Förslag till komplettering av förskrivningsbara hjälpmedel inom det kognitiva området

Transkript

1 Ärende 4

2 Ärende 4

3 Ärende 4

4 Ärende 4

5 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret HNH Caroline Johansson nämndstjänsteman Staben Hjälpmedelsnämnden Förslag till komplettering av förskrivningsbara hjälpmedel inom det kognitiva området Förslag till beslut Hjälpmedelsnämnden beslutar att stå fast vid principbeslutet om att bärare av stödapplikationer, såsom läsplattor och smarta telefoner, inte ska förskrivas i Halland. Sammanfattning Hjälpmedelsnämnden i Halland (HNH) har tidigare tagit ett principbeslut om att bärare av stödapplikationer, såsom läsplattor och smarta telefoner, inte ska förskrivas. HNH ser för närvarande inte någon anledning att ändra på detta beslut. Hjälpmedelsnämndens tolkning av hälso- och sjukvårdslagens avsikt är att dessa produkter inte kan betecknas som hjälpmedel. HNH anser att det är programmet eller applikationen som är hjälpmedlet. Hjälpmedelsnämnden har därför initierat och uppdragit åt verksamheten att ta fram en modell för att förskriva stödapplikationer. Detta arbete pågår och applikationer för läsplattor och smarta telefoner har redan börjat förskrivas på prov. Om detta försök faller väl ut kommer det att innebära en utökning av förskrivningsbara hjälpmedel i Halland inom området kognition och kommunikation. Regionkontoret Caroline Johansson Nämndstjänsteman Lars-Gunnar Petersson Verksamhetschef HMC

6 1(2) Regionkontoret Anna Kinch, utvecklare Hälso- och sjukvårdsavdelningen Datum Diarienummer HSS , HSS , RS Regionstyrelsen Finansiering av projekt Friare val av hjälpmedel Förslag till beslut Regionstyrelsen medger att hjälpmedelsnämnden får disponera eget kapital för att 2013 och 2014 finansiera eventuellt underskott som uppstår på grund av projektet Friare val av hjälpmedel. Sammanfattning Hjälpmedelsnämnden Halland var positiv till vidare utredning av möjligheterna att genomföra ett Friare val av hjälpmedel i Halland och beslutade vid sammanträde att med tillstyrkan överlämna genomförd utredning till dåvarande landstingsstyrelse. Projektplanen inklusive förslag till finansiering fastställdes på strategisk nivå i regional samverkan under hösten Den totala kostnaden för genomförandet av projektet uppskattas till tkr. Eftersom hjälpmedelsverksamheten är gemensam för länet föreslår regionkontoret att projektet finansieras av det egna kapitalet som finns att tillgå på Hjälpmedelsnämnden Halland. Bakgrund 2007 gav regeringen Hjälpmedelsinstitutet (HI) i uppdrag att samordna genomförandet av en treårig försöksverksamhet av Fritt Val av hjälpmedel för personer med funktionshinder. Syftet var att pröva hur den enskilde kan ges ökad möjlighet att själv välja hjälpmedel. Genom brukarens egna val av produkt bör det skapas en större delaktighet och vilja att använda hjälpmedlet.

7 2(2) Landstingen i Stockholm, Södermanland och Kronoberg deltog under i försöksverksamheten. Erfarenheterna av dessa försöksverksamheter har varit så goda att dessa landsting valt att fortsätta efter försöksverksamheten avslutats. Hjälpmedelsnämnden i Halland följde med stort intresse försöksverksamheten i de tre länen och utifrån de övriga valfrihetsreformer, som genomförts i Halland, ansågs det lämpligt att utreda förutsättningarna för ett införande av ett system med friare val av hjälpmedel i Halland. En utredning genomfördes under 2010 och Hjälpmedelsnämnden ställde sig bakom den och beslöt att med tillstyrkan skicka utredningen vidare till dåvarande landstingsstyrelse för diskussion och ställningstagande. Under hösten 2012 har projektplanen fastställts på strategiska nivån inom regional samverkan. I beslutet framhåller man att projektet bör resultera i en beskriven modell, som ska utgöra beslutsunderlag inför beslutet om införande av modellen för friare val av hjälpmedel i Halland. I projektplanen ingår förslag till budget, som uppskattas till totalt tkr, för projektet samt finansiering där Region Halland föreslås belastas med 50 procent av kostnaden och resterande 50 procent ska fördelas efter den fördelningsnyckel som bygger på kommunernas befolkning. Hjälpmedelsnämnden har genererat ett eget kapital som uppgår till 3,4 mkr. Syftet med det egna kapitalet är att kunna ta det i anspråk vid till exempel tillfälliga projekt. Det är därför lämpligt att upparbetat kapital tas i anspråk för projektet. Hjälpmedelsnämnden Kristina Karlsson Hjälpmedelsnämndens ordförande Cristine Karlsson Förvaltningschef

8 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Delgives: RS130230, HSS130023, HSS110030, Hjälpmedelsnämnden 132 Finansiering av projekt Friare val av hjälpmedel HSS130023, HSS110030, RS Beslut Regionstyrelsen beslutade bemyndiga ordföranden att efter inkommen skrivelse från hjälpmedelsnämnden med ansökan att använda fonderade medel fatta beslut i ärendet. Presidiets förslag Regionstyrelsen medger att hjälpmedelsnämnden får disponera eget kapital för att 2013 och 2014 finansiera eventuellt underskott som uppstår på grund av projektet Friare val av hjälpmedel. Ärendet Hjälpmedelsnämnden Halland var positiv till vidare utredning av möjligheterna att genomföra ett Friare val av hjälpmedel i Halland och beslutade vid sammanträde att med tillstyrkan överlämna genomförd utredning till dåvarande landstingsstyrelse. Projektplanen inklusive förslag till finansiering fastställdes på strategisk nivå i regional samverkan under hösten Den totala kostnaden för genomförandet av projektet uppskattas till kronor. Eftersom hjälpmedelsverksamheten är gemensam för länet föreslår regionkontoret att projektet finansieras av det egna kapitalet som finns att tillgå på Hjälpmedelsnämnden Halland. Handlingar i ärendet Skrivelse från hjälpmedelsnämnden ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Gösta Bergenheim Per Persson Protokollets justering är tillkännagiven på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Region Halland, Box 517, HALMSTAD, , Fax , E-post regionen@regionhalland.se

9 3. Mål- och budget 2014 Regionfullmäktiges beslut

10

11

12

13

14 Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer Slutrapport

15 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Ansvarig handläggare: Oskar Jonsson URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas i pdf-format på 2 Den kan också beställas i alternativa format från HI.

16 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 6 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 9 Programmet Digitala trygghetslarm... 9 Vägledning Digitala trygghetslarm Storskalig försöksverksamhet Sjuhäradregionen Utmaningar i Sjuhärad Organisatoriska utmaningar i Sjuhärad Tekniska utmaningar i Sjuhärad Slutsatser från försöksverksamheten Norrbottenregionen Norrbottens förstudie Växjö Karlskronaregionen Växjö Karlskrona Teknikstudier Teknikstudier i Norrbotten Storskalig teknikstudie i Sjuhärad Avgränsningar Ordinärt boende Fast installerade trygghetslarm Allmänna elektroniska kommunikationsnät

17 Internationellt perspektiv Kostnad och nytta Nyttan med teknikskiftet Kostnader Finansieringspuckel Underlag för investeringsberäkningar Nya verksamhetsmodeller Workshopsmetodik Inte bara trygghetslarm Standardiseringsarbete Branschorganisation Öppet protokoll för trygghetslarm Branschöverenskommelse Standardiseringsarbete hos SIS HI bidrar till global standardisering Informationsinsatser Genomförda informationsaktiviteter Publikationer Regeringsuppdraget i media Internationell informationsspridning Användarorganisationer Socialstyrelsens vägledning om trygghetslarm Slutkonferens för regeringsuppdraget Informationsspridning efter regeringsuppdraget Regeringens överenskommelse med SKL Slutsatser och förslag till vidare arbete

18 Slutsatser Övergripande frågeställning Förslag till vidare arbete Definitioner Referenser Artiklar Webbplatser Opublicerade källor Bilagor

19 Förord Hjälpmedelsinstitutet redovisar här ett uppdrag från regeringen om digitala trygghetslarm. Uppdraget handlade om utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med det pågående teknikskiftet till internetbaseradteknik (IP) inom telekommunikationsområdet. Uppdraget har präglats av stor komplexitet och ett stort antal engagerade aktörer. Trygghetslarmen är en viktig funktion som möjliggör att många äldre och personer med funktionsnedsättningar kan bo kvar i sitt eget hem och känna trygghet. Denna rapport innehåller en hel del tekniska termer, eftersom uppdraget har handlat om ett teknikskifte. I slutet av rapporten finns ett kapitel med definitioner, samt i bilaga 1 finns ett avsnitt som syftar till att på ett pedagogiskt sätt förklara tekniken och teknikskiftet. I bilaga 5, slutrapporten från projektet i Sjuhärad, finns ytterligare pedagogiska beskrivningar. För den tekniskt intresserade finns teknikstudierapporterna från IT-Norrbotten och kommunikationsprotokollet Social Care Alarm Internet Protocol SCAIP att fördjupa sig i. Claes Tjäder Avdelningschef Utvecklingsavdelningen Hjälpmedelsinstitutet 6

20 Sammanfattning Hjälpmedelsinstitutet drev ett regeringsuppdrag om trygghetslarm mellan maj 2010 och april 2013, kallat Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer. Uppdraget bestod i att genomföra utvecklings- och informationsinsatser för att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i samband med det pågående teknikskiftet till internetbaseradteknik (IP) inom telekommunikationsområdet. Programmet Digitala trygghetslarm genomförde en storskalig försöksverksamhet i Sjuhäradsbygden. Över installationer av digitala trygghetslarm genomfördes hos användare i ordinärt boende. En larmmottagning baserad på internetteknik (IP) upphandlades. Trygghetslarmens funktion övervakades på minutnivå. Inom programmet genomfördes förutom den storskaliga försöksverksamheten även förstudier och tekniktester. En branschorganisation startades, en branschöverenskommelse togs fram för ett protokoll för trygghetslarmskommunikation, samt ett standardiseringsarbete startades. Inom regeringsuppdraget har det genomfördes ett stort antal informationsinsatser nationellt, men även internationellt. Erfarenheterna från regeringsuppdraget är att det är den analoga tonsignaleringen som äldre trygghetslarm använder sig av som ställer till problemen för trygghetslarmen. Trygghetslarmen måste även funktionsövervakas på minutnivå, snarare än en gång per dygn. Sveriges kommuner behöver genomföra ett fullständigt teknikskifte och övergå till att använda trygghetslarm som kommunicerar via internetteknik (IP) både för fast anslutning och i mobilnätsanslutningar. Även larmmottagningarna måste genomföra ett teknikskifte och ta emot och hantera trygghetslarmen via IP. Sveriges kommuner behöver snarast sätta sig in i problematiken och planera för teknikskiftet. Det finns idag cirka användare av trygghetslarm boende i ordinärt boende. Ett flertal kommuner driver egna larmmottagningar. Det finns två större larmmottagningar specialiserade på mottagning av trygghetslarm nationellt. Under 2012 fanns det endast en larmmottagning som tog emot och hanterade trygghetslarm helt baserat på internettekniken (IP) i Sverige och cirka enheter som övervakades på minutnivå. En av de viktigaste faktorerna för att kunna genomdriva teknikskiftet är att kommunerna måste ta kontrollen över trygghetslarmens kommunikation. I 7

21 ett teknikskifte är det inte lämpligt att i lägga ansvaret för kommunikationen på användaren som ett egenansvar. Kommuner behöver ta hänsyn till trygghetslarmen när de gör kommunikationsupphandlingar och förstå vilka specifika krav kommunen behöver ställa för trygghetslarmen. Kommunerna behöver också ställa krav på stödsystem som automatiskt kontrollerar driften och meddelar personal när driftövervakningen visar att åtgärder kan behöva vidtas. Trygghetslarmens funktion måste övervakas på minutnivå för att ge ett bra statistiskt underlag för driftsövervakning och ge ett tekniskt larm till personalen inom en bedömd rimlig tid om larmet slutar att fungera. Man behöver utvärdera driftstatistik regelbundet som en del i verksamhetens kvalitetsabetet och ständiga förbättringsarbetet. Man behöver kontrollera, verifiera och utreda eventuella tekniska problem som inträffat ordentligt. Det uppstår lätt många olika förklaringar till vad felen beror på som inte alltid är korrekta. En viktig lärdom från den storskaliga försöksverksamheten är vikten av engagerade chefer som förstår vikten av teknikskiftet. Ledarskapet är en viktig faktor för att få till stånd en förändring. På alla nivåer behövs en förståelse för hur tekniken fungerar och vilken nytta den nya tekniken ger. Det finns en stor kunskap i kommunerna som deltagit i regeringsuppdraget som man kan dra nytta av. Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) bör tillämpas och efterföljas för trygghetslarmen. Av 3 kapitlet 3 i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och kontinuerligt utvecklas och säkras. I det ligger ett ansvar för att trygghetslarm och larmmottagning fungerar. Teknikskiftet innebär en stor utmaning för Sveriges samtliga kommuner som omfattar inte bara teknik utan även arbetsrutiner, upphandling, ansvarsområden och ett förändrat synsätt på trygghetslarm och verksamheten. 8