver hjälp

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Trygghetslarm. - Vår trygga framtid? Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm - Vår trygga framtid? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Frågor & svar Smartbank

Frågor & svar Smartbank Frågor & svar Smartbank Smartbank få stenkoll på din vardagsekonomi Med Sveriges första Smartbank får du automatiskt koll på alla dina transaktioner varje månad. Och hjälp att förbättra din ekonomi så

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag

Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2011-03-30 Dnr: 10-7697 1(13) Grundläggande betaltjänster delredovisning av regeringsuppdrag Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om mobiltelefoni 2 Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om mobiltelefoni Den här broschyren handlar om mobiltelefoni. Det finns

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare Som tiden går Hjälpmedel som gör vardagen lättare Att minnas Förgätmigej är en elektronisk tidskalender som visar dag och datum på en display och gör det lättare att komma ihåg vilken dag och månad det

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet ippi

Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi. exemplet ippi Nyttokostnadsanalys vid införande av välfärdsteknologi exemplet ippi Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Åke Dahlberg, AB Effektivitetsrevision Ansvarig handläggare: Raymond Dahlberg, HI URN:NBN:se:hi-2012-12380-pdf

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Internetdagarna den digitala klyftan

Internetdagarna den digitala klyftan Internetdagarna den digitala klyftan Dagens presentatörer Rolf Berndtson Dataföreningen i Sverige Olle Findahl, World Internet Institute Britt Östlund, forskare Lunds tekniska högskola Helena Bäckström,

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

2010 års IT-konferens

2010 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2010 års IT-konferens Tisdagen den 13 april 2010 World Trade Center Stockholm Välkommen till IT-konferens! Informationssamhället fortsätter att utvecklas. Internet är

Läs mer

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Teknik för äldre samt vuxna med funktionsnedsättning 2009-01-01-2011-12-31 Arbetsgruppen delprojekt 3 Teknik för äldre FOU i Sörmland Carina Granholm

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av: Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang

Läs mer

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Sammanfattning av tillgänglighetsanalys av fem banker 2010

Sammanfattning av tillgänglighetsanalys av fem banker 2010 Sammanfattning av tillgänglighetsanalys av fem banker 2010 Beställare: Vår referens Post- och telestyrelsen, PTS Ylva Ehn 08-678 5739 ylva.ehn@pts.se Susanna Laurin 08-555 770 61 susanna.laurin@funkanu.se

Läs mer

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om fritt val av hjälpmedel 1 2012-04-24 Handläggare: Hans Kihlström Åke Nilsson Regeringen Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet (SOU 2011:77) av Utredningen om

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Foto: Pernille Tofte, Helén Karlsson, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Foto: Pernille Tofte, Helén Karlsson, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om fast telefoni 2 Foto: Pernille Tofte, Helén Karlsson, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Traditionell telefoni och bredbandstelefoni Den här broschyren handlar

Läs mer

Praktiska och enkla mobila tjänster

Praktiska och enkla mobila tjänster Praktiska och enkla mobila tjänster Appar som underlättar din vardag Ta hjälp av smarta verktyg för att enkelt hantera din ekonomi, när du vill och var du vill. I den här foldern kan du läsa om våra populära

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2013-09- 25 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information.

för att göra informationen tillgänglig Den här checklistan är ett verktyg då du och dina kollegor ska se över er kommunikation och information. Checklista för att göra informationen tillgänglig När du kommunicerar och tar fram information finns det mycket du kan göra för att alla ska kunna ta del av dina budskap. För att informationen ska vara

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Granskning av grönbok om mobil hälsa

Granskning av grönbok om mobil hälsa Socialutskottets utlåtande 2013/14:SoU29 Granskning av grönbok om mobil hälsa Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om mobil hälsa ( m-hälsa ), KOM(2014) 219.

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer